Kan mjölkkor äta bara grovfoder?

Transkript

1 Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Idisslare är unika foderförädlare, eftersom de kan omvandla grovfoder till mjölk. Ändå utfodras stora mängder spannmål till mjölkkor, som skulle kunna användas som mat till människor. Detta fick Sten Sundås att starta ett treårigt projekt 1997, där det undersöktes hur högavkastande SLB-mjölkkor klarar sig på enbart grovfoder.tio av Tingvalls kor fick en foderstat som innehöll ensilage, hö och mineraler. Som kontroll valdes 10 av de andra korna i besättningen som utfodrades enligt KRAV-Tingvallmodellen (Arnesson & Spörndly, 1994). I studien undersöktes hur mjölkavkastning, mjölksammansättning, fruktsamhet och hälsa påverkades av foderstaten. Dessutom vägdes korna och hullbedömdes under laktationen. Under sista året tog vi blodprover för att se vad som hänt med kornas näringsbalans. Efter tre månader första året upptäcktes smakfel på mjölken. Genom att ge grovfoderkorna extra e-vitamin försvann problemet. Figur 4. Diagrammen visar vikt och hullutveckling från september till augusti för grovfodergruppen och kontrollgruppen. 37

2 Korna mjölkade bättre än vad som hade förväntats. Grovfoderkorna avkastade år 1-3 ca 5700, 5800 samt 6350 kg ECM per ko och år (i medeltal). Detta kan jämföras med kontrollkornas ca 8550, 8000 samt 9500 kg ECM per ko och år. Enskilda kor hade en årsavkastning på över 7000 kg ECM. Grovfoderkorna tappade däremot mycket vikt, nästan 100 kg under stallperioden, vilket syntes tydligt (Figur 4). De hade även en lägre hullpoäng (skala 1-5, se avsnitt om Hullstudie) än kontrollkorna. Men på betet tog de igen hela viktförlusten genom att äta bra av det näringsrika betet Figur 5. Insulin i blodplasma, från oktober till och med juni, hos grovfodergruppen och kontrollgruppen. Tingvalls lösdriftsstall år

3 Korna blev magra men mjölkade bra ändå. Detta avspeglade sig i blodets nivå av hormonet insulin, som stimulerar till en ökad fettansättning (figur 5). En ökning av glukos (socker) i blodet stimulerar en frisättning av insulin. Därmed ökar alltså insulinnivån i blodplasma efter ett foderintag. Insulinnivån i grovfoderkornas blod minskade från januari fram till april, under samma tidsperiod som korna gick ner i vikt. Den låga insulinnivån är en förutsättning för att korna ska kunna bryta ner kroppsfett och protein. Birgitta Johansson och Erik Hedlund bland mjölkkor. Grovfoderkorna var friska och fick inte fler hälso- eller reproduktionsstörningar än kontrollkorna. Projektet finansierades av Jordbruksverkets forsknings- och utvecklingsmedel för ekologiskt lantbruk. 39

