Jordbrukets tekniska utveckling.

Transkript

1 /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli bofasta och bo på samma ställe under längre tider. Det var så att klimatet försämrades och det blev kallare. Jordbruket var mycket enkelt och primitivt. När familjen kom fram till en plats, där de tyckte att jorden verkade bra, började männen att hugga ned skog för att röja mark. De brände upp alla grenar och ris. Av stockarna kanske de byggde hus. I den brända marken, som då var full av aska, sådde de sina korn och önskade att få en bra skörd av brödsäd och andra grödor. Man odlade bl.a. Hirs, Korn, Havre, Rovor. Vetet kom långt senare i historien. Man höll sig också med djur. Svin, getter och i bästa fall någon ko. För att få jorden fruktbar en längre tid gödslade man med djurens avföring (bajs). Man hackad och luftade i jorden. Då växte det bra på åkrarna. Denna typ av jordbruk fanns under en lång tidsperiod, med en långsam utveckling, som yttrade sig i bättre åkrar. Framåt i historien röjde man stubbar, sten togs bort och lades upp i stenrösen. Observera att först på 700-talet började människorna använda dragare t.ex. oxar och häster i jordbruket. De drog då en mycket enkel plog som kallades för Bo Duberg, OP-skolan, Örebro 1

2 order, den vände inte jorden till skillnad från plogen, som kom ca 1000 år senare på talet Under europeisk medeltid skedde många framsteg inom jordbruk. På 700-talet kom bogträet från Asien vilket gjorde att man kunde utnyttja hästar för att dra tunga lass. Hästarna kunde nu användas till att plöja mark; tidigare hade man använt oxar till detta då hästarna strypts av dragselen. I stora delar av Europa infördes treskifte vilket innebar att man odlade varje område ett år med vårsäd (t.ex. havre), ett år med vintersäd, och lät det ligga i träda bara var tredje år. Under trädan gödslades marken av djuren. Produktionen ökade på så sätt och eftersom man ibland fick två skördar minskade risken för missväxt. Fram till 1300-talet steg korntalet (skörden i förhållande i utsädet) kraftigt. Det skulle dröja till 1700-talet till nästa stora höjning av skördarna. Det medeltida sättet att bruka jorden förändrades under sent 1700-tal i Europa i och med den Agrara 1 revolutionen, i slutet av talet och början av 1800-talet. Bönderna sätter potatis med hjälp av häst 1 Agrara betyder jordbruk och kommer från det engelska ordet AGRICULTURE Bo Duberg, OP-skolan, Örebro 2

3 Den agrara revolutionen gick bland annat ut på att man slog ihop mindre åkertegar som hade skapats genom många generationers arvskifte i en stor lantmäterireform, då bl. enheten (meter) introducerades. Jorden styckades alltså upp till större åkrar, så att varje gård fick färre men större tegar dvs. små åkrar i det så kallade laga skifte. Detta förändrade också samhällsstrukturen på landet, genom att de gamla radbyarna tenderade att försvinna när varje gård istället kunde ligga nära sina åkrar. Nya traktorn provas i början på 1900-talet Under 1900-talet kom många nya jordbruksmaskiner, till exempel traktorn. Dessutom bidrog följande till rika skördar: - Traktorn - Konstgödsel, en mycket viktig kemisk-teknisk uppfinning - Plogen av stål - en mängd olika jordbruksredskap. Vet du några? Skriv här:... - Dikning av blöta åkrar. Täckdikning, alltså man gräver ner en preforerad grov slag ca 120 mm. Bo Duberg, OP-skolan, Örebro 3

4 - Spannmålsförädling, genom att välja stora fina korn - Konstbevattning talet Genmanuliption av grödor och kreatur. Detta är mycket kontroversiellt och etiskt ifrågasatt metod Vi diskuterar dess två bilder i klassen. Vad är det vi ser? Miljökonsekvenser Miljön har farit mycket illa av det högproducerande tekniska jordbruk. Följande saker kan nämnas: # Övergödningen av åkermark är ett stort problem. Bonden har svårt att ge rätt mängd av gödning och blir det för mycket så rinner överskottet ut i våra vattendrag och havet. Detta innebär bl.a. den återkommande algblomningen i Östersjön. # Utdikningen av våtmarker, för att vinna åkermark gör att svamp effekten på vattnet i en myr/ mossmark uteblir med översvämningar som följd. När människan gör åar och bäckar raka rinner vattnet för fort ut i sjöar och hav och överflödig näringsämnen följer med istället för att sugas upp av träd efter Å och bäckkanten. # Om man plockar bort gamla stenmurar, åkerholmar. Lägger igen öppna diken förstörs förutsättningarna för ett rikt fågelliv och insekter. Konsekvenserna är att pollinerande insekter minskar drastiskt, samt att frånvaro av fåglar gör att Bo Duberg, OP-skolan, Örebro 4

5 skadeinsekter får fritt spelrum att föröka sig utan att fåglarna äter upp den. Skadeinsekterna äter då upp skörden istället för att det blir mat åt oss människor. Bo Duberg, OP-skolan, Örebro 5 Vi måste ha någonstans att bo, säger fjärilen!

6 Vad heter nedanstående maskiner och vad använder man dessa till. Bo Duberg, OP-skolan, Örebro 6

7 Besvara nedanstående frågor! Riv loss detta blad och lämna in till Bosse! 1. Hur kunde en åker se ut som brukades av de första jordbrukarna, som kom till Sverige? 2. Nämn två saker som ska till för att det ska växa bra på en åker? 3. Nämn tre grödor (sädesslag / växter) som vi odlar i vårt jordbruk! 4. Vad gör en plog? 5. Skriv ned tre miljö-förstörande saker som kan inträffa, om man inte är aktsam i jordbruket. 6. Diskutera och skriv ned händelsekedjan från Vete / Råg på åkern till bröd i affären! Se nedan! Vete / Råg på åker Bröd i affären Namn: Klass: Bo Duberg, OP-skolan, Örebro 7