Filmhandledning. Vem bor i skogen? CINEBOX En del av Swedish Film AB
|
|
- Max Dahlberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Filmhandledning Handledningen innehåller tre sidor med övningsuppgifter av olika svårighetsgrad och två sidor med lärarhandledning och facit till frågorna. Speltid: 16 min Från: 5 år Ämne: Biologi, Zoologi Produktionsland: Sverige, 2016 Svensk version: Cinebox, 2017 Ansvarig utgivare: Ann Nordström I den här filmen följer vi skogsmyran Senna, som är på äventyr i närheten av en källa i barrskogen. Skogen är stor och träden många, men Senna är inte rädd. Hon känner alla skrymslen och vrår. Dessutom får vi se hur spillkråkan, järpen och blåvingen trivs bland träden. Filmen är fylld av spänning och berättar om det dolda livet långt inne i den förtrollande barrskogen. Filmnr: 1766 För ytterligare källinformation: Kontakta Cinebox
2 Elevens namn: Klass: VÄLJ RÄTT ALTERNATIV 1. Vad kallas den röda skogsmyrans bo? a) holk b) ide c) stack övningsuppgifter Hur många syskon har en arbetare? a) några b) flera tusen c) ett tiotal titta 3. Vad gör myrdrottningen? a) lägger ägg b) matar larverna c) bygger på stacken 4. På vilket sätt får myran reda på allt om en annan myra? a) tittar på den b) snusar med antennerna c) följer efter den kolla 5. Vem kan riva sönder myrstacken? a) spillkråkan b) blåmesen c) järpen 6. Hur är myrstacken uppbyggd? a) en enda stor kammare b) endast långa gångar c) många kammare 7. Varför sköter myran om blåvingens larv? a) de är släkt b) larven ger en söt vätska åt myran c) de är vänner 8. Vilka djur äter skadeinsekter? a) fjärilen och dess larv b) älgen och räven c) myran och hackspetten 9. Var övervintrar skogsmyran? a) i stackens bottenvåning b) ovanpå stacken c) mitt i stacken förstå 10. Vilken nytta gör en naturkälla? a) ger skydd åt djuren b) dricksvatten åt djuren året runt c) ger fiskarna lekplatser
3 övningsuppgifter Elevens namn: Klass: MEDELSVÅRA UPPGIFTER 1. Vad kallas den röda skogsmyrans bo? 2. Hur många syskon har en arbetare? titta 3. Vad gör myrdrottningen? 4. På vilket sätt får myran reda på allt om en annan myra? kolla 5. Vem kan riva sönder myrstacken? 6. Hur är myrstacken uppbyggd? 7. Varför sköter myran om blåvingens larv? 8. Vilka djur äter skadeinsekter? förstå 9. Var övervintrar skogsmyran? 10. Vilken nytta gör en naturkälla?
4 övningsuppgifter Elevens namn: Klass: SVÅRA UPPGIFTER 1. Hur är ekosystemet "barrskogen" uppbyggt? 2. Hur påverkar källan skogen som livsmiljö? titta 3. Varför räknas myrorna till de sociala insekterna? kolla 4. Hur påverkar myrorna livet i skogen? 5. Förklara på vilket sätt blåvingens larv har nytta av stacken. förstå BONUSUPPGIFT: Berätta om barrskogen. Varför är den viktig? Hur känner man igen den torra och den friska moskogen?
