Genmodifierade grödor. av Nina Larsson våren 2007 på uppdrag av KF Konsument

Transkript

1 Genmodifierade grödor av Nina Larsson våren 2007 på uppdrag av KF Konsument 1

2 1. INLEDNING BAKGRUND NATURLIGT URVAL OCH VÄXTFÖRÄDLING GENTEKNIKEN VAD ÄR EN GEN? VAD ÄR GENTEKNIK? ODLING AV GENMODIFIERADE GRÖDOR EGENSKAPER HOS DE GENMODIFIERADE GRÖDOR SOM ODLAS I DAG OLIKA TYPER AV GENMODIFIERADE GRÖDOR VAR ODLAS GENMODIFIERADE GRÖDOR? Odling i världen Odling i EU Odling i Sverige LAGAR OCH REGLER LAGSTIFTNING FRÅN PRÖVNING TILL TILLSTÅND PATENT GENTEKNIKENS FÖRDELAR OCH NACKDELAR FÖRDELAR NACKDELAR Inblandning i konventionell och ekologisk odling Makten över maten RISKBEDÖMNING KRITIK MOT RISKBEDÖMNINGEN KONSUMENTEN OCH GENMODIFIERADE LIVSMEDEL KONSUMENTUNDERSÖKNINGAR MÄRKNING AV GENMODIFIERADE LIVSMEDEL Brister i kontroll och märkning VILKA GENMODIFIERADE VAROR FINNS I BUTIKERNA? HUR VET DU ATT MATEN ÄR FRI FRÅN GENMODIFIERADE GRÖDOR? KF:S POLICY OM GENMODIFIERADE ORGANISMER VAD HAR HÄNT? SLUTORD KÄLLFÖRTECKNING

3 Genmodifierade grödor Livsmedel och livsmedelsförsörjning är viktigt inför framtiden. Det kan handla om hur maten ska räcka till världens befolkning men även om maten vi äter är farlig för hälsan eller om livsmedelsproduktionen ger negativa effekter på miljön. Under de senaste tio åren har gentekniken vuxit fram som en ny teknik inom livsmedelproduktion. Debatten kring den nya tekniken är stor. De som är positiva till tekniken lyfter fram fördelarna medan skeptikerna pekar på riskerna. Men vad innebär tekniken egentligen och varför har man tagit fram den? Vilka fördelar och nackdelar finns? Det ska vi försöka besvara i denna skrift. 1. Inledning Människan har alltid strävat efter att utveckla nya och bättre grödor att odla. Det har skett genom att välja ut grödor med bäst egenskaper eller korsa grödor med varandra. Denna växtförädling har pågått under en lång tid, tusentals år. Gentekniken är en ny teknik som bland annat kan användas för att ta fram bättre grödor. Tekniken har många namn: genteknik, genförändrade grödor, genmanipulation och genmodifierade organismer (GMO). Det är en avancerad teknik där man går in i växtens byggstenar, arvsmassan, och ändrar dess egenskaper. Gentekniken lovar stora fördelar vid odlingen som att grödan lättare står emot insektsangrepp eller bekämpningsmedel. Det ska ge större skördar och gynna miljön då mindre bekämpningsmedel behöver tillsättas. Andra möjligheter är att tillsätta mer näringsämnen eller göra grödan mer tålig mot kyla och torka. Utvecklingen inom området har varit snabb och det odlas genmodifierade grödor på stora arealer runt om i världen. Men det finns även osäkerheter kring vilka risker gentekniken för med sig. Vad händer om genmodifierade grödor sprider sig och förökar sig med våra vilda växter, hur påverkas ekosystemen? Kan allergiker påverkas då egenskaper från exempelvis nötter förs in i andra grödor? 2. Bakgrund 2.1 Naturligt urval och växtförädling Det är naturligt att det finns många olika växter och djur. När nya individer skapas sker en kopiering av arvsanlagen. Denna kopiering är aldrig helt korrekt och det sker därför små förändringar av generna. Därför är alla levande organismer olika individer med olika kombinationer av gener. I naturen sker sen ett naturligt urval. Genom att vissa individer har egenskaper som är bättre anpassade till den miljö de lever i så har de lättare att överleva. Därmed förs dessa egenskaper vidare till kommande generationer. 1 1 Henrik Brändén, Vad är det forskarna gör egentligen?, i Birgitta Johansson (red.), Genklippet? Maten, miljön och den nya biologin, Formas, Stockholm 2003, s

