djurhållning Med KRAV på grönbete tema:

Transkript

1 tema: djurhållning Med KRAV på grönbete Det är sommar och smågrisarna busar med varandra i gröngräset medan suggorna bökar i jorden eller tar sig ett gyttjebad. På en annan gård går korna lugnt och betar. Och även hos äggproducenten är hönorna ute i gräset. De äter gärna av det, letar mask och pickar i sig frön. Det är förstås KRAVgårdar vi pratar om. KRAV-djur får röra sig fritt ute och uppföra sig just så som det är naturligt för dem. De får söka föda på sitt eget sätt genom att beta, böka och picka. Betet och födosöket ger både foder, sysselsättning och motion och är en av grundpelarna i KRAV-märkt djurhållning.

2 Foto: Hans Eisengarten/bildarkivet.se Kor, får och getter är idisslare och deras magar mår bra av att äta mycket grovfoder som gräs och hö. I KRAV-märkt produktion ska de därför alltid ha fri tillgång till sådant foder. Konventionella idisslare äter ofta mer kraftfoder som säd, raps och soja än vad KRAV-djuren gör. KRAV-djur ska kunna gå ut året runt. Men här finns det undantag. I vårt kallla klimat får till exempel hönor och kor vara inne på vintern. I äldre ladugårdar där det inte finns möjlighet till lösdrift är det också tillåtet att binda upp korna på vintern, men de ska förutom under sommaren också vara ute under vår och höst så länge vädret tillåter. I de moderna ladugårdarna går KRAV-korna förstås lösa och det finns till och med flera stora KRAV-gårdar där de mjölkas med robot. Och kanske är det just de korna som har den största friheten. De går lösa och bestämmer själva när de ska äta, sova eller gå ut, och dessutom när de ska bli mjölkade. Friskvård är viktig i KRAV-godkänd djurhållning. Ett exempel är att bonden ser till att släppa djuren på mark som inte är smittad med parasiter, istället för att rutinmässigt behandla djuren med avmaskningsmedel. Skulle KRAV-djuren visa symtom blir de förstås behandlade. För att kunna ge djuren all den här omsorgen får KRAV-bönder anstränga sig lite extra. De behöver till exempel mer mark för bete och de får sätta upp mängder med stängsel och underhålla dem. De får också ägna mer tid åt att flytta djur och titta till dem. 2 tema: djurhållning

3 Foto: Mathias Sjöström/bildarkivet.se Djuren får mer med KRAV KRAV har många regler som månar om djurens välfärd. Här är några exempel som gäller för alla KRAV-djur. Friskvård är viktig i all ekologisk produktion, och KRAV har dessutom en regel som säger att om sjuka djur inte omedelbart får behandling kan hela besättningen underkännas för KRAV-märkning. KRAV har speciella regler för hur slakten ska gå till, det har inte EUs minimiregler för ekologiskt EUs minimiregler. Djuren får KRAV-märkt ekologiskt foder. Reglerna för hur produktionen av det ska gå till är dessutom strängare än EUs minimiregler. Fler exempel på vad KRAV-djuren får hittar du under respektive djurslag. Vad som får kallas ekologiskt är lagstadgat genom regler som EU har bestämt. KRAV-märkt djurhållning är ekologisk men också något mer, där framför allt djurens välfärd står i centrum. Visste du att det är mer av den nyttiga Omega-3-fettsyran i KRAV-märkt mjölk och KRAV-märkt nötkött jämfört med konventionellt eftersom djuren ätit mycket klöver och gräs. det finns mer mineraler och vitaminer i KRAV-ägg jämfört med konventionella ägg. tema: djurhållning 3

4 Foto: Åsa Odelros Höna med mask i näbben I Sverige går konventionella höns antingen fritt inomhus eller hålls i inredda burar där det finns värprede, sittpinnar och så kallat sandbad. Burhönsen utgör 35 procent av Sveriges ca 6,5 miljoner värphöns. KRAV-hönan får mer Hon får vara ute och äta gräs, krafsa och picka mask. Hon har skydd att gömma sig under när hon är ute. Hon får gå fritt inomhus och hon har mer plats. Det får finnas högst 6 höns per kvadratmeter. Hon får rotfrukter eller hö att picka i som tidsfördriv. Hon får bada i riktig sand för att hålla fjäderdräkten fin. EUs minimiregler för ekoproduktion säger inget om detta. Du hittar fler punkter på sidan 3 som gäller för alla djurslag. Över 11 procent av de svenska hönsen finns i KRAV-produktion. KRAV-märkt slaktkyckling finns också, men den produktionen är liten. 4 tema: djurhållning

