Etologi. Medfödda och inlärda beteenden. Hur gör djur? A här får du lära dig att J. I innehåll J 7.1

Transkript

1 A här får du lära dig att J läran om djurens beteenden kallas etologi det finna medfödda och inlärda beteenden fiskar måste vara motiverade för att nappa fåglar sjunger för att locka till sig honor djur pratar på många olika sätt med varandra revir är ett område som djuret försvarar Schimpansen är nära släkt med oss människor och har behov av att kramas och känna närhet precis som vi. beteenden Medfödda och inlärda beteenden Etologi Hur gör djur? Att studera djurs beteenden är spännande. Förr när vi människor levde av jakt och fiske kunde det till och med vara livsviktigt. Genom att ta reda på hur djuren betedde sig i olika situationer kunde vi överlista dem och få mat för dagen. Idag är läran om djurens beteenden en egen vetenskap som kallas etologi. 1 Varför tror du hundar hoppar upp på folk när de hälsar? 2 Varför tror du katten stryker sig mot dina ben när du kommer hem från skolan? 3 Vilka fördelar och nackdelar kan fiskar ha av att simma i stim? Vargar har liknande beteenden som våra hundar. Här visar den undre vargen att den ger sig genom att lägga sig på rygg. Läran om djurs beteenden Djur kan bete sig på många olika sätt. Deras beteenden kan till exempel vara aggressiva, sexuella eller sociala. Läran om djurens beteenden kallas etologi. De som studerar djurs beteenden kallas etologer. Beteenden som djuren föds med kallas medfödda. De beteenden som de lär sig under livet kallas inlärda. Medfödda beteenden Ibland föder etologer upp djur ensamma så att de inte har kontakt med andra djur. Då kan de se vilka beteenden som är medfödda. Fåglarnas flygförmåga är exempel på en medfödd egenskap. Det vet vi eftersom fåglar som blivit uppfödda av människor lär sig flyga ändå. Vår egen förmåga att gå är också medfödd. Ingen behöver lära oss att gå. Förmodligen är också vårt leende, skratt och gråt medfödda beteenden. Även blinda barn kan le, skratta och gråta. Instinkter är medfödda Medfödda beteenden som är typiska för en art kallas instinkthandlingar. Att hundar viftar på svansen när de är glada och att katter skjuter rygg när de är arga är två sådana exempel. Djuren reagerar automatiskt utan att först tänka att de ska göra så. Ofta kan det se ut som om djur är intelligenta fast de egentligen bara följer sina instinkter. Många fåglar verkar kloka när de flyttar söderut inför vintern. Men det är bara en medfödd flyttinstinkt som fågeln följer när dagarna blir kortare och det blir svårare att få tag på mat. Forskaren på bilden försöker inte lära de unga tranorna att flyga, utan att hitta en ny flyttväg. Att flyga är en medfödd egenskap, precis som vår förmåga att lära oss gå. I innehåll J 7.1 Medfödda och inlärda beteenden 7.2 Hur pratar djur? 64 65

2 ETOLOGI ETOLOGI Napp! Nyckelretningen från fiskedraget har fått fisken att hugga. Med en rovfågelbild på fönstret hindrar du småfåglar att flyga in i glaset. Bilden av rovfågeln är en nyckelretning som utlöser ett flyktbeteende hos småfåglarna. Nyckelretning startar instinkthandling För att en instinkthandling ska sättas igång krävs en nyckelretning. Det är ungefär som ett lås det behövs en nyckel för att öppna låset. En nyckelretning kan vara något djuret ser, känner, hör eller känner lukten av. Vi kan se exempel på nyckelretningar hos fåglar. När föräldrarna landar med mat på bokanten skakar det till i boet. Det är en nyckelretning som får ungarna att öppna näbbarna. Ungarnas öppna gap är sedan den nyckelretning som får föräldrarna att mata ungarna. Motivation är nödvändig Ibland räcker det inte med en nyckelretning för att ett beteende ska starta. Det krävs tillräcklig motivation också. En mätt fisk struntar till exempel i de mest raffinerade fiskedrag, medan en hungrig fisk kan nappa på nästan vad som helst. Fisken måste vara tillräckligt motiverad av hunger för att bli intresserad av draget. Ibland händer det att djur som är starkt motiverade inte kan få naturligt utlopp för sina instinkter. Djur i djurparker kan till exempel inte ge sig ut på några