Blommande mångfald Plats: gärna en äng, hage eller vägren

Transkript

1 ELEVBLAD - Blommor Blommande mångfald Plats: gärna en äng, hage eller vägren 1. Djurkort Tag fram ditt djurkort och fundera på: Är detta en trivsam plats för ditt djur? Skulle djuret kunna bygga ett bo här? Är det lätt för djuret att hitta mat här? Kan du se djuret på riktigt här eller se spår av ditt djur? Har blommande växter någonting med ditt djur att göra? Utrustning Djurkort, anteckningsmaterial, växtpress, vattenfärger eller färgpennor, sockervatten, färgade ark, måttband 2. Undersök färger Blommor har många olika färger. Gå runt och titta på 15 stycken blommor. Sätt ett streck i tabellen för varje blommas färg. Färger Antal blommor Vilken färg är vanligast? Varför tror du att den färgen är vanligast? 3. Skyltfönster En blomma är egentligen ett slags skyltfönster. Den signalerar till insekterna: - Kom och titta på min vackra blomma. Idag har jag mycket nektar! a) Titta på fem blåa, fem röda blommor o.s.v. Anteckna i en tabell hur många insekter du kan hitta i blommorna. Är det någon färg som insekter gillar mest? Färger Insekter Röd Gul Orange Blå Vit Röd Gul Orange Blå Vit Tag papper som har samma färger som de blommor du har framför dig. Stänk lite sockervatten över papperna. Låt de ligga en stund. b) Kommer det några insekter till papperna? Är det någon färg insekterna tycker om?

2 ELEVBLAD - Blommor 4. Dofter Lukta på 8 olika blommande växter. Beskriv doften. Varför doftar växter? Varför har olika växter olika dofter? Betygssätt doften: 1. Luktar mycket illa 4. Luktar gott 2. Luktar illa 5. Luktar mycket gott. 3. Luktar varken bra eller dåligt Blomma Luktar som... Betyg 1, 2, 3, 4, 5 Blomma nr. 1 Blomma nr. 2 Blomma nr. 3 Blomma nr. 4 Blomma nr. 5 Blomma nr. 6 R R Blomma nr. 7 Blomma nr Myllrande mångfald Markera en ruta som är en kvadratmeter (1x1m) stor på marken. Välj en plats där det ser ut att finnas gott om olika växter. a) Räkna alla olika växter som finns där. b) Välj en ny plats och räkna växterna där. c) Är det någon skillnad? Vad tror du att det beror på? 6. Fantasinamn Linné gav namn till många blommor. Namnen säger en hel del om växtens utseende. a) Varför heter t.ex. en blomma kattfot och en annan smörblomma? b) Välj ut den vackraste blomman. Studera den noga. Färger? Former? Mönster? Vilket fantasinamn skulle du vilja ge växten?

3 ELEVBLAD - Blommor Extrauppgifter till Blommande mångfald 7. Växtpressning Pressa tio vanliga och vackra blommande växter. 8. Intervju Gör en intervju med blomman. Frågorna kan handla om blommans liv, kompisar, fiender, glädjeämnen, otäcka händelser osv. 9. Örtte Plocka blad från blåbär, lingon, älgört, smultron, daggkåpa, tall. a) Använd stormkök och koka i 10 min. b) Smaka och betygsätt: 1. Smakar mycket illa 4. Smakar gott 2. Smakar illa 5. Smakar mycket gott 3. Smakar varken bra eller dåligt c) Häll upp tesorterna i genomskinliga glas. Betygsätt färgerna. Vilket te har den vackraste färgen?

