Projektarbete KRAV-märkta elever i åk 4-6
|
|
- Maja Sundberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Projektarbete KRAV-märkta elever i åk 4-6 Seminarieledare: Per Sönnerby LAU 160 dk 2 A8 grupp 4, Petter Findin , Louise GladBerg , Sarah Mattsson , Veronica Broberg , Josefin Agnarson , Maysson Yasin
2 2 Inledning Är du också vilse i märkesdjungeln? När man idag går in i en livsmedelsbutik finns varor med mängder av olika märken. Vi har valt att titta närmare på ett av märkena, nämligen KRAV-märket. Det är skillnad på bananer och bananer. De flesta bananer som säljs i Sverige idag är besprutade med kemiska bekämpningsmedel. Bara 3,4 procent av dem odlas utan sådana gifter. Det kan vi ändra på med din hjälp. Välj KRAV-märkta bananer! ( De flesta bananer besprutas med kemiska bekämpningsmedel, speciellt i fattiga länder. På ett markstycke som är lite mindre än två fotbollsplaner, sprids det varje år ut 50 kg bekämpningsmedel. Skulle detta vara potatis i Sverige, skulle det bara vara 4,5 kg bekämpningsmedel. Trots att man har försökt har man inte lyckats stoppa att det läcker ut gift i floder och mindre vattendrag som sen hamnar i haven. Växt och djurriket skadas av detta. Vårt syfte med detta projekt är att upplysa barnen om vilka matalternativ de har att välja på, för att få en så bra och miljövänlig kost som möjligt. Vår tanke är också att uppmärksamma dem på miljöfrågor som berör kost och konsumering. Dessa frågor tycker vi lätt faller bort i vardagen och därför är det viktigt att på ett tidigt stadium upplysa eleverna om KRAV-märkta produkter. Vi vill att de ska börja fundera över frågor av denna karaktär. Syftet är att uppmärksamma eleverna om att de kan påverka genom att konsumera rätt. Vår eftersträvan är att ge dem bakgrundskunskap om valmöjligheter av livsmedel och låta eleverna själva ta ställning till detta. Vi strävar också efter att upplysa eleverna om hur miljömärkta varor ser ut och vad de står för. Kravmärkning Bra miljöval God djurhållning God hälsa Socialt ansvar Bra miljöval: Ett KRAV-godkänt lantbruk innebär att man inte får använda kemiska bekämpningsmedel. Ogräs och skadeinsekter hålls borta med bl.a. varierad växtföljd. Man använder sig heller inte av konstgödsel utav av stallgödsel från den egna gården. God djurhållning: Utfodringen ska anpassas efter djurens naturliga behov. Kraftfoder ska begränsas. Kor och andra köttdjur får dia under hela råmjölksperioden. De får även gå ute och beta större delen av året. Inomhus ska djuren ha tillgång till en välströdd liggplats. Djuren ska slaktas lugnt och värdigt. Hönor ska kunna gå ute och picka mask och gräs. De ska kunna röra sig fritt inomhus i dagsljus med högst 7st hönor/m2. De skall ha en pinne att sitta på och ett rede att lägga ägg i. Hänsynslös hantering och slakt av djuren kan få fler tveksamma till att äta kött. God hälsa: Detta innebär att de som producerar och konsumerar maten får god hälsa och gott välbefinnande. Arbetarna i tredje världen slipper att arbeta med hälsofarliga kemiska preparat.