längre jaktturer. Istället går de fram och tillbaka innanför stängslet för att avreagera sig och minska sin jaktinstinkt. Inlärda beteenden härmning och prägling Många beteenden är inte medfödda utan inlärda under livet. Nya beteenden lärs ofta in genom härmning. Småfåglar lär sig till exempel sjunga genom att ungarna härmar de vuxna. En del fåglar som papegojor, kråkfåglar och starar är dessutom duktiga på att härma både andra fåglars läten och mänskliga ord. Även vi människor lär oss att prata vårt språk genom att härma andra i vår närhet. På så sätt får vi olika dialekter. Prägling är en sorts inlärning som bara kan ske tidigt i ett djurs liv. När djurungar präglas på sina föräldrar lär de sig känna igen sin egen art. Nyfödda andungar präglas på och följer det första rörliga föremål de ser. Normalt är det andmamman. Men de kan även präglas på en människa. Den präglade andungen följer då människan istället för andmamman. Upprepade försök Nya beteenden kan också läras in genom upprepade försök. Människoapor, hundar och delfiner har lätt för att lära sig saker. Schimpanser kan till exempel lära sig att stapla lådor på varandra för att kunna klättra upp till en banan som hänger i taket. De gör uppre- pade försök tills de lyckas. En del apor kan genom upprepade förök även lära sig ett enkelt teckenspråk och att använda verktyg. I testa dig själv 7.1 J 1 Vad är etologi? 2 Hur lär sig de flesta småfåglar att sjunga? 3 Nämn en medfödd egenskap hos oss människor. 4 Vad startar instinkthandlingar? 5 Varför går många djur fram och tillbaka innanför stängslet i djurparker? Delfiner anses som kloka djur som har lätt för att lära sig saker. I djurparker ser vi dem ofta i fantastiska föreställningar. Bofinken lär sig sjunga av en vuxen hane och får på så sätt samma dialekt

3 hur pratar djur? 7.2 Hur pratar djur? Livet i bikupan styrs av bidrottningen. Hon är större än de andra bina och syns i mitten. Signaler i djurvärlden Djuren kan inte prata som vi. Istället använder de olika signaler för att förstå varandra. Signalerna kan vara beteenden som visar att de är intresserade av en hona eller hane, eller är beredda att slåss. Form och utseende är också viktiga signaler. Det finns till exempel små följefiskar som plockar bort parasiter runt munnen på hajar utan att bli angripna. Deras utseende skickar signaler till hajen som gör att den inte angriper dem. Många sociala djur som lever i grupp har utvecklat komplicerade signaler för att förstå varandra. Bin kan till exempel göra en sorts dansrörelser inne i bikupan som berättar för de andra bina vart de ska flyga för att hitta mat. Det är också vanligt med doftsignaler mellan djur av samma art. Myror lägger till exempel ut doftspår runt myrstacken för att hitta tillbaka. Ljudsignaler Många djur använder sig av olika sorters ljud för att meddela sig med varandra eller orientera sig. Fladdermöss skickar till exempel iväg ljud som inte vi kan höra. Ljudet studsar tillbaka och ger en ljudbild av omgivningen ungefär som en radar. Även valar använder olika sorters ljud för att meddela sig med varandra. Delfiner är en sorts valar som lever i grupp. De har ungefär 30 olika ljudsignaler som de kombinerar med kroppslägen och känsel till ett rikt språk. Katter och hundars språk Ju högre utvecklade djuren är, desto viktigare är deras språk. Hundar och katter är sociala djur som lever i grupper när de är vilda. Men när vi har dem som husdjur ser de familjen som sin grupp. Katter har speciella doftkörtlar på kinderna som de stryker mot alla i gruppen. Då kan katten lätt känna igen dem. Det är därför katter gärna stryker sin doft mot benen på människor. Hundar och vargar har också ett välutvecklat luktsinne och lever i en doftvärld på ett helt annat sätt än vi. De hälsar på andra i gruppen genom att slicka och nosa varandra i mungiporna. Det är därför din hund hoppar upp på dig när du kommer hem. Den hälsar genom att slicka dig i mungiporna. De använder också svansen för att visa vad de vill. Att skrämmas eller inte synas Djuren har utvecklat många olika sätt att överleva. Giftiga eller illasmakande