Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015

Transkript

1 Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars

2 Introduktion Vi skulle gärna vilja ha en heldag med er och presentera DKs miljöarbete och ge intressanta inspel kring viktiga miljöaspekter som vi kan fokusera på här. Vi tycker det viktigaste är att få in era synpunkter och delaktighet i denna dag, därför har vi nu ett komprimerat pass, där vi kommer att lyfta ett specifikt exempel på hur komplex miljöpåverkan kan vara från det man kan i första tanken kan tycka är rätt trivialt 2

3 3

4 En vanlig måltid i kommunen Det är faktiskt så att vi i kommunen varje dag serverar drygt 7000 måltider, till skolor, förskolor och inom äldreomsorgen. Detta har påverkan långt över Danderyds gränser och innebär möjligheter och utmaningar som ni kommer att märka i den här berättelsen. 4

5 5

6 Bild Åker Jonas berättar Vi börjar från grunden Råvarorna till vår måltid odlas någonstans. Det spelar roll vad vi väljer för råvaror, beställer mat. Om bonden är svensk hjälper vi till att behålla våra öppna landskap och bevara den biologiska mångfalden. Majoriteten av bio mångfald finns i Sverige i anslutning till jordbruk. - Vissa livsmedel odlas i tropisk miljö där odling leder till utarmning av biologisk mångfald. Väljer vi ekologiska livsmedel innebär detta odling utan bekämpningsmedel som minskar risk för rester i våra vattendrag och i våra kroppar. Gör vi inte aktiva val utöver pris, så får vi det billigaste men inte mest miljömässiga och etiska. Ni har säkert hört exempel på bönder i fattiga länder som har svältlöner eller har försämrad hälsa pga bekämpningsmedel Hur ser vår då Danderydstallrik ut? Sista halvåret 2014 var drygt hälften av mejeriprodukter är ekologiska 52%, Grönsaker 23%, Övrigt (fryst, färdigt Meniga övr. ca 18,6%) = tot snitt 26,3% Kommunen väljer aktivt, Vi har en UH policy som säger att vi ska följa MSR kriterier. Vi har även rutiner för miljöanpassade inköp Vi kan förbättra oss vad det gäller inköp, att aktivt välja o följa upp Vatten kaffe andra delar världen 6

7 7

8 Produktion Bild traktor Ruth Maten står för 25 % av en persons klimatpåverkande utsläpp. Själva produktionsfasen står för 60 % av denna. Odling av grödor till människor och foder till djur. Påverkan i denna process kommer från: Arbetsmaskiner utsläpp av växthusgaser, partiklar och kväveoxider. Klimatpåverkan, problem i luftvägar och övergödning Produktion av konstgödsel och bekämpningsmedel Konstgödsel och gödsling bidrar till näringsläckage till grundvatten och övergödning i våra vattendrag Bekämpningsmedel läcker ut till vattendrag samt stannar kvar på grödan som vi eller djuren äter Ekologisk odling kräver % mindre energi och ger % mindre växthusgasutsläpp. Svårt att jämföra mängd producerad mat. Nötköttsproduktion: metangasutsläpp. 20 gånger starkare växthusgas än CO2. 8

9 9

10 Produktion Vad gör DK? Ställa krav LOU andelen ekologisk mat ökar 2014 var det 26% Samverkan med andra kommuner (t.ex. Edsvikens vattensamverkan) Flytande våtmarker Vad kan DK göra? Kraven följs upp resurser (budgetutrymme för att beställa ekologisk mat) Köpa lokalt/regionalt för att öka den biologiska mångfalden i regionen. 10

11 11

12 Tillverkningsfasen Ruth Paketering och förädling av råvaror (10 % av klimatpåverkan) Många råvaror transporteras långa vägar i denna fas speciellt vid produktion av halvfabrikat men även i andra fall t.ex. rensning av fisk Påverkan av energi som krävs i denna process, hantering av avfall Vad gör DK Tillagning i egna kök i några fall Vad kan DK göra Ställa krav LOU Göra ett aktivt val om halvfabrikat/ tillagningen från grunden Köpa lokalt/regionalt 12

13 13

14 Tillverkningsfasen Bild matfabrik löpande band Ruth Tillagning (15 % av klimatpåverkan) Påverkan från energi som krävs till köksutrustning, kylhållning, tillagning, värmehållning och ventilation, hantering av restprodukter Vad gör DK Ställer MSRs avancerade krav vid upphandling Vad kan DK göra Arbeta med beteende så att tillagning m.m. sker energieffektivt Arbeta med avfallsminimering samt se till att alla verksamheter kan källsortera Göra ett aktivt val om halvfabrikat/ tillagningen från grunden 14

15 15

16 Distributionsfasen Jonas F Ca hälften av CO2-utsläppen i Sverige kommer från transportsektorn. Kortare transporter är som regel att föredra framför långa. Drygt 7000 måltider serveras varje vardag i våra kommunala kök och förbättringspotential finns när det gäller samordning av distribution. Mycket går att vinna på ett kommunövergripande ramavtal transport av livsmedel. Genom att premiera leverantörer som tar miljöhänsyn och har energieffektiva lösningar. Kommunal distributionscentral ger möjlighet till effektivare samordning genom bl a ruttoptimering. Leder till mindre negativ miljöpåverkan, bättre trafiksäkerhet, bättre konkurrens. Lokala transportföretag som distribuerar med lådcykel eller segway kan vara framtiden. Även viktigt med långsiktigt hållbara lösningar för infrastruktur- och bebyggelseplaneringen. Allt från lokalisering av kommunala kök till utbyggnad av cykelinfrastruktur och laddstolpar, men även bra dagvattenhantering. 16

17 17

18 Efter maten Förebygga och minska avfallet ger den största miljönyttan Det avfall som uppstår ska tas hand om som en resurs För bästa miljönyttan ska förpackningar källsorteras och materialåtervinnas och matavfall utsorteras, rötas och bli till biogas och biogödsel Biogas produceras av energin som finns i maten och är ett fosilfritt fordonsbränsle Biogödsel är den restprodukt som blir över efter att biogas producerats och är ett gödningsmedel som ersätter konstgödsel Den mat som sorterades ut från skolor, förskolor och boenden i Danderyd under 2014 gav biogas till att köra ca 4 varv runt jorden med en biogasdriven bil och biogödsel att odla havregryn till 1,3 miljoner portioner med havregrynsgröt Genom att sortera ut matavfall hjälper vi till att återföra näringsämnena till jorden och sluta kretsloppet för maten 18

19 Matens klimatpåverkan 19

20 Matens klimatpåverkan Produktionsfas 60 % Paketering och förädling 10 % Tillagning 15 % Distribution 7 % Hantering av avfall 8 % Fläsk och fågel 1/5 klimatpåverkan jmf med nötkött och 100 gånger mindre växthusgaser för baljväxter jmf med nötkött 10 kg spannmål för att producera 1 kg kött 75 % av den odlingsbara marken i Sverige används för odling av djurfoder Individs matavtryck (hur stor yta mark var och en av oss tar i anspråk ) är 10 kvm om dagen eller 4000 kvm per år. Medvetna val om vad vi köper och äter och att vi köper rätt mängd så att vi inte slänger bort resurser och pengar. 20