Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj

Transkript

1 1(6) Landsbygdsavdelningen Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj Mötet inleddes med följande presentationer: Prövning och tillsyn av fiskodling enligt Miljöbalken Robert Erixon, Länsstyrelsen Västerbotten. Regionala myndigheters erfarenheter av odling av tvåskaliga blötdjur Jarl Svahn, Länsstyrelsen Västra Götaland. Information om projekt Aquabest Jens Andersson, Regionförbundet i Jämtland. Nationell strategi för vattenbruk, varför och hur? Erik Olofsson, Jordbruksverket. Vattenbrukets miljöeffekter och uppföljning Anders Alanärä, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Smittskydd ur miljösynpunkt Anders Hellström, Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. Efter presentationerna följde diskussioner i tre grupper. Grupperna fick i uppgift att diskutera fram tre till fem punkter i form av övergripande målsättningar rörande ekologisk hållbarhet som de vill lyfta fram i den kommande nationella strategin om vattenbruk. Anteckningar från gruppdiskussionerna finns sist i detta dokument. Grupperna återsamlades och tillsammans diskuterades följande punkter fram. Övergripande mål för en ekologisk hållbar utveckling av vattenbruket Skapa möjligheter för diversifiering av odlingsområden, arter och produkter. Eventuell negativ påverkan av vattenbruk på arter och habitat ska vara riskbedömd och minimeras när det gäller till exempel: genetik konkurrens mellan arter smittspridning fysisk påverkan bekämpningsmedel och läkemedel

2 2(6) Vattenbruk ska bedrivas i områden som är lämpade för det (exempelvis inget vattenbruk/näringstillförsel i eutrofierade områden). För att identifiera lämpliga områden krävs en nationell inventering. Flexibilitet och anpassning av vattenbruk efter lokalernas olika förutsättningar, vid val av teknik med mera, i samband med tillståndsgivning och projektering. Generella riktlinjer kan vara svåra att luta sig mot då förutsättningarna skiljer sig åt mellan norr och syd, öst och väst. Kompetensuppbyggnad och kunskapsspridning kring handläggning och tillsyn av vattenbruksärenden hos myndigheter, kommuner, vattenbrukare och smittskyddsinspektörer. Tillsyn och uppföljning behöver samordnas, vara strukturerad och utföras i tid för att undvika negativa miljöeffekter i tid. Avfallshantering ska ha kretsloppsperspektiv. Slaktavfall och död fisk måste ses som en naturresurs vilken man hushåller med och verkligen utnyttjar. Sjukdomar ska behandlas profylaktiskt i första hand genom till exempel: biologiska odlingsförhållanden rätt fisktäthet vattenkvalitet minskad stressnivå Ökad odling för att möta konsumentens efterfrågan och skapa fler arbetstillfällen. Visionen för vattenbrukets utveckling bör kompletteras med: Vattenbruket tillväxer på ett hållbart sätt och utvecklas till att bli den mest miljövänliga och klimatsmarta animalieproducerande näringen. Vattenbrukets lönsamhet och konkurrenskraft ska inom hållbara ekologiska ramar stärkas och medverka till regional utveckling. Allmänhetens och myndigheternas attityd till svenskt vattenbruk och vattenbrukets produkter ska förändras i en positiv riktning. Det är ett bibehållet gott hälsoläge hos odlade och vilda bestånd. Vattenbrukets produkter utgör friska, hälsosamma och säkra livsmedel. Näringsbalans med slutet kretslopp för kväve och fosfor i Östersjön med tillrinningsområden. Till handlingsplanen bör föras: Koordination och samverkan mellan inblandade myndigheter behöver förbättras. Nya arter ta fram princip som byggs på riskbedömning kontra kostnadsbedömning.

