Ekologi. Klass: 7E (vecka 20, vt16)

Transkript

1 Namn: Klass: 7E (vecka 20, vt16)

2 Syfte: Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att du utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om dig själv och naturen. I arbetsområdet ekologi lär du dig om hur samspelet mellan levande organismer i naturen fungerar och är beroende av sin omgivning. Ekologi är viktigt för att du ska kunna ta ställning i viktiga frågor som rör djur och natur såsom en ekologisk hållbar utveckling. Dessa förmågor ska du träna: att använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör naturbruk och ekologisk hållbarhet att använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i naturen och samhället. Tidsplanering: 7E Vad gör vi idag? I boken I häftet Må 16/5 (200 min) Ti 17/5 (160 min) On 18/5 (120 min) To 19/5 (50 min) Fr 20/5 (150 min) Översikt vad är ekologi? Fotosyntes Förbränning Kretslopp s (avs 4.1) s (avs 2.1) s (avs 2.2) s (avs 4.2) Näringsväv, näringskedja, näringspyramid Mat till världen s s.6 s.7 s. 8 s s Miljögifter, anrikning s (avs 5.7) s Ekosystem Anpassningar Prov s (avs 4.1) s (avs 4.3) s s. 21 Fördjupning: Ni som snabbt bli klara med uppgifterna i häftet kan jobba vidare med akvatiska ekosystem: be om fördjupningsmaterial och jobba sedan i häftet med s

3 Litteratur: Biologi Spektrum Detta arbetshäfte Arbetssätt: Uppgifter i arbetshäfte Genomgång Film Diskussion Centralt innehåll: Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling. Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemstjänster. Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den. Samhällsdiskussioner om biologisk mångfald, till exempel i samband med skogsbruk och jakt. Lokala ekosystem och hur de kan undersökas utifrån ekologiska frågeställningar. Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser i ekosystem. De lokala ekosystemen i jämförelse med regionala eller globala ekosystem. Aktuella samhällsfrågor som rör biologi. Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi. Vad bedöms? Genomförande av uppgifter. Användning av begrepp, modeller och teorier. Deltagande, motiveringar och resonemang i diskussioner och värderingsövningar. Skriftligt prov 3

4 Kunskapskrav: E C A Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt. Eleven har grundläggande kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då enkelt identifierbara ekologiska samband och ger exempel på energiflöden och kretslopp. Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eleven kan ge exempel på och beskriva några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt. Eleven har goda kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då förhållandevis komplexa ekologiska samband och förklarar och visar på samband kring energiflöden och kretslopp. Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Eleven har mycket goda kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom och något generellt drag med god användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då komplexa ekologiska samband och förklarar och generaliserar kring energiflöden och kretslopp. Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. 4

5 Viktiga begrepp som du förväntas lära dig och kunna förklara och använda i provet: Ekologi Ekosystem Biotiska faktorer Abiotiska faktorer Population Samhälle Konkurrens Ekologisk nisch Opportunister Specialist Pionjärer Naturligt urval Producent Konsument Fotosyntes Nedbrytare Näringskedja Näringsväv Anrikning Näringspyramid Biologisk mångfald 5

6 Fotosyntes 1. Vad betyder ordet fotosyntes? 2. a) Vilka två ämnen bildas vid fotosyntesen? b) Vilka två ämnen behövs tillsammans med solenergi i fotosyntesen? c) Skriv en kemisk formel för fotosyntesen: 3. Vad kallas det gröna färgämnet i växterna? 4. Druvsocker kan ombildas till andra ämnen i växten Vilka ämnen bildas och vad används de till? 5. Daisy fyller en plastpåse med vanlig luft. Sedan trär hon påsen över en krukväxt och knyter till om den så påsen blir tät. Växten får sedan stå i solen en dag. Vilka påståenden angående gasblandningen i påsen är riktiga? Motivera ditt svar. A: Mängden syre ökar D: Mängden koldioxid ökar B: Mängden syre minskar E: Mängden koldioxid minskar C: Mängden syre ändras inte F: Mängden koldioxid ändas inte 6

7 Förbränning Växter kan göra sin egen mat genom fotosyntesen, medan djur måste äta andra organismer för att få i sig energi. Energin frigörs genom förbränning i cellerna. 1. Vad kallas den förbränning som ger energi i cellerna? 2. a) Vilka två ämnen bildas utöver energi vid förbränningen? b) Skriv en kemisk formel för förbränning: 3. Vad använder levande organismer energin från förbränningen till? 4. Vilken kolhaltig gas bildas vid förbränning?.. 5. Varifrån kommer energin ursprungligen ifrån i bensinen som får bilen att röra sig? 6. Det påstås att man får mer syre i sovrumsluften om man har många krukväxter i rummet. Förklara varför det påståendet är till häften felaktigt! 7