4 ELEVBLAD - Däggdjur Däggdjurens mångfald Plats: en betesmark 1. Djurkort Tag fram ditt djurkort och fundera på: Är detta en trivsam plats för ditt djur? Skulle djuret kunna bygga ett bo här? Är det lätt för djuret att hitta mat här? Kan du se djuret på riktigt här eller se spår av ditt djur? Har däggdjur någonting med ditt djur att göra? Utrustning Djurkort, anteckningsmaterial, hink med vatten, måttband, vattenfärger eller färgpennor, burk, pincett R 2. Spår Leta efter olika spårtecken av både däggdjur och husdjur. Det kan vara spår efter gnag, tramp, spillning, hår från pälsen m.m. Samla i en burk om det går. hare älg

5 ELEVBLAD - Däggdjur R 3. Komockor a) Studera en komocka. Kan du se några insekter på den? b) Räkna antalet hål på ovansidan av komockan. Kan du förklara hur hålen har bildats? c) Vänd på komockan (om den ej är för lös). Finns några småkryp på marken eller under komockan? d) Stoppa en komocka i en hink med vatten. Tag en pinne och rör om. Efter en stund flyter insekter upp. Använd en pincett när du fiskar upp insekterna. Vilka insekter hittar ni? Hur många? e) Räkna antalet komockor på 1hektar (100x100 m). f) Mät diametern på tio komockor. Räkna ut medelvärdet. Djur i en komocka: Dyngflugor Gulbruna flugor som kommer först till en färsk komocka. Olika spyflugor Stora, håriga, kraftiga, metallglänsande svarta och gröna färger. Dyngbaggar Svarta skalbaggar med kraftiga grävben. Palpbagge Har två fläckar: en främre som är röd och en bakre som är gul. Kortvingar Fiender till dyngbaggslarver och fluglarver. Har korta vingar på ryggen. Tordyvel Svarta och stora skalbaggar som har blå eller grön metallglans på undersidan. Jordlöpare Stora, svarta och långsmala skalbaggar som äter fluglarver. Daggmaskar

6 ELEVBLAD - Däggdjur kanin rådjur räv mullvad

7 ELEVBLAD - Däggdjur skogsmus igelkott sork fladdermus

8 ELEVBLAD - Däggdjur får häst get ko

9 ELEVBLAD - Däggdjur 4. Hur ska man ej bli uppäten? Många djur äter växter. Haren äter klöver och kon tycker om gräs. Växterna vill inte bli uppätna. De försöker skydda sig mot djurens hungriga munnar genom att fly, anpassa sig eller göra motstånd. A. Växter som flyr Kan vara små eller har de en liten bladrosett som trycker mot marken. Exempel: kattfot, gråfibbla, gullviva B. Växter som anpassar sig När blad betas av kommer nya ovanligt snabbt. Exempel: gräs C. Växter som gör motstånd Taggar och tornar. Exempel: nypon, slån, tistel Svårtuggade och vassa blad. Exempel: tuvtåtel, vasstarr (kiselhaltiga), skräppa Kemiska ämnen. Exempel: sprängört, odört, idegran (starkt giftiga), örnbräken, smörblomma, brännässla Gullviva Försök hitta växter som flyr, anpassar sig och som gör motstånd. Samla in några olika växter och ta med till skolan. Använd växtpress eller plasta in.

10 ELEVBLAD - Däggdjur Extrauppgifter till Däggdjurens mångfald 5. Välja betesmark Kor, hästar, får och getter tycker om olika typer av växter och äter växter på skiftande sätt. Kon sliter av gräset med tungan medan hästen samlar in växter med läpparna och biter av med tänderna. Kor tycker om gräs, gulmåra och kirskål men de tycker inte om nässlor, tistlar och nypon. Hästar tycker om gräs, grå- och höstfibbla men de tycker inte om mjölkört, vitmåra, gulmåra, johannesört och orkidéer. Får tycker om gräs, maskros, gråfibbla och orkidéer, men de tycker inte om grässtrån. Getter tycker om vedartade växter, älggräs och örnbräken. Tycker inte om växter nära marken eller växter nära sin egen spillning. Du är nu en bonde. Titta på dina betesmarker. Vad finns det för växter där? Vilka djur skulle passa att beta där? 6. Spionera på ett husdjur Om det finns kor, hästar, får osv. ute på bete då passar denna uppgift. Titta noga på ett djur. Vad gör den? Hur ser djuret ut? Rör den svansen? Varför? Vad äter djuret? Ser djuret ut att ha det bra? Förklara hur du tänker.