4 Kor på bete med Bullaresjön i bakgrunden.

5 Mot 100 % ekologiskt foder Kraven på ekologisk mjölkproduktion ökar i takt med att nya EU-regler införs. Hexanextraherade fodermedel förbjöds år 2000, vilket medförde att vissa vanliga proteinfodermedel (mjöl) inte kunde användas i en ekologisk foderstat. Idag får foderstaten innehålla 5 % konventionellt foder, men det långsiktiga målet är att utfodra djuren med 100 % ekologiskt foder. Detta kommer med stor sannolikhet att bli ett krav år Den andel konventionellt foder som används idag är främst något proteinfodermedel. Försörjningen av just protein kan bli ett problem vid en övergång till enbart ekologiskt foder. Ekologiska foderstater med låg andel konventionella fodermedel (0-3 %) har även visats ge högre andel smakfel i mjölken än när 4-5 % konventionellt foder utnyttjats i foderstaten (Gelinder & Spörndly, 2000). Hösten 2001 startades ett tvåårigt projekt på Tingvall. En foderstat med 100 % ekologiskt foder och 4 kg ekologisk kallpressad rapskaka per ko och dag jämförs med en ekologisk foderstat med ett koncentrat som innehåller konventionellt foder. Rapskaka är ett fodermedel som kan framställas lokalt, vilket är i linje med ekologiska idéer.tingvall köper sin rapskaka från en producent i Dingle. Projektet pågår fortfarande och ska slutrapporteras till Jordbruksverket, som finansierar studien, efter år 2. Ett växtodlingsförsök pågår parallellt, där odling av ekologisk raps studeras. Resultat från första året visade inga avkastningsskillnader mellan den grupp på 20 kor som utfodrades med den ekologiska rapskakan och den grupp (20 kor) som utfodrades med en normalfoderstat med 5 % konventionella fodermedel. Däremot sjönk halterna av fett och protein något i gruppen med 100 % ekologiskt foder (tabell 5). Det var ingen skillnad i ureahalter eller celltal i mjölken mellan grupperna. Rapskorna blev däremot något tyngre än korna i den andra gruppen, vilket var en naturlig följd av att foderstaten med rapskaka innehöll mer fett. I rapsgruppen blev 13 kor dräktiga på nytt, medan 15 av korna i koncentratgruppen blev dräktiga igen. Oljeväxtpressen ger olja och kraftfoder. Tabell 5. Mjölkavkastning och mjölksammansättning i medeltal under de 90 första dagarna efter kalvning Rapsgruppen Koncentratgruppen Signifikans Mjölk, kg 36,9 35,7 ej sign ECM 35,2 36,0 ej sign Fett, % 3,78 4,15 ** Fett, kg 1,4 1,5 ej sign Protein, % 3,12 3,23 * Protein, kg 1,15 1,15 ej sign 41

6 Vallskörd 2001.

7 Vitamininnehåll i vallfoder Tingvall har som en av sju gårdar deltagit i ett projekt där vitamininnehållet i grönmassa, ensilage och mjölk har undersökts. Enligt en EU-förordning från 2000 är det förbjudet att använda syntetiska vitaminer till idisslare inom ekologisk produktion. Än så länge råder dispens i Sverige från detta förbud. Det finns några få naturliga vitaminer på marknaden men alla är inte KRAV-godkända och de är mycket dyrare än syntetiska vitaminer. Ekologiska mjölkkor äter mycket vallfoder i form av ensilage. Genom tidigt skördat ensilage av god hygienisk kvalitet bör de få i sig tillräckligt med vitamin A i form av b- karoten.vitamin D däremot kan det bli brist på speciellt frampå vårkanten när de stått länge på stall, eftersom ensilaget inte får mycket solbestrålning idag och därmed har ett lågt D-vitamininnehåll.Vitamin E är speciellt viktigt runt kalvning då kons behov är extra stort.vitaminbrist leder till nedsatt immunförsvar och sjukdomar.vitaminer stärker dessutom djurens stressstolerans. Bra ensilage kräver noggrannhet. Institutionen för Jordbruksvetenskap Skara har under sommaren 2001 gjort en fältundersökning på sju ekologiska mjölkkogårdar (Näslund & Nadeau, 2001). Innehållet av b-karoten, D-, och E-vitamin har analyserats i grönmassa och ensilage med olika botanisk sammansättning, förtorkningsgrad, lagringstyp (plansilo, tornsilo, rundbal), lagringstid och tillsatsmedel. Dessutom följs vitamininnehållet samt lukt- och smakfel i mjölk upp. Analyserna kommer att bli klara under hösten 2002 och resultaten ska förhoppningsvis kunna ge oss kunskap om vad som har störst inverkan på vitamininnehållet i kornas vallfoderensilage och vilka skörde- och lagringsmetoder som bäst bevarar fodrets innehåll av vitaminer. Om medel beviljas kommer även kornas utnyttjande av vitaminer att följas längre fram. Smaklighet och kvalitet är avgörande för resultatet. 43