7 Etologi hur gör djur?

Transkript

1 7 Etologi hur gör djur? En etolog studerar beteenden 2 Studera ett husdjur 3 Även små djur beter sig 4 Rädda sig den som kan 5 Vart flyttar fåglarna? OH1 Fåglarnas flyttningar 6 Olika typer av beteenden 7 Husdjur i människans tjänst Hitta revirgränser 9 Herre på täppan eller hackkyckling? 10 Kampfiskar 11 Krig eller fred? 12 Ditt ansikte avslöjar dig

2 En etolog studerar beteenden Att vara forskare i etologi kräver bra tålamod. Ofta får man sitta länge och vänta innan djuren visar de beteenden man vill studera. Du behöver: Ett akvarium med sand, växter och stenar samt fiskar, exempelvis guppy eller egna fångade vilda fiskar. A Välj ut en fisk i akvariet och rita av den. Vad är typiskt för just din fisk? B Bestäm dig för något du vill ta reda på om din fisks beteende. Exempelvis hur den äter eller försvarar sig. C Vilken är din hypotes om ditt djurs beteende? Anteckna. D Studera fisken noga och se hur den faktiskt beter sig. Beskriv beteendet. Rita och förklara. Stämde din hypotes?

3 Studera ett husdjur Genom att ha ett eget husdjur, som man kan studera varje dag, kan man lära sig mycket. En del av djurets beteenden är medfödda, andra inlärda. Du behöver: Böcker om husdjur. A Beskriv ett husdjur och vad det behöver för att trivas. B Vad äter djuret och hur beter det sig när det äter och dricker? När och hur sover det? Vissa djur är aktiva på natten. Hur visar ditt djur känslor? C Visar djuret sociala beteenden mot andra djur eller mot dig? Ge exempel. D Visar djuret aggressiva beteenden? I vilka sammanhang och hur? E Ändrar du själv beteende när du umgås med ditt djur? Hur i så fall? F Hur kan man avgöra om ett beteende är inlärt eller medfött? Hur skulle du göra? Läs i grundboken på sidan 116 eller i lightboken sidan 65 om hur forskarna gör.

4 Även små djur beter sig Du behöver: Smådjur från vatten, exempelvis mygglarver, snäckor, musslor, småfiskar, iglar, sländlarver och vattenlevande skalbaggar. Ett akvarium med sand och växter och bestämningsböcker. A Placera smådjur som du håvat, från exempelvis en sjöstrand, i ett akvarium med lite växter. B Studera noga ett djur i taget och ta reda på så mycket som möjligt om djuret. Hur rör det sig? Vad och hur äter det? Hur gömmer det sig för fiender? Försök själv komma på fler frågor som du kan studera. C Ta reda på vad djuret heter och hur det lever. Stämmer det med dina iakttagelser i akvariet? D När du är färdig släpper du ut djuren där du hittade dem.

5 Rädda sig den som kan Djuren reagerar ofta på enkla signaler som utlöser olika beteenden. Vi kallar signalerna för nyckelretningar. Du behöver: Levande mygglarver och en glasburk med lock. A Häll mygglarverna i glasburken och låt den stå en stund utan lock. Var finns mygglarverna nu? Rita av en mygglarv i vattnet. Vad är det som sticker upp ur vattnet? B För din hand snabbt ovanför ytan i burken. Vad händer? Beskriv hur larverna rör sig? C Gör om försöket många gånger och studera vad som händer. Försök förklara resultatet. D Vilken var nyckelretningen i det här försöket? Läs om nyckelretningar på sidan 117 i brundboken eller sidan 66 i lightboken. E Sätt på locket på burken och studera mygglarverna varje gång du har lektion en tid framöver. Anteckna vad som händer.