8 Kretslopp 1. Förklara hur växter och djur är beroende av varandra för att vara i balans. 2. En näringskedja visar hur ämnen och energi flyttas från en organism till en annan. Markera i bilden vem som är a) producent b) konsument c) toppkonsument 3. Varför måste en näringskedja alltid börja med en producent? 4. a) Förklara vad en toppkonsument är. b) Människan är en toppkonsument. Ge fler exempel på toppkonsumenter. 5. Markera i bilden vem som är a) producent b) 1:a hands konsument c) 2:a hands konsument d) 3:e hands konsument e) toppkonsument 8

9 Kretslopp 6. a) Ge exempel på några nedbrytare. b) Vad lever nedbrytare av? c) Varför är nedbrytare viktiga för växterna? 7. I en kompost blir det en liten mängd jord i förhållande till allt det avfall som läggs dit. Varför blir det så? 8. Rita din frukost som en näringskedja, med bilder och begrepp som förklarar. Mjölk kommer från en kossa som äter 9

10 Näringspyramid Biomassan i 1000 kg gräs räcker till att ge 150 kg förstahandskonsumenter näring, som i sin tur räcker till 22 kg andrahandskonsumenter näring. Dessa 22 kg räcker för att mätta en toppkonsument på 4 kg. Näringspyramider visar hur energi överförs från producenter till konsumenter uppåt i näringskedjan samtidigt som energin går förlorad i varje steg. En insekt som äter gräs förbrukar ca 85% av gräset energi. Det är energi från cellandningen som insekten betalar för att bland annat kunna röra sig och hålla värmen, för hjärtats och tarmarnas arbete. Av den massa insekten äter blir alltså endast 15% av gräset över och kan lagras som energirik näring så att insekten växer och ökar i vikt. Det är denna lagrade energi som är tillgänglig för djur som äter insekten såsom åkermus. Eftersom energiförlusten är ca 85% mellan varje led i näringskedjan blir det inte mycket energi över till toppkonsumenterna. Det förklarar varför ett ekosystem innehåller så förhållandevis få toppkonsumenter. 10

11 Näringspyramid 1. Hur många procent av djurets energi a) används till rörelse och uppvärmning? b) lagras som kolhydrater, fetter eller proteiner? 2. a) Per är vegetarian och väger 67,5 kg. Hur många kg producenter går det åt för att Per ska få i sig tillräckligt med energi? b) Per lägger om sin kost och börjar äta 1:a hands konsumenter. Hur många kg producenter går det åt för att Per ska få i sig tillräckligt med energi nu? 3. Förklara varför det finns så få toppkonsumenter i jämförelse med producenter. 4. Anta att du bara äter växter och att det krävs 100 m 2 odlad yta för att försörja dig. Anta sedan att du går över till att äta enbart kött från växtätande djur. Ungefär hur stor odlad yta behövs då för att försörja dig? 11

12 Näringsväv Fjärilsbuske Blomfluga Flugsnappare Sparvhök Korsspindel Geting Nyckelpiga Plommon Plommonlus 1. a) Skriv ner 2 olika näringskedjor från näringsväven i trädgården. b) Vad är det för skillnad på näringskedjor och näringsvävar? c) Beskriv vad som skulle hända om nyckelpigorna utrotades. 12

13 Näringsväv 2. Rita pilar mellan vem som äter vem. Pilen ska gå från det som äts och peka mot den som äter. 3. Rita en näringsväv av följande näringskedjor o o o o o Björkblad Fjärilslarver Parasitsteklar Flugsnappare Sparvhök Duvhök Björkblad Bladlöss Nyckelpigor Mesar Sparvhök Duvhök Knoppar/hängen Orre Duvhök Björkblad Bladlöss Spindlar Flugsnappare Björkblad Bladbaggar Sångare Sparvhök - Duvhök 13

14 Miljögifter och anrikning Hur många mg gift får sparvhöken i sig om varje bladlus besprutas med 0, (fem miljondels-) mg gift? Sparvhöken äter indirekt 2 miljoner bladlöss vilket ger; 0, x = 10 mg gift 1 Sparvhök 100 Lövsångare Nyckelpigelarver 2 miljoner Bladlöss 14

