Skriftliga sammanfattningar av några av dagens föredrag
|
|
- Daniel Jansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Skriftliga sammanfattningar av några av dagens föredrag Göran Bengtsson, Länsöverdirektör, Länsstyrelsen Västra Götalands län Hälsningsanförande vattenbruksseminarium den 15 februari Eskil Erlandsson, Sveriges landsbygdsminister Vattenbrukets framtida möjligheter 2 Niclas Ensäter, Marknadsdirektör, Leröy Sverige Framtidens odlade fiskprodukter i konsumentledet 4 Anders Kiessling, Professor SLU och UMB Hållbart vattenbruk vad är det? 5 Odd Lindahl, Vetenskapsakademien vid Kristineberg Storskalig odling av miljömusslor koppling till fiskodling 6 Anders Alanärä, Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö, SLU Lokalisering av fiskodling i Sverige hur gör vi i praktiken? 7
2 Göran Bengtsson Länsöverdirektör, Länsstyrelsen Västra Götalands län Hälsningsanförande vattenbruksseminarium den 15 februari 2011 Mina damer och herrar välkomna hit till Wallenbergsalen, Göteborgs universitet och Göteborg. Särskilt välkomna är fiskeri- och kustminister Lisbeth Berg Hansen från vårt naboland Norge och vår egna landsbygdsminister Eskil Erlandsson. Fisk en är en av våra allra nyttigaste livsmedel och den globala fiskkonsumtionen uppgår idag till 17 kg per person och år. Från de naturliga bestånden kan inte uttagen öka utan framtida tillskott av fisk måste ske från odlingar världen över. Kungsfenan är en ideell förening och en mötesplats för att uppmärksamma frågor kring havsmiljö, hållbart fiske och fiskgastronomi. Medlemmar är ett antal offentliga organisationer såsom Göteborgs universitet, Fiskeriverket, Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Göteborgs stad. I styrelsen finns också representanter från fiskets organisationer. Kungsfenan och har sedan 2002 delat ut The Swedish Seafood Award i de två kategorierna hållbart fiske och maritim gastronomi. Bland pristagarna kan nämnas Namibias fiskeminister Abraham Lyambo och förre EU-kommissionären Joe Borg, men vi har också världsberömda kockar som Paul Bocuse, NOBU Matsuhisa och vår egna Leif Mannerström. Kungsfenans medlemmar tycker att frågan om att utveckla svenskt vattenbruk är en mycket viktig fråga och FN s livsmedelsorganisation FAO lade för ett par veckor sedan fram en statusrapport om världens fiske och aquakultur. Där konstaterar man att odlad fisk förväntas bli en viktigare födokälla än vildfångad fisk. Dagens seminarium hoppas kunna ge några svar på hur svenskt vattenbruk kan ta fart och vilka lärdomar vi kan få från vårt grannland Norge, Kungsfenan vill medverka till att driva utvecklingen av fiskkunskap i dess allra vidaste bemärkelse framåt och vi tror att det måste vi göra tillsammans. Tillsammans åstadkommer vi mer. Det är därför glädjande att Kungsfenan idag samarbetar med såväl KSLA Kungliga Skogs och lantbruksakademien som Exportutvalget för fisk i Norge. Jag ser fram mot en intressant dag med inlägg från ett antal kunniga personer. Våra ministrar ska också ge sin syn på vilka förutsättningar det finns att odla mer fisk. Varmt välkomna och nu lämnar jag ordet till KSLA:s vice preses professor Åke Bruce. 1(8)
3 Eskil Erlandsson Sveriges landsbygdsminister Vattenbrukets framtida möjligheter Jag vill tacka arrangörerna Kungsfenan, KSLA och Exportutvalget för fisk för inbjudan hit till seminariet om Vattenbrukets framtida möjligheter och för möjligheten att berätta om mina planer för Matlandet Sverige och vattenbruket. Mitt motto är som ni känner till att vi ska bruka naturens resurser utan att förbruka dem. Som ni vet är jag numera inte enbart Jordbruksminister utan har som Landsbygdsminister ansvar för att se hela landsbygden. Det är ett avstamp för att visa att jag vill lyfta fram alla landsbygdsnäringarna och landsbygden tydligare på agendan både jordbruket, skogen, fiske och vattenbruk, jakt och rennäring och det känns naturligtvis helt rätt att i det sammanhanget prata om framtida möjligheter för vattenbruket. Landsbygderna har oändliga möjligheter. Och är en förutsättning för mångt och mycket i våra tätorter landsbygd och tätort är beroende av varandra. De är inte varandras motsatser vilket jag gärna vill påpeka. Antalet nya företag på landsbygden ökar kraftigt, investeringstakten är hög, utländska turister väljer att i allt högre utsträckning spendera sin semester på den svenska landsbygden. Min vision om Sverige - det nya matlandet är en vision om att skapa fler jobb och tillväxt i hela landet genom framförallt satsningar på mat- och livsmedelsproduktion i