6 Vart flyttar fåglarna? Vissa fåglar stannar i Sverige över vintern, medan andra flyttar långt bort. Ofta flyttar hela familjen samtidigt och föräldrarna visar ungarna flyttvägen. Kanske har du sett flyttande gäss som flyger i plogform? För att hitta vägen lättare använder de bland annat solen eller stjärnorna och ibland även jordens magnetfält. Du behöver: Karta över Europa och Afrika, färgkritor och en fågelbok. A Anteckna tre fåglar som stannar i Sverige under vintern. Tänk efter vilka du brukar se vid fågelbordet. Använd eventuellt fågelboken som hjälp. B Jämför med en kamrats exempel. C Rita in flygvägen på kartan för några vanliga flyttfåglar som exempelvis sädesärla, hussvala, näktergal, fisktärna, grågås, fiskgjuse och trana. Fyll på med egna exempel ur fågelboken. Några exempel hittar du på sidan 105 i grundboken eller sidan 59 i lightboken. D Ta med fågelbokens hjälp reda på hur flyttfåglarna ser ut och hur de lever. E Diskutera med en klasskamrat varför fåglarna flyttar. Anteckna vad ni kommer fram till och jämför med klassens resultat. F Använd kartan, rita in och färglägg fåglarna där de finns på vintern.

7 7.1 OH 1 Fåglarnas flyttningar

8 Olika typer av beteenden Sociala beteenden har ofta utvecklats hos djur som lever många tillsammans. Andra beteenden är sexuella och aggressiva beteenden, som ibland inte ligger så långt ifrån varandra. Tänk på spindelhanen som först matar sin hona innan han törs para sig med henne. A Ge exempel på tre sociala beteenden hos grupplevande djur. B Ge exempel på tre aggressiva beteenden hos djur. C Ge exempel på tre sexuella beteenden hos djur. D Jämför med vad resten av klassen kommit på genom att göra en sammanställning på tavlan. Fyll på din egen lista med nya exempel. E Läs i grundboken på sidorna eller i lightboken sidorna om olika typer av beteenden.

9 Husdjur i människans tjänst Människan har under årtusenden lärt sig att tämja vilda djur och på olika sätt använda dem för att underlätta sin vardag. Arbeta två och två A Ge exempel på hur man inom olika områden utnyttjar hundars beteenden för att hjälpa människor. Diskutera med en kamrat. B Diskutera med en kamrat och försök hitta så många exempel som möjligt på hur man använder fåglar i människans tjänst. C Vilken betydelse tror du husdjur har för människors hälsa? Diskutera med en kamrat. D Utnyttjar människan även andra djurs beteenden? Diskutera med en kamrat. E Sammanfatta diskussionerna tillsammans i klassen.

10 Hitta revirgränser Många djur försvarar revir, ett område där de fångar mat eller har sitt bo. Vissa djur har stora revir medan andra har små. Arbeta i grupp. Du behöver: Ett inrett akvarium med fiskar eller inhängnader och burar i en djurpark. A Välj ett aktivt djur och rita av det. Välj gärna sociala djur som lever i flock eller stim. B Rita en karta över akvariets, inhägnadens eller burens botten sedd ovanifrån. C Studera ditt djur och markera med ett kryss på kartan var det befinner sig en gång i minuten. D Studera kartan. Inom vilket område finns de flesta kryssen? Där har djuret troligen sitt revir. Ringa in reviret på din karta. Läs om revir på sidan 127 i grundboken eller sidan 70 i lightboken. E Kunde du se några hotbeteenden eller revirstrider vid revirgränserna? Beskriv dem i så fall. F Hade ditt djur ett stort revir? Fundera över varför vissa djur har stora medan andra har små revir. Diskutera med en kamrat. G Även djur av samma art kan ha olika stora revir. Varför tror du att det är så? Diskutera med en kamrat och jämför med vad resten av klassen kommit fram till.

