Louise Ungerth, chef för

Transkript

1 Medlemmarnas attityderr till genmodifierade livsmedel En enkätundersökningg Juli 2012 För mer information: Louise Ungerth, chef för Konsument & Miljö, , Konsumentföreningen Stockholm är en medlemsorganis sation med drygt medlemmar. Uppgiften är att göra medlemsnytta genom påverkan på den kooperativa k detaljhandeln, opinionsbildning i konsumentfrågorr samt att förmedla information, kunskap och medlemsförmåner. Föreningenn är delägare i Kooperativa Förbundet (KF).

2 SAMMANFATTNING Medlemmarna är mindre negativa än tidigare till genmodifiering av grödor och livsmedel, och motståndet har successivt minskat sedan År 2012 är det 46 procent som anser att genmodifiering är mycket eller ganska negativt, att jämföra med 74 procent år Av de som har bytt åsikt mellan 1998 och 2012 är det ungefär lika många som uppger att de är indifferenta inför frågan och som i olika grad säger sig vara positiva till GMO. Fler kan tänka sig att köpa genmodifierade livsmedel. Andelen som absolut inte eller troligen inte skulle köpa GMO-livsmedel har sjunkit med nio procentenheter mellan 2001 och 2012, från 69 till 60 procent. Men de som säger nej befinner sig fortfarande i majoritet. Oron över genteknikens effekter har stigit, efter att den kraftigt sjönk mellan 1998 och Den oro som ökat mest rör hälsokonsekvenserna, från 54 procent som 2007 kände mycket eller ganska stor oro till 72 procent En ökad oro finns också kring att bioteknikföretagen tar makten över vad som odlas. 64 procent anser att det är mycket eller ganska dåligt att företag kan ta patent på genmodifierade växter och djur. När det gäller oron för framtida risker som är okända idag, har den legat konstant högt genom åren med 69 procent år Intresset för GMO-märkning är fortfarande stort. Märkning av livsmedel som framställts med GMO får fortsatt starkt stöd och är mycket viktigt för 69 procent av konsumenterna. Märkning anses viktig även för genmodifierade vitaminer och enzymer i livmedlet (59 procent) eller genmodifierade råvaror (55 procent). 61 procent anser att även läkemedel producerade med genteknik ska märkas. 62 procent vill att kött från djur som har fått genmodifierat foder ska märkas, vilket inte sker idag. Minst viktig (43 procent) är märkning av produkter som innehåller GMO-bomull. Intresset för och kunskapen om GMO-modifierade livmedel sjunker kraftigt. Skillnaden är markant jämfört med År 2012 är det bara 57 procent som säger sig vara intresserade av GMO-frågan, jämfört med 80 procent år Endast 22 procent anser sig ha kunskap i frågan år 2012, vilket knappt är hälften av de 45 procent som gav samma svar år Samma mönster ses rörande de som uppmärksammat GMO-debatten, 56 procent svarar jakande år 2012 till skillnad från 86 procent år

3 Acceptansen för genmodifiering är störst när det gäller GMO-varianter som skulle kunna erbjuda lösningar på miljö- och hälsoproblem. Hit hör livsmedel för gluten- och laktosintolerans, grödor för att reducera bristsjukdomar, grödor som tål torka eller salta jordar samt bidrar till minskad användning av farliga kemikalier i jordbruket. Ekonomiska eller produktionstekniska aspekter värderas betydligt lägre. Genomgående tror medlemmarna att det finns fler GMO-produkter på den svenska och internationella marknaden än som de facto finns. Många medlemmar (80 procent) tror att det finns GMO-produkter i livsmedelsbutikerna där de handlar. De vanligaste GMO-produkterna tros vara livsmedel med längre hållbarhet och sådana som inte orsakar allergier samt GMO-grödor som kräver mindre mängder bekämpningsmedel. När det gäller information om genteknik och livsmedel hyser de tillfrågade störst tilltro till forskningsvärlden, universitet och högskolor (82 procent), följt av Naturskyddsföreningen (77 procent), statliga myndigheter (74 procent) och konsumentorganisationer (70 procent). Lägst tilltro har man till livsmedelsindustrin (25 procent), bioteknikföretagen (21 procent), och politiker (13 procent). 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 4 BAKGRUND... 5 RESULTAT OM UNDERSÖKNINGEN... 6 KFS INSTÄLLNING TILL GMO... 7 Observera att siffrorna från enkätundersökningen 1998 finns infogade i en bilaga med tabellunderlaget till rapporten, men är inte med i huvudrapporten. 4