5 ekurre lärarhandledning I vårt land finns det stora barrskogar. De är en del av det norra barrskogsbältet eller taigan. Barrskogarna kan indelas i två viktiga typer; den torra moskogen och den friska moskogen. I den torra trivs tallen och lingonet och i den frodiga granen och blåbäret. Barrskogarna erbjuder många djur och växter en plats att leva. Den röda skogsmyran (stackmyran) bygger gärna sina stackar här. Myrorna är faktiskt en viktig insektgrupp i skogen. De städar marken och håller efter skadeinsekterna. Egentligen utgör sockervätskor från bladlöss och andra insekter den viktigaste födan för skogsmyrorna, men de äter också alltså insekter. Såsom larver och skalbaggar. 1 C 2 B 3 A 4 B 5 A 6 C 7 B 8 C 9 A 10 B I myrstacken är det ordning och reda. Drottningen eller drottningarna är de som lägger ägg djupt nere i stacken. De gör inget annat. Arbetsmyrorna bygger och reparerar på stacken och vakterna håller koll på att ingen obehörig kommer in. Andra myror samlar mat åt drottningen och larverna. De unga myrorna lär sig av de äldre, hur de skall göra. Stacken består av många rum - kamrar - som gör att stacken nästan ser ut som ett höghus i genomskärning. Längst ner finns äggen, ungefär i mitten larverna och högst upp pupporna eller kokongerna. Värmen och fukten avgör var de skall vara. Myrorna sköter om att de flyttas med jämna mellanrum. På sensommaren svärmar myrorna. Då visar drönarna, pojkmyrorna, upp sig. De är svarta och försedda med vingar. Unga drottningar har också vingar. Drönarna flyger sin kos och parar sig med drottningar längre bort. De stackar som finns nära inpå varandra är oftast släktingbon. De hör till samma samhälle och är vänner med varandra. Under sommaren ger en naturkälla i skogen insekter, fåglar och däggdjur friskt vatten. Och fuktälskande växter trivs kring den. Källan hjälper växter och djur att överleva. Vattnet kan härstamma från en myr, ett kärr, en sjö högre upp eller från grundvattnet. Vattnet silas genom markens jordlager och är därför kristallklart då det sipprar fram ur jorden. Vattnet rinner året runt i källan. I filmen följer vi skogsmyran Sennas liv under ett år i närheten av en naturkälla. Och tittar på alla växter och djur som lever i barrskogen. De är väldigt många. Och helt beroende av att skogen finns till.
6 ekurre lärarhandledning SVAR TILL DE LÄTTA OCH MEDELSVÅRA FRÅGORNA 1. c) stack 2. b) flera tusen 3. a) lägger ägg 4. b) snusar med antennerna 5. a) spillkråkan 6. c) många kammare 7. b) larven ger en söt vätska åt myran 8. c) myran och hackspetten 9. a) i stackens bottenvåning 10. b) dricksvatten åt djuren året runt RIKTGIVANDE SVAR TILL DE SVÅRA FRÅGORNA 1. Hur är ekosystemet "barrskogen" uppbyggt? Här kan man berätta mycket och på många sätt. Barrskogen bebos av många olika växt- och djurarter. De lever tillsammans, fastän en del är mat åt andra. Näringen i marken ger liv åt små djur, svampar, ris, mossor, buskar, träd, fåglar. Många varelser... Myrorna är en viktig grupp av djur i barrskogen. 2. Hur påverkar källan skogen som livsmiljö? Källan ger djuren vatten året om. På sommaren är den en viktig plats. Många fuktälskande växter trivs också kring källan; såsom mossor, fräkenväxter och ormbunkar. Källan berikar skogen, så att många fler arter trivs där. Mångfalden ökar. 3. Varför räknas myrorna till de sociala insekterna? De bygger ett gemensamt bo och sköter tillsammans om sin avkomma alltså barnen. De samlar också mat och skyddar boet. Arbetsmyrorna kan inte själva lägga ägg, men eftersom de alla är släkt med drottningen och varandra lönar det sig att hjälpa till med allt. På det sättet klarar de sig bättre och kan leva vidare. Om en myra tappar bort sig, kan den inte leva. Den är helt beroende av alla andra i myrstacken. Men det sker sällan att myrorna förirrar sig, för de snusar hela tiden med sina antenner på andra myror och känner igen doften på den egna skogsstigen som leder till boet. 4. Hur påverkar myrorna livet i skogen? Myrorna håller bl.a. efter skadeinsekter som annars kanske kunde bli för många. De hjälper s.a.s. till att "städa" i skogen. 5. Förklara på vilket sätt blåvingens larv har nytta av stacken. Myran tar larven till myrstacken och sköter om den där. Det är bra ställe att växa upp inne i stacken, i skydd. Ibland kan larven nog äta av myrornas larver, men den får ändå stanna kvar. Blåvingens larv är finurlig och ger myrorna en söt vätska som de gärna sugar i sig. Myrorna kan inte låta bli vätskan. Den är så söt och god. Och så kan larven också dofta "myra". Blåvingen är lite klurig. Men både myrorna och larven får det de önskar.