4 När människan började bedriva jordbruk så påverkade hon drastiskt naturen. Jordbrukarna hjälpte växterna på traven genom att plöja jorden så att fröet lättare kunde gro, rensade ogräs och vattnade. Därmed överlevde grödor som passade människans behov medan de andra arterna trängdes undan. Jordbrukarna valde de grödor som gav mest avkastning, smakade bäst eller som klarade sig bäst i odlad jord. För att få fram bättre grödor så korsades växter med önskade egenskaper med varandra. Detsamma skedde genom avel av de bästa djuren. Under 1900-talet uppfann människan olika sätt att snabba på utvecklingen. För att få växter med nya varianter av gener så behandlades de med strålning eller kemikalier som orsakade slumpvisa förändringar av generna, så kallade mutationer. En begränsning har varit att bara samma art eller närbesläktade arter kunnat korsas med varandra, det har inte heller gått att förändra en specifik egenskap utan andra förändringar har kommit på köpet Gentekniken 3.1 Vad är en gen? För att förstå gentekniken måste man veta vad en gen är. Generna behövs vid produktionen av proteiner som är viktiga byggstenar i alla levande varelser. Tack vare proteiner så fungerar kroppens mekanismer som nedbrytning av näringsämnen och alla nervimpulser som gör att vi kan röra oss, tänka och känna. När proteinet bryts ner så måste alla levande varelser kunna tillverka nya proteiner. Det är då generna eller arvsanlagen fungerar som en instruktion i varje cell för hur dessa proteiner ska se ut. Generna är uppbyggda av ett ämne som kallas DNA som beskriver de olika proteinerna Vad är genteknik? Genteknik innebär att generna, egenskaperna, förändras i en levande varelse. Det som är speciellt med tekniken är att det går att välja en specifik gen, egenskap, som man vill föra in i varelsen. Det går även att överföra gener mellan arter som inte kan korsas på naturlig väg. Att föra in nya gener i en levande varelse kallas för att genmodifiera varelsen. Den varelse som fått en ny gen kallas ofta för genmodifierad organism (GMO). Det går att genmodifiera växter, bakterier eller djur, i denna skrift tas bara genmodifierade grödor inom jordbruket upp. 4 Den konkreta skillnaden mot traditionell växtförädling är: En mer precis teknik - Gentekniken överför en speciell gen som styr ett visst protein och därmed en viss egenskap. Flyttar gener över artgränserna Gener flyttas från en växtart till en helt annan eller från en bakterie till en växt och från fiskar och djur till växter. Tidsaspekten - en stor skillnad är att det går fortare att få fram en ny växt. Tidigare tog det tusentals år. 5 2 Johansson, 2003 s Johansson, 2003, s Johansson, 2003, s.26, 38 5 Debattbar Nobelmuseet, Genmodifierade grödor - till allmänhetens nytta,

5 4. Odling av genmodifierade grödor 4.1 Egenskaper hos de genmodifierade grödor som odlas i dag De genmodifierade grödor som odlas mest är de som tillförts egenskaper som gör dem mer lättodlade. De främsta egenskaperna som tillförts är tålighet mot bekämpningsmedel och motståndskraft mot insekter. Tålighet mot bekämpningsmedel står för 75 procent av all genmodifierad odling, motståndskraft mot insekter 15 procent och en kombination av de båda egenskaperna står för 8 procent Olika typer av genmodifierade grödor Tålighet mot bekämpningsmedel När kemiska bekämpningsmedel används vid konventionell odling så skadas inte bara ogräset utan även den gröda som odlas. Med grödor som har en inbyggd tålighet mot vissa bekämpningsmedel så kan ogräset bekämpas när grödan växer, det blir en mer miljövänlig bekämpning eftersom mindre bekämpningsmedel behövs. Det minskar påverkan på miljön och ger större skördar. 7 Motståndskraft mot insekter Genom att föra över en försvarsmekanism från en bakterie som producerar ett giftigt protein för vissa insektsarter, så behövs ingen besprutning av grödan. Olika varianter av bakterien producerar olika typer av gifter som vart och ett är skadligt för en specifik typ av insekter. Bakterien som används är av arten bacillius thuringensis därför kallas dessa grödor för bt-grödor. 8 Motståndskraft mot virus För att ge växter motståndskraft mot vanliga växtvirus tas genen från ett av virusets egna proteiner och sätts in i växten. Viruset undviker därigenom att infektera växten. 9 Tålighet mot torka, kyla och salta jordar För att få en tålighet mot kyla och salta jordar förs en gen in i grödan som gör att grödan vid stress bildar mer av en liten sockermolekyl, som kallas trehalos. Många livsformer utnyttjar nämligen sockret trehalos för att skydda sig vid olika former av stress. Hetta, frost och höga salthalter kan leda till att en rad olika proteiner inne i cellerna skadas. Trehalos binder dessa proteiner, hjälper dem att fungera och hindrar dem från att förstöras. 10 Tillsatser av näringsämnen I länder där man äter en ensidig kost kan brist på exempelvis vitamin eller järn vara ett stort problem. Med genteknikens hjälp kan man föra in önskade näringsämnen i grödan. Ett exempel är en grupp forskare som med hjälp av genteknik framställt ett ris som producerar betakaroten som innehåller A-vitamin, riset får då en gul nyans därav namnet det gyllene riset Johansson, 2003, s.42 7 Johansson, 2003, s.42 8 Johansson, 2003, s Johansson, s

6 Övriga möjligheter Något som det forskas på i dag är att med genteknik skräddarsy våra oljeväxter för olika industriella ändamål. Det kan röra sig om att framställa biologiskt nedbrytbara plaster, oljor och fetter som annars framställs ur jordens sinande oljeresurser. Råvaran blir därigenom förnybar och kan lätt brytas ner i naturen. Något som redan i dag är möjligt är att med hjälp av genmodifierade bakterier och jästceller framställa en rad läkemedel såsom penicillin och insulin. Det går också att ta fram genmodifierade däggdjur som producerar läkemedel i mjölken Var odlas genmodifierade grödor? Odling i världen De länder som odlar mest genmodifierade grödor idag är USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Indien och Kina. Värdet av de genmodifierade skördarna är cirka 16 procent av den totala jordbruksproduktionen i världen. 13 Genmodifierade grödor odlas på cirka sex procent av jordens åkerareal. 14 Det är främst genmodifierad soja, majs och raps som odlas. Hela 85 % av soja produktionen, 80 % av rapsen och 55 % av majsen i världen är genmodifierad. 15 Soja används som djurfoder men finns även i mat som tofu, miso och sojasås. Majs används till djurfoder men även i mat som i cornflakes, popcorn, majsolja. Raps används som råmaterial till förnyelsebara resurser men även för tillverkning av matolja och margarin. 16 Bildkälla: 12 Johansson, 2003, s Per Bergman, Jordbruksdepartementet, Telefonintervju,