3 3 Många bekämpningsmedel som är förbjudna i Sverige idag används fortfarande i fattiga länder. Där har man heller ingen skyddsutrustning eller tillräcklig utbildning för att förstå konsekvenserna av de giftiga bekämpningsmedel som de använder. På icke KRAV godkända jordbruk i Sverige används bekämpningsmedel, men med hårdare kontroller och bättre kunskap. Men också svenska lantbrukare mår naturligtvis bra av en arbetsmiljö utan giftiga bekämpningsmedel. Socialt ansvar: Man måste visa socialt ansvar i sin verksamhet. KRAV:s sociala ansvar sträcker sig långt utanför landets gränser. Små resurssvaga odlare i tredje världen kan driva ekologiskt produktion utan att behöva finansiera dyra bekämpningsmedel. KRAV anslutna producenter ges möjlighet till en arbetsmiljö utan onödig exponering för kemikalier och gifter. KRAV gör det möjligt för konsumenter att välja varor efter sitt samvete och sin etiska övertygelse i vardagen ( etablerades KRAV-märkningen för ekologiskt odlade livsmedel. De ekologiska odlarna bildade ett gemensamt oberoende kontrollorgan och fastställde reglerna för odlingskontroll och märkning, för att komma bort från besprutade och giftiga livsmedel. Man ska alltid kunna lite på miljömärkningen. De sätter upp tydliga krav för sina miljömärken. De gör stickprov och genomför kontroller och analyser slumpvis för att hålla uppe kvaliteten och sanningshalten hos de tillverkande företagen. KRAV-märket kan sättas på olika typer av livsmedel samt en del odlingstillbehör som matjord och medel för att bekämpa ohyra mm (Holm, 2006/2007). Beskrivning av lektionsförslag Vår målgrupp är årskurs fyra till sex. Vi vill väcka en tankeställare hos barn runt år, för vi tror att de är mogna att börja fundera på dessa frågor på egen hand. Lektionen kommer att börja med en kort och lite lättsam PowerPoint presentation, där eleverna först och främst lär sig att känna igen KRAV-märket. Denna presentation uppföljs sedan av arbete i mindre grupper, där eleverna får gräva lite djupare och på egen hand specialisera sig inom ett område. Indelning av såväl speciella ämnesområden som grupper kan exempelvis ske genom lottning för att det ska bli så rättvist som möjligt. Ämnesområdena kommer att beröra olika livsmedelsalternativ som vi finner i affären. Barnen ska få jämföra KRAV-varor mot andra varor och se skillnader mellan dessa. Detta skulle exempelvis kunna vara att jämföra KRAVbananer och vanliga bananer. De olika fördjupningsområdena kommer att vara: Exponering av KRAV-varor En liten marknadsundersökning Tillgänglighet av varor, vad/hur mycket finns Intervju med personal, angående KRAV-märkta varor Jämföra priser, KRAV/icke KRAV Undersöka vad KRAV-märkning får för olika konsekvenser i olika sammanhang, t.ex. när det gäller odling av spannmål, grönsaker och frukt i Sverige och i andra länder samt köttproduktion
4 4 Vi tror att det är bäst att jobba i halvklass eftersom vi hoppas på att kunna få igång en diskussion. Tanken är att väcka ett intresse, för att få alla att börja reflektera. Eftersom vi har planerat att göra ett studiebesök i en livsmedelsaffär så kan det vara praktiskt sett lättare att genomföra det hela med en halvklass. Vi är väl medvetna om att en del skolor kanske är geografiskt belägna så att studiebesök på livsmedelsaffärer blir svåra eller rent av omöjliga att genomföra. I dessa fall kan man t.ex. vända sig till skolans egen matbespisning för att se hur de arbetar med KRAV-märkta livsmedel och hur de gör sina inköp. Utöver studiebesök i butiker får eleverna använda sig av varierad faktasökning. Undersökningen av KRAV-märkningens konsekvenser på olika slags produkter är ett utmärkt tillfälle för eleverna att söka fakta självständigt. Efter besöken i butikerna får eleverna sammanställa sina gruppuppgifter som de sedan kommer att få redovisa. Hur redovisningarna ska gå till får eleverna själva vara med och bestämma, men detta sker inom vissa ramar. Exempel på redovisningsformer kan vara planscher, muntliga redovisningar, gestaltande redovisningar, tecknade serier. Det viktiga är att redovisningarna ger eleverna möjlighet att uttrycka sig i arbetssätt som de själva tycker är roliga och att alla individer får lika stor möjlighet att uttrycka sig. Om läraren bedömer att eleverna är tillräckligt mogna kan eventuellt en klassdiskussion eller debatt vara intressant, detta gäller i så fall antagligen de äldre årskurserna i målgruppen. I skrivande stund (8/1-2007) finns ett förslag om en ny EU-anpassad ekologisk märkning där t.ex. kraven på genmodifierade livsmedel eventuellt kommer att vara lägre. Åsikterna om detta nya förslag märkning går isär bland Sveriges KRAV-producenter. Å ena sidan är det lättare för konsumenten att känna igen märkningen oavsett i vilket land