Stenarnas mångfald. 1. Djurkort. 2. Sortering. 3. Karta. 4. Stensamlingar

Transkript

1 Det här elevbladet tillhör WWF s arbetsområde Jordbrukslandskapet. är ett utbildningsprogram från Världsnaturfonden WWF. ELEVBLAD - Stenar Stenarnas mångfald 1. Djurkort Tag fram ditt djurkort och fundera på: Är detta en trivsam plats för ditt djur? Skulle djuret kunna bygga ett bo här? Är det lätt för djuret att hitta mat här? Kan du se djuret på riktigt här eller se spår av ditt djur? Har stenar någonting med ditt djur att göra? Utrustning Djurkort, anteckningsmaterial, termometer, vattenfärger eller färgpennor, måttband 2. Sortering Plocka 10 stenar stora som tennisbollar. Sortera dem på ditt sätt. Kan du sortera dem på något annat sätt? 3. Karta Gör en enkel karta över platsen du befinner dig på. ita in stora stenar, stenmurar, stenrösen, odlingsrösen och berghällar på din karta. 4. Stensamlingar Studera ett odlingsröse, stenmur etc. a) Hur ser stenarna ut? Färg? Form? Storlek? b) Hur många olika färger kan du räkna till? c) Är stenarna rundade eller kantiga? unda stenar = stenar från åkern, formade av is och vatten. Kantiga stenar = sprängda stenar. d) Varifrån tror du att stenarna framför dig kommer? e) Hur har de kommit dit? f) Hur länge kan de ha legat där? g) Är stenarna slängda i en hög eller är de noggrant staplade?

2 Det här elevbladet tillhör WWF s arbetsområde Jordbrukslandskapet. är ett utbildningsprogram från Världsnaturfonden WWF. ELEVBLAD - Stenar 5. Hitta en solfångare Stenar lagrar solvärme. Lägg handen på olika stora stenar och berghällar. a) Kan man känna att solen har värmt upp stenen? b) Försök hitta den varmaste solfångaren. 6. Stenmur Leta reda på en stenmur. a) Hur lång kan stengärdesgården vara? b) Hur hög och bred? c) Är det några speciella växter som växer nära stengärdesgården? äkna hur många olika växter det finns. d) Mät temperaturen på fem ställen vid, under och på stenmuren. e) Mät temperaturen en meter från stenmuren. f) Är det några temperaturskillnader? Om det är skillnader, varför? Är det bra eller dåligt för växterna och djuren? g) Hur gammal kan stenmuren vara tror ni?

3 Det här elevbladet tillhör WWF s arbetsområde Jordbrukslandskapet. är ett utbildningsprogram från Världsnaturfonden WWF. ELEVBLAD - Stenar Extrauppgifter till Stenarnas mångfald 7. Bygg en stengärdesgård Det finns två typer av stengärdesgårdar; dubbla och enkla. Den dubbla stengärdesgården byggdes av två rader med stora stenar längst ner. Mellan stenarna la man småsten. Denna konstruktion var mycket stabil. Men man var tvungen att ha trähägnader överst för att hindra getter och andra djur. Den enkla bestod av en rad med stenar. Den var mycket ostadig. Stenar välte. Djuren blev rädda och höll sig därifrån. a) Använd småstenar och bygg en dubbel stengärdesgård i miniatyr. b) Använd småstenar och bygg en enkel stengärdesgård i miniatyr. 8. Stenmur i skogen Gå in i närmsta skog. a) Finns det stenmurar där? b) Hur kan det komma sig?