djur kan ha skarpa varningsfärger som gör dem lätta att känna igen. En fågel som en gång smakat på en nyckelpiga gör inte om det, eftersom den smakar så illa. Ofarliga djur kan försöka likna farliga djur för att inte bli uppätna. Det är därför en del blomflugor är gul- och svartrandiga och liknar den farliga getingen. Djur kan också klara sig från fiender genom att inte synas så lätt. Många fågelhonor, ungar och ägg har samma färger som omgivningen. De kamouflerar sig. Det är också vanligt att djur spelar döda eller skadade för att klara sig eller för att locka bort angripare från ägg och ungar. Ett annat sätt att undkomma fiender är att röra sig tillsammans i en flock eller som fiskarna i ett stim. Djuren i gruppen kan då lättare varna varandra och angriparen får svårt att välja ut ett speciellt djur. Katten har doftkörtlar på kinderna. När en katt stryker sig mot ditt ben sätter den sin egen doft på dig. ETOLOGI Om du kastar upp en liten sten i luften tror fladdermössen kanske att det är en insekt och dyker efter den. Kan du se fjärilen på trädstammen? Många djur kamouflerar sig genom färg eller form för att undgå fienden

4 ETOLOGI ETOLOGI Revir här bestämmer jag! Många djur har revir. Det är ett område där djuret söker sin mat, bygger sitt bo eller föder upp sina ungar. För att få ha sina revir ifred talar djuren på olika sätt om för andra djur var reviren finns. Fåglar sjunger till exempel för att tala om för andra fågelhanar av samma art att reviret är upptaget, och för att locka till sig honor. Djur är ofta aggressiva när de försvarar sitt revir, tävlar om honor och försvarar sina ungar eller mat. Det är till exempel inte ovanligt att hundar morrar och försöker bita den som kommer för nära matskålen. Val av partner Många djur visar intressanta beteenden när de väljer partner. En hona som blir uppvaktad härmar ofta ungarnas beteenden, tigger mat och låter sig matas. Det barnsliga beteendet gör att hanen inte blir aggressiv, och på samma gång får honan veta om hanen är bra på att skaffa mat till ungarna. I testa dig själv 7.2 J 1 Vad kallas djur som lever i grupp? 2 Hur hittar fladdermöss sin mat? 3 Hur pratar djur med varandra? 4 Vad är ett revir? En tjäderhona tittar på när hanarna slåss om henne. Tjäderspelet sker på våren, ofta tidigt på morgonen. sammanfattning Renarna använder sina horn när de slåss om honorna. Men oftast räcker det med att hota för att motståndaren ska ge sig. Hanhunden markerar sitt revir när han kissar mot träd och stolpar på promenaden. Hot och signaler kan ofta räcka I naturen går strider sällan så långt att djuren dödar varandra. Ofta räcker det med att de hotar varandra. Kraftiga horn kan till exempel räcka för att skrämma en motståndare på flykt. Hos djur som lever i flock, exempelvis höns och vargar, finns ofta en rangordning som gör att djuren vet vem som ska äta eller para sig först. Det är också ett sätt att undvika onödiga strider. Det enklaste sättet att undvika strid är att inte gå in på varandras revir. För att visa var revirgränserna går brukar djur därför märka ut dem med dofter. Antingen kissar eller bajsar de längs gränsen eller så gnider de sina doftkörtlar mot träd eller andra växter. På så sätt kan exempelvis rådjur lukta sig till var grannens revir finns. Det är också därför hunden inte nöjer sig med att kissa en gång på promenaden Medfödda och inlärda beteenden Etologi är läran om djurs beteenden. De som studerar djurs beteenden kallas etologer. Det finns aggressiva, sexuella och sociala beteenden. Beteenden kan vara medfödda eller inlärda. Vår förmåga att gå är medfödd, medan vårt språk är inlärt. Medfödda beteenden kallas instinkthandlingar. Nyckelretningar startar instinkthandlingar. En nyckelretning kan vara något som djuret känner, ser, hör eller känner lukten av. Härmning, prägling och upprepade försök är olika sätt att lära sig nya beteenden genom inlärning. Prägling är en sorts inlärning som sker tidigt i ett djurs liv. Hur pratar djur? Djuren använder olika signaler för att meddela sig med varandra. Former, färger, ljud, rörelser och dofter är exempel på signaler. Många djur klarar sig från fiender genom att härma en farlig art. Revir är det område där ett djur lever och som det försvarar. Där söker djuret sin mat, bygger sitt bo eller föder upp sina ungar. Fåglar sjunger dels för att tala om att reviret är upptaget, dels för att locka till sig en hona. Fisken nappar bara om den är hungrig. Bofinkshanen sjunger för att locka honor. Hanhunden markerar sitt revir