15 Miljögifter och anrikning I Sverige använder vi olika kemiska produkter i en stor mängd varor och material. Vissa ämnen känner vi till och vet att de är farliga. Fel använda kan de orsaka allergier, cancer, fosterskador, ge sämre motståndskraft mot sjukdomar samt skador på nervsystemet. 1. Vad är miljögifter? 2. Varför fastnar miljögifter i levande organismer? 3. Var i näringskedjan är mängden miljögifter störst? 4. Vad innebär att miljögifter anrikas? 5. Ge exempel på klorerade kolväten och skador de orsakar. 15

16 Miljögifter och anrikning 6. Vilka tre tungmetaller är speciellt giftiga, och hur påverkar de kroppen? 7. a) Hur mycket sopor bildar en familj med fyra personer varje år? b) Vad bildas det för farliga ämnen från soptippar? 8. Hur skulle du kunna minska anrikning av miljögifter hos toppkonsumenterna? Ge förslag. 16

17 Mat till världen? I de båda näringskedjorna nedan framgår de olika näringsnivåernas biomassor. (Exemplet visar 10% energiöverföring istället för 15%). Ett ekosystem måste innehålla kg växtplankton för att livnära kg djurplankton som ger mat till 7000 kg fiskar osv VÄXTPLANKTON DJURPLANKTON FISK KYCKLING 1 MÄNNISKA kg kg 7000 kg 700 kg 70 kg I den här näringskedjan antar vi att fisken mals till fiskmjöl och används som djurfoder åt gödkycklingar. Gödkycklingarna äts sedan av människor som mättar 1 person. VÄXTPLANKTON DJURPLANKTON FISK 10 MÄNNISKOR kg kg 7000 kg 700 kg I den här näringskedjan äter människorna fisken direkt. Fisken räcker till att mätta 10 människor om den åts direkt istället för att göras om till kycklingmat. 100 personer 30 personer 12 personer 3 personer Bilden visar att ärtor från en viss areal som räcker till 100 personer bara räcker till 30 personer om ärtorna först får passera kon osv. Det går alltså att föda flera på samma areal om vi äter växterna direkt. Det är något att tänka på för en växande befolkning. I Sverige äter vi ca 80kg kött per person och år. I USA är siffran 120kg och i Indien 4kg. 17

18 Mat till världen? Matbespisningen på Åsö grundskola genomförde våren 2011 ett test med vegetariska måndagar utifrån elevrådets önskan. Vilka argument finns för och mot att äta mer vegetarisk mat? 18

19 Ekosystem 1. Ge exempel på några ekosystem. 2. Ge exempel på ickelevande (abiotiska) faktorer som påverkar allt liv i ett område. 3. På 1980-talet drabbades rävarna av skabb. Använd diagrammet och svara på frågorna. a) Vad hände med sorkarnas population när antalet rävar minskade? b) Varför ökade populationen med ugglor? c) Vad hände när rävens population började öka igen? 4. Giraffer och zebror är båda 1:a handskonsumenter och lever i samma nisch. Hur kan dessa växtätare leva nära varandra utan att skada varandra? 5. Vad kan hända om två arter har samma ekologiska nisch? 19

20 Ekosystem 6. Vilka organismer tillhör vilken ruta? A. Djursamhälle på savannen B. Djursamhälle i svenska skogen C. Växtsamhälle i svenska skogen Gran Räv Uggla Sork Lejon Älg Myra Hare Lax Giraff Leopard Blåmusslor Lingon Blåbär 20

21 Anpassningar 1. Organismer måste ständigt anpassa sig till sin omgivning. a) Hur är lingon anpassade till torka? b) Vilka fler sätt finns det för växter att spara på vatten under torka? Ge exempel. 2. a) Varför ser öronen hos ökenräven och fjällräven på bilderna så olika ut? b) På vilka sätt är de här djuren anpassade till sina miljöer? SKOGSHARE SPÄCKHUGGARE BÄVER PINGVIN 21

22 Ekosystemet i Östersjön Saltvatten med en salthalt under 2,5 % kallas för bräckt vatten. % i bilden visar salthalten i Östersjön och de andra siffrorna visar antal arter. 1. Har Östersjön saltvatten eller bräckt vatten? 2. Vad händer med antalet arter när salthalten minskar? 3. Varför minskar salthalten ju längre norrut i Östersjön man kommer? 4. Varför är många djurarter mindre i Östersjön än i havet? 22

23 Ekosystemet i Östersjön 5. Nämn några ickelevande (abiotiska) faktorer som påverkar att torskarna minskar i antal. 6. Hur kan jordbruket i länder runt Östersjön påverka att Sillgrisslan får magra ungar? 23