7 Följande siffror är från 2006: I dag odlas genmodifierade grödor på 102 miljoner hektar i världen. De främsta genmodifierade grödorna som kan användas till livsmedel är: soja (58,6 miljoner hektar), majs (25,2 miljoner hektar) och raps (4,8 miljoner hektar). Dessutom odlas textilråvaran bomull (13,4 miljoner hektar). Det odlas av 10,3 miljoner jordbrukare i 22 länder. Det odlas mest i USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Indien och Kina. Genmodifierade grödor odlas inom EU i: Spanien, Frankrike, Portugal, Tjeckien och Tyskland. 17 Odling av genmodifierade grödor från (miljoner hektar) Miljoner hektar Bildkälla: År

8 Topp 10 Länder som odlar mest genmodifierade grödor (2006) Plats Land Area (Miljoner Grödor hektar) 1 USA 54,6 Soja, majs, bomull, canola, Squash, papaya, alfalfa 2 Argentina 18,0 Soja, majs, bomull 3 Brasilien 11,5 Soja, bomull 4 Kanada 6,1 Canola, majs, soja 5 Indien 3,8 Bomull 6 Kina 3,5 Bomull 7 Paraguay 2.0 Soja 8 Sydafrika 1,4 Majs, Soja, Bomull 9 Uruguay 0,4 Soja, Majs 10 Filippinerna 0,2 Majs Odling i EU EU hade ett förbud mot odling av genmodifierade grödor under åren Länder utanför EU ansåg att det hindrade handeln och anmälde EU till världshandelsorganisationen (WTO). Risken för ytterligare konflikter gjorde att EU:s förbud upphävdes Hittills är det fem länder inom EU som odlar genmodifierade grödor: Spanien, Tyskland, Tjeckien, Frankrike och Portugal. Den kommersiella odlingen gäller två olika typer av majs Odling i Sverige I Sverige förekommer ingen storskalig odling av genmodifierade grödor. Det pågår dock odling i fältförsök av potatis, raps och sockerbeta. 21 När det gäller tillstånd för fältförsök så hanteras det av jordbruksverket. Alla fältförsök ska kontrolleras för att minimera spridningsrisker. Syftet är att genetiskt modifierade grödor som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden inte ska släppas ut i miljön. All annan verksamhet än fältförsöken sker i dag i så kallad innesluten användning, vilket innebär att den genmodifierade grödan hålls i ett laboratorium eller ett växthus, för att förhindra att den kommer ut i miljön Miljöaktuellt, Nr 1, 2006, Tema: 10 år med GMO aspx?publicationid=2198&order=ZmF sc2u=, aspx?publicationid=2198&order=ZmF sc2u=,

9 5. Lagar och regler 5.1 Lagstiftning I EU har det varit en stark kritik mot genmodifierade grödor och en majoritet av konsumenterna vill inte köpa det. Det har lett till krav på säkerhetskontroll, särhållning och märkning av genmodifierade livsmedel. I USA och andra stora producentländer däremot ställs lägre krav. EU har flera direktiv som reglerar genmodifierade grödor. Sedan 2004 finns även krav på spårbarhet genom märkning av varor som innehåller genmodifierade grödor. Utöver dessa regler finns en internationell överenskommelse om genmodifierad handel över gränserna. Sveriges lagstiftning finns i miljöbalken, i miljömålen och i föreskrifter från tillsynsmyndigheterna Från prövning till tillstånd I Sverige krävs tillstånd av Arbetsmiljöverket och Jordbruksverket för att få skapa och arbeta med genmodifierade växter på ett laboratorium. De ska se till att verksamheten inte är något hot mot miljön och de anställdas hälsa. För att få använda genmodifierade växer i begränsade fältförsök krävs tillstånd från Jordbruksverket. De ska se till att försöket inte innebär några hot mot miljön, till exempel att det inte finns någon risk att den nya genen sprider sig i naturen och påverkar ekosystemen. För att få sälja ett genmodifierat utsäde för kommersiell odling krävs tillstånd på EU-nivå. Då görs en bedömning om grödan ska tillåtas eller inte. Blir den godkänd så får grödan odlas i hela EU under förutsättning att övervakning av påverkan på miljön och hälsan sker regelbundet. 24 Det är svårt för en medlemsstat att stoppa en genmodifierad produkt när den väl har godkänts av EU. Men det finns en möjlighet att stoppa produkten om det kommit uppgifter som visar att den äventyrar människans hälsa eller miljön på ett sätt som inte var känt vid godkännandet. 25 En försöksodling av genmodifierade grödor i Sverige ska ha ett tillstånd från Jordbruksverket. Men att få ett tillstånd kan ta många år. Får man tillstånd så gäller tillståndet en begränsad tid på en specifik plats och för en specifik gröda. De flesta försöksodlingar leder inte till en fortsatt kommersiell odling. Genmodifierade grödor som får tillstånd att odlas kommersiellt i EU får odlas i alla medlemsländer. Därmed skulle genmodifierad majs få odlas i Sverige, men klimatet passar inte majsen. Enligt EU:s senaste lagstiftning från 2001, för genmodifierad odling, så gäller ett tillstånd för kommersiell odling i 10 år. Men de genmodifierade grödor som odlas i EU i dag fick tillstånd enligt den gamla lagstiftningen från 1991, då fanns ingen tidsbegränsning så de grödor som odlas idag kan odlas så länge som bönderna vill ha dem Emma Johansson, GMO motverkar eller medverkar till miljöbalkens mål en hållbar utveckling?, D-uppsats, Luleå Tekniska universitet, institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap, 2007, s Per Bergman, Jordbruksdepartementet, Telefonintervju 24/