5 BAKGRUND I mitten på 90-talet introducerades genmodifierad soja från USA på den europeiska marknaden och miljö- och konsumentorganisationer protesterade kraftigt. Detta ledde till att EU införde krav på att livsmedel som framställts med hjälp av modern genteknik ska märkas så att konsumenterna ska kunna välja eller välja bort produkterna. Eftersom konsumenter i Sverige var starkt negativa mot genmodifierade grödor och livsmedelskedjorna ansett att de GMO-produkter som finns på marknaden hittills inte inneburit någon konsumentnytta, har inte genmodifierade livsmedel tagits in i butikerna. I butiker inriktade på mat från USA, vissa asiatiska butiker samt på hyllor där livsmedel från USA marknadsförs i livsmedelsbutikerna kan det finnas genmodifierade livsmedel, men de ska då ha en tydlig märkning. För att få reda på attityderna till GMO-livsmedel genomförde KfS 1998 en första telefonenkät med 500 slumpvis utvalda medlemmar. Sedan dess har enkäter med i stort sett samma frågebatteri genomförts till samma målgrupp år 2001, 2004, 2007 och nu RESULTAT 2012 Toleransen gentemot genmodifierade livsmedel och grödor har ökat bland KfS medlemmar sedan 1998, men fortfarande är en majoritet negativ. Det är fler som är positiva till genmodifiering och som kan tänka sig att köpa GMO-produkter i livsmedelsbutiken. Märkning av GMO på livsmedelförpackningar har ett starkt stöd bland de tillfrågade. Konsumenterna vill veta vad de köper. Majoriteten vill också ha en märkning på köttförpackningar om djuret utfordrats med GMO. Acceptansen är störst när det gäller GMO-varianter som skulle kunna erbjuda lösningar på miljö- och hälsoproblem; exempelvis livsmedel för allergiker, grödor som tål torka eller bidrar till minskad användning av farliga kemikalier i jordbruket. Ekonomiska eller produktionstekniska aspekter värderas betydligt lägre. Även om fler är positiva till GMO än tidigare har paradoxalt nog oron över genteknikens effekter ökat, främst när det gäller risker för hälsan. 5

6 Personerna i undersökningen visar ett kraftigt minskat intresse för GMO-frågan, med en markant skillnad mellan 1998 och Det går hand i hand med sjunkande kunskaper om GMO-livsmedel, samt att allt färre uppmärksammar debatten kring genmodifierade grödor och livsmedel. Det beror troligen på att det inte har varit några större kontroverser eller debatt om GMO i media på senare år, men framförallt på att GMO-livsmedel i stort sett inte går att hitta i vanliga livsmedelsbutiker. OM UNDERSÖKNINGEN Undersökningen genomfördes av SKOP, Skandinavisk Opinion AB, på uppdrag av KfS mellan den 9 och 22 januari personer, alla medlemmar i KfS och i åldern 20 till 81 år, intervjuades per telefon. Av dessa är 70 procent kvinnor och 30 procent män. I årets undersökning ingår färre unga personer än föregående år. En av tio (12 procent) är under 40 år, drygt hälften (54 procent) är 55 år eller äldre. En av sex (15 procent) är över 70 år. 65 procent har studerat 13 år eller mer, 42 procent har akademisk examen. Gruppen av deltagare domineras därmed av kvinnor, äldre och relativt högutbildade personer. Undersökningen har tidigare genomförts 1998, 2001, 2004 respektive 2007 då i stort sett samma frågor har ställts. Observera att siffrorna från undersökningen 1998 finns infogade i en bilaga med tabellunderlaget till rapporten, men inte i huvudrapporten. Rapporten finns att läsa på: 6

7 KFS INSTÄLLNING TILL GMO Genteknik bör, liksom andra växtförädlingstekniker, bedömas från fall till fall, gröda för gröda och egenskap för egenskap. Konsekvenser för hälsa och miljö beror inte på tekniken i sig utan på utsädets egenskaper och hur odlingssystemen utformas. Risk- och nyttobedömning för såväl människor, djur och miljö ska göras främst utifrån vilken egenskap som tillförts grödan, oavsett om det är någon typ av genteknik eller annan förädlingsteknik som använts. I dag är det endast egenskaper utvecklade med hjälp av genmodifiering som genomgår omfattande säkerhetsbedömningar. KfS slår vakt om att alla konsumenter ska kunna välja eller välja bort livsmedel som är framställda med hjälp av modern genteknik. Det säkerställs genom märkning på livsmedelsförpackningarna, i enlighet med EU:s lagstiftning. Vi tycker inte att förpackningar med kött behöver märkas när djuren har ätit gentekniskt förändrat foder. Vi vet att en sådan märkning skulle medföra omfattande kostnader och stor byråkrati. Vi vet också att det skulle vara svårt att säkerställa att märkningen var korrekt. Dessutom innehåller aldrig slutprodukten, det vill säga köttet, några spår av genmodifierade organismer även om fodret innehåller det. Om man av etiska skäl vill avstå från kött från djur som utfodrats med foder från växter med genmodifierade egenskaper kan man välja att köpa antingen ekologiskt eller kött märkt med Svenskt Sigill. Idag behövs det mer offentlig finansiering av forskning och utveckling när det gäller genmodifierade grödor både i Sverige och globalt. Som nu är står ett fåtal företag för majoriteten av det utsäde som produceras. Det är olyckligt. 7