kombination med turism. Sverige är ett på många sätt unikt matland. Visionen främjar den svenska matkulturen såväl inom som utom landets gränser. Matlandet tar utgångspunkt från fem fokusområden: offentlig mat, primärproduktion, förädlad mat, matturism och restaurang. I alla fokusområden har fisken som råvara en betydande roll. Den entreprenörsanda och det företagande som finns runt om i Sverige bidrar till en levande landsbygd och skapar en regional matkultur och lokal identitet. Jag ser att även det svenska vattenbruket har en potential att växa och redan när jag tillträdde för över fem år sedan klappade mitt hjärta extra varmt för just vattenbruket. Vi behöver vattenbruket för vårt livsmedelsbehov, men vi behöver också vattenbruket som landsbygdsnäring. Jag vet också att det finns ett antal utmaningar att lösa bl.a. vad gäller planering, utsläpp av närsalter, foder och tekniska lösningar och det är frågor vi måste arbeta med framöver. Under 2007 tillsatte en särskild utredare för att analysera förutsättningarna för samt identifiera hinder mot att ett ekonomiskt och ekologiskt bärkraftigt vattenbruk ska kunna utvecklas i Sverige. Utredningen visade att Sverige har utvecklingsbara möjligheter i bl.a. produkter som regnbåge, musslor, ostron och röding och att det behövs en mer uttalad handlingsplan för vattenbruket i Sverige. Utredningen menar också att det finns en potential att uppnå fler arbetstillfällen i en utveckling av sektorn. Jag har därför gjort en hel del satsningar på vattenbruket. Under de kommande fyra åren har jag hittills satsningar på sammanlagt 28 miljoner kronor, 7 miljoner per år under 4 år, på vattenbruket genom att stärka medfinansieringen till fiskeprogrammet, medel till Jordbruksverket för att koordinera arbetet med att skapa goda förutsättningar för vattenbrukets bedrivande liksom SLU:s arbete med fiskavelsfrågor. Med tillskott av EU-pengar kan det bli 2(8)
4 omkring 8 miljoner till. Dessa medel är ett viktigt bidrag i en långsiktig handlingsplan för att få svenskt vattenbruk att växa. Det ska vara enkelt och roligt att vara företagare! Det har ni hört mig och mina kollegor säga förut och det är fortfarande i allra hösta grad aktuellt. Regeringen har för avsikt att fortsätta arbetet med att förenkla företagens vardag med oförminskad kraft under den här mandatperioden. Ett fortsatt ambitiöst förenklingsarbete med högt ställda mål är viktigt för att bibehålla och öka de svenska företagens konkurrenskraft. Som landsbygdsminister väljer jag att gå längre för de sektorer som jag ansvarar för och vill minska bördan med 50%. Det viktiga är dock att de gröna företagarna ska uppleva en väsentlig förändring i sin vardag. Kort sagt så har vi mycket på gång inom vattenbruket och jag hoppas att det under de kommande åren kan bli mer. Min visionen om Matlandet Sverige är inte bara en vision om god mat och att ta tillvara alla fantastiska råvaror vi har i Sverige. Det är lika mycket en vision om jobb och en möjlighet att leva och verka i hela landet. Jag räknar med att en utveckling av vattenbruket kan bidra. Och jag hoppas verkligen näringen själv ser att utnyttja möjligheterna som finns genom ett aktivt satsande och initiativ. Jag kan göra en del men det är när vi jobbar tillsammans som vi uppnår resultat. 3(8)
5 Niclas Ensäter Marknadsdirektör, Leröy Sverige Framtidens odlade fiskprodukter i konsumentledet. Om Leröy Vår resa startade år 1899 då Ole Mikkel Lerøyen rodde in fisk till marknaden i Bergen, som ligger i Norge, och idag är Leröy är en av de största leverantörerna av sjömat i Norge samt en av de största i världen på odling av Lax. Vårt mål är att vara en innovativ leverantör av alla typer sjömat. Vi önskar att erbjuda smakupplevelser på den nordiska och den internationella marknaden. Goda råvaror, matvarusäker bearbetning, praktisk emballering och bra logistik är därför otroligt viktigt för oss. I tillägg har vi ett stort fokus på produktutveckling så att vi alltid följer konsumentens önskemål och behov. Leröy är ett fullt integrerat företag med kontroll över hela värdekedjan. Detta gör att vi följer laxen från ägg till färdig packad vara. Leröys laxodlingar ligger i bästa möjliga lokalisationer längs Norges kalla och klara kust, något som ger de bästa förutsättningarna för den bästa kvaliteten. När kunden loggar in på Leröys hemsida får de tillgång till detaljerad information om produkten de har köpt som till exempel var äggen blivit kläckta, vem som har producerat smolten, storleken på smolten när de sattes ut i sjön, hur den ev. har blivit medicinerad, vilket foder den har fått, licensnummer, namn på fjorden där den blivit odlad, var den blivit slaktad osv. för att nämna några punkter. Makrotrender Hälsa Värderingsstyrd konsumtion Bekvämlighet Premium och lågpris Marknadstrender Tidsbrist styr vårt val av mat Mattrender Sushi är vår nya snabbmat Kategoriutveckling tillsammans med kund En framgångsfaktor! 4(8)