5 8 A här får du lära dig att J växternas byggmaterial finns i luften växterna binder solens energi i socker allt liv är beroende av växternas fotosyntes alla celler behöver syre all materia rör sig kretslopp Fotosyntes och förbränning Kretslopp av ämnen och flödande energi Krukväxterna blommar, träden växer, gräsmattan är grön. Fiskarna simmar i sjön och fåglarna flyger. Det finns bröd, mjölk och kött på matbordet. Dagstidningen finns i brevlådan. Bilen går på bensin och huset är varmt tack vare ved eller olja. Självklarheter alltsammans kan vi tycka. Men inget av allt det här vore självklart om inte de gröna växterna hade förmåga att fånga in solljus vid sin fotosyntes. 1 Vilken mat skulle vi kunna äta om det inte fanns växter? 2 Hur får de gröna växterna sin mat? 3 Ger de gröna växterna oss något annat än mat? De gröna växterna kan fånga in solens energi så att den blir till nytta för dem själva och allt levande. Alla djur får i sig den energi de behöver genom att äta det som växterna en gång tillverkat. fotosyntes Fotosyntesen fångar in solenergi 8.1 Ett klassiskt försök Alla vet att det kan bli stora träd av små frön. Men varifrån kommer egentligen allt material som bygger upp trädet? Den frågan låg bakom ett klassiskt försök som holländaren van Helmont gjorde på ta let. Han planterade ett litet träd i en kruka. Men först vägde han trädet och jorden var för sig. Sedan vattnade han, men tillförde inget annat. Efter fem år vägde han trädet och jorden igen. Trädet hade ökat från 2 kg till 72 kg, men jorden hade bara minskat några gram i vikt. Med sitt försök visade han att byggmaterialet till trädet inte kom från jorden. Men varifrån kom det då? Själv gissade han på vattnet. Men det skulle visa sig att det behövdes något mer. Ett träd som får växa i en kruka blir större och tyngre. Men jorden minskar nästan inte alls i vikt. Så varifrån tar trädet sitt byggmaterial? I innehåll J 8.1 Fotosyntesen fångar in solenergi 8.2 Förbränningen frigör energi 8.3 Kretslopp och energi Kolatomer från luften Träd och alla andra växter består mest av vatten och olika kolföreningar ämnen som innehåller kolatomer. Vattnet tar växterna från marken. Men varifrån kommer alla kolatomer? Svaret som van Helmont inte kände till var att kolatomerna finns i luften omkring oss. Luft består mest av kvävgas och syrgas. Men där finns också koldioxid, en gas som är uppbyggd av en kolatom och två syreatomer. Idag vet vi att det är från luftens koldioxid som växterna hämtar sina kolatomer

6 FOTOSYNTES OCH FÖRBRÄNNING FOTOSYNTES OCH FÖRBRÄNNING Läppceller Klyvöppning Genom miljontals små öppningar i bladen tar växten in koldioxid och släpper ut syre. Fotosyntes luftens koldioxid bildar druvsocker Med hjälp av koldioxid från luften kan växter bilda kolföreningar som socker. Det sker i växternas celler och kallas fotosyntes. Vid foto syntesen förenas koldioxid och vatten med hjälp av ljusenergi från solen. Då bildas energirikt druvsocker. Samtidigt bildas syre som växten släpper ut till luften. Så här kan fotosyntesen sammanfattas: Koldioxid + vatten + solenergi k druvsocker + syre Fotosyntesen sker i små gröna korn i växternas cel- ler. Där finns det gröna färgämnet klorofyll som har för- mågan att binda solenergi. Foto betyder ljus och syntes betyder sätta samman. Ordet fotosyntes berättar alltså att något sätts samman med hjälp av ljus. Druvsocker ger mat och byggmaterial Att växter behöver ljus visste du säkert redan. En krukväxt som står i ett mörkt rum blir snabbt blek och dör så småningom. Utan ljus står fotosyntesen stilla och växten kan inte göra druvsocker. Och utan druvsocker som mat svälter den helt enkelt ihjäl. Men druvsocker