10 Myndigheter i Sverige som ansvarar för genmodifierade organismer Arbetsmiljöverket för innesluten användning det vill säga användning i laborationer. Jordbruksverket för odling i jordbruket Fiskeriverket när genmodifierad fisk sätts ut i fria vatten. Kemikalieinspektionen för biologiska bekämpningsmedel Livsmedelsverket för användning som livsmedel Läkemedelsverket för framställning av läkemedel Skogsstyrelsen när genmodifierade träd sätts ut i skogen. Naturvårdsverket ska samordna arbetet för ovanstående tillsynsmyndigheter Patent En vanlig växtförädlad gröda har ett växtförädlarskydd. Det innebär att den som tagit fram grödan har rätten att sälja den. Men grödan kan fortfarande användas för vidareförädling och bönderna kan därmed spara utsädet år från år. När det gäller genmodifierade grödor så kan patent tas på den gen som man satt in i grödan. En patenterad genmodifierad gröda är skyddad som produkt, men tar man bort den gen som är patenterad så går det att fortsätta genmodifieringen. 28 Gentekniken har medfört att alltfler utsädesföretag tar patent på sina genmodifierade grödor. De företag som hittat de önskade generna har patenträtten. Det innebär att den som ska använda grödan, en bonde eller växtförädlare, måste ha tillstånd i form av en licens. Bonden kan då inte som brukligt är spara delar av skörden och använda den som utsäde vid nästa odlingssäsong utan en ny licens. Detsamma gäller för växtförädlaren. När en slutprodukt innehåller många patent som ägs av flera olika företag och andra intressenter blir det krångligt. Det har riktats mycket kritik mot patentsystemet och man menar att det minskar den biologiska allemansrätten. Många kritiserar också det faktum att ett fåtal stora företag äger patenten till de genmodifierade grödorna och tjänar stora pengar. Genteknikbolag har köpt upp de små lokala utsädesföretagen runt om i världen. 29 De företag som står för i praktiken all försäljning av genmodifierat utsäde i världen är; Syngenta, Monsanto, Bayer AG och Du Pont. 30 En omdebatterad fortsättning på patenten är genom den så kallade terminatortekniken. Det innebär att grödan inte börjar växa förrän ett visst bekämpningsmedel tillsatts som säljs av samma företag som säljer utsädet. Det innebär att företagen kan kontrollera bönderna ännu mer, och bönderna kan inte spara utsädet år från år. Kontrollen går då längre än genom vanliga patent Per Bergman, Jordbruksdepartementet, Telefonintervju 24/ Johansson, 2003, s Andy Rees, Genetivally Modified Food A short guide for the confused, London, 2006, s

11 6. Genteknikens fördelar och nackdelar 6.1 Fördelar De som är positiva till gentekniken menar att riskerna är små i förhållande till de stora möjligheter som tekniken ger. De ser gentekniken som en revolution inom jordbruket med stora fördelar. En större avkastning i jordbruket innebär att världen kan försörja sin snabbt växande befolkning. Grödorna kan skräddarsys så att de innehåller den näring som människor i olika områden i världen lider brist på. Påverkan på miljön minskar genom att mindre bekämpningsmedel behöver tillsättas och genom att avkastningen är större så behöver mindre arealer odlas upp. De menar även att skadliga miljöeffekter inte kunnat bevisas och därmed borde riskerna vara små Nackdelar Skeptikerna menar att det finns stora osäkerheter kring genteknikens påverkan på miljön och hälsan. De största riskerna som de för fram är: De genmodifierade grödorna kan spridas bland de vilda växterna och slå ut dem. Risken för spridning är störst då genmodifierade grödor odlas i samma område där de vilda arterna finns. De menar även att det finns risk för att genmodifierade grödor korsas med de vilda arterna, det skulle innebära att de genmodifierade grödorna finns kvar för alltid i naturen. En annan risk är att ogräs och skadedjur blir resistenta mot bekämpningsmedel och sprider sig stort. Då skulle man behöva tillsätta ännu mer bekämpningsmedel, vilket påverkar naturen negativt. Ett faktum är att de lokala sorterna försvinner och ett fåtal genmodifierade sorter odlas. Det innebär större känslighet för virus som kan slå ut hela skörden. 33 När de gäller påverkan på människans hälsa så är det allergirisken som det talas mest om. I och med att man tar en gen från en organism och sätter in i en annan kan risken för allergier öka. Det beror på att man kan vara allergisk mot det protein som man sätter in. Ett exempel var när man försökte göra sojabönor mer proteinrika genom att sätta in en gen från paranötter. Effekten blev att de som var allergiska mot paranötter även kunde bli allergiska mot de genmodifierade bönorna Inblandning i konventionell och ekologisk odling Det finns en stor sannolikhet att genmodifierade grödor sprider sig och blandas in i den konventionella och ekologiska odlingen. Det kan ske vid utsädesproduktionen, vid odlingen, vid transport och lagring eller vid tillverkning av livsmedel. Det är känt att frön kan överleva en lång tid i marken som längst år. Det är därför viktigt att det finns ett välutbyggt regelverk om spridning av genmodifierade grödor sker. I USA och Kanada saknades detta vilket ledde till en inblandning av genmodifierade grödor i konventionell odling. Detta fick stora biologiska, ekonomiska och juridiska konsekvenser Johansson, 2003, s Johansson, 2003, s Johan Boyasci & Haron Zaib, Genmodifirig vart vill vi?, KTH, s.10 (länk: Johansson, 2003, s