inom EU denne befinner sig, däremot kan kraven komma att sänkas på livsmedel inom vissa områden. Om läraren anser att eleverna är mogna för en debatt som redovisningsform skulle t.ex. detta i så fall kunna vara intressant att ta med men, som vi tidigare nämnt, det bör i så fall gälla de äldre årskurserna (om ens de). Det vi hoppas kunna förmedla är att alla behöver hjälpa till för att producenternas, arbetarnas, konsumenternas och djurens villkor samt miljön ska bli bättre. En start på detta kan vara att välja KRAV-märkta varor. Ensam kan man inte göra allt, men alla kan göra något. Reflektion Vi hoppas att PowerPoint presentationen kommer att väcka ett intresse hos eleverna. Genom den kommer undervisningen att ske på ett annorlunda sätt, förhoppningsvis gör det att lektionen blir mer intressant och rolig. Eleverna kommer att få vara delaktiga på ett helt annat sätt och vi hoppas att detta kommer att ge motivation för deras arbete. Vi tror även att studiebesöket kan bidra till att de blir motiverade att arbeta vidare inom området. Förhoppningsvis får de med sig KRAV-märkningen i sina tankar när de går och handlar med sina föräldrar, något som lätt faller bort i vardagen. Vi vill även informera eleverna om att de kan påverka miljön genom att konsumera rätt. Självklart beror lektionens resultat på vilken klass man har och även många andra faktorer som spelar in. Ämnet kan vara svårt att hålla på en bra nivå, så att det inte blir för stort eller för svårt. Att gå iväg och göra ett studiebesök och låta eleverna jobba i grupper kan även vara väldigt tidskrävande. Lägger läraren inte fram lektionen på ett sådant sätt så att det fångar elevernas intresse, tror vi att de lätt blir omotiverade. Första intrycket är mycket viktigt, framförallt i miljöfrågor som är ett ganska tungt ämne.
5 5 Referenslista Holm Fredrik, Miljöboken, Katrineholm 2006
Vaddå ekologisk mat?
Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.
Läs merVarför handla ekologiskt?
100519 Varför handla ekologiskt? Ida Wreifält, 9B Handledare: Fredrik Alven Innehållsförteckning: Inledning sid 1 Bakgrund sid 1-2 Syfte sid 2 Metod sid 2 Resultat sid 2-4 Slutsats sid 4 Felkällor sid
Läs merFAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Läs merEkologisk och SMART mat. Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark
Ekologisk och SMART mat Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark Regeringens aktionsplan 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor till år 2010 Miljömålsarbete 16 Nationella miljömål
Läs merNyfiken på ekologisk mat?
Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008
Läs merUPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL
UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL Vilka val vi gör när vi handlar är viktigt för vilken påverkan vår konsumtion har på människor och miljö både lokalt och på andra sidan jorden. Giftfri mat? Hur maten produceras
Läs merNyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel
Hållbar utveckling Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Tekla Mattsson.9c Gunnesboskolan 2010-05- 21 Innehållsförteckning: Inledning...3 Bakgrund...3 Syfte/ frågeställning...4 Metod...4 Hypotes...4
Läs merSkånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne
Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.
Läs merideell organisation beroende aktiviteter politiska beslut konsumentinformation jordbruk hav klimat skog miljögifter arbetar lokalt delta kansli
1 2 Hej! Jag heter och kommer från Naturskyddsföreningen och ska berätta hur viktigt det är att välja ekologisk mat. Och visa på att 100% ekologiskt är möjligt. Berätta något om dig själv så att du skapar
Läs merChristl Kampa-Ohlsson
Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder
Läs merEn jämförelse mellan ekologiskt och konventionellt i butik
En jämförelse mellan ekologiskt och konventionellt i butik Om uppgiften HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP 7-9 1:5 INLEDNING Uppgiften inleds med att eleverna får se filmen Lyssna på bonden från Lantbrukarnas Riksförbund
Läs merVi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum.
Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum. Vi samlade ihop olika konventionella varor som brukar
Läs merdjurhållning Med KRAV på grönbete tema:
tema: djurhållning Med KRAV på grönbete Det är sommar och smågrisarna busar med varandra i gröngräset medan suggorna bökar i jorden eller tar sig ett gyttjebad. På en annan gård går korna lugnt och betar.
Läs merBilen en livsnödvändighet?
Stadium Aktivitetsform Längd S2 Grundskola 1-3 A2 Klassrumsaktivitet L1 Lektionsinslag Bilen en livsnödvändighet? Sammanfattning Vårt syfte med detta arbete är att visa på olika alternativa transportmedel.