Så gör djur - tre avsnitt
Så gör djur - tre avsnitt Filmhandledning Handledningen innehåller tre separata handledningar med två sidor med övningsuppgifter av olika svårighetsgrad och en sida med lärarhandledning och facit till
Läs merAllt om årstiderna - Sommaren
Filmhandledning Handledningen innehåller tre sidor med av olika svårighetsgrad och en sida med lärarhandledning och facit till frågorna. Speltid: 13 min Från: 5 år Ämne: Biologi, Geografi, Zoologi Produktionsland:
Läs merAllt om årstiderna - Våren
Filmhandledning Handledningen innehåller tre sidor med av olika svårighetsgrad och en sida med lärarhandledning och facit till frågorna. Speltid: 13 min Från: 5 år Ämne: Biologi, Geografi, Zoologi Produktionsland:
Läs merAllt om årstiderna - Vintern
Filmhandledning Handledningen innehåller tre sidor med av olika svårighetsgrad och en sida med lärarhandledning och facit till frågorna. Speltid: 13 min Från: 5 år Ämne: Biologi, Geografi, Zoologi Produktionsland:
Läs merAllt om årstiderna - Hösten
Filmhandledning Handledningen innehåller tre sidor med av olika svårighetsgrad och en sida med lärarhandledning och facit till frågorna. Speltid: 13 min Från: 5 år Ämne: Biologi, Geografi, Zoologi Produktionsland:
Läs merSkogen + Naturen på hösten. Åk 4
Skogen + Naturen på hösten Åk 4 Vad innehåller detta område! Biologi Olika sorters skogar Planterad skog/urskog Vanliga träd Användning av träd Svamp Vanliga svampar Nedbrytning Nedbrytare: myra och daggmask
Läs merVad ska ni kunna om djur?
Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre
Läs merBiologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2014/2015 Biologi Delprov B. Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov
Läs merBiologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds
Läs merSMÅKRYP. För vem: Skolår 3-9 När: maj-okt. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig!
SMÅKRYP För vem: Skolår 3-9 När: maj-okt Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig! Syftet med våra utedagar är främst att sprida intresse för och kunskap om utomhuspedagogik till personal
Läs merVuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken?
Vuxen 1 Daggmasken lever under jorden där den bryter ned gamla löv och annat till ny fin jord, samtidigt som den rör om i jorden. Men hur blir det nya maskar? 1. Daggmasken är tvåkönad och kan para sig
Läs merKvalitetsarbete Myran
Kvalitetsarbete Myran Kungshöjdens förskola Smultronet 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Helene Hellgren Mia Johanson Marina Jorqvist Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens
Läs merDu kanske minns att man talade mycket om algblomning för bara ett par år sedan? Det gick inte att bada och fiskar blev förgiftade och dog.
VÄNERN ETT EKOSYSTEM Du kanske redan visste att människokroppen består av ca 70% vatten? Och, lustigt nog, att procentandelen är exakt densamma för vår planet? Däremot så är bara en enda procent av jordens
Läs merVuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva
Vuxen 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga X. Den kan simma 2. Den kan gräva Barn 1. Fladdermusen flyger på natten, men vad äter den? 1. Den suger blod från människor X. Sorkar och möss
Läs merBiologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2014/2015 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov
Läs merAnpassningar i naturen. Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper
Anpassningar i naturen Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper Begrepp att kunna Ekologi Ekosystem Biotop Biologisk mångfald Näringskedja Näringsväv Kretslopp Naturtyp Anpassning Polartrakt
Läs merSMAK- PROV. Utkommer till ht 14
SMAK- PROV Utkommer till ht 14 Tankar om biologi I KAPITLET FÅR DU LÄRA DIG: { något om vad biologi är ( hur man vet det man vet idag u hur man sorterar växter och djur och ger dem namn hur man gör en
Läs merLÄRARHANDLEDNING. Myrstaden. Art. nr. 7763-970-7
LÄRARHANDLEDNING Art. nr. 7763-970-7 Myrstaden Du har säkert sett myror många gånger, hemma i trädgården, på lekplatsen eller kanske t o m på gatan. De rör sig ofta i en lång rad, och om man följer en
Läs merMED ÖPPNA ÖGON. Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg
Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg Textbladet får skrivas ut och kopieras Talgoxen Hallå, hallå, hallå vad är det som står på? Nu kommer våren snart, helt underbart så klart! En talgoxe
Läs merBiologi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2013/2014 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov
Läs merDÄGGDJUR. Utter. Utter
REMIBAR REMIBAR DÄGGDJUR Utter Utter tillhör en grupp djur som kallas mårddjur. Under 1970-talet släpptes det ut mycket miljögifter i naturen och många utterungar dog. Men de senaste 10 åren har antalet
Läs merÅrskurs 7 - Biologi. Djurvärlden
Årskurs 7 - Biologi Djurvärlden Allmänt Djuren är indelade i olika grupper beroende på hur nära släkt de är. Huvudgrupper Ryggradsdjur (ex, fiskar, groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur) Ryggradslösa
Läs merDEN VITA SKOGSHAREN DEN HÄR ÖVNINGEN RIKTAR SIG TILL ÅK 1-3 OCH HANDLAR OM HUR OLIKA DJUR FÖRBEREDER SIG INFÖR VINTERN.