används inte bara som mat i växten. Det används också som byggmaterial för att växa, blomma och bilda frön. Druvsockret omvandlas då till stärkelse och cellulosa. Stärkelse bildar växten för att lagra druvsockret, till exempel i frön, lökar eller rotknölar. Potatis innehåller till exempel mycket stärkelse. Cellulosa bildar hårda fibrer som är ett bra byggmaterial i trädstammar, grenar och blad. Av druvsockret kan växter göra stärkelse. Potatis innehåller mycket stärkelse. Proteiner, fetter och vitaminer En del växter omvandlar också druvsockret till proteiner som de lagrar i bönor och ärter. Andra växter bildar istället mycket fetter. Raps, solros och olika nötter är några exempel. Växterna kan också bilda vitaminer som gör dem till nyttig mat. Växter tillverkar också proteiner och fetter. Solrosfrön är rika på fetter. Syreatom Kolatom Väteatom Vid fotosyntesen bildar koldioxid och vatten druvsocker och syre. Solenergin som fångats in lagras i druvsockret. Vatten Koldioxid Växtcell med klorofyll Syre Druvsocker I testa dig själv 8.1 J 1 Vad betyder ordet fotosyntes? 2 Vilka ämnen behövs och vilka bildas vid fotosyntesen? 3 Vad kallas det gröna färgämnet i växterna? 4 Vad händer med solenergin som växterna fångar in i fotosyntesen? 5 Druvsocker kan ombildas till andra ämnen i växten. Vilka? 74 75

7 f rbršnning Förbränningen frigör energi 8.2 Allt liv behöver energi Både växter och djur måste ha mat för att leva. Tack vare fotosyntesen kan växter göra sin egen mat. De fångar in solenergi och binder den i druvsocker. En del av sockret används sedan som mat. Djur däremot kan inte göra sin egen mat de har ingen fotosyntes. De måste istället äta växter eller andra djur för att få i sig energi. Men när energin i maten ska användas i cellerna går det till på precis samma sätt hos djur och växter. Energin frigörs genom förbränning. Förbränning är som baklänges fotosyntes Vid förbränningen i cellerna sönderdelas druvsockret till koldioxid och vatten. Den energi som varit bunden i sockret frigörs då och kan bli till rörelse- och värmeenergi. Energin kan cellerna använda för att arbeta. Muskelceller behöver till exempel mycket energi. Förbränningen i cellerna kallas även cellandning och kan sammanfattas så här: Druvsocker + syre k koldioxid + vatten + energi Om vi jämför med fotosyntesen ser vi att förbränningen är precis samma reaktion fast baklänges. Den koldioxid som växten fångade in vid fotosyntesen sprids nu åter till luften. All förbränning kräver syre Förbränningen i cellerna liknar inte den vi kan se i en sprakande vedbrasa. I våra celler sker förbränningen istället vid ungefär 37 C. Men i båda fallen frigörs energi samtidigt som koldioxid och vatten bildas. I brasan försvinner koldioxiden och vattnet med röken. Hos djuren försvinner samma ämnen med utandningsluften. All förbränning kräver syre. En vedbrasa som inte får syre slocknar snabbt. På samma sätt är det i cellerna. Om de inte får tillräckligt med syre stannar förbränningen. Då slutar cellen att fungera. FOTOSYNTES OCH FÖRBRÄNNING Russin är torkade vindruvor och innehåller mycket druvsocker. När du äter ett russin förbränns druvsockret och du får energi direkt. Syreatom Kolatom I vedens cellulosa finns solenergi lagrad. Eldar vi upp den kan vi åter njuta av energin som ljus och värme. Väteatom Vid förbränningen frigörs energin i druvsockret. Atomerna i druvsockret och syret bildar koldioxid och vatten. Syre Druvsocker Energi frigörs i djur- eller växtcell Vatten Koldioxid I testa dig själv 8.2 J 1 Vad kallas den förbränning som ger energi i cellerna? 2 Är förbränningen likadan i växters och djurs celler? 3 Vilket ämne måste cellerna ha för att förbränna druvsockret? 4 Vilken förbränningstemperatur har vi människor normalt i cellerna? 5 Vilket ämne bildas av druvsockrets kolatomer vid förbränningen? 6 Vad behöver vi energin från förbränningen till? 7 Berätta om skillnaden mellan hur växter och djur skaffar sig mat