Läs merKonsumenterna och GMO
Konsumenterna och GMO Alnarp 6 februari 8 Louise Ungerth chef för konsumentfrågor Konsumentföreningen Stockholm Lyssnar Informerar Påverkar Dokumentation: www.konsumentforeningenstockholm.se KfS Attitydundersökning
Läs merÄt S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.
Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt
Läs merLinnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521
Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521 1 Innehållsförteckning Inledning...S.2 Bakgrund...S.2 Syfte/frågeställning...S.3 Metod...S.3 Resultat...S3,4 Slutsats...S.4 Felkällor...S. 4 Avslutning...S.4
Läs merFRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER
På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter
Läs merSammanfattning. Grupp A4_5, Inger Larsson, Johannes Petterson, Caroline Gustafsson, Josefine Englund, Sofia Karlsson.
Sammanfattning Rubriken vi valt för vårt projektabete är Vad är. och hur skiljer det sig ifrån konventionellt?syftet med vårt projektarbete är att göra en PP-presentation som skall fungera som utbildningsmateriel
Läs merExempel från: Håll Sverige Rent. Äppeltestet
Exempel från: Håll Sverige Rent Äppeltestet Vad är egentligen ett fint äpple och vilket äpple är bäst för miljön? I den här uppgiften får ni smaka, testa och diskutera. Bild på äpplen Gör så här Förberedelser
Läs mer11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling
165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning
Läs merT S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER
Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra S M A R T STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Handlar om vad vi väljer att stoppa i kundvagnen. MINDRE TOMMA KALORIER ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS Handlar om hur
Läs merMål resurshushållning i kursplanen
RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera
Läs merLektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.
Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med
Läs mervill svenska konsumenter Gunnela Ståhle Vi Konsumenter
vill svenska konsumenter Gunnela Ståhle Vi Konsumenter MERVÄRDEN HANDLAR OM FÖRTROENDE OCH TILLIT Man måste kunna lita på Politiska beslut, som underlättar för konsumenterna att göra hållbara val Myndigheternas
Läs merEtiska och sociala krav vid Upphandling
Etiska och sociala krav vid Upphandling Rolf Robèrt Etiska och sociala krav - bakgrund Rättsläget avseende möjligheten att ställa etiska och sociala krav i samband med offentlig upphandling har länge varit
Läs merGuide för kommunikation om KRAV-märkta livsmedel. Råd och tips för Dig som arbetar med kommunikation
Guide för kommunikation om KRAV-märkta livsmedel Råd och tips för Dig som arbetar med kommunikation Guide för kommunikation om KRAV-märkta livsmedel SYFTE Syftet med denna guide är att underlätta för dig
Läs merDen hållbara maten konsumenten i fokus
Den hållbara maten konsumenten i fokus Frukostseminarium, 10 april 2013 Produktion av livsmedel står för ungefär en fjärdedel av svenskarnas totala utsläpp av växthusgaser. Maten påverkar också miljön
Läs merUnga röster om ek om e o
Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.
Läs merTITTA EFTER MÄRKET NÄR DU HANDLAR NÄSTA GÅNG! Svensk ursprungsmärkning för livsmedel, råvaror och växter.
TITTA EFTER MÄRKET NÄR DU HANDLAR NÄSTA GÅNG! Svensk ursprungsmärkning för livsmedel, råvaror och växter. svenskproducerad mat står högt i kurs hos de svenska konsumenterna. märket "från sverige" visar
Läs merKRAV-MÄRKT ÄR. Godare för djuren. Receptet på godare mat
KRAV-MÄRKT ÄR djuren Receptet på godare mat ATT FÅ BÖKA OCH BETA KRAV-godkända djur får gå ute för att beta, få frisk luft och motion. Målet är att de ska få leva ett så naturligt djurliv som möjligt.
Läs merDet finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.
Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt
Läs merLär dig mer om din kost
kostspecial Fitness stora Matiga sallader sidan 64 Ekologiskt sidan 52 Lär dig mer om din kost Smoothietrender sidan 59 Äta bör du. Annars orkar du inte träna. Häng med i vår kostspecial och lär dig göra
Läs merLouise Ungerth, chef för
Medlemmarnas attityderr till genmodifierade livsmedel 20122 En enkätundersökningg Juli 2012 För mer information: Louise Ungerth, chef för Konsument & Miljö, 08-714 39 71, 070-341 55 30 www.konsumentforeningenstockholm.se
Läs merFAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!