4 Det här elevbladet tillhör WWF s arbetsområde Jordbrukslandskapet. är ett utbildningsprogram från Världsnaturfonden WWF. ELEVBLAD - Träd Trädens mångfald Plats: Gärna ett ensamt gammalt träd. Utrustning Djurkort, anteckningsmaterial, måttband och kompass. 1. Djurkort Tag fram ditt djurkort och fundera på: Är detta en trivsam plats för ditt djur? Skulle djuret kunna bygga ett bo här? Är det lätt för djuret att hitta mat här? Kan du se djuret på riktigt här eller se spår av ditt djur? Har träd någonting med ditt djur att göra? 2. Träd ger Sätt dig vid ett fint träd. Luta dig mot stammen eller ligg ner och se upp mot trädkronan. Vad känner du? Vad ser du? Vad hör du? Fundera över vad ett träd ger. 3. Undersökning av ett träd Välj ut ett ensamt träd. a) Vilket trädslag är det? b) Hur högt är det? c) Hur stor är omkretsen i brösthöjd? d) Finns det några hål för fåglar och fladdermöss att vara i? e) Finns det lavar på trädstammen? f) I vilket väderstreck finns det mest lavar i brösthöjd? g) Finns det några insekter eller spår av insekter på trädet? Titta på löven, på grenarna, på barken och under trädet på marken. i) Finns det några spår av människan på trädet? j) Varför är ensamma träd viktiga i jordbrukslandskapet?

5 Det här elevbladet tillhör WWF s arbetsområde Jordbrukslandskapet. är ett utbildningsprogram från Världsnaturfonden WWF. ELEVBLAD - Träd 4. Karta Gör en enkel karta över platsen där du är. ita in alla ensamma träd på kartan. 5. Jämförelse Om du ligger på marken och ritar med en pinne runt din kropp, då får du en konturbild av din kropp. Gör så med ditt ensamma träd. Markera med pinnar på marken under kronan konturerna av trädets krona. Jämför marken innanför trädets kontur med marken utanför. a) Är det någon skillnad? b) äkna antalet olika växter två meter innanför konturen med två meter utanför. Är det någon skillnad? 6. Samla löv Samla så många olika löv som du kan hitta. Ta hem och växtpressa dem eller plasta in dem.

6 Det här elevbladet tillhör WWF s arbetsområde Jordbrukslandskapet. är ett utbildningsprogram från Världsnaturfonden WWF. ELEVBLAD - Träd Extrauppgifter till Trädens mångfald 7. Trädblindbock Fördela er två och två. En har en ögonbindel. Den andre leder den blinde. Ledaren snurrar den blinde ett par varv. Led därefter den blinde till ett träd. Låt den blinde känna på trädet noga. Led tillbaka den blinde till utgångsplatsen. Snurra ett par varv. Tag av bindeln. Den blinde ska nu leta upp trädet. 8. Trädintervju Välj ut ett träd som du intervjuar. Använd både fakta och fantasi. Börja med att ställa frågor om namn och ålder. Sen kan det vara frågor om utseende (smink, kläder, frisyr) Om roliga händelser Om sorgliga stunder

7 Det här elevbladet tillhör WWF s arbetsområde Jordbrukslandskapet. är ett utbildningsprogram från Världsnaturfonden WWF. ELEVBLAD - Vatten Vattnets mångfald Plats: En vattensamling. Det kan vara en bäck, ett vattenfyllt dike, ett kärr, en sjö. 1. Djurkort Tag fram ditt djurkort och fundera på: Är detta en trivsam plats för ditt djur? Skulle djuret kunna bygga ett bo här? Är det lätt för djuret att hitta mat här? Kan du se djuret på riktigt här eller se spår av ditt djur? Har vatten någonting med ditt djur att göra? Utrustning Djurkort, anteckningsmaterial, växtpress, vattenfärger eller färgpennor, sockervatten, färgade ark, måttband, hushållssil eller vattenhåv, frysfackslådor eller småburkar, siktskiva (kan tillverkas av vitt plastlock.) 2. Tyst och stilla Välj ut en fin plats där du är ensam och ostörd. Sitt i några minuter. Blunda. Lyssna. Försök känna vågornas rytm inne i dig. Lyssna på vattenljuden och blunda. 3. Småkryp Leta nu efter småkryp i vattnet. Använd en hushållssil eller en vattenhåv. Håva där du tror att småkrypen skulle kunna vara. Häll vatten i olika småburkar eller frysfackslådor och sortera djuren där. En sort i varje burk/ fack. a) Om du är ett småkryp som lever i vattnet, var skulle du vilja vara? Varför? b) Försök ge namn till fem olika djur med hjälp av en bok. Placera några djur i ett plastakvarium. Glöm inte att ta med växter. c) Försöker djuren gömma sig? Var? Varför? d) Hur rör sig krypen? e) Är djuren lättare eller tyngre än vatten? Vilket är bäst? f) Vattenväxterna, vilka behöver dem?