12 EU menar att en viss spridning och inblandning av genmodifierade grödor är oundviklig. Det kan bli problem för konventionell och ekologisk odling som inte vill ha någon inblandning av genmodifierade grödor. Det krävs därför regler för vem som har ansvaret när en genmodifierad gröda sprids. Några länder har regler kring ansvar, men det saknas i Sverige. Länderna i EU har fått i uppdrag att utarbeta föreskrifter för hur samexistensen mellan konventionell- och genetisk modifierad odling ska hanteras. Det kan röra sig om att ett visst odlingsavstånd mellan konventionella och genmodifierade grödor, cirka 200 meter, för att hindra spridning och hur inblandning av genetiskt modifierade organismer i livsmedel ska kunna spåras Makten över maten Sedan den första genmodifierade grödan planterades så har stora bioteknikföretag köpt upp små lokala utsädesföretag världen över. Det har vilket lett till att ett fåtal stora företag nu dominerar marknaden för genmodifierat utsäde, och har en allt starkare kontroll över matproduktionen i världen. Bönder som vill odla genmodifierade grödor måste köpa en licens av företaget som äger patentet, vilket inskränker den biologiska allemansrätten. Det reser frågor kring nationell livsmedelssuveränitet. Är det rätt att det årliga utsädet i en suverän nation bygger på tillgång till patenterat utsäde som kontrolleras av ett eller ett fåtal multinationella företag? Patent på utsäde är därmed ett mycket kraftfullt maktinstrument för att kontrollera marknader och enskilda nationer. 37 En liknande maktsituation har de multinationella företagen i u-länderna. Afrikanska länder utsätts för påtryckningar att de ska acceptera bistånd av genmodifierad mat. Skeptikerna anser att det inte är rätt att tvinga fattiga afrikaner att äta genmodifierad mat bara för att de är hungriga. De borde ha en lika stor valfrihet att välja vilken mat de ska äta som vi i västvärlden. De anser även att de stora multinationella företagen kommer använda genmodifierade grödor för att dominera den globala livsmedelsmarknaden och göra U-länderna ännu mer beroende av de internationella företagen. Men åsikterna går isär, förespråkarna för genmodifierade grödor anser att u-länderna kan förbättra sitt jordbruk, slippa hungern och få en bättre hälsa Johansson, 2003, s Boyasci & Zaib, 2007, s.11 12

13 Fördelar: Högre produktion per yta - mindre land behöver odlas upp. Bra för miljön - mindre bekämpningsmedel behöver tillsättas. Bättre skydd mot sjukdomar och skadeinsekter motståndskraft inbyggd i växten. Tillsatser av näringsämnen - bra i länder med ensidig kost. Kan möta framtida klimatförändringar står emot torka och salta jordar. Nackdelar: Pollen från de genmodifierade grödor kan spridas för vinden, och slå ut de naturliga arterna. Genmodifierade grödor kan korsas med naturliga arter, vilket skulle ge en oåterkallelig effekt på naturen. En ensidigare användning av vissa bekämpningsmedel kan ge problem med resistenta ogräs och skadedjur, vilket ökar användningen av bekämpningsmedel. De lokala arterna försvinner och därmed finns ett mindre skydd för att stå emot virus. Risken för allergier ökar eftersom proteiner flyttas mellan arter. De stora multinationella företag som äger patenten på de genmodifierade grödorna får en stor maktposition i världen. Svårighet med samexistensen med konventionell och ekologisk odling. 7. Riskbedömning Det är svårt att värdera de risker som kan uppkomma av genmodifierade grödor eftersom flera gener samverkar. Den myndighet som är ytterst ansvarig inom EU för livsmedelssäkerhet är EFSA (European Food Safety Authority). De ska ta upp risker inom livsmedelsområdet och åtgärda dem innan problem uppstår. Den riskbedömning som sker av de genmodifierade grödorna följer ett visst mönster. Först sker fältförsöksodling som miljöprövas av de nationella myndigheterna. När det sen gäller storskalig odling så ska EFSA ge i uppdrag till de nationella myndigheterna att göra en miljöriskbedömning. Därefter lämnas EFSA:s yttrande och miljöriskbedömningen till EU-kommissionen. EU-kommissionen lämnar ett förslag till beslut till en kommitté med behöriga myndigheter från medlemsstaterna. Säger kommittén ja går frågan till EU:s ministerråd. Livsmedel och foder behöver inte miljöprövas. EFSA får om den vill göra en egen miljöprövning eller be en behörig myndighet att göra det Miljöaktuellt, nr 1, 2006, Tema: 10 år med GMO, Riskerna är inte helt klarlagda, s.14 13