DEN VITA SKOGSHAREN DEN HÄR ÖVNINGEN RIKTAR SIG TILL ÅK 1-3 OCH HANDLAR OM HUR OLIKA DJUR FÖRBEREDER SIG INFÖR VINTERN. DET FINNS DE SOM STANNAR, DE SOM FLYTTAR OCH DE SOM SOVER SIG IGENOM VÅR KALLA ÅRSTID.
Läs merDjur, svampar och växter i skolans närhet Elevblad 7
Djur, svampar och växter i skolans närhet Elevblad 7 Det finns många djur- och växtarter runt omkring oss som vi kanske inte tänker på. Vissa känner du säkert igen och kan namnet på, andra kanske du aldrig
Läs merKOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN
TALLENS TALANGER DEN HÄR ÖVNINGEN RIKTAR SIG TILL ÅK 4-6. MED TALLENS TALANGER FÅR ELEVERNA UTFORSKA TALLEN OCH DESS INVÅNARE. VI UNDERSÖKER TALLEN SOM ETT EKOSYSTEM OCH FUNDERAR ÖVER NÄRINGSVÄVAR, POLLINERING
Läs mer7 Etologi hur gör djur?
7 Etologi hur gör djur? 7.1 1 En etolog studerar beteenden 2 Studera ett husdjur 3 Även små djur beter sig 4 Rädda sig den som kan 5 Vart flyttar fåglarna? OH1 Fåglarnas flyttningar 6 Olika typer av beteenden
Läs merNaturorienterande ämnen och teknik för grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 11F360
Naturorienterande ämnen och teknik för grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 11F360 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Biologi 3,0 hp (Examination 1 HT15)
Läs merLärarhandledning. Presenterat av
Lärarhandledning Presenterat av Inledning H uvudrollerna i filmen Insekter spelas av en bönsyrsa och en dagfjäril. De har fått behålla sina latinska namn, Hierodula sp. och Papilio sp. De kläcks i samma
Läs merFörslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally
Syfte: Skapa intresse och förståelse för olika småkryp. Visa att insekterna fyller flera viktiga funktioner och är avgörande för att våra ekosystem ska fungera och vi människor få mat. Mål: Att skapa fler
Läs merSamtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)
Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog
Läs merKatten Bus. B Mus C Bus A B C A B C. A i en vas B på ett bord C på ett fat. Vad heter katten? Lus. Vad vill Bus? sova leka äta. Vad ser du på bordet?
1 Katten us 1 Vad heter katten? Lus Mus us 2 Vad vill us? sova leka äta 3 Vad ser du på bordet? en duk en vas en bok 4 Var är us? i en vas på ett bord på ett fat Kopiering tillåten Författarna och Gleerups
Läs merLÅNGALMASTIGEN. Ut och njut av en fin promenad!
LÅNGALMASTIGEN Stigen slingrar sig genom skogen i Långalma by upp mot Lösholmen och förbi Storvreten och tillbaka till Långalma, en sträcka på 5 km. Väljer du istället att gå hela vägen via Stackholmarna
Läs merGOD JUL ÖNSKAR
GOD JUL ÖNSKAR NATURARVET HAR TACKSAMT MOTTAGIT EN GÅVA I gammelskogen myllrar det av liv. Det finns svampar, mossor, skalbaggar och fåglar. Det hackar, kvittrar, prasslar och tassar. I en skog, bevarad
Läs merRÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN
VÅRA VILDA DJUR RÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN Rävens ungar föds på våren. Det blir mellan 3-6 ungar och ibland ända upp till 12 ungar i grytet. Rävar bor i skogen i ett hål i marken som kallas gryt.
