Liv. Livet. Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg. Förlagsaktiebolaget Otava

Transkript

1 Liv Livet Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg Förlagsaktiebolaget Otava

2

3 INNEHÅLL Ett myller av liv Vad är liv? Cellerna är livets legoklossar Gröna växter ger liv Porträtt av en växt Varje växt på sin plats Artkännedom 1: Strand- och vattenväxter Livet i en droppe vatten De ryggradslösa djuren regerar världen Ryggradslösa djur är experter på anpassning I leddjurens värld Artkännedom 2: Ryggradslösa djur Ryggradsdjur av många slag Fiskar är vattenexperter Artkännedom 3: Insjö- och kustfiskar Grod och kräldjur lever på land Fåglar har fjädrar och flyger Fåglarnas utseende visar var och hur de lever Artkännedom 4: Land- och sjöfåglar Däggdjur har päls och ungar som dricker mjölk Organismerna anpassar sig till miljön Livet uppstod och utvecklades i vatten Ekosystem Alla sjöar är olika Det finns bara en Östersjö Artkännedom 5: Djur och växter i Östersjön Tänk och forska: Både havs- och insjöarter lever i Östersjön Ett år längs stränderna Ut i naturen Termer och begrepp Fotografier

4 GRÖNA VÄXTER GER LIV Solen strålar värme och ljus och gör livet på jorden möjligt. Ändå är det bara de gröna växterna och algerna som kan binda solenergi i en process som kallas fotosyntes. I fotosyntesen bildas socker som innehåller en del av solens energi. Fotosyntesen frigör också syre som sipprar ut i atmosfären. Inte bara djur och svampar, utan också växterna själva andas och behöver syre. Utan de gröna växterna och algerna skulle det finnas finnas ytterst liteliv på jorden. Inte heller människan skulle kunna producera mat utan fotosyntesen. Från växter och alger startar näringskedjor längs vilka solenergin överförs till växtätare, rovdjur och till sist till nedbrytare. Näringskedja Näringskedjor Växterna i en skog, en trädgård eller på en åker binder energi från solen. I vattnen motsvaras de av planktonalger under ytan. Från planktonalgerna utgår sjöns viktigaste näringskedjor. J2.1 Producent: alg Konsument: abborre Konsument: hoppkräfta 18

5 J2.2 Fotosyntes och andning Solsken på gröna växter startar en kemisk reaktion som förenar vatten och koldioxid till socker. Växten använder socker som råvara, till exempel för cellulosa i stammen, grenarna och bladen. När växterna blir uppätna av djur går energin till nästa länk i näringskedjan. Djuren andas ut koldioxid så att växterna kan använda den på nytt. vatten fotosyntes solenergi koldioxid Växter, djur, svampar och bakterier andas. syre socker Var tog sälgen allt ifrån? År 1642 gjorde belgaren Jan van Helmont ett experiment. Han planterade en sälg i en kruka. Före planteringen vägde han plantan och mullen. Plantan vägde 2 kg. Van Helmont vattnade plantan, men lade inte till någonting annat i krukan. Efter fem år vägde han plantan och mullen på nytt. Nu vägde sälgen 72 kg, medan mullen bara blivit 55 gram lättare. Hur förklarar du resultatet? J2.3 år 1642: 2 kg år 1647: 72 kg 19

6 3. Porträtt av en växt En växt består av rot, stam och blad. Roten tar upp vatten och näringsämnen ur marken. I stammen löper ledningsvävnaden, ett system av vattenrör, som för upp vattnet till alla delar av växten. Vattnet avdunstar från bladen och växten måste därför hela tiden fyllas på med mera vatten från roten. Växten behöver också ljus och vatten. I bladens kloroplaster bildas socker som växten använder både som energikälla och byggnadsmaterial. Växter är därför självförsörjande eller autotrofa. Blomman är växtens könsorgan. Växten förökar sig könligt med hjälp av frön som bildas ur blommorna. Den kan också föröka sig könlöst med hjälp av revor eller jordstammar. Mossor och ormbunkar har inga blommor. De förökar sig istället med hjälp av sporer. Fröväxter 3.1 Sporväxter

7 Växten behöver vatten, näringsämnen, ljus och värme En växt tar upp de mineraler den behöver med vattnet. I marken finns så litet mineraler att växten måste suga upp väldiga mängder vatten. Det vatten som växten inte behöver avdunstar ut i luften. En stor björk avdunstar flera hundra liter på ett dygn. När det är torrt stänger växten sina klyvöppningar för att inte torka ut. Ljus och värme tar växten från solen. I mörker bleknar växten och blir lång och sladdrig när den försöker nå ljuset. I kallt väder växer den långsamt eller inte alls. Växtens delar och deras uppgifter Blomma: Könlig förökning. Blad: Avdunstar vatten, tar upp koldioxid och avger syre. Samlar solljus för fotosyntes. H 2 O Klyvöppningarna under bladen tar upp koldioxid och avger vattenånga och syre. vatten och mineraler CO 2 O 2 Ledningsvävnad: Drar upp en ström av vatten och mineraler till alla växtens delar. Stam: Lyfter blad och blommor mot solen. Vatten och mineraler uppåt. Vatten och socker neråt. Rot: Fäster växten vid marken, tar upp vatten och mineraler, som kväve och fosfor. Rothår som förbättrar vattenupptag ningen