8 kretslopp&energi Kretslopp och energi 8.3 FOTOSYNTES OCH FÖRBRÄNNING Producent Toppkonsument En näringskedja från växtplankton till människa. Förstahandskonsument Andrahandskonsument Tredjehandskonsument Ämnen rör sig i kretslopp Alla växter och djur dör förr eller senare. Då är det dags för bakterier, svampar och smådjur som äter av de döda djuren. Sådana organismer kallas nedbrytare. När nedbrytarna äter sönderdelas de döda djuren och växterna till enkla näringsämnen. Då kan nya växter ta upp näringsämnena ur jorden med sina rötter. På det här sättet fortsätter ämnenas vandring i naturen. Vi säger att de rör sig i kretslopp. Producenter och konsumenter bildar näringskedjor De gröna växterna tillverkar, producerar, mat genom sin fotosyntes. De kallas därför producenter. Djuren däremot äter, konsumerar, växterna och kallas därför konsumenter. Växter och djur bildar på så sätt tillsammans en kedja där både ämnen och energi flyttas från en organism till en annan. En sådan kedja kallas för en näringskedja. Först i en näringskedja finns alltid en grön växt, en producent. Djur som bara äter växter kallas förstahandskonsumenter. Rovdjur som äter växtätare kallas andrahandskonsumenter. De djur som kommer sist i näringskedjan kallas toppkonsumenter och är oftast rovdjur. Människan är en typisk toppkonsument. Ämnen rör sig i ett ständigt kretslopp. Producent Nedbrytare Konsument Energi förloras som värme Ämnen i naturen kan röra sig i kretslopp. Men den energi som finns bunden i ämnena kan inte användas hur många gånger som helst. Vid förbränningen omvandlas energin i druvsockret till rörelse- eller värmeenergi. Förr eller senare övergår all energi till värmeenergi. Det blir varmt när djuren rör sig och du själv blir varm av en språngmarsch. Värmeenergin är svår att återanvända. Den sprider sig istället till omgivningen och till slut ut i rymden. Ny solenergi måste hela tiden tillföras vår jord. Näringspyramiden Växterna lagrar bara en liten del av solenergin i druvsockret. När djuren sedan äter går den mesta energin förlorad som rörelse- och värmeenergi. Det kan vi visa i en så kallad närings pyramid. Varje steg uppåt i pyramiden motsvarar ett nytt steg i näringskedjan. För varje steg räcker energin till allt färre djur. Därför minskar hela tiden lådornas storlek. Den solenergi som växterna fångat in vid fotosyntesen blir till rörelse- och värmeenergi hos hästen. I en näringspyramid kan vi visa att mängden energi och antalet organismer minskar för varje steg i uppåt i näringskedjan. 4 kg toppkonsumenter 22 kg andrahandskonsumenter, som räcker till 150 kg förstahandskonsumenter, som räcker till kg producenter räcker till 78 79

9 FOTOSYNTES OCH FÖRBRÄNNING I testa dig själv 8.3 J 1 Vad måste alltid en näringskedja börja med? 2 Ge exempel på en toppkonsument. 3 Vad lever nedbrytarna av? 4 Förklara skillnaden mellan en producent och en konsument. 5 Rita en näringskedja där du själv är toppkonsument. 6 Förklara varför det finns så få toppkonsumenter jämfört med producenter. sammanfattning Fotosyntesen fångar in solenergi Vid fotosyntesen bildar växterna druvsocker och syre av luftens koldioxid och vatten från marken. Det energirika druvsockret kan användas som mat i växten. Det kan även lagras som stärkelse eller bilda cellulosa. Cellulosa används som byggmaterial i växten. Även fetter, proteiner och vitaminer bildas. Förbränningen frigör energi Celler förbränner druvsocker för att få energi. Det kallas förbränning eller cellandning. Druvsockret sönderdelas vid förbränningen med hjälp av syre. Energi frigörs då samtidigt med koldioxid och vatten. Kretslopp och energi Näringskedjor börjar alltid med gröna växter. De kallas producenter. Växter äts av växtätare som sedan kan ätas av olika rovdjur. De som äter av producenterna kallas konsumenter. Nedbrytare sönderdelar döda organismer till enklare ämnen som växterna kan ta upp. Ämnena rör sig så sätt i kretslopp i naturen. Energin från solen fångas in av växterna. Den kan användas som kemisk energi eller rörelse- och värmeenergi. Till slut förloras värmeenergin ut i rymden. Ny solenergi måste hela tiden tillföras jorden. Träd byggs upp av luft och vatten. Vid förbränning frigörs energi. Alla ämnen rör sig i kretslopp. 80