UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL

Transkript

1 UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL Vilka val vi gör när vi handlar är viktigt för vilken påverkan vår konsumtion har på människor och miljö både lokalt och på andra sidan jorden. Giftfri mat? Hur maten produceras är också viktigt. För att få stora skördar sprider man ofta konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel på åkrarna. Att tillverka konstgödsel kräver stora mängder energi och import av fosfor, som inte finns i Sverige. All konstgödsel som sprids ut på svenska åkrar kan inte tas upp av växterna. Istället hamnar den i vattendrag där den bidrar till övergödningen. Bekämpningsmedel tar död på ogräs och skadedjur. I Sverige har man minskat mängderna bekämpningsmedel och tagit bort de giftigaste ämnena. Men vi riskerar ändå att få rester av bekämpningsmedel i maten. För att kunna äta giftfri mat har konsumenterna börjat ställa krav. Det har lett fram till att många livsmedel idag är miljömärkta. KRAV-märket talar om att en vara är producerad utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Exotiska varor I affärerna är hyllorna fulla av kaffe, te, kakao, bananer och konserver som alla har sitt ursprung på andra sidan jordklotet. För oss är det en självklarhet att ha tillgång till dessa varor. Tyvärr leder odlingen och framställningen av varorna ofta till miljöförstöring och sociala orättvisor i de länder som de kommer ifrån. Kaffe, till exempel, odlas ofta på stora plantager. Kaffebusken binder varken vatten eller jord. Det leder till erosion och hög vattenförbrukning. Kaffe odlas också med bekämpningsmedel. De som sköter besprutningen har sällan tillgång till skyddsutrustning och blir ofta sjuka som följd av besprutningen. Lantarbetarna lever dessutom ofta under svåra sociala förhållanden. Genom att köpa kaffe som är odlat utan bekämpningsmedel av t.ex. självförsörjande kooperativ kan vi motverka utnyttjande av människor och miljö. Utöver KRAV-märkning finns numera också ett RÄTTVISEMÄRKE. Rättvisemärket garanterar att människor inte kommer till skada i produktionen och får en lön de kan försörja sig på. Omvägar till tallriken I Agenda 21 talar man om att bygga upp hållbara konsumtionsmönster. Det innebär att maten vi äter skall produceras, transporteras och konsumeras på ett sätt som inte förstör miljön för oss eller någon annan. Det finns många exempel på ohållbara konsumtionsmönster. Här är ett: Mjölk från Danmark transporteras med tankbil till Italien där man på ett mejeri gör yoghurt av den och tillsätter frukt innan den ska transporteras tillbaka till Danmark för konsumtion. Vad är ohållbart? Jo, de energislukande och förorenande transporterna. 1. WWF Naturväktarna

2 LIVSMEDEL OCH HANDEL Namn på deltagarna: Läraren/ ledarens namn: Skola/organisation: Klass: Datum för undersökningen: Mat hemma 1. Hur långt reste din frukost? En god frukost ska inte behöva innebära att den har framställts med metoder som är skadliga för jordarna eller att djur transporterats stora avstånd. Läs på paketen och fråga bonden eller affärsinnehavaren om varornas ursprung. Gör kartor, mät och beräkna. Fyll i tabellen nedan enligt de två exemplen. Produkt Ursprung Färdväg och bakgrundsinformation Avstånd (km) Tepåse Indien Per båt till England. Båt vidare till Sverige km Lastbil till butiken. Ägg Mormors Personbil från hönsgården 4 km sommarställe 2. Sammanlagt har varorna som ingår i frukosten rest: km. WWF Naturväktarna 2.

3 Skolan som föredöme Titta på er egen skola. Ett sätt att spara energi och få färskare varor är att förkorta transporterna. Ni ska undersöka varifrån skolans potatis, mjölk och äpplen kommer. 3. Fråga skolledaren: Anser du att skolan har en tydlig miljöprofil? P Ja P Nej 4. Finns det någon jordbrukare som levererar varor direkt till skolan? P Ja PNej 5. Vad levererar han eller hon? 6. Köper skolan KRAV-märkta livsmedel? P Ja P Nej 7. Lagas maten på er skola? P Ja P Nej P Delvis 8. Vad dricker lärarna för kaffe i lärarrummet? P KRAV- och Rättvisemärkt kaffe P KRAV-märkt kaffe PAnnat kaffe 9. Fråga tio lärare vad de dricker för kaffe hemma. st dricker KRAVmärkt kaffe. st dricker KRAV- och Rättvisemärkt kaffe. st dricker annat kaffe. Potatis Potatisen är tålig och kan odlas över nästan hela landet. Som alternativ till potatis äter man ofta ris och pasta som också innehåller mycket kolhydrater. Ris är alltid importerat och pasta är det ibland, vilket betyder att det då transporterats långa sträckor för att nå våra tallrikar. 10. Hur många kilo potatis går det åt per elev och år i er skola? kilo. 11. Varifrån kommer potatisen som ni vanligtvis äter till lunch? 12. Hur odlas potatisen? (ett, två eller inget kryss): P Utan bekämpningsmedel P Utan konstgödsel 13. Är potatisen KRAV-märkt? P Alltid P Ibland P Nej 14. Hur långt har potatisen transporterats från odlare till skolan? kilometer. Äpplen I norra Norrland trivs inte äppelträd men i resten av Sverige finns en rad olika äppelsorter att plocka. Vi importerar också mycket äpplen från andra länder. Från till exempel Nya Zeeland transporteras äpplen med båt ända hit till oss i Sverige. 15. I vilken månad fick ni senast äpplen i er skola? 16. Från vilket land kom dessa äpplen? 3. WWF Naturväktarna