11 ELEVBLAD - Fåglar Fåglarnas mångfald 1. Djurkort Tag fram ditt djurkort och fundera på: Är detta en trivsam plats för ditt djur? Skulle djuret kunna bygga ett bo här? Är det lätt för djuret att hitta mat här? Kan du se djuret på riktigt här eller se spår av ditt djur? Har fåglar någonting med ditt djur att göra? Utrustning: Djurkort, anteckningsmaterial, vattenfärger eller färgpennor, några burkar med lock. R R 2. Fågelflykt Sitt på en plats där du har överblick över landskapet. Tag ett papper. Markera ett kryss på pappret där du sitter. När du får syn på en fågel, studera då hur och vart den flyger. På pappret ritar du in fågelns flykt och riktning med en pil. Följ tio fåglars flykt på detta sätt. a) Vart flyger de flesta fåglarna? b) Hur flyger fåglarna? - rakt - vågigt - hit och dit - i cirklar - annat 3. Flugsnapparövning En svartvit flugsnappare fångar ca insekter/dag. Det blir ca 200 i timmen, dvs. 3 st./min. Du ska nu vara en svartvit flugsnappare en liten stund. Med hjälp av en fjärilshåv/burk ska du försöka fånga flygande insekter. Du får tre minuter på dig. a) Hur många insekter fångar du? b) Känner du igen några av insekterna?

12 ELEVBLAD - Fåglar 4. Leta föda Fåglar kan indelas i: 1. Insektsätare Ex. hussvala, sånglärka, svartvit flugsnappare, lövsångare. De har en fin, tunn och smal pincett näbb. 2. Fiskätare Ex. skäggdopping, häger, fiskgjuse. De har lång, spetsig näbb. 3. Rovfåglar och ugglor Ex. brun kärrhök, sparvhök, kattuggla. De har kraftig, krokig näbb och vassa, krokiga klor. 4. Frö- och bärätare Ex. sånglärka, gråsparv, grönfink, gulsparv. De har kort, kraftig näbb. 5. Växtätare Ex. knölsvan, kanadagås, gräsand, grågås. De har bred och platt näbb. 6. Allätare Ex. kråka, skata, hackspett. De har en ganska kraftig och lång allroundnäbb. Tag sex stycken burkar och markera dem med 1, 2, 3, 4, 5 och 6. a) Försök hitta föda till varje fågelgruppsburk. Burk 1 insektsätare, burk 2 fiskätare osv. b) Använd en kikare och titta noga på några fågelnäbbar. c) Vilken näbb är vanligast: pincett, lång och smal, krokig och vass, kraftig och bred, platt och bred, kraftig och allround?

13 ELEVBLAD - Fåglar Extrauppgifter till Fåglarnas mångfald 5. Lyssna efter fågelläten Tag ett papper. Markera ett kryss på pappret där du sitter. Sätt siffran 1 på pappret när du hör en fågel. Siffran skall visa fågelns placering i landskapet. Använd grön färg för en ganska tystlåten fågel, blå för en medelstark fågel och röd för en ljudstark fågel. Sätt siffran 2 för nästa fågel etc. 6. Observera 10 olika fågelläten. Titta på pappret i uppgift 5 och besvara följande frågor: a) Är fåglarna samlade på någon speciell plats i landskapet? b) Hur många gröna, blå och röda färger har du använt? c) Sjunger fåglarna lågmält, medelstarkt eller ljudstarkt? 7. Bilder av läten Tag ett papper. Markera med ett kryss där du sitter. Försök göra ljudbilder av fågelläten. Använd färg, form och fantasi. T.ex. skulle ett hackspettsläte kunna ritas >>>>>>>>> 8. Fågelmat a) Grönfinken äter mycket frön. Försök hitta fem olika frön. Krossa dem mellan två små stenar. Du förstår kanske att man måste ha en kraftig näbb för att klara av det. b) Gulsparven äter mycket spillsäd. Kan du hitta säd på marken som bonden har spillt? c) Björktrasten älskar bär. Kan du hitta fem olika bärbuskar?