3 3(6) Certifiering av vattenbruket vore en framgångsväg, certifiering behöver hanteras av fristående organ gärna på EU-gemensam nivå. Pilotområde och pilotanläggning för studier av utvalda processfrågor. Livscykelanalyser behövs för foder, avfallshantering och transporter. Anteckningar från gruppdiskussionerna Grupp 1 Workshop Punkter som togs upp under diskussionen kring långsiktigt ekologiskt hållbar utveckling av svenskt vattenbruk. Vattenbrukets påverkan på biologisk mångfald diskuterades, introduktion av främmande arter med ökad smittrisk Påverkan på naturliga habitat och arter kan inte helt och hållet undvikas om vattenbruket skall kunna utvecklas. Påverkan på naturliga arter och habitat skall däremot vara riskbedömda och minimerade vad gäller tex: påverkan på genetik, konkurrensförhållanden, smittspridning, fysisk påverkan, övergödning etc. Närsaltsbelastning är ett problem i våra hav och i många sjöar och vattendrag. Vattenbruk medför ofta en ökad belastning. Odlingslokaler måste väljas med hänsyn till detta. Det finns många oligotrofierade kraftverksdammar (mer än 2000) som skulle kunna utgöra en första urvalsbas. Södra Östersjön som bekant har stora övergödningsproblem skulle klimatmässigt vara gynnsamma för fiskodling. Att tillföra näring till redan överbelastade områden är inte ett bra alternativ. Tankar på slutna kretslopp finns dock i och med utveckling av nya foder. Vattenbruk skall bedrivas i områden som är lämpade för det. Förslag att lämplighetsbedömning gör nationellt på samma sätt som man nu gör i Jämtland. Bedömningar av närsaltsbelastning, smittspridningsrisker, sociala/ekonomiska värden etc. Behov av att se slaktavfall som en resurs och inte som ett avfall man gräver ner, målet borde vara att skapa slutna kretslopp/system Slutna system ex landbaserade system bedöms som en dyr lösning. Krav på sådana lösningar kan ställas då främmande arter hanteras. För odling av inhemska arter kan det vara svårt att få lönsamhet i slutna system i alla fall med dagens kunskap. Det finns ett nationellt register över de fiskodlingar som hanterats av Länsstyrelserna. Jordbruksverket håller i detta register. Detta register skulle behöva utvidgas så att alla odlingar ingår och så att den information om odlingarna som behövs ur olika aspekter finns samlad på samma ställe.

4 4(6) I fiskodling används förhållande vis lite antibiotika. Användandet minskar också. Ett problem är dock att användningen av läkemedel finns direkt i vattenmassan. Andra kemikalier som används eller använts är Formalin (idag ej tillåtet), Kloramin samt Väteperoxid används mot bakterier. Bra behandling mot svamp saknas. Sjukdomar skall i första hand behandlas profylaktiskt genom tex vaccinationer, minskad stress, biologiska odlingsförhållanden så som tex. lämpliga tätheter och god vattenkvalitet. Adaptiv utvärdering och strategisk uppföljning. Det är viktigt med god uppföljning för att kunna vara adaptiva och minimera negativa effekter i tid. Det är viktigt med kompetens hos dem som prövar och dem som bedriver tillsyn för verksamheten. Koordination och samverkan mellan alla berörda myndigheter behövs då det är så många inblandade parter med lite olika roller gentemot vattenbruket Grupp 2 Workshop Punkter som togs upp under diskussionen kring långsiktigt ekologiskt hållbar utveckling av svenskt vattenbruk. Näringen (VRF) vill att vattenbruket likställs med jordbruket och att det görs en justering av kostnaderna för tillsynen. De är i dagsläget orimligt höga. VRF ser även gärna att klassningen av vattenbruk som miljöfarlig verksamhet ses över. VRF anser även att tidsbegränsade tillstånd medför att tänkta investeringar riskerar att inte bli av, eftersom att långsiktighet är mycket viktigt för att kunna se lönsamheten i verksamheten. Det är viktigt att koppla tillsyn och prövning till en långsiktigt hållbar utveckling så att dessa inte hamnar vid sidan av. För detta behöver finansieringen av uppföljningen lösas, något som också bör beaktas i strategin som tas fram nu. Vem ska betala utveckling av register, tillsyn etc. Ytterligare åtgärder som skulle innebära lättnader för vattenbrukets utveckling i Sverige är att få med utpekade lämpliga områden för vattenbruk i Översiktsplaneringen. En annan nöt att knäcka är hur beräkningen av belastningsnivåer ska ske. Ska man se till enbart en anläggning i taget eller inkludera hela avrinningsområdet? Att vattenbruk är klassat som miljöfarlig verksamhet och därmed tillståndspliktigt är inte enbart negativt för näringen. Tillståndet skapar också en sorts trygghet för verksamhetsutövaren eftersom det garanterar att produktionen får fortsätta på platsen, åtminstone så länge som tillståndet gäller. Förbättring och förenkling av processer är behövligt för att underlätta för företagarna att utveckla produktionen. Initiativet till detta måste komma från nationellt håll, för att sedan spridas till regionala myndigheter och näringen.