5 12 procent av all mjölk som producerades i Sverige under 2011 kom från ekologiska kor. Foto: Anders Carlborg Ko med bete i sinnet Alla kor ska vara ute på sommaren men KRAV-kon får mer. Hon är i regel ute under längre tid på våren och hösten och en större mängd av hennes foder kommer från bete jämfört med andra kor. Hon ska också ha fri tillgång till gräs eller annat grovfoder året runt och hon äter i regel mindre kraftfoder än konventionella kor. Hon får vara för sig själv när hon kalvar. Så är det inte alltid för konventionella kor och det står inte i EUs minimiregler för ekoproduktion. Kalvarna får riktig mjölk under minst 12 veckor. I konventionell drift är det vanligt att de får pulvermjölk. Kalvarna får dia en ko eller dricka genom en plastspene i naturlig ställning, så att mjölken hamnar i rätt mage och sugbehovet tillfredställs. I konventionell drift får en del kalvar dricka ur hink utan napp. I EUs minimiregler för ekoproduktion sägs inget om i vilken ställning kalven ska kunna dricka. Kalvarna lever normalt i grupp. Det gör många konventionella kalvar också efter andra veckan. Men en del konventionella kalvar får stå i en typ av ensamboxar i åtta veckor där de endast kan ha ögonkontakt och nå varandra mellan boxarna. Du hittar fler punkter på sidan 3 som gäller alla djurslag. tema: djurhållning 5

6 Foto: Ann- Therese Ek Gris med jord på trynet De flesta slaktsvinen i Sverige får aldrig vara ute, men det får KRAV-grisen. Den är ute året om. På sommaren kan den själv söka föda genom att beta och böka. När det är varmt kan den svalka sig i exempelvis ett gyttjebad. Den har fri tillgång till hö eller annat grovfoder som den kan sysselsätta sig med. Detta tillämpas sällan i konventionell slaktsvinsuppfödning. Den ska ha en ströbädd, det har inte alla konventionella slaktsvin. Suggorna ska kunna bygga bo. Du hittar fler punkter på sidan 3 som gäller alla djurslag. Det är skillnad på ekogris och ekogris Enligt EUs minimiregler ska ekogrisar kunna gå ut, men det räcker med utevistelse på betongplatta utan bete och gyttjebad. Suggorna behöver inte heller kunna bygga bo. Med KRAV får grisen mer. 6 tema: djurhållning

7 Nöt och lamm med smak på uteliv Köper du konventionellt nötkött från Sverige får du räkna med att hälften av djuren har gått inne större delen av sitt liv. Med KRAV får djuren mer De får vara ute och beta. Gräs och annat grovfoder är nyttigt för idisslare och därför får de bara en begränsad mängd säd, ärtor, sojabönor och annat så kallat kraftfoder. Får och getter kan gå ut även på vintern eller också bor de i stall där frisk luft och sol kommer in. Du hittar fler punkter på sidan 3 som gäller för alla djurslag. Foto: Björn Svensson- bildarkivet.se Slakt Slakten av svenska KRAV-godkända djur ska ske under lugna och värdiga former. Djurens uppfödare eller skötare ska ha möjlighet att närvara vid slakten. Vid transport och uppstallning ska etablerade djurgrupper hållas ihop, då slipper de stressen att hitta en ny rangordning. De ska stallas upp på det sätt de är vana vid, exempelvis får de inte bindas om de inte är vana vid det. Elektriska påfösare får inte användas, istället ska utrymmena utformas så att förflyttningen blir naturlig, exempelvis från mörker mot ljus. Att bedövningen tagit ska kontrolleras på varje enskilt djur. tema: djurhållning 7

8 Även för miljöns skull Visste du att det mesta som odlas på svenska åkrar blir djurfoder? KRAVdjuren äter nästan bara KRAV-märkt foder. Det innebär att du även gör en insats för miljön när du väljer KRAVmärkt mjölk, kött och ägg. KRAV-märkt foder odlas utan kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel eller genmodifierade sorter. De betande djuren håller landskapet öppet och gynnar mångfalden i odlingslandskapet. Och kretsloppet blir mer slutet genom att minst hälften av fodret ska odlas på den egna gården. Utvecklar regler för klimatets skull Produktionen av mat påverkar klimatet genom utsläpp av växthusgaser. KRAV har redan nu regler som är bra ur klimatsynpunkt, exempelvis minskar utsläppen av växthusgaser genom att konstgödsel inte får användas. Men nu driver KRAV på utvecklingen genom att ha tagit fram ytterligare regler som är bra för klimatet. Kontroll varje år Den KRAV-märkta produktionen kontrolleras i hela kedjan från djurhållning till färdig förpackning. Varje företag får minst ett besök per år av en revisor som kontrollerar att reglerna följs. På gården tittar revisorn på djuren och deras miljö, men också på bokföringen och på dokumentation av till exempel skador och sjukdomar. I hela kedjan kontrolleras särhållningen. KRAV ekonomisk förening Box UPPSALA Tel , info@krav.se tema: djurhållning KRAV-märket är ett registrerat varumärke hos Patent- och registreringsverket. Registreringen ger KRAV ekonomisk förening ensamrätt till varumärket KRAV.