Läs merSkönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.
Guidningar utomhus Solsystemet till fots Hur stort är vårt solsystem? Upplev de enorma proportionerna i solsystemet, både i avstånd och storlek på planeter. Turen går genom Mariebergsskogens gammelskog.
Läs merENKEL Svenska Vilka skolämnen har du haft idag? 2. Vilka skolämnen tycker du bäst om? 3. Vilka skolämnen tycker du inte om?
ENKEL Svenska 5 Skolämnen I skolan har du flera olika skolämnen. Kanske du har några av dessa skolämnen på ditt skolschema? matematik - svenska - engelska - geografi - historia religionskunskap - samhällskunskap
Läs merFRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER
På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter
Läs merBoken om Biologi. Boken om Biologi är en grundbok i biologi för åk 4-6. PROVLEKTION: Fascinerande växter
Boken om Biologi Boken om Biologi är en grundbok i biologi för åk 4-6. PROVLEKTION: Fascinerande växter Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om Biologi och tillhörande Arbetsbok och Lärarbok. Texterna
Läs merTänk dig en värld utan blommor, frukt, kaffe eller choklad!
Tänk dig en värld utan blommor, frukt, kaffe eller choklad! Utan pollinatörer som insekter, fladdermöss, fåglar och många andra skulle världen vara en mycket fattigare plats. Pollinatörer hjälper till
Läs merKarbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen!
Välkommen till NO kursen! Livets former Lpp åk 7 Inledning: I detta område ska vi gå genom olika former av livet i ordningen som de har dykt upp på jorden. Eran blir att delta i diskussioner och att i
Läs merSMÅKRYP I SÖTVATTEN. Innehåll. Malmö Naturskola
SMÅKRYP I SÖTVATTEN Innehåll Innehåll... 1 Buksimmare... 2 Dykare... 2 Flickslända... 3 Gråsuggor... 3 Iglar... 4 Klodyvel... 5 Ryggsimmare... 6 Sävslända... 6 Sötvattensmärla... 7 Tordyvel... 7 Trollslända...
Läs merNATURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN NIKLASDALS LÖVSKOG
NATURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN NIKLASDALS LÖVSKOG OM NIKLASDALS LÖVSKOG Naturreservatet Niklasdals lövskog består av 12 hektar lövskog med höga naturvärden. I reservatet finns en vandringsled, rastplatser,
Läs merKatrineholms åtta ansvarsarter
Katrineholms åtta ansvarsarter En faktabroschyr om hotade och sällsynta växter och djur i Katrineholms kommun www.katrineholm.se/ansvarsarter Vår natur är värdefull och är också en källa till upplevelser
Läs merEfter istiden, som tog slut för ca år sedan, började Finland det vill säga landet stiga upp ur havet.
Efter istiden, som tog slut för ca 10 000 år sedan, började Finland det vill säga landet stiga upp ur havet. De första djuren som kom till Finland var fiskar, sälar och fåglar. Så småningom kom också däggdjuren,
Läs merSpråkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson
Språkstart NO Facit NO för nyanlända Hans Persson Levande eller inte? s. 6-7 3. Sortera orden. VÄXTER en ros gräs en ormbunke en mossa ett träd DJUR en katt en ödla en björn en fisk en mask Olika material
Läs merTecken på häckning BILDERNA I PRESENTATIONEN FÅR INTE ANVÄNDAS TILL ANNAT UTAN TILLSTÅND. Bilder: Petri Kuhno
Tecken på häckning BILDERNA I PRESENTATIONEN FÅR INTE ANVÄNDAS TILL ANNAT UTAN TILLSTÅND På våren är det dags att häcka! Våren och sommaren är bästa tiden att häcka. Varför? det finns mycket mat (t. ex.
Läs merAtt få. blommor och bin. att trivas
Att få blommor och bin att trivas Finns det bin ökar äppelskörden. Samarbeta med våra vänner bina Bin och andra insekter gör stor nytta när de flyger från blomma till blomma och hjälper till med pollinering.
Läs merProv namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.
Prov Arbetsområdet sjön namn: Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp. Organism = 1. växter och vissa bakterier som förser sig själva med energi från solen Population = 2. levande faktorer som
Läs merSMÅKRYP PÅ LAND. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013
SMÅKRYP PÅ LAND Innehåll Daggmask... 2 Fästing... 3 Gråsugga... 3 Jordlöpare... 5 Mångfotingar (Tusenfotingar)... 6 Dubbelfoting... 6 Enkelfoting... 6 Snigel... 7 Snäcka... 8 Tordyvel... 9 Vargspindel...