14 7.1 Kritik mot riskbedömningen Många menar att det behövs mer riskanalys än vad som genomförs i dag. Det är ju en helt ny typ av gröda som ska föras in i växtodlingen. Riksrevisionen som är en statlig myndighet som ska granska statens verksamhet, kom med den senaste kritiken. De kom fram till att den etiska bedömningen är svårbegriplig och outvecklad, myndigheterna prövar inte och redovisar inte alla risker och avvägningar som ska göras. Det kan ha att göra med att många instanser delar ansvaret kring odling av genmodifierade grödor. Det saknas också regler när det gäller hur genmodifierade grödor ska samexistera med vanlig odling, vem som har ansvaret när en genmodifierad gröda sprids och om rätten till skadestånd Konsumenten och genmodifierade livsmedel 8.1 Konsumentundersökningar Motståndet mot genmodifierade livsmedel är stort i Europa och inte minst i Sverige. En del säger nej utifrån etiska skäl, andra menar att det är viktigt att ha kontroll över vad vi äter och att gentekniken minskar kontrollmöjligheterna. Många anser att gentekniken är onaturlig och gör ingrepp i naturen på ett sätt som människan inte bör göra, andra anser gentekniken inte ger några konsumentfördelar utan anser att det bara är de stora företagen som tjänar på tekniken. 41 Det har genomförts en del konsumentundersökningar om konsumentens attityder till genmodifierad mat. Konsumentföreningen i Stockholm genomförde 2004 en konsumentundersökning i samarbete med SKOP, Skandinavisk Opinion AB. Man intervjuade 500 av konsumentföreningens medlemmar. 70 procent menade att det är mycket viktigt att märka livsmedel som framställts med genteknik. Nästan lika många 65 procent anser att man absolut bör märka kött baserat på genmodifierad soja och majs. 67 procent skulle absolut eller troligen inte köpa genmodifierade livsmedel. 81 procent anser det vara mycket viktigt att det finns icke genmodifierade livsmedel i handeln. 66 procent tror att det finns risker med genteknik. 42 Greenpeace genomförde i mars 2006 en konsumentundersökning med cirka 500 personer. Den riktade in sig på attityder till att djuren utfordras med genmodifierat foder. 74 procent var negativa till att swedish meats nu föder upp sina djur på genmodifierat foder. 93 procent av konsumenterna ville ha en märkning av kött från djur som fötts upp med genmodifierat foder och 68 procent skulle inte köpa kött från djur som utfodrats med genmodifierat foder. 43 Victoria Wibeck fil dr. vid tema kommunikation, Linköpings Universitet har forskat kring människors uppfattningar om genmodifierade livsmedel. Resultatet visar att många konsumenter har uttryckt oro över den ökande användningen av genmodifierade grödor. De tycker inte att man ska gå in och ändra på naturen och är orolig för eventuella effekter på hälsan och miljön. Viktigt är också att kunna göra ett fritt val. Gentekniken kan innebära att människans handlingsutrymme och kontroll minskar eftersom de luras att mot sin vilja köpa och äta genmodifierade produkter. Många anser att det som är osynligt är farligt och därigenom ont. Om man inte vet om en vara är genmodifierad eller inte har 40 Genetiskt modifierade organismer det möjliga och det rimliga. RiR 2006: pdf,

15 man inte möjlighet att välja bort den och kan inte utöva ett fritt val. Konsumenten upplever också en brist på tillförlig information. Det är därför av stor betydelse att det tydligt framgår vilka råvaror som är genförändrade och vilka som inte är det liksom att de båda råvaruströmmarna särhålls. Det handlar om människans förhållande till naturen. Genomgående betraktades naturen som god. Det som är naturligt betraktades därmed som något acceptabelt. Samtidigt innebar vikten av att inte störa naturens balans ofta ett ställningstagande för en människocentrerad världsbild där människan har det högsta värdet. Att inte blanda sig i naturen var för att inte riskera människans livsvillkor. Teknikutvecklingen väckte oro hos deltagarna eftersom det ansågs minska möjligheten till kontroll och insyn Märkning av genmodifierade livsmedel 2004 så införde EU en ny lagstiftning som reglerar märkningen av genmodifierade livsmedel. Syftet var att konsumenterna genom tydlig märkning ska kunna göra ett medvetet val mellan produkter som framställts av genmodifierade grödor och de som framställts på konventionellt sätt. Reglerna innebär att livsmedel som innehåller genmodifierade grödor måste märkas med en uppgift om detta. Det kan ske genom en text på produkten: framställd av genmodifierad soja. Det finns dock undantag. Se nedan vad som gäller: Livsmedel som framställts av genmodifierade grödor ska märkas men inte livsmedel som framställts med genmodifierade grödor. Kött, mjölk och ägg från djur som ätit genmodifierat foder behöver därmed inte märkas. Om genmodifierade grödor avsiktligt används vid tillverkningen måste märkning ske. Om en ingrediens oavsiktligt består av genmodifierade grödor så behöver den inte märkas under förutsättning att inbladningen inte är högre än 0,9 procent Victoria Wibeck, Genförändrad mat vardagsmat?, Lund,