FAKTABLAD Matproducenter bidrar till mer än mat! Matproducenter bidrar till mer än mat! sida 2 Matproducenter bidrar till mer än mat! Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som naturen ger oss människor.
Läs merMärkvärdigt En guide i märkningsdjungeln
Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln EU-ekologiskt Baseras på EU:s förordning för ekologiskt jordbruk. Ekologisk odling betyder att inte kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel används. Märkningen
Läs mer11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling
157 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning
Läs merIdé om miljöanpassat café i Vänersborgs kommun. Sofia Breedh Siri Boekhout
Idé om miljöanpassat café i Vänersborgs kommun Sofia Breedh Siri Boekhout Innehållsförteckning Miljöanpassat café: -Vilken målgrupp? -Intresse -Vad blir speciellt med caféet? -Ger arbetsmöjligheter KRAV:
Läs merEkologiskt fotavtryck
Resursanvändning Ekologiskt fotavtryck Ditt ekologiska fotavtryck = din påverkan på miljön Det finns 2 perspektiv då man mäter hur mycket enskilda personer eller länder påverkar miljön Produktionsperspektiv
Läs merSyfte ämnesspecifika förmågor som eleverna ska utveckla genom undervisningen.
Pedagogisk Planering Ämne: Hem- och konsumentkunskap Lokal Pedagogisk Planering: ÅK 9 Tema: Jag gör medvetna val. Tid: Syfte ämnesspecifika förmågor som eleverna ska utveckla genom undervisningen. Utveckla
Läs merEn styrelse som gör skillnad
Upplaga 1 En styrelse som gör skillnad Vision utbildningar Upplaga 1 En styrelse som gör skillnad 1 Innehåll: Schyst måltid 3 Uppdragshandling för 4 ledamot i avdelningsstyrelse Uppdragshandling för 5
Läs merVARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER?
VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? Solweig Wall Ellström, KRAV, E-post: konsument@krav.se Attityder till ekologiska livsmedel Det är bra, det är viktigt och det är klokt att köpa ekologiskt.
Läs merMat, miljö och myterna
Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar
Läs merLANTBRUKSDJUR. Ämnets syfte
LANTBRUKSDJUR Ämnet lantbruksdjur behandlar olika lantbruksdjur och skötsel av dessa. I ämnet ingår produktion inom djurhållning samt lantbruksdjurens betydelse för landskapsvård och biologisk mångfald.
Läs merHur mycket jord behöver vi?
Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön
Läs merKostpolicy. Offentlig gastronomi i Leksands kommun. Antagen av kommunfullmäktige
Kostpolicy Offentlig gastronomi i Leksands kommun Antagen av kommunfullmäktige 2017-06-12 Innehåll 1. Inledning. 2 1.1 Inledning. 2 1.2 Mål. 2 1.3 Främja goda matvanor 2 1.4 Servera god, vällagad och säker
Läs merSam Ansari Nv3a Tensta Gymnasium
Sam Ansari Nv3a Tensta Gymnasium 1 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Metod och Material...3 Resultat...4 Diskussion...12 Slutsats...14 Källförteckning...15 Processrapport...16 2 Bakgrund Hur
Läs merJordbruksinformation Reviderad Starta eko Grönsaker
Jordbruksinformation 7 2009 Reviderad 2017 Starta eko Grönsaker 2 Börja odla ekologiska grönsaker på friland Text: Johan Ascard, Jordbruksverket Foto: Anna-Mia Björkholm omslag t.h., övriga Johan Ascard
Läs merDagens lektion. Genomgång av Hur man utvärderar. Planering av lunch åk 4. Lektion 3 Vt-17
Dagens lektion Genomgång av Hur man utvärderar Planering av lunch åk 4 Lektion 3 Vt-17 Syfte: Utveckla medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för hälsa, välbefinnande och gemensamma resurser.
