Sammandrag av rapport till KF Konsument augusti/september 2005

Transkript

1 Bilaga 1 Sammandrag av rapport till KF Konsument augusti/september 25 SKOP, Skandinavisk Opinion AB, gör regelbundna undersökningar bland personer i åldern år bosatta i hela riket. Mellan den 23 augusti och 15 september, 25, intervjuades drygt 1.1 personer på uppdrag av bland andra Kooperativa Förbundet (KF), KF Konsument. Ett sammandrag av svaren redovisas i denna rapport. Ansvarig för undersökningen åt KF Konsument är Birgitta Hultåker, SKOP.

2 Huvudresultat 53 procent tror att man blir mättast av proteinrik mat SKOP frågade, Vad tror Du? Blir Du mättast om Du äter - mat rik på protein, t.ex. kött och fisk - mat rik på fett, t.ex. bacon, glass och choklad, eller - mat rik på kolhydrater, t.ex. bröd och pasta. Drygt hälften av svenskarna mellan 18 och 84 år (53 procent) tror att man blir mättast av proteinrik mat. En av tre (36 procent) tror att man blir mättast av mat rik på kolhydrater. Bara en av tio (1 procent) tror att fettrik mat mättar bäst. 6 Blir Du mättast om Du äter Mat rik på protein, t.ex. kött och fisk Mat rik på fett, t.ex. bacon, glass och choklad Mat rik på kolhydrater, t.ex. bröd och pasta Det finns bara små skillnader mellan olika grupper av intervjupersoner. Det är t.ex. något fler män (12 procent) än kvinnor (8 procent) som tror att man blir mättast av fettrik mat, men den procentuella skillnaden är liten. En jämförelse mellan dem som tror att man blir mättast om man äter på tio minuter och dem som tror att man blir mättast av en måltid som varar 3 minuter visar, att det är störst andel som tror att man blir mättast av fettrik mat bland dem som förordar tio-minuters-måltiden.

3 83 procent vet att man blir mättare om man äter på 3 minuter än på 1 minuter. SKOP frågade, Vad tror Du? Blir Du mättast om Din måltid varar 3 minuter eller om Du äter på 1 minuter? Drygt fem av sex personer (83 procent) vet att man blir mättast av att äta på 3 minuter. En av sex (16 procent) tror att man blir mättast om man äter snabbt på tio minuter. Personer med lång utbildning tror i större utsträckning än andra att man blir mättast av måltider som varar 3 minuter. De som lever ensamma tror det i större utsträckning än andra. De som sällan eller aldrig äter lunch i lugn och ro samt de som tror att man blir mättast av fettrik mat tror i större utsträckning än andra att man blir mättast om man äter på tio minuter. 7 procent brukar alltid eller oftast äta lunch i lugn och ro SKOP frågade, Hur ofta brukar Du själv ge Dig tid att äta lunch i lugn och ro? Två av fem (39 procent) brukar alltid ge sig tid att äta lunch i lugn och ro. Ytterligare en av tre (31 procent) brukar oftast göra det. Totalt säger nästan tre av fyra (7 procent) att de alltid eller oftast äter i lugn och ro. Det är bara några få (4 procent) som aldrig äter lunch i lugn och ro, men drygt var tionde svensk (12 procent) säger att de sällan gör det. Något fler (14 procent) gör det ibland Hur ofta brukar Du själv ge Dig tid att äta lunch i lugn och ro? Alltid Oftast Ibland Sällan Aldrig Det finns stora åldersskillnader när det gäller att äta lunch i lugn och ro, äldre personer gör det i större utsträckning än yngre. Barnfamiljer gör det i mindre utsträckning än personer utan barn, och det är vanligare i små hushåll än i större att göra det. När det gäller hur lång tid man bör ägna sin måltid för att bli mättast, 1 eller 3 minuter, svarar personer med lång utbildning i större utsträckning (89 procent) att man blir mättare om

4 maten äts på 3 minuter i stället för 1 minuter. Men även bland personer med kort utbildning svarar en majoritet (77 procent) att man blir mättast om måltiden får ta 3 minuter. Detta mönster återfanns inte när det gäller om frågan om hur ofta man äter lunch i lugn och ro. Det är fler personer med kort utbildning (82 procent) som svarar att de äter lunch i lugn och ro, medan bara sex av tio personer (66 procent) med lång utbildning anser att de gör det Åtta av 1 har hört talas om tallriksmodellen, men bara fyra av tio vet att den består av tre delar. SKOP frågade, När det gäller kost och hälsa talar man ibland om tallriksmodellen. Hur väl känner Du till tallriksmodellen? Ungefär varannan person (54 procent) säger att de väl känner till tallriksmodellen. En av fyra (25 procent) har hört talas om den utan att känna till den väl. Totalt är det nästan fyra av fem (79 procent) som har hört talas om eller väl känner till tallriksmodellen. Kvinnor (69 procent) känner väl till tallriksmodellen i betydligt större utsträckning än vad män (37 procent) gör. Det finns också stora åldersskillnader, ju yngre en person är, desto större är sannolikheten att han eller hon väl känner till tallriksmodellen. I åldersgruppen 18 till 34 år är det 63 procent som gör det, över 75 år är det bara 3 procent. Hur väl man känner till tallriksmodellen påverkas också av hur lång utbildning man har, ju längre utbildning, desto bättre kännedom. Personer som lever ensamma känner till tallriksmodellen i mindre utsträckning än andra. Mycket bra kännedom har personer med hemmavarande barn i tonåren, mellan 13 och 18 år. De som tror att man blir mättast på fettrik mat har sämre kännedom än andra. De som tror att man blir mättast genom att äta tio minuter har sämre kännedom än de som tror att man blir mättast av måltider som tar 3 minuter. Intervjuaren berättade att, Tallriksmodellen är ett hjälpmedel för dem som vill äta en bra och riktigt sammansatt kost. Den visar hur mycket av olika livsmedel som man skall lägga upp på tallriken. Därefter ställdes frågan, Tror Du att tallriksmodellen innebär - att man skall dela upp tallriken i fyra delar med en fjärdedel kött eller fisk, en fjärdedel pasta, ris eller potatis, en fjärdedel grönsaker samt en fjärdedel bröd - att man skall dela upp tallriken i tre delar med en del potatis, ris, pasta eller bröd, en del grönsaker, rotfrukter eller frukt samt en del med kött, fisk, ägg eller baljväxter eller - att man skall dela upp tallriken i två delar med en halva kött eller fisk och en halva med potatis, pasta eller grönsaker? Två av fem svenskar (41 procent) vet att tallriksmodellen delar in tallriken i tre delar. Ungefär hälften så många (18 procent) tror att tallriksmodellen består av fyra delar. Bara några få (2 procent) tror att den har två delar. Totalt sett tror alltså sex av tio (61 procent) att de vet hur tallriskmodellen ser ut, medan bara fyra av tio gör det. Av dem som hört talas om tallriksmodellen säger nästan en femtedel (18 procent) att de inte vet vad som är rätt antal tallriksdelar.

5 Kvinnor och yngre personer tror i större utsträckning än andra att tallriksmodellen har tre delar. Tror Du att tallriksmodellen innebär att man skall dela upp tallriken i fyra delar tre delar två delar Har aldrig hört om den Hör talas om, men ej svar om antal delar Kommentar: Det verkar genomgående finnas en koppling mellan kunskap om vad som mättar och om maten på tallriken (tallriksmodellen). De som tror att man blir mättast av fettrik mat tror i större utsträckning än andra att man blir mättast om man äter på 1 minuter och de har också sämre kännedom om tallriksmodellen.