8 Det här elevbladet tillhör WWF s arbetsområde Jordbrukslandskapet. är ett utbildningsprogram från Världsnaturfonden WWF. ELEVBLAD - Vatten 4. Växter a) äkna alla olika växter som du hittar i vattnet. b) Känner du igen någon växt som du kan namnet på? c) Pressa några växter. 5. Träd a) Vilka träd kan du se vid vattnet? Plocka bark, grenar, löv m.m. som tillhör träden. b) Finns det några träd som bara växer vid vatten? 6. Temperatur a) Mät vattentemperaturen och anteckna resultatet. b) Jämför vattnets temperatur med luftens. Är det någon skillnad? c) Hur påverkar vattnets temperatur omgivningen? 7. Vattnets klarhet Häll lite vatten i en genomskinlig burk. a) Hur ser vattnet ut? Är det klart eller grumligt? Ge vattnet en etta om det är kristallklart, en tvåa om det är ganska klart och en trea om det är grumligt. Kan man se om något rör sig i vattnet? Om du skulle måla av vattnet, vilken färg skulle du då använda? Har vattnet någon lukt? Skulle du kunna tänka dig att dricka vattnet? Förklara hur du tänker. Sänk ner siktskivan i vattnet. (Om du inte har en siktskiva, använd något annat som hjälper dig mäta hur bra sikten är.) b) Hur bra är sikten? Hur långt ner (hur många centimeter) kan du sänka siktskivan innan den försvinner? Ge vattnet en etta om det är kristallklart, en tvåa om det är ganska klart och en trea om det är grumligt. c) Vad gör vattnet grumligt?

9 Det här elevbladet tillhör WWF s arbetsområde Jordbrukslandskapet. är ett utbildningsprogram från Världsnaturfonden WWF. ELEVBLAD - Vatten 8. Akvarium Gör en liten modell av det vatten som du undersöker. Använd ett plastakvarium. Ta med stenar, sand, växter och djur. 9. Jordbruk och vatten Kor dricker mycket vatten, kanske 150 liter per dag. Åkrar behöver vatten till sina växter. Ett jordbruk behöver alltså mycket vatten. Ta reda på: a) Hur hämtar bonden vatten här idag? b) Hur får djuren vatten? c) Hur gjorde man förr? Extrauppgifter till Vattnets mångfald 10. Pinnbild Välj ut ett vattendjur som du tycker om. a) Ge den ett fantasinamn som du tycker passar. b) Använd pinnar och andra naturföremål och gör sedan en uppförstorad bild av djuret på marken. c) Skriv med pinnar namnet på djuret under pinnbilden. d) Läs om djuren i en bok.

10 Det här elevbladet tillhör WWF s arbetsområde Jordbrukslandskapet. är ett utbildningsprogram från Världsnaturfonden WWF. ELEVBLAD - alla grupper Gemensamma uppgifter för alla grupper 1. Frågor Anteckna minst tre stycken frågor som du skulle vilja ställa till bonden. Frågorna skall handla om det ni arbetar med idag. 2. Färgernas mångfald Gör en målning som handlar om något viktigt och värdefullt i din grupparbetsuppgift. 3. Biologisk mångfald Biologisk mångfald betyder att man kan hitta olika växter och djur och många olika ängar, hagar, åkrar osv. Se ut över landskapet och svara på följande frågor: a) Är det stor biologisk mångfald här? b) Skulle den kunna bli större? c) Hur skulle den kunna bli större? Extrauppgift 4. Hämtadikt 12 naturföremål Ta på upptäckarglasögonen och koppla på fantasin. Gå runt och samla in tolv naturföremål som du tycker passar in i hämtadikten. (Se de understrukna orden.) Hämta något från människans värld som är gammalt kanske en grej från något som har ramlat Hitta någon som är vän med luften och en växt som är vän med fukten Ett bär och tre barr från enen ett blad och slät bark från grenen En sak som visar tidens tand och en annan från Guds hand Glöm ej ett naturminne som är färgglatt och inte minst ett skratt