5 5(6) Generella föreskrifter kan bli svårt i Sverige eftersom vi har ett avlångt land där förutsättningarna skiljer sig åt mycket mellan norr och söder. Vattenbruket och odlingsteknik behöver anpassas utifrån de förutsättningar som finns på platsen EU:s förordningar är inte alltid lätta att applicera på svenskt vattenbruk. Till exempel finns en definition av ekologisk odling som på europeisk nivå inte tillåter recirkulerande system. Ekonomisk hållbarhet ger även ekologisk hållbarhet. Tillgång och efterfrågan är viktiga drivkrafter för utveckling. Avfallshantering är ett stort utvecklingsområde för att uppnå ett ekologiskt hållbart vattenbruk. Genom att vara restriktiv för medgivande av nedgrävningstillstånd drivs utvecklingen kring hantering av avfallet, tex biogas eller annat framåt. Det skulle kunna vara ett sätt att stimulera metodutvecklingen inom området och på så sätt skapa en hantering som mer utgår från naturresurshushållning. På samma sätt är det viktigt att se vattenbruket i ett kretsloppsperspektiv. Det är inte en lösning att flytta eventuella bekymmer utomlands eller till annan plats inom Sverige. Hela livscykeln måste inkluderas och det är en utmaning att finna vägar som kan motivera företagaren att välja hållbara lösningar även om de kan innebära högre kostnader. Utökat vattenbruk ger också ökad sysselsättning i glesbygd. Detta är en av många positiva erfarenheter och exempel som måste föras vidare om näringen ska kunna växa. Grupp 3 Workshop Punkter som togs upp under diskussionen kring långsiktigt ekologiskt hållbar utveckling av svenskt vattenbruk. Smittskydd: Man ser att det finns stora risker för smittspridning. Då man jämför med Vattenbruket i Norge ser man vissa skillnader. Det norska perspektivet är att lokaliseringen i Nordhavet inte gör växtnäringsfrågan som så viktig. Norge har däremot stora problem med smittspridning och stressad fisk. Storskaligheten medför stor risk för spridning mellan odlingar. Går det att begränsa rymning? Rymningarna från Norge (under höststormar) är lika stor som all naturlig population lax i norska vatten. Ofta beroende på odlingsägarnas inriktning. Även lastfartyg har kört rakt igenom kassar. Vissa fjordar är numera helt fredade från odling för att skydda vissa vilda bestånd. Laxlusproblemet i Norge begränsar nu vidare expansion. Om nordlig regnbåge börjar odlas i Sverige finns en oro för att det kan bli smittspridning. Annars liten risk för smittspridning från just odlad regnbåge. Odlad röding kan däremot innebära problem. Jordbruksverket har hittills inte satt ner foten specifikt kring vilka arter som ska odlas. Odlingen måste dock ske på kommersiella villkor. Nya arter i Sverige kan det ju finnas erfarenheter av utomlands. Intressant att granska vetenskaplig kunskap som finns utomlands kring möjliga arter för svenskt vattenbruk.

6 6(6) Bästa möjliga teknik: Är det kassodling eller är det recirkulerande system. Fodrets innehåll av eventuella gifter som kan ge negativa hälsoeffekter. Vi måste se helhetsperspektivet och ge möjligheter för odling förädling och omhändertagande av avfallet (död fisk). Troligen måste bästa möjliga teknik också anpassas till lokala förhållanden. Viktigt. Bästa möjliga teknik för lokala förhållanden/ för specifika arter /för specifika foder. Sättfiskodling måste kanske anpassas till sportfiskets krav. Här funkar inte kassodling, det kan behövas damm odling våtmarksrening av vattnet. Här kan det gå att få ut högre pris. Norge har en framgångsrik därför att näringen efterfrågar och tar till sig kunskap. Därför viktigt att även få med sig tekniska universitet/högskolor. Viktigt att både få med tekniken, men också välfärden. Den tekniska utvecklingen ska stödja de biologiska förutsättningarna. Foder: Det lyftes av deltagare i gruppen att det är en återvändsgränd att odla rovfisk med foder från vildfångad fisk. Viktigt att även ta med transporterna för foder och transporter av själva produkterna. Transporterna måste beaktas. Viktigt att hitta redskap för att samhället ska kunna styra mot ett hållbart vattenbruk, så att också de livsmedel som produceras (och uppfyller lagstiftningens krav). Lokalisering: Att komma fram i lokaliseringsfrågan är viktig. Musselodlingen bör kunna konkurrera med båtliv och rörligt friluftsliv. Hur hitta sätt att hantera sommarstugeägares absoluta krav på en obruten havslinje i solnedgången. Här är det viktigt att både bryta synen på vattenbruket och avgöra vad som ska få tillträde. Övriga frågor: Nya klassificeringar (klassificeringskoder) från livsmedelsverket (?) hämmar utvecklingen? Om produktionen ska öka så måste avfallet omhändertas Bättre att åtminstona använda till biogas. Vi måste ta fram ett koncept där smittspridning kostnads-bedöms jämfört med samhällsekonomisk bärkraft av produkterna. Viktigt att efterfrågan får styra, men avvägt mot de samhällsekonomiska kostnaderna. Går det att ta fram en nationalekonomisk modell? Det går också att argumentera för att efterfrågan är dynamisk och kan påverkas. Det kan vara viktigt att också försöka påverka konsumenternas efterfrågan så att det till exempel blir trendigt att äta karp/sutare (som går att föda upp på vegetabiliskt foder). Diskussion i storgrupp Musselodling medför näringsreduktion men felplacerad kan musselodlingar på lokal skala orsaka överbelastade bottnar med syrebrist som följd. Detta är dock sälla ett problem då god vattengenomströmning är en förutsättning för goda odlingsförhållanden. Att lyfta fram och arbeta med vattenbrukets utvecklingsområden får inte ses som en sordin.