Läs merJordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme
Jordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme 57:59 Första fågeln 59:58 Första mänskliga förfadern 59:59 Första moderna människan 57:07 Första däggdjuret 00:01Jordskorpan bildas 57:01 Första dinosaurierna
Läs merSBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen
1 Honungsbin bor här i Sverige oftast i bikupor, som är deras hus. Husen kan se lite olika ut. Bina vet precis i vilket hus de bor. Hur kan de hitta rätt? 2 Hur många bin kan det bo i en bikupa under sommaren?
Läs merNYGÅRDSKÄLLAN VANDRA TILL NATURLIG KÄLLA
NYGÅRDSKÄLLAN VANDRA TILL NATURLIG KÄLLA OM NYGÅRDSKÄLLAN Nygårdskällan är en naturlig artesisk källa med kristallklart vatten. Förr i tiden vallfärdade människor till källan för att dricka av källvattnet
Läs merEkosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
Läs merBIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16
BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.
Läs merBIDROTTNINGEN BIBBI PÅ FREDRIKSDAL
BIDROTTNINGEN BIBBI PÅ FREDRIKSDAL Välkommen att följa bidrottningen Bibbis färd till blommor och fruktodlingar. På vägen får du bland annat träffa Bibbis vänner Asta och Otto. Du hittar genom att följa
Läs merSKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG
SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård
Läs merEn liten krysslista för stora och små
En liten krysslista för stora och små Träd 1. ASP Aspen får sprakande höstfärger. De har en mycket rak stam och det finns aspar som blivit hela 35 meter höga. Det brukar heta att asplöven darrar och det
Läs merEKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.
Ekologi EKOLOGI HUS LÄRAN OM Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Biosfären Där det finns liv. Jorden plus en del av atmosfären. Ekosystem
Läs merUpptäck Sverige Lgr 11
Upptäck Sverige Lgr 11 Upptäck Geografi Lgr 11 är ett grundläromedel i geografi för årskurs 4-6. Läromedlet består av grundböckerna Upptäck Sverige, Upptäck Europa med Norden och Upptäck Jordens resurser.
Läs merEkosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
Läs merBiologi Livets utveckling
Biologi Livets utveckling Begrepp att kunna Biologi Fossil Det naturliga urvalet Evolution Djur-,växt- och bakterieceller Klorofyll Fotosyntes Latinska namn Släktnamn och artnamn Ryggradsdjur och ryggradslösadjur
Läs merTranbärets månadsbrev maj 2015
Tranbärets månadsbrev maj 2015 Maj månad försvann med en hiskelig fart och även om vi haft en del dagar med sol och värme, så har den ändå varit ganska kall. Vi får trösta oss med att vårblommorna har
Läs merGuide till. Naturstigen. vid. Vamlingbo prästgård
Guide till Naturstigen vid Vamlingbo prästgård Väg mot Kvarne naturum Stigen är ca. 1 km lång och löper genom lättgången terräng. Det går bra att ta med barnvagn. Välkommen till naturstigen! Stigen är
Läs merPluggvar familjens bästa vän!
Pluggvar familjens bästa vän! Välkommen till min skog och Pluggvars vänner! Historien om Pluggvar och det perfekta kastet Långt inne i den djupa skogen bor en lustig figur vars namn är Pluggvar. Pluggvar
Läs mersamspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete
samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete Syrets och kolets kretslopp Växter tar upp koldioxid och vatten, avger syrgas samt bildar kolhydrater. Djuren tar upp kolhydrater
Läs merDJUR OCH NATUR I ÅRSTASKOGEN Duvhöken häckar i Årstaskogen
Duvhöken häckar i Årstaskogen DUVHÖK Typiska kännetecken: 50-60 cm. Vingspann 100-120 cm. Grå och vit. Ljust ögonbryn. Mörk rygg och hjässa. Ljusare undersida där de adulta fåglarna är streckade på tvären
Läs merJORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015
JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna
Läs merBiologi Livets utveckling
Biologi Livets utveckling Begrepp att kunna Biologi Fossil Det naturliga urvalet Evolution Djur-,växt- och bakterieceller Klorofyll Fotosyntes Latinska namn Släktnamn och artnamn Ryggradsdjur och ryggradslösadjur
Läs merText: Annika Luther Bild: Bettina Björnberg-Aminoff
Skogsankan Text: Annika Luther Bild: Bettina Björnberg-Aminoff Med den här sagoboken vill vi berätta för barn hur man av stora träd gör bräder som sedan används för att tillverka en träleksak, Skogsankan.
