Kompis med kroppen. 3. Matens resa

Transkript

1 Kompis med kroppen 3. Matens resa

2 Matens resa nu och då 1. Ta reda på! Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och förpackades den? 3. Vad åt du till frukost i morse? Ta reda på vad man äter till frukost i ett annat land. Är det samma saker? 2. Hur kommer mjölken hem till ditt köksbord idag? Var produceras den, hur transporteras den och hur förpackas den? 4. Vad innebär närproducerat? 2

3 Från jord till bord matens resa Matens resa startar ofta på en åker där det odlas spannmål. Spannmålen används till mat för både människor och djur Vid förädlingen av maten tillverkas exempelvis smör, bröd och korv av råvarorna som kommer från jordbruket. Maten kan lagras både hos tillverkaren och hos distri butören. Ofta lagras maten flera gånger om den ska transporteras från andra sidan jorden. Det går att tillverka många olika sorters produkter av en och samma råvara. Hur många saker kan du räkna upp som kommer från potatis?! Maten förpackas för att skydda den under transporter och för att förlänga håll barheten. På förpackningen skriver man om vad maten innehåller tillsammans med annan viktig information. Maten transporteras ofta i flera omgångar under sin väg till matbordet. Känsliga produkter med kort hållbarhet kan behöva åka flygplan medan exempelvis konservburkar kan tran sporteras med båt från andra sidan jordklotet. 7. Maten säljs oftast i butiker. I butiken hittar du mat från hela världen. Många kör bil till och från matbutikerna när de ska handla. 8. Till slut hamnar maten på våra köksbord! Läs mer om vad som händer längs vägen på nästa sida! 3

4 Från jord till bord hur påverkas klimatet och miljön av vår mat? 1. Det går åt mycket olja för att driva jordbruksmaskiner, framställa konstgödsel, värma upp växthus och för att producera foder till djuren. Allt det här bidrar till utsläpp av växthusgaser. Djuren själva påverkar också klimatet. 3. Maten påverkar klimatet på olika sätt. Kött har en större klimatpåverkan medan grönsaker har mindre. Genom att ta tillvara all mat, äta mer vegetariskt och minska avfallet minskar klimatpåverkan från maten. Odlingen av frukt och grönsaker samt uppfödningen av djur är oftast den del av matens resa som påverkar klimatet och miljön mest. 2. Råvarorna vidareförädlas i fabriker till exempelvis bröd, smör och korv. Beroende på vilken energi som används och hur mycket som behövs för att driva maskinerna påverkas klimatet olika mycket. Oftast skapas avfall som måste tas om hand och som därför också påverkar klimatet. 4. Maten läggs i olika sorters förpackningar som ska hjälpa till att bevara maten så att den inte förstörs. För stora och tunga förpack ningar gör att klimatpåverkan blir onödigt stor vid exempelvis transporter. För tunna och dåliga förpackningar gör att maten snabbt blir dålig och måste slängas i onödan. Det är bra om förpack ningsmaterialet är lätt att återvinna för då blir förpack ningens klimatpåverkan mindre. 4

5 Från jord till bord hur påverkas klimatet och miljön av vår mat? 5. När maten förvaras på lager påverkas klimatet främst av hur mycket el som går åt till att värma upp eller kyla ned lokalerna. Lagringen står för en relativt liten del av matens klimatpåverkan. 7. I butiken ska maten förvaras och säljas på ett prak tiskt och smart sätt. Kyl- och frysdiskar påverkar klimatet eftersom de kräver elektricitet. Genom att sätta på dörrar och lock på kyl- och frysdiskar så minskas energiförbrukningen och därmed klimatpåverkan. 6. Transporterna står för en mindre del av matens klimatpåver kan än många tror. Transporter med flyg påverkar klimatet i större utsträckning än tåg- och båttransporter. 8. I Sverige slängs cirka en fjärdedel av den mat som köps hem. Ofta åker vi bil till matbutiken för att handla. Den resan bidrar också till matens klimatpåverkan. Genom att äta upp maten, äta mer vegetariskt och sortera avfallet på ett korrekt sätt kan vi minska klimatpåverkan av den mat vi köper hem. Vet du andra sätt? 5

6 Om avokadon kunde tala Välj en frukt eller grönsak och studera dess väg från jord till bord och fundera över all miljöpåverkan som skett under vägen från odling till konsumtion. Det ger dig en förståelse för att frukten/grönsaken är något värdefullt som inte ska slängas och att man genom ett aktivt val av produkt kan påverka miljön på olika sätt. Rita eller klipp ur en bild på din frukt eller grönsak. Vad: En tropisk frukt och ingen grönsak. Vad: Hur växer den: På träd, gödning kanske behövs, eventuellt besprutas med växtskyddsmedel. Hur växer den: Var: Härstammar från Syd amerika men odlas i många olika tropiska länder och kring medelhavet. Vatten går åt. Var: Hur transporteras den: Från odlingsplats med traktor till packeri, därefter oftast med båt eller lastbil. Avokado är känslig för kyla så transporten måste kontrolleras noga. Hur transporteras den: Hur säljs den: Säljs i grönsaksdisken, ej kyld. Hur säljs den: Hur förvaras den hemma: I rumstemperatur. När är det säsong: Odlas på norra halvklotet (Medelhavet, USA) på sommaren och på södra halvklotet (Sydafrika, Chile ) på vintern dvs nov till feb. Hur förvaras den hemma: När är det säsong: 6

7 Maten du slänger Fundera på frågorna nedan och skriv dina svar till höger Spelar det någon roll om jag slänger mat? 2. Vad kan man göra med matrester egentligen? 3. Spelar det någon roll hur jag förvarar olika produkter? 4. Hur kan jag tänka kring säsongsanpassade frukt och grönsaker? Diskutera i klassen När alla är klara, diskutera era svar i klassen! Skriv ett äta-upp-maten-kontrakt! Kan du lova att bli bättre på att äta upp din mat? 7

8 Hemuppgift klimat- och miljöspaning Vad kan du själv göra för förändringar för att: 1. Spara på våra naturresurser 2. Hushålla med energi 3. Skydda vår miljö Försök komma på minst 5 åtgärder och försök placera dem efter hur stor miljövinst, dvs på vilket sätt vår miljö blir bättre, du tror de kan ge. Åtgärd Miljövinst (stor, medelstor eller liten) Vad vinner vi på åtgärden? Exempel: Att sopsortera. Stor! Mindre avfall och mer återvinning. Här finns några exempel på områden du kan titta på. Försök att få med förslag från flera områden: Matvanor Transporter Konsumtion (köp av t.ex. prylar och kläder) Uppvärmning El-användning Sopsortering Till din hjälp kan du också söka på internet, tala med din lärare eller besöka biblioteket. Du får gärna ta hjälp av din familj när du jobbar med uppgiften. Tips! Ta fram det här pappret efter två månader och påminn varandra om vad ni planerat att göra och hur det fungerat!