8 3.5 Lingon växer på torra platser. Den har hårda blad med vax på för att inte förlora så mycket vatten. Skogsstjärnan växer i fuktig skog. Den behöver inte spara vatten och har mjuka blad. Fotosyntesen ger både energi och byggnadsmaterial Växtcellernas kloroplaster tillverkar alltså socker av vatten och koldioxid. I sockret lagrar växten den solenergi den lyckats ta upp. En del av sockret förvandlar växten till stärkelse som fungerar som reservnäring. Tillsammans med mineraler från marken fungerar sockret också som byggnadsmaterial. På så sätt bygger växten proteiner och annat den behöver. Tack vare fotosyntesen är växterna autotrofa, självförsörjande med energi. Djur är heterotrofa och måste äta växter eller varandra för att få energi. Fotosyntesen förvandlar solljus till kemisk energi i socker. Råvaror Energi Produkter vatten koldioxid solljus socker syre

9 Smultronblomman lockar pollinerande insekter. Smultron kan föröka sig både könligt med frön... och könlöst med revor. 3.7 Växter förökar sig både könligt och könlöst Blomman är växtens könsorgan. Blommans ståndare bildar pollen som av vinden eller av en insekt förs till en annan blommas pistill. Pollenkornet befruktar äggcellen inne i pistillen. Resultatet blir ett frö. När fröet lossnar från blomman faller det till marken och gror till en ny planta. Växter kan också föröka sig könlöst eller vegetativt. Det betyder att de sprider sig med rotskott, revor eller liknande organ. De här nya plantorna är exakta kopior av den gamla. Mossor och ormbunksväxter har inga blommor. De bildar stora mängder sporer utan befruktning men i stället växer han- och honindivider upp från sporerna. Mossans sporer bildas i små kapslar på mossplantan

10 EXTRA Fallskärmshoppare och godis För en ny liten planta lönar det sig inte att tävla med sin stora skuggande mamma. Därför sprids frön på många olika sätt. 3.8 Med vinden På vintern exploderar kaveldunets bruna cigarr och fröna svävar iväg med vinden. Maskrosfrön flyger långt med hjälp av sina små fallskärmar. En lönnäsa är egentligen ett propellerblad. Fröet sitter i den klibbiga ändan och snurrar iväg när näsorna lossnar från trädet. Med vågorna Många vattenväxters frön innehåller oljedroppar som gör att de kan flyta långa sträckor. Med djur Ingenting fastnar så lätt i ett djurs päls som en kardborre. Lingon smakar gott. Fröna i bäret går oskadda genom matsmältningskanalen och gror där de ramlar ut igen. Ängskovallens frön ser ut exakt som myrpuppor. Det tycker också myrorna som bär iväg med dem till nya platser där de kan gro. En kaveldunscigarr innehåller mer än frön. LÄGG PÅ MINNET! Växt Roten tar upp vatten och mineraler. Bladen tillverkar socker och syre. Växtens delar Stammen transporterar vatten och närngsämnen. Blomman producerar frön efter pollinationen. Förökning Könlig förökning med frön. Könlös förökning med jordstam, revor eller sporer. 24