4 Mjölk Dagens kor producerar mer mjölk per ko än vad korna gjorde för år sedan. Därför finns det färre kor idag. Även antalet mejerier har minskat och de som är kvar har blivit större. Här ska ni undersöka vad det betyder för transporterna. 17. Till hur många luncher per vecka serveras mjölk i er skolmatsal? luncher/vecka. 18. Från vilken region kommer mjölken? 19. Hur långt transporteras mjölken från denna region via ett mejeri till er skola? km. 20. Hur långt är det från skolan till närmaste gård med mjölkkor? km. 21. I vilken typ av förpackning serveras mjölken i er skola? (ett kryss): P 3dl P1 liter P 20 liter I affären Välj den livsmedelsaffär som ligger närmast skolan. 22. Vad heter affären? 23. Tillhör butiken någon affärskedja? P Ja PNej 24. Om ja, vilken? 25. Hur många olika disk- och tvättmedel finns det i affären? st. 26. Hur många olika disk- och tvättmedel är märkta med Bra Miljöval eller Svanen? st. 27. Hur många olika typer av frukt och grönsaker är KRAV-märkta? st. 28. Finns det KRAV-märkt kött i affären? P Ja PNej 29. Finns det KRAV-märkt kaffe i affären? P Ja P Nej 30. Finns det KRAV- och Rättvisemärkt kaffe i affären? P Ja P Nej WWF Naturväktarna 4.

5 31. Hur transporteras och förpackas olika varor? Välj en vara av varje på listan nedan och markera det alternativ i tabellen som bäst beskriver den. Vara Ursprung Förpackning Från Sverige Importerad Lösvikt Papper Plast Glas Blandade material Veteflingor Yoghurt Ost Glass Bröd Pasta Gurka Tomater Kött Fisk Ställ följande frågor till affärsinnehavaren: 32. Kan man panta alla dryckesförpackningar av glas, plast eller aluminium i affären? P Ja P Nej 33. Delas det ut reklam i brevlådorna om affärens varor? P Ja P Nej 34. Anser du att affären har en tydlig miljöprofil? P Ja P Nej 35. Hur kan konsumenterna påverka utbudet av varor i affären? 36. Hur försöker ni få konsumenterna att välja miljövänliga produkter? PInformation P Placering P Priset P Annat 37. Hur stor del av personalen har fått miljöutbildning den senaste tvåårsperioden? P Alla P Mer än hälften P Mindre än hälften P Inga 5. WWF Naturväktarna

6 Inom kommunen Det är inte alltid så lätt att hitta rätt i djungeln bland varor. Hos konsumentrådgivaren kan man få råd som sparar både slantar och miljö. Fråga på kommunkontoret! 38. Finns det någon konsumentrådgivare i er kommun? P Ja P Nej 39. Finns framtagna program och regler för upphandling med MILJÖKRAV i er kommun? P Ja P Nej Kommunen får betyg Nu skall ni försöka att sätta betyg på er kommun. Hur aktivt arbetar man för hållbar konsumtion? Ni kan utgå från följande kriterier. Formulera gärna egna. Betyget gäller både kommunens invånare och kommunledningens politiker och tjänstemän. * Möjligheten för er att välja mat i skolan som producerats och transporterat på ett hållbart sätt? * Möjlighet för dig och din familj att välja mat i affären eller på marknaden, för att laga hemma, som har producerats och transporterats på ett hållbart sätt * Möjligheten för konsumenter att få information om hur maten är producerad. Säkert finns det många fler frågor som ni skulle behöva få svar på. Men försök att utifrån det ni nu vet sätta ett så rättvist betyg som möjligt. Betygsskalan är 1-5. Betyg 5 = Som konsumenter kan vi välja mat som producerats och transporterats på ett uthålligt sätt. Betyg 1 = Som konsumenter kan vi i viss utsträckning välja mat som producerats och transporterats på ett uthålligt sätt. 40. Vi ger vår kommun betyget Motivering: Om er kommun inte får betyget 5, ge förslag till vad man bör göra för att få ett högre betyg. 41. Vi ger invånarna i vår kommun följande förslag: När ni är klara: För över era svar till klassens gemensamma redovisningsblankett och mata in dem på Naturväktarnas hemsida: Vi kan tyvärr inte ta emot redovisningar per post eller fax. WWF Naturväktarna 6.