16 8.2.1 Brister i kontroll och märkning Livsmedelsverket genomförde under 2006 en undersökning för att ta reda på hur många produkter som innehåller genetiskt modifierade organismer och om livsmedelsföretagen följer lagstiftningen. Resultatet visade att bara hälften av livsmedelsföretagen kontrollerar att råvaror och produkter inte innehåller eller är framställda av genetiskt modifierade organismer. Livsmedelsverket testade 96 produkter och 26 av dem innehöll spår av genmodifierade grödor. Tre av proverna överskred gränsvärdet på 0.9%. Uppdelat på produktgrupper: av 60 sojaprover innehöll 20 stycken genetiskt modifierade organismer, varav en överskred gränsvärdet. Av 47 majsprover så innehöll sju genmodifierade grödor, varav två var över gränsvärdet. Livsmedelsverket konstaterade att hälften av företagen inte hade några rutiner alls för kontroll av inblandning av genetiskt modifierade organismer. Det gäller främst de mindre företagen. De stora livsmedelskedjorna genomförde dock rutinkontroller på ett tidigt stadium. Alltför många företag saknade kunskap om vad genmodifierade grödor är för något. Livsmedelsverket menar därför att det finns ett stort informationsbehov gällande genmodifierade grödor. För att kontrollera leverantörerna behövs någon form av verifiering och analyser för att med säkerhet kunna säga att inga genmodifierade grödor finns i produkten Vilka genmodifierade varor finns i butikerna? Inom EU är 30 genmodifierade grödor, mest majs och raps, godkända som livsmedel. Mat som oavsiktligt innehåller genmodifierade grödor, minst 0,9 procent, måste märkas. Extremt få sådana produkter finns på marknaden. De som finns kan vara oljor, kakmixer, såser och frukostflingor, ofta importerade från USA 47. Livsmedel som bär spår av genmodifierade grödor är oftast importerade från länder utanför EU. Eftersom EU har de strängaste reglerna i världen för märkning och särhållning av genmodifierade livsmedel så får andra länder det svårt att möta kraven kring särhållning. När exempelvis USA vill sälja livsmedel till Sverige blir det svårt för dem att garantera livsmedel helt utan spår av genmodifierade grödor. Det har lett till att vissa importerade partier har en inblandning på cirka 0,1-3% genmodifierade grödor Livsmedelsverket, Undersökning av tillämpning av lagstiftningen rörande genetiskt modifierade livsmedel (GMO) 47 Miljöaktuellt, nr 1, 2006, Tema: 10 år med GMO, Riskerna är inte helt klarlagda 48 Per Bergman, Jordbruksdepartementet, Telefonintervju 24/

17 8.4 Hur vet du att maten är fri från genmodifierade grödor? Det är tre genmodifierade grödor som idag kan finnas i livsmedel: soja, majs och raps. Vill du undvika genmodifierade livsmedel ska du leta efter: Ekologiska livsmedel - Ekolantbrukarna som företräder de ekologiska odlarna förklarar på följande sätt varför de inte tillåter genmodifierade grödor...en grundtanke i det ekologiska lantbruket är att använda de naturliga ekosystemen som förebild för produktionsmetoderna i jordbruket och så långt det är möjligt undvika artificiella produktionsmedel. Gentekniken skapar kombinationer av arvsanlag som inte är möjliga på naturlig väg genmodifieringen förändrar de levande organismerna inifrån. Gentekniken leder inte till en uthålligare livsmedelsproduktion. Istället bidrar den till att förstärka de systemfel som idag kännetecknar stora delar av världens livsmedelsproduktion. 49 Krav-märkta. De tillåter inte inblandning av genmodifierade grödor. Skälet är att de tycker att naturen är bra som den är och att den inte behöver förändras, men de är även oroade över de risker som finns samt vad som händer om de sprids till den vilda naturen eller ekologiska odlingar. 50 Svenskt Sigill märkt. Det är en märkning som garanterar att råvarorna som bär märket har producerats på svenska kontrollerade gårdar och i odlingar som lever upp till krav på exempelvis miljöansvar. De tillåter inte genmodifierade grödor eftersom det fortfarande råder osäkerhet kring miljöeffekterna. De anser även att konsumenten inte har någon nytta av tekniken och att de multinationella företagen får för stor makt. 51 Svensk producerade livsmedel. Inga genmodifierade grödor odlas ännu i Sverige. Det finns certifierad produktion som är fri från genmodifierade grödor. Det innebär att det producerande företaget är anslutet till en kvalitetsmärkning som kräver att inte genmodifierade grödor används, vilket kontrolleras av ett oberoende kontrollorgan. Ekologiska livsmedel kontrolleras av två godkända kontrollorgan. Kontrollföreningen för ekologisk odling (KRAV) och Svensk Matpotatiskontroll AB (SMAK). Det finns även produktion som är fri från genmodifierade grödor men som inte är certifierad, då är det producentens eget ansvar för att se till att det inte används. Men det sker ingen oberoende kontroll. De ekologiska lantbrukarna har tillsammans med Krav startat webbplatsen gmofri.se. Målet är att skapa en mötesplats för de konsumenter och producenter som vill ha en livsmedelsproduktion fri från genmodifierade grödor. På sidan finns fler råd om hur man kan undvika genmodifierade livsmedel p.asp,

