Skogen + Naturen på hösten. Åk 4

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Skogen + Naturen på hösten. Åk 4"

Lisbeth Lund
för 4 år sedan
Visningar:

1 Skogen + Naturen på hösten Åk 4

2 Vad innehåller detta område! Biologi Olika sorters skogar Planterad skog/urskog Vanliga träd Användning av träd Svamp Vanliga svampar Nedbrytning Nedbrytare: myra och daggmask Flyttfåglar Näringskedja Spridning av frön och frukter Allemansrätten Papperstillverkning

3 Biologi Att lära sig om ämnet biologi, betyder att man studerar allt som är levande på jorden. Ordet biologi betyder just läran om livet.

4 Vad finns det för skog? Barrskog: gran, tall (barrträd) (vanligast om man tittar på hela Sverige) Lövskog: ek, bok, björk, asp, al m.m. (lövträd) (Finns mest lövskog i Skåne) Blandskog: finns både barrträd och lövträd blandat.

5 Skillnad planterad skog/urskog En planterad skog är planterad av oss människor och det finns samma sorts träd i en planterad skog. Ofta står träden på fina rader. Alla träd i en planterad skog är oftast lika gamla. I en urskog finns det både gamla och unga träd. Träden lite huller om buller. Frön från träden landar på marken och blir till nya träd. Människan har inte gjort något i en urskog. Koll på NO s. 18

6 Trädrot Pålrot Ytliga rötter Koll på NO s. 8-9.

7 Vad använder vi skogen till?

8 Papperstillverkning

9 Forts. Så här tillverkar man papper från ett litet frö.

10 Träd Björk : svartvit stam Ek: ofta mycket gamla träd Bok:

11 Träd forts. Gran: barrträd Tall: barrträd Kastanj: Arbetsblad 7 Trädens frukter Arbetsblad 2 Skillnaden mellan gran och tall

12 Träden på hösten Löven blir gula och röda (trädet drar in klorofyllet till stammen) Träden tappar sina löv lite senare på hösten. Detta gör dem för att överleva. När löven sitter på träden avdunstar vatten hela tiden från löven. På vintern när vattnet i marken fryser (tjäle) kan inte träden suga upp nytt vatten och då hade trädet torkat ut. Barrträden fäller inte sina barr varje år. De har ett skyddande vax, som gör att vattnet inte avdunstar. Stencil Enkel biologi 12 Koll på NO s 24 25

13 Blomman Stencil Blommans delar

14 Blommans delar Blomman är till för att blomman ska kunna föröka sig(bilda nya frö) Bladen tillverkar den näring som växten behöver genom fotosyntesen. Stjälken ger växten stöd och har rör inuti sig som transporterar vatten och näring. Roten suger upp vatten och näring från jorden. Dessutom håller roten växten på plats.

15 Svamp hatt ring strumpa skivor fot rör mycel Stencil Svampens delar

16 Svamp Den största delen av svampen finns under marken (mycel=rötter). Giftiga svampar: t.ex. röd och vit flugsvamp Ätbara svampar: kantarell, Karljohansvamp, champinjoner m.m. Mycel(svampens rötter) lindar sig runt trädens rötter och hjälper trädet att ta upp vatten från marken. Som tack får svampen sockernäring från trädet = samarbete Stencil Enkel biologi 34 Koll på NO s. 11

17 Vanliga svampar Röd flugsvamp Karl Johan svamp Kantarell Champinjon

18 OBS Tänk på att aldrig plocka svamp och äta om du inte är helt säker på vad det är för svamp du hittar. Stencil Odla svamp Stencil Svampar är viktiga i skogen

19 Tänk själv! Varför ser vi inte alla löv som trillat ner från träden förra hösten?

20 Nedbrytning När löven trillar ner och landar på marken händer följande: Först angrips lövet av svampar och bakterier som gör lövet lite mjukare. Detta kallas att lövet förmultnas. Nedbrytare som gråsuggor, daggmaskar och myror äter på löven. När de bajsar ut så blir deras bajs till ny jord med näring till växterna.

Myran Myrstack Arbetsblad 5 Studera myror Arbetsblad 6 Likheter och skillnader https://www.ne.se/play/ur/program /151571 Koll på NO s.

21 Myran Myrstack Arbetsblad 5 Studera myror Arbetsblad 6 Likheter och skillnader / Koll på NO s Myran 60 olika arter i Sverige Tillhör djurgruppen insekter Har sex ben 2 antenner Har huvud, mellankropp och bakkropp På vintern övervintrar myrorna längst ner i myrstacken som ligger under marken Myror äter bär, växtdelar, insekter, larver och bladlöss. Bara hanarna som har vingar. Det är honorna i myrstacken som hämtar mat, bygger stacken m.m. Det finns en drottning i varje stack som lägger ägg.