14 ELEVBLAD - Insekter Insekternas mångfald Plats: Gärna en äng, hage eller en vägren. 1. Djurkort Tag fram ditt djurkort och fundera på: Är detta en trivsam plats för ditt djur? Skulle djuret kunna bygga ett bo här? Är det lätt för djuret att hitta mat här? Kan du se djuret på riktigt här eller se spår av ditt djur? Har insekter någonting med ditt djur att göra? Utrustning Djurkort, anteckningsmaterial, hink med vatten, måttband, vattenfärger eller färgpennor, burk, pincett, fjärilshåv, frisbee 2. Sitt ner en stund Titta på marken och i luften. Ser du några insekter? Om du skulle vara en fågel, var skulle du då leta efter insekter? R 3. Leta insekter Använd en fjärilshåv och håva bland växterna. (Om du inte har en håv, använd dina händer, burkar eller något annat). Leta bland blommande växter, under stenar, i murkna stubbar o.s.v. Samla insekterna i små burkar. Gärna en sort i varje burk. Rita av de tre vanligaste insekterna. Gör likadant på två andra ställen t.ex. vid åkern eller vid en stenmur. a) Jämför platserna. Var finns det flest insekter? b) Välj ut en insekt som du tycker om. Rita av den. c) Titta noga på insekten. Hur stor är den? Färg? Form? Äter den växter eller är den ett rovdjur? d) Ge den ett passande namn.

15 ELEVBLAD - Insekter 4. Flugsnapparövning En svartvit flugsnappare fångar ca insekter/dag. Det blir ca 200 i timmen, dvs. 3 st./min. Du ska nu vara en svartvit flugsnappare en liten stund. Med hjälp av en fjärilshåv/ burk ska du försöka fånga flygande insekter. Du får tre minuter på dig. a) Hur många insekter fångar du? b) Känner du igen några av insekterna? 5. Spionera Välj ut en insekt t.ex. en citronfjäril, humla eller myra. Spionera så länge du kan och ta reda på allt den gör, vilka blommor den besöker, hur den flyger o.s.v. Anteckna och rita! Du kan t. ex. rita hur insekten flyger. Till slut försvinner insekten bort 6. Kamouflage Samla insekter i gräset. Vilken är den vanligaste insektsfärgen där? Samla insekter där marken är brunfärgad. Vilken är den vanligaste insektsfärgen där? Är det så att insekter använder sig av kamouflage (skyddande färg) för att gömma sig?

16 ELEVBLAD - Insekter Extrauppgift till Insekternas mångfald Kofrisbee En komocka är platt som en pannkaka och rund som en frisbee. Komockan ligger aldrig kvar särskilt länge. Den äts upp av allehanda kryp. Småkryp och komockor hör ihop! 1. Bilda två stycken tvåmannalag A och B. Lagen tävlar mot varandra. Deltagare A1 och B1 går tillsammans. Det gör även A2 och B2. Varje lag har en frisbee. 2 Bestäm er för ett mål meter bort, till exempel björken. Det gäller att komma först till målet. 3. A1 kastar iväg frisbeen. Den landar på marken. Medan B1 räknar ner från tio; 10, 9, letar A1 efter småkryp under frisbeen. Hittar A1 något kryp ger det ett extrakast för varje småkryp. B1 är kontrollant. Till exempel ger två myror och en skalbagge tre extrakast. 4. Nu går turen över till andra laget som gör likadant. 5. Det lag som kommer först till björken får 1 poäng. 6. Nu ska frisbeen kastas hem. Välj ett nytt mål nära utgångsplatsen. 7. Byt roller i grupperna. Kastare blir kontrollant och tvärtom. 8. Följ punkt 3-5.