18 9. KF:s policy om genmodifierade organismer KF har haft en policy för genmodifierade organismer sedan Sedan dess har utvecklingen inom området gått mycket snabbt. Inom Coop Norden pågår just nu ett arbete för att skapa en ny gemensam policy för produkter innehållande genmodifierade organismer. KF och Coop Sverige tar i den nuvarande policyn inte avstånd från all slags genteknik, men har en mycket restriktiv hållning. I dag säljs inga genmodifierade produkter i Coops butiker. En genmodifierad produkt skulle kunna accepteras av KF enbart om: Produkten inte innebär en ökad risk för människors hälsa eller för miljön Produkten ger ett mervärde för konsumenten Produkten inte innebär skador på djur eller ovärdig hantering av djur Konsumenten får begriplig information Vad har hänt? Det är oklart om de genmodifierade grödorna har uppfyllt förväntningarna. Många hävdar att gentekniken inte infriat förväntningarna. Jordbrukarna har inte behövt bespruta mindre ibland har de till och med behövt bespruta mer eftersom ogräs och skadedjur blivit resistenta mot bekämpningsmedlen., menar miljöförbundet Jordens vänner uttalade sig två forskare vid SLU i frågan. De menade att grödornas avkastning inte ökat med undantag för en liten ökning av skördarna av Bt-majs. Men variationen i avkastning är stor. De utlovade lägre odlingskostnaderna hade inte heller infriats eftersom utsädeskostnaderna ökat och priserna på GM-grödor sjunkit. Det kan vara så att Btgrödornas avkastning bara är högre de år då skadedjuren har höga angrepp, medan de annars inte skiljer sig från övriga grödor. En stor vetenskaplig undersökning där man jämförde herbicidtålig soja med sin modersort, visade att GM grödan avkastade 6 procent lägre. Forskarna menade att skördevinster går att göra med genmodifierade grödor när trycket av skadegörare eller ogräs är så högt att bekämpning är motiverad, men inte annars Johansson (2003), s

19 11. Slutord Visst erbjuder gentekniken stora möjligheter. Miljöfrågan står högt på dagordningen idag inte minst genom den ökande växthuseffekten och klimatförändringarna. När klimatet blir allt varmare skulle det vara bra att ha grödor som kan stå emot torka och för salta jordar. Det är även positivt att minska belastningen på miljön. Vilket blir möjligt då mindre bekämpningsmedel behöver tillsättas. Men alltfler hävdar att gentekniken inte uppfyllt förväntningarna. Ingen minskning av bekämpningsmedel användningen, ingen minskning av svälten, ingen vinst för odlarna eller för konsumenten, menar Miljöförbundet Jordens Vänner. Patentsystemet och de stora företagens dominans över försäljningen av genmodifierat utsäde är ett annat problem. Bönderna måste betala licens för att få använda utsädet och kan inte spara det år från år. När de genmodifierade grödorna sprids via pollen till konventionella och ekologiska odlingar så blir det problem både ekologiskt, juridiskt och praktiskt. Det krävs därför regler för hur genmodifierade grödor ska samexistera med vanlig odling, vem som bär ansvaret när en genmodifierad gröda sprids och om rätten till skadestånd. Riksrevisionen menar även att det krävs mer forskning kring riskerna med tekniken. De menar att den etiska bedömningen i dag är svårbegriplig och outvecklad och att alla risker och avvägningar inte redovisas. Konsumentundersökningar pekar på att människor är oroliga och inte vill köpa genmodifierad mat. Ett steg i rätt riktning är att införa märkning av de varor som innehåller genetiskt modifierade organismer. Men än så länge finns det nästan inga märkta varor i butikerna. Och kontrollen av inblandning av genmodifierade organismer inte alltid den allra bästa, vilket livsmedelsverkets undersökning nyligen visade. Men om regelsystemet blir bättre, det bedrivs mer riskforskning och om alla produkter som innehåller genmodifierade grödor tydligt märks ut - så kanske genmodifierade grödor kan vara bra inför framtiden? För mer information: Allmän forskningsinformation: (gå in under nya biologin). Statistik om genmodifierade grödor. Genteknikmyndigheten: Livsmedelsverket: Jordbruksverket: 19

20 12. Källförteckning Litteratur Johansson, Birgitta (red), Genklippet? Maten, miljön och den nya biologin, Formas, 2003 Rees, Andy, Genetically Modified Food A short guide for the confused, 2006 Wibeck, Victoria, Genförändrad mat- vardagsmat?, 2003 Uppsatser Boyasci, Johan & Zaib, Haron, Genmodifirig vart vill vi?, uppsats, KTH, 2007 Johansson, Emma, GMO-motverkar eller medverkar till miljöbalkens mål en hållbar utveckling?, D-uppsats, Luleå Tekniska Universitet, 2007 Föreläsning Debattbar Nobelmuseet, Genmodifierade grödor - till allmänhetens nytta, Tidning Miljöaktuellt, Nr 1, 2006, Tema: 10 år med GMO Telefonsamtal Per Bergman, Jordbruksdepartementet, Telefonintervju, Rapporter Genetiskt modifierade organismer det möjliga och det rimliga. Riksrevisionens rapport, RiR 2006:31 Undersökning av tillämpning av lagstiftningen rörande genmodifierade livsmedel, Livsmedelsverket, Hemsidor Ekolantbrukarna: Forskningsinformation: Genteknikmyndigheten: Gmo-fri mat utan genteknik: Statistik om genmodifierade grödor: Greenpeace: International service for the acquistion of agri-buiotech applications: Kooperativa förbundet: Konsumentföreningen i Stockholm: Krav: Naturvårdsverket: Norden: Regeringen: Riksrevisionen: Naturskyddsföreningen: Jordbruksverket: Livsmedelsverket: Svenskt sigill: 20