22 Daggmasken Daggmasken Fakta om daggmasken De gör långa gångar under marken som luckrar upp jorden (luftar den) och då har regnet lättare att komma ner i marken. Daggmasken äter växtdelar som den drar ner i gångarna. Tvåkönad Andas via huden (solen torkar ut)

23 Kompost Naturen tar hand om sitt eget avfall: löv, grenar, visset gräs, döda djur m.m. Detta tar nedbrytarna hand om. Vi människor kan göra likadant med vårt avfall och lägga det i en kompost. Dock kan vi bara lägga trädgårdsavfall och matavfall där, dvs sådant som kan brytas ner och inte lägga några giftiga eller skadliga saker där. När sakerna i komposten har förmultnat helt är där kvar en näringsrik jord som man kan återanvända i trädgården. Koll på NO s

lodjur rådjur Bytesdjur är växtätare som rovdjuren

24 Rovdjur eller bytesdjur Rovdjur jagar andra djur och äter kött. Exempel på rovdjur är lodjuret, varg och räv. lodjur rådjur Bytesdjur är växtätare som rovdjuren jagar och äter. Exempel på bytesdjur är hare, rådjur och älg.

25 Näringskedja Växt Växtätare (bytesdjur) Köttätare (rovdjur) I en näringskedja visar man vem som äter vem/vad. Det börjar alltid med en växt. Koll på NO s

26 Hur sprids frön/frukter? Med hjälp av vatten (kan färdas långa sträckor) Med hjälp av vinden (lätta, små och många) Med hjälp av djur (taggiga, sträva, klibbiga, goda) Slungas iväg från moderplantan Koll på NO s

27 Hur sprids denna frukt/frö?

28 Hur sprids denna frukt/frö?

29 Hur sprid denna frukt/frö?

30 Hur sprids denna frukt/frö?

31 Hur sprids denna frukt/frö?

32 Hur sprids denna frukt/frö?

33 Hur sprids denna frukt/frö?

34 Hur sprids denna frukt/frö?

Fåglar på hösten Stannfåglar Dessa fåglar stannar kvar i

35 Fåglar på hösten Stannfåglar Dessa fåglar stannar kvar i Sverige. De äter bär och frön. Detta gäller t.ex. talgoxe, gråsparv och domherre. Flyttfåglar Dessa fåglar flyger till varmare länder. De äter insekter och andra småkryp. De flyttar inte på grund av att de fryser, utan för att det inte finns några insekter i Sverige på vintern. Koll på NO s

36 Flyttfåglar Arbetsblad 9 Rovfåglar

37 Allemansrätten Inte störa inte förstöra! Vandra, cykla och rida Absolut, men se till att inte förstöra skogsplanteringar. Dessutom kan man inte gå på åkrar som är sådda. Man kan inte rida och cykla på motionsspår eller vandringsleder. Campa gärna något dygn, men inte på någon åker eller i närheten av något bostadshus eller i någons trädgård utan tillstånd. Hunden ska vara kopplad 1 mars 20 augusti. Ta med skräpet hem. Plocka bär, svamp m.m, men tänk på att det finns fridlysta växter.

38 Allemansrätten forts. Tänk på att inte elda om det råder minsta fara för brand vid torrt väder råder ofta eldningsförbud. Tänk på att inte elda direkt på, eller alldeles intill berghällar. De spricker sönder och får skador som aldrig går att reparera. När du har eldat släck elden ordentligt. Stencil Allemansrätten

39 Nationalpark - naturreservat Skyddade områden. Här gäller speciella regler om vad man får och inte får göra i dessa områden. Koll på NO s. 19

40 Arbetsblad Arbetsblad 8 Skogens minsta däggdjur Arbetsblad 4 Gråsuggans miljö Extrauppgift Stencil Skogens alfabet

41 Inför provet Det är viktigt att du är klar med samtliga stenciler och arbetsblad. Så här kan du förbereda dig: Läsa och kunna faktan som finns i denna PowerPoint Koll på NO s. 8-9, 11, 13, 15-16, 18-19, och 28-31

Relevanta dokument

Naturen på hösten. Årskurs 4, hösten 2015 Råsslaskolan

Naturen på hösten. Årskurs 4, hösten 2015 Råsslaskolan Naturen på hösten Årskurs 4, hösten 2015 Råsslaskolan Kunskapskrav Centralt innehåll Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband, t.ex. nedbrytning, pollinering