Läs merUpptäck Jordens resurser
Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som
Läs merMatkasse -Ditt matval. mat på hållbar väg
Matkasse -Ditt matval Mål: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling. mat på hållbar väg Syfte
Läs merSammanfattning Hygienbubblan. Om hur lagstiftningen smörjer in dig i falsk trygghet
Sammanfattning Hygienbubblan Om hur lagstiftningen smörjer in dig i falsk trygghet Inledning Vi omger oss dagligen av en massa olika produkter som kan innehålla farliga kemikalier. Allt ifrån elektronik,
Läs merMjölkens väg en undervisningsidé för en hållbar utveckling
Mjölkens väg en undervisningsidé för en hållbar utveckling Sammanfattning Mjölkens väg är en undervisningsidé som riktar sig till målgruppen elever mellan sex och tio år, dvs. till barn i förskoleklasser
Läs merFAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!
FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! * Man slänger mat för flera miljarder kronor i Sverige varje år. * Räknar man hela Europas matsvinn så kastar vi så mycket att en yta lika stort som landet Belgien odlas helt
Läs merVad åt du senast? Matprat! Var det te, en macka och juice till frukost? En frukt? Var det lunch? Eller har du inte ätit något sedan igår?
Vad åt du senast? Var det te, en macka och juice till frukost? En frukt? Var det lunch? Eller har du inte ätit något sedan igår? Siv ned det senaste du ätit: Dela in det du åt i de olika grupperna nedan.
Läs merMiljövänliga Veckan 2013 Ekokampanjen
Miljövänliga Veckan 2013 Ekokampanjen På följande sidor finns tips, idéer och förslag på aktiviteter som man kan göra under Miljövänliga Veckan 2013 med tema ekologisk mat. Om du inte har möjlighet att
Läs merDet osynliga goda FRÅN SVERIGES EKOLOGISKA BÖNDER. Riv ut och spara mittuppslaget
Det osynliga goda FRÅN SVERIGES EKOLOGISKA BÖNDER Riv ut och spara mittuppslaget Till Sveriges matlagare När tiden och lusten finns är det få saker som är så njutbara som att laga en god måltid. En god
Läs merMAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ
MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara
Läs merBra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion
Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen Maten och miljön, Strängnäs 24 november 2016 Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion EPOK vid SLU ett tvärvetenskapligt kunskapscentrum
Läs merLättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram
Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla
Läs merEkomat i Malmö stad så funkar det
Ekomat i Malmö stad så funkar det Det handlar om omsorg! Därför ska vi köpa ekologiskt och rättvisemärkt. Det handlar om omsorg om barnen, eftersom ekologiskt och rättvisemärkt bland mycket annat innebär
Läs merVärldens närmaste mat
Sv Sigill A6_g 07-06-19 12.32 Sida 1 Världens närmaste mat En skrift som vill inspirera dig till att välja mat som är lite bättre Sv Sigill A6_g 07-06-19 12.32 Sida 2 Vi bryr oss precis som du Svenskt
Läs merSpektrum Biologi. PROVLEKTION: Perspektiv Konsumtion vår tids fråga
Spektrum Biologi Nya Spektrum möter nya behov. Med lättlästa texter, förklarande bilder, tydlig struktur och en stor mängd infallsvinklar finns det något för alla i nya Spektrum. Målsättningen har varit
Läs merHandlingsplan för en giftfri förskola
Handlingsplan för en giftfri förskola Handlingsplan för en giftfri förskola Barn är både mer känsliga och mer utsatta för kemikalier än vi vuxna. Små barn utforskar världen genom att smaka och tugga på
Läs merHandla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg
Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Om alla 130 000 invånare i Örebro under ett år äter 20 000 000 st ekologiska ägg istället för konventionella skulle det bidra till: Minskad användning
Läs merSvenskmärkning AB
Svenskmärkning AB Kriterier för förtroende Alla djur är födda, uppfödda och slaktade i Sverige Odling sker i Sverige All förädling och packning sker i Sverige För varor med flera ingredienser gäller särskilda
Läs merEffektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.
Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens
Läs merEn hållbar utveckling
En hållbar utveckling Önnerödsskolan startade upp arbetet Hållbar utveckling som går ihop med det årliga Amazonassammarbetet. Eleverna har under vecka 42 fått jobba med olika ämnesområden. Ämnesområdena
Läs merMiljöboven Ola. Göteborgs Universitet Kurs: LAU160 2006-01-13 Seminarieledare: Thomas Nilsson
Göteborgs Universitet Kurs: LAU160 2006-01-13 Seminarieledare: Thomas Nilsson Miljöboven Ola Medlemmar i grupp 6, B5: Tomas Bäckman David Borgbrant Malin Westerberg Camilla Samuelsson Rebekah Lindqvist
Läs merLektion nr 3 Matens resa
Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades
Läs merRAPPORT. Undersökning av ekologiska frukter och grönsaker i butik i Lunds kommun
RAPPORT Undersökning av ekologiska frukter och grönsaker i butik i Lunds kommun Miljöförvaltningen 2017 Miljöförvaltningen RAPPORT 1 Linda Nilsson linda.nilsson@lund.se Praktikant 2017-05-23 Rapport- Undersökning
Läs merKöper människor mer ekologiskt om det finns ett större utbud?
Benjamin Vestberg 9a 2010-05-18 Handledare: Gert Alf, Senait Bohlin, Fredrik Alvén ICA har ett eget märke som heter i love eco. De producerar bland annat ekologisk odlingsjord. Köper människor mer ekologiskt
Läs merEn presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige
En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik
Läs merInterpellationssvar KSKF/2019:58 1 (2)
KSKF/2019:58 1 (2) Interpellationssvar Marielle Lahti (MP) har till Servicenämndens ordförande Arne Jonsson (C) ställt en interpellation angående KRAV-mat. Är du missnöjd med hur KRAV fungerat i Eskilstuna
Läs merBesvara nedanstående frågor. Redovisa sedan era svar på webben wwf.se/matphv. Namn på butiken: Kommun:
Besvara nedanstående frågor. Redovisa sedan era svar på webben wwf.se/matphv UTBILDNINGS- MATERIAL Butik på hållbar väg OM BUTIKEN Bra mat för hälsa och miljö! Namn på butiken: Kommun: Tillhör butiken
Läs merLivsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten?
Title Body text 1 Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Mats Alfredson Anna Jiremark Eskilstuna 14 mars 2013 2 3 Att agera för en framtid på en
Läs merMiljöplan för Torpets Förskola
Miljöplan för Torpets Förskola 2015-2016 Reviderad 2016-01-07 Torpets miljöplan På Torpets Förskola ska vi sträva mot ett hållbart samhälle och värna om framtiden. Vi skall utveckla miljömedvetenheten
Läs merGrön Flagg Stadionparkens förskola
Grön Flagg Stadionparkens förskola Handlingsplanen godkänd 2012-04-10 Handlingsplanen godkänd 2012-05-01 Stadionparkens förskola Det demokratiska arbetet och hela skolans eller förskolans delaktighet är
Läs merVardag På kolonilotten
ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA Kapitel 2 plantor (sida 7, rad 5) små växter Kapitel 3 förvånad (sida 10, rad 1) överraskad Kapitel 6 åt andra hållet (sida 17, rad 7) här: på den sida
Läs merLÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET RELIGIONSKUNSKAP Lpo 94
LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET RELIGIONSKUNSKAP Lpo 94 Period för planering: Åk 7 Under åk 7 arbetar vi med forntidens och antikens religioner. Vi baserar vårt arbete på följande mål att sträva mot ur kursplanen
Läs merKÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS
I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS
Läs merMiljöredovisning 2018
Miljöredovisning 2018 LundaEko - processen Kommer att klara 11 Osäkert 18 Går ej att bedöma 2 Riskerar att ej klara 8 Bedömningar delmål Framgångar från 2018 som gör Lund till ett grönt föredöme Forskare
Läs merRemiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel:
1 februari 2016 Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel: - Korrigering av tilläggskrav för animalieproduktion Svara senast 31 mars till regler@krav.se Hjälp oss att göra våra regler
Läs merPå Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer.
Garant = Sant! Ekologiskt På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer. Idag har vi cirka 90 ekologiska, smaktestade och noga utvalda produkter
Läs merHållbar Utveckling Miljömärkning
Jakob Warlin 9c Gunnesboskolan Hållbar utveckling Handledare: Senait Bohlin Hållbar Utveckling Miljömärkning Är man som vuxen konsument medveten om olika miljömärkningars betydelse? Påverkar det ens inköp?
Läs merUpptäck Sverige Lgr 11
Upptäck Sverige Lgr 11 Upptäck Geografi Lgr 11 är ett grundläromedel i geografi för årskurs 4-6. Läromedlet består av grundböckerna Upptäck Sverige, Upptäck Europa med Norden och Upptäck Jordens resurser.