11 TÄNK OCH FORSKA 3 1. Studera bilderna på uppslaget i början av kapitlet. a) Vilka tre livsmiljöer ser du i landskapet? b) Hurdan växtlighet har de? 2. Skriv upp åtminstone en näringskedja per livsmiljö. 3. Fotosyntesen är livsviktig. a) Vilka organismer kan fotosyntetisera? b) Vad behövs för fotosyntes? c) Vad producerar fotosyntesen? d) Vad skulle hända på jorden om fotosyntesen tog slut? 4. Växtens delar. a) Rita en schematisk bild av en blommande växt. b) Skriv in växtens delar och vad de har för uppgift. 5. Eleverna i en skola studerade fotosyntesen. De ville veta vilka faktorer som inverkade på fotosyntesen och utförde ett praktiskt experiment. a) Studera figurerna. Vad ville eleverna ha reda på? Vilka faktorer studerade de? Under följande lektion undersökte eleverna sina växter. b) Vilken växt hade producerat socker? c) Varför just den? d) Vilken växt hade inte producerat socker? Varför inte? e) Varför var det viktigt att alla växter stod på samma bord i klassrummet? A B C Växt A. svart plastpåse, mycket koldioxid i luften Växt B. genomskinlig plastpåse, ingen koldioxid i luften Växt C. genomskinlig plastpåse, mycket koldioxid i luften Växt D. svart plastpåse, ingen koldioxid i luften Växt E. genomskinlig plastpåse D E 6. Studera växtens byggnad. Varje grupp gör en uppgift (1 3). Presentera sedan resultaten för varandra. Ni behöver tulpan, plantor av smörgåskrasse eller ärt, objektglas, täckglas, pincetter, preparationskniv, mikroskop 1. Hur ser smörgåskrassens rötter ut? a) Gör ett preparat enligt anvisningarna. b) Studera preparatet under mikroskop. c) Rita en bild av en rotspets. Märk ut rothår, grundvävnad och ledningsvävnad. d) Fotografera om du har möjlighet. 2. Tulpanstjälken a) Lägg en droppe vatten på ett objektglas. b) Skär ut flera tunna skikt av stjälken med kniven. c) Lägg de bästa på objektglaset och täck med täckglas. d) Studera preparaten under mikroskop. e) Rita ett av dem ordentligt. Leta upp ledningsvävnaden och märk ut den på bilden. f) Fotografera om du har möjlighet. 3. Blommans byggnad a) Rita eller fotografera hela tulpanblomman rakt uppifrån. b) Namnge blommans delar. c) Skär den i två delar med preparationskniv. d) Rita eller fotografera genomskärningssidan. e) Namge blommans delar också på den här bilden. f) Gör ett preparat av övre delen av en ståndare. Lägg det under mikroskopet och försök hitta pollenkorn. g) Fotografera det du ser om du kan. 7. Gör ett herbarium. Samla och pressa eller fotografera växter. Mera instruktioner på Ut i naturensidorna. 25

12 ARTKÄNNEDOM 5 Djur och växter i Östersjön tillplattad uppifrån tillplattad uppifrån tillplattad från sidorna spånakärring (60 mm) tånggråsugga (25 mm) märla (10 mm) havstulpan (15 mm) tångbark öronmanet blåmussla hjärtmussla ryggfenan framför bukfenan strömming storspigg hornsimpa torsk skäggtöm strandskata flundra ögonen på samma sida om kroppen 124

13 vitt ansikte vitkindad gås knöl på näbben, kröker halsen knölsvan svart rygg, stor storskarv ejder havstrut gul fetknopp havtorn strandveronika gräslök

14 UT I NATUREN! Gör en utfärd till stranden Ni behöver: ljust plastfat, burkar med lock, plastpåsar, vattendjurshåv, planktonhåv, liten sked eller pincett, anteckningsmaterial. A. Växter Identifiera och namnge växterna. 1. Strandväxter 2. Vasszonens växter 3. Flytbladsväxter 4. Undervattensväxter Samla växter från undersökningsområdet i plastpåsar. B. Plankton Fånga plankton i ytvattnet med planktonhåven. Lägg proverna i burkar. C. Ryggradslösa djur Dra vattendjurshåven genom vattenväxterna med sågande rörelser, fram och tillbaka. Töm ut djuren i fatet. Plocka djuren i burkarna och lägg lock på. D. Fåglar Studera omgivningen och skriv upp alla fåglar du känner igen. E. Vattnet 1. vattnet är a) klart b) grumligt c) mycket grumligt. 2. Vilken färg har vattnet? F. Människans aktivitet Vilka spår av människans aktiviteter ser du längs stranden? 136

15 Samla och studera ryggradslösa djur Gräv ner en burk med vatten på bottnen Gör en fälla Vänd på stenar och träbitar Här hittar du larver, maskar och gråsuggor. Håven är effektiv för att fånga ryggradslösa djur, både i vatten och på land. Använd håv Insamlingsmetoder Beten: Locka djuren till platsen och fånga dem med håv. Sila och filtrera Så här får du fram organismer i dy och lera (t.ex. på sjöns botten) Doftfälla: Blöt en tvättsvamp t.ex. i mjöd där du blandat i mera socker och jäst. Ljusfälla: Locka till dig nattflygande insekter med en lampa. Matfälla (kött eller fiskbit): Drar till sig kräftdjur och nedbrytare på marken. Porträttsamling av ryggradslösa djur 1. Leta upp ryggradslösa djur med hjälp av metoderna ovan. 2. Beskriv djuren du hittat. Ta flera bilder av varje djur. Skriv upp plats och datum. Släpp ut djuren när du är färdig. 3. Gruppera djuren i leddjur, blötdjur och maskar. 4. Identifiera arter eller grupper med hjälp av boken, handböcker eller nätet. 5. Gör en bildpresentation av din samling. Skriv in allt du fått reda på om varje djur. 6. Gör en pärmbild med ditt eget namn, skola och datum. 137

16