Läs merVälkommen till Naturstig Miskarp
Välkommen till Naturstig Miskarp Naturstig Miskarp kom till under Mjölby Golfklubbs arbete med GEOcertifiering. Under arbetet såg man en möjlighet att skapa en lärorik naturstig för allmänheten som en
Läs merPå besök i rovdjurens land
På besök i rovdjurens land Björn, järv, varg och lodjur är stora rovdjur som finns i Sverige. Det sägs att de är starka, listiga och farliga och att de bor i skogen. Vill du veta sanningen? Följ med hem
Läs merLärarhandledning: Bävern Djurrikets byggmästare. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Bävern Djurrikets byggmästare Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: 65801 Ämnen: NO, biologi Målgrupp: Grundskola 1-3, Grundskola 4-6 Speltid: 20 min Produktionsår: 2016 INNEHÅLL:
Läs merVad är hållbar utveckling i arbetet med de yngsta?
Vad är hållbar utveckling i arbetet med de yngsta? Emilie Moberg, slektor, Avdelningen för förskoleutbildning och förskoleforskning, Stockholms Upplägg Hållbar utveckling i den nya läroplanen Förskoleforskning
Läs merBoken om NO 1 3. Elevens första grundbok i NO. PROVLEKTION: Fascinerande växter
Boken om NO 1 3 Elevens första grundbok i NO PROVLEKTION: Fascinerande växter Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om NO 1 3, elevens första NO-bok. Du får också två sidor ur Arbetsboken och utdrag
Läs merFrågor om nyckelpigor
Frågorna är inskickade av deltagande klasser i Nyckelpigeförsöket och besvarade av Miroslav Valan, forskare på Naturhistoriska riksmuseet och Savantic AB. Frågor om nyckelpigor Hur andas nyckelpigor? Fullvuxna
Läs merSyfte På ett handfast sätt få förståelse för arternas betydelse för ekosystemets/naturens överlevnad.
Övningar för små barn (källa http://jämtnatur.se/) Naturens väv På ett handfast sätt få förståelse för arternas betydelse för ekosystemets/naturens överlevnad. Passar för 1, 2 och 3. Ett nät (fotbollsnät
Läs merTräningsmaterial till boken Människan och världen Sverige
GEOGRAFI Människan och världen Sverige PETER GRÖNDAL människan och världen Sverige omslag.indd 1 2016-09-23 12:47 Träningsmaterial till boken Människan och världen Sverige Till läraren Människan och världen
Läs merStengärden och ängar. Väddklint. Sandvita. Oxtunga. Blåeld. Pukvete
Stengärden och ängar Väddklint Sandvita Stenskvättan är en av golfbanans karaktärsfåglar. Flera par häckar i stenmurar och rösen. Stenskvättan anländer från vinterkvarteren i Afrika i början av april och
Läs merDet Lilla Världslöftet
Filmfakta Ämne: Livskunskap/Levnadslära, Miljö Ålder: Från 6 år (L, M) Speltid: 8 x 5 minuter Svenskt tal Producent: Little Animation, Kanada Syfte/strävansmål att på ett enkelt sätt förmedla grundläggande
Läs merMITT I NATUREN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i naturen i Universeums utställning Vattnets väg på plan 4.
MITT I NATUREN Uppdrag för åk f-3 Välkommen till uppdraget Mitt i naturen i Universeums utställning Vattnets väg på plan 4. Lärarhandledningen är till för att ge dig som lärare en möjlighet att förbereda
Läs merVikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se
Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)
Läs merExperiment 1: Gör ett eget slutet kretslopp
Experiment 1: Gör ett eget slutet kretslopp Att skapa ett jordklot i miniatyr för att förstå vattnets kretslopp. Du behöver det här Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor Sand Jord Lagom stora växter
Läs merJordbrukets tekniska utveckling.
/BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli
Läs merBiologi. Livet på jorden
Biologi Livet på jorden Vi känner bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många
Läs merElevblad biologisk mångfald
Elevblad biologisk mångfald Ekologi i skogen Hur fungerar naturen och vilka samband finns mellan olika organismer? En ekologisk undersökning ger oss svar på dessa frågor. Varje ekologiskt system har sina
Läs merEn dag i våtmarken. Det var ett gäng glada ungdomar som träffades vid Alhagens parkering den första riktiga skoldagen på terminen.
Alhagens våtmark är 32 hektar stort. Våtmarken börjades att byggas 1997 för att vattnet behövdes renas mer. Det finns en 6km lång gång väg igenom hela våtmarken som man kan gå om man vill se växter och
Läs merEkologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön
Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar
Läs merGråbo, Lavar Sälg, Älgört. Al, Blodrot En Sileshår, Stensöta. Blodrot, Blåbär, Gullris Stensöta Pors, Rölleka, Skvattram Ljung, Vänderot
Detta dokument behandlar vilka medicinalväxter som finns att tillgå i Sverige. Kom ihåg att dessa växter ibland kan förväxlas med giftiga släktingar, så var försiktig. Likaså är de inte lika effektiva
Läs merFröken Spöke går vilse
SIDAN 1 Elevmaterial Namn: LÄSFÖRSTÅELSE 1. En låda från rektorn 1. Skriv en sak som visar att Ebba och Ivar är lika och en sak som visar att de är olika. 2. Varför får rektorn inte veta att Fröken Sparre
Läs mer1. Arjeplog X. Gällivare 2. Kiruna. www.tipspromenadfragor.se
1 Sveriges högsta berg, Kebnekaise, är en del av ett bergsmassiv, som i sin tur ingår i bergskedjan Skanderna. Kebnekaise har två toppar, sydtoppen är den högsta 2.106 m.ö.h. Det bestegs den första gången
Läs merMiljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.
Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda
Läs merUppdrag: SPINDELNS KROPP
SP I LAR D N Korsspindlar spinner stora vackra nät. Nätets mönster ser ut som ett cykelhjul med ekrar. Många spindlar som spinner den här typen av nät tillhör gruppen hjulspindlar. Spindlar finns i nästan
Läs merSkogliga åtgärder vintern 2011/2012
INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att
Läs merSkogssork (Clethrionomys glareolus)
Skogssork (Clethrionomys glareolus) Är vanlig i hela Sverige. Kroppslängden är 8-13,5 cm med ett smalt huvud. Har en ± tydligt rödbrun rygg, sidor ljusa/gulaktiga och vitaktig buk. Svansen är 3-6 cm och
Läs merVILTVÄNLIGT SKOGSBRUK
VILTVÄNLIGT SKOGSBRUK Skogsvård som gynnar hönsfåglar Viltvänligt skogsbruk är enkelt att bedriva och metoderna lämpar sig för skötsel av vanlig ekonomiskog. I skogsvårdsarbetet kan man ta viltet i beaktande
Läs merEvolution 1 elevuppgift
Evolution 1 elevuppgift Du ska med hjälp av de olika klimatrummen i Botaniska trädgårdens växthus, få lära dig mer om: Evolutionens mekanismer, till exempel naturligt urval och samevolution, samt deras
Läs merNaturvårdsbränning svar på vanliga frågor
Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor Vad är en naturvårdsbränning? En naturvårdsbränning är en planerad skogsbrand i ett avgränsat område. Syftet är att gynna och bibehålla höga naturvärden. Länsstyrelserna
Läs merGAMLA EKAR (Querqus robur) som ekosystem
GAMLA EKAR (Querqus robur) som ekosystem Inom Nolhagaområdet finns en hel del gamla och mycket stora träd. De flesta är ekar, men även av bok, lind, ask, björk, lärk samt tall och gran finns det enstaka
Läs merFakta om pollinatörer
Fakta om pollinatörer Vill du bidra mer? gå till: villbidra.wordpress.com Fakta om bin 2 Många bipopulationer i Sverige har under de senaste åren minskat kraftigt. Det finns 285 olika vilda biarter i Sverige,
Läs merKropp & knopp. F-3 Hä
F-3 Hä Kropp & knopp Här lär vi oss vikten av att sköta våra tänder, hur ett nyttigt mellanmål kan se ut, vad man använder en skördetröska till, varför det är bra att röra på sig och hur viktigt det är
Läs mer