Läs merFörslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET
Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Kom igång med klimatsamtal! Det här häftet är tänkt som en hjälp och inspiration för dig som är ledare och vill skapa en programkväll kring klimatfrågan.
Läs merSammanfattning. Fakta. Syfte. Översikt. Konsument Göteborg. Om materialet. Pedagogiskt Centrum. Kosto
2 Sammanfattning är ett värderingsspel som handlar om hållbar konsumtion. Spelet visar hur miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet påverkas av de tillverkningsmetoder som används för varor vi köper
Läs merSyftet med den här uppgiften är att eleven ska få kunskaper om hur man i branschen arbetar med hållbar utveckling
Inred ett hotellrum Uppgift i kursen Våningsservice 1 Hotell-och turismprogrammet Syftet med den här uppgiften är att eleven ska få kunskaper om hur man i branschen arbetar med hållbar utveckling Fokus
Läs merGreppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö
Greppa Näringen - rådgivning för lantbruk och miljö Det här är Greppa Näringen Greppa Näringen är ett kunskapsprojekt som arbetar för att minska lantbrukets miljöpåverkan och samtidigt förbättra lönsamheten
Läs merFJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA
ISBJÖRN FJÄRIL SKÖLDPADDA KORALL PINGVIN PANDA ISEN SMÄLTER ÄNGAR BLIR ÅKRAR HAVSNIVÅN STIGER HAVEN BLIR VARMARE SLUT PÅ MAT SKOGARNA FÖRSVINNER ÅK MER TÅG VÄLJ EKOLOGISKT ÅTERVINN MER KÖP FÄRRE GREJER
Läs merkaffekuppen SPN-uppdrag
HUVUDUPPGIFT: Arbetsplatser och lärarrum Vuxna dricker stora mängder kaffe, speciellt på jobbet. Om vi kan få fler att välja ett mer hållbart kaffe kan det ge positiva effekter både för den som tillverkar
Läs mer1(4) Miljöförvaltningen. Äggkampanj. Landskrona stad 2010. Malin Gunnarsson-Lodin Miljöinspektör Rapport 2010:6. Miljöförvaltningen.
1(4) Äggkampanj Landskrona stad 2010 Malin Gunnarsson-Lodin Miljöinspektör Rapport 2010:6 261 80 Landskrona 2(4) Äggkampanj vecka 13, år 2010 genomförde i samarbete med 11 av Landskronas livsmedelsbutiker
Läs merBarn- och utbildning Jan Setterberg. Åsenskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret
Barn- och utbildning Jan Setterberg Åsenskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2017-2018 Innehåll 1. Kunskapsuppdraget... 3 Mål... 3 Resultat och analys... 3 Betygsöversikt i matematik... 4 2. Normer
Läs merITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson
ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02 Djuren på bondgården Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson Innehållsförteckning Inledning s.3 Syfte..s.3 Mål s.4 Genomförande..s.4 Resultat.s.6 Diskussion s.8 2
Läs merMatens klimatpåverkan
Matens klimatpåverkan Den här restaurangen har valt att beräkna och visa upp växthusgasutsläppen från maten de serverar, så gäster som är klimatintresserade kan ta hänsyn till utsläppen när de väljer vad
Läs merBilaga 4 - Medvetna klimatval idag, jämförelser mot 2014
Bilaga 4 - Medvetna klimatval idag, jämförelser mot 2014 I denna bilaga jämförs svaren gällande Medvetna klimatval i dag med svaren från undersökningen 2014 för de frågor som fanns med vid båda mätningarna.
Läs merVilsen längtan hem. Melissa Delir
Vilsen längtan hem Melissa Delir MELISSA DELIR IDROTT OCH HÄLSA LÄRARE 3 BÖCKER & METODMATERIAL Vilsen längtan hem, Tack för att du finns, Du är född till att göra skillnad. Melissa Delir O O O JAG LYCKADES!
Läs merFörmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Läs merMiljömåltider i Göteborgs Stad
Miljömåltider i Göteborgs Stad LAGA MAT EFTER SÄSONG! I Göteborgs Stad arbetar vi för att alla måltider som serveras ska vara miljömåltider. En miljömåltid är baserad på miljömärkta råvaror, är säsongsanpassad,
Läs mer