11 Herre på täppan eller hackkyckling? Många grupplevande djur har en komplicerad rangordning som gör att de undviker energikrävande slagsmål. De vet exempelvis exakt i vilken ordning de skall äta. Arbeta i grupp. Du behöver: En grupp med sociala djur, exempelvis höns, hundar eller möss. A Studera en grupp sociala djur, levande eller på film, och försök avgöra vem som är högst i rang och vem som är lägst. B Beskriv ledarens beteende. Med vilka beteenden signalerar ledaren att han eller hon är högst i rang? Behöver ledaren hota eller slåss? C Beskriv på samma sätt hackkycklingens beteenden. Visar den några blidkande beteenden eller tecken på underkastelse? D Hur ser rangordningen ut i din klass. Diskutera med en kamrat. Är den likadan i alla situationer? Hur tror du det känns att vara hackkyckling? E Studera fåglarna vid ett fågelbord vem kör bort vem?

12 Kampfiskar Hos många djur har komplicerade signaler utvecklats som visas när de exempelvis försvarar sina revir. Hotbeteendet är en signal som gör att inkräktaren ofta flyr och djuren undviker strider. Du behöver: Två kampfiskhanar, en hona, tre små akvarier, en spegel, färgkritor och två pappskivor. A Ställ tre akvarier intill varandra med en pappskiva mellan varje så att fiskarna inte kan se varandra. B Placera en fisk i varje akvarium med hanarna intill varandra som på bilden nedan. C Rita av en hona och en hane och färglägg din teckning. Vad tror du händer om du låter fiskarna titta sig i spegeln? Anteckna din hypotes. D Håll spegeln framför en fisk och se vad som händer. E Anteckna resultatet. Stämde din hypotes? F Händer samma sak med alla fiskarna om de får spegla sig? Testa. G Ta bort pappskivan mellan de båda hanarna. Vad händer nu? H Anteckna resultatet. I Vad tror du händer om man tar bort pappskivan mellan honan och en hane? Anteckna din hypotes. J Ta bort skivan och studera vad som händer med honan och hanen. K Anteckna resultatet och se om din hypotes stämde. L Släpp ihop en lekvillig, tvärrandig hona med en hane och studera under en längre tid vad som händer.

13 Krig eller fred? Myror är insekter som lever ett komplicerat socialt liv, precis som bin. För att prata med varandra använder de sina antenner och olika dofter. Du behöver: Stackmyror från två olika myrstackar och en stor glasburk. A Vad tror du händer om du stoppar ner två myror från samma myrstack i glasburken? Anteckna din hypotes. B Utför försöket och anteckna vad som händer. C Gör om försöket med två myror från varsin myrstack. Vilken är din hypotes nu? Utför försöket och anteckna vad som händer. D Vilken slutsats kan du dra av resultaten från de båda försöken? Stämde dina hypoteser? E Gör nya försök med exempelvis två myror från en myrstack och tre från en annan. Vilken blir din hypotes nu? F Fundera över och anteckna de nya resultaten. G Släpp ut myrorna där du hittade dem. H Sök upp en myrstack och följ en myra som är på väg från stacken. Vad händer myran under promenaden? Vad gör den när den träffar andra myror? Hittar den något ätbart och vad gör den i så fall då? Skriv upp allt du iakttar och redovisa så småningom för klasskamraterna. I Bygg ett myrbo i gips där du kan studera myrornas liv. Instruktion får du av din lärare.

14 Ditt ansikte avslöjar dig Att meddela sig med olika signaler är viktigt. Men bara en liten del av det vi signalerar till andra sker med våra ord. Vi reagerar också på kroppsspråk, våra ansiktsuttryck och hur vi använder vår röst. Arbeta två och två. A Sätt dig mitt emot en kamrat och försök exempelvis se arg ut. Låt kamraten gissa din sinnesstämning. B Byt roller och försök gissa vilken sinnesstämning din klasskamrats ansikte försöker uttrycka. C Anteckna vilka sinnesstämningar som är lätta att tyda och vilka som är svåra. D Gör om försöken, men använd nu hela kroppen för att visa era sinnesstämningar. Var det lättare nu än när du bara tolkade ansiktsuttrycket? E Försök att utan ord få din kamrat att förstå något du vill ha utfört, exempelvis att lyfta en penna. Hur lyckades ni förstå varandra? F Hur gör man om man kommer utomlands och inte kan språket? Diskutera med din kamrat.