6 Anders Kiessling Professor SLU och UMB Hållbart vattenbruk vad är det? Uthållig produktion kan enkelt sägas bestå av tre huvudkomponenter. Den omgivande miljön, produktionens inre miljö och produktionens funktion i det omgivande samhället. Vad gäller den omgivande miljön är det idag bevarandeperspektivet som till stor del fokuseras. Det betyder att de förändringar i omgivande miljö som produktionen resulterar i måste vara reversibla. Likaså finns det en utbredd konsensus mellan alla parter att man måste sikta in sig mot förnybara energikällor. I föredraget pekades på att den Svenska vattenbruksutredningen SOU 2009:26 i sin beskrivning för den omgivande miljön gått två steg längre och pekar på att ett uthålligt vattenbruk även måste ha ett spårbart kretslopp för näringsämnen som kväve och fosfor, liksom att produktionen måste utgöra ett nettotillskott till livsmedelsförsörjningen. Utredningen pekar också på att ett uthålligt vattenbruk måste vara ekonomiskt lönsamt, dvs. bidra till den socioekonomiska utvecklingen i det omgivande samhället. Däremot är inte den inre aspekten med såväl arbetsmiljö och i de fall produktionen bygger på djur, djurets biologiska kapacitet med andra ord djurvälfärd lika väl identifierade. Dagens presentation fokuserar dels på den socioekonomiska aspekten där intensifiering av produktionen och fiskens vidareförädling påverkar produktionens lokala effekt i form av arbetstillfällen; dels visas ett exempel att det i Sverige finns ett unikt sätt att odla fisk med spårbara kretslopp av näringsämnen samtidigt som man får ett nettotillskott till livsmedelsförsörjningen. Presentationen betonar att politiker och myndigheter i stort styr förutsättningar för om olika typer av företag kan utvecklas. Det är viktigt att understryka att företag som utvecklas mot stor volym ofta fungerar som förutsättning för den lille företagaren i form av infrastruktur, försäljningskanaler med mera, medan företag som satsar på en mindre produktion med större lokal vidareförädling och nischproduktion, och därmed fler arbetstillfällen lokalt per ton produktion, kan hjälpa till att skapa en större acceptans hos konsument och omgivande samhälle också för företag med mer intensivt inriktad produktionen. Det vill säga: ett diversifierat vattenbruk är något alla har att vinna på. Presentationens andra del visar på en för Sverige unik produktionsmöjlighet för vattenbruk, som har arbetsnamn Baltic Blend, vilket är ett foder som kombinerar återtag av näringsämnen från själva recipienten i det eutrofa Södra Östersjön genom renat fiskmjöl/olja från ekologiskt fiske och musselmjöl från fodermusselodlingar, i kombination med mikrobmjöl odlat på sköljvatten från pappersindustrin. I detta kretslopp återförs näringsämnena till en idag onaturligt näringsfattig miljö, nämligen våra kraftverksmagasin. I dessa vattendrag har dammen lett till en urlakning av näringsämnen med en påföljande kollaps av ekosystemen. Forskare på SLU undersöker nu om tillförsel av näringsämnen i form av utsläpp från fiskodling faktiskt leder till att ekosystemen i dessa dammar kan få hjälp att återhämta sig och därmed återskapa möjligheter till ett förbättrat lokalt fiske och ett mer naturligt ekosystem. Mycket tyder på att fiskodling i dessa dammar faktiskt kan vara en ren miljötjänst. I exemplet som visas i presentationen utgör fiskmjöl renat från miljögifter, fodermussla och mikrobmjöl en tredjedel vardera av proteinet i fodret, men allteftersom Östersjön återhämtar sig och vi lär oss mer om mikrober som foder kommer dessa förhållanden att ändras. 5(8)
7 Odd Lindahl Vetenskapsakademien vid Kristineberg Storskalig odling av miljömusslor koppling till fiskodling Blåmussla är en mycket vanlig filtrerande organism i svenska kustvatten, från norska gränsen till Åland Hav. Att använda odling av blåmussla för att minska mängden växtplankton och därigenom övergödningens negativa effekter lanserades på 1990-talet. Ledande tankegång är att betrakta närsalter som en resurs som borde återföras till land och återanvändas; kväve därför tillverkning av handelsgödsel är en klimatdrivande och energikrävande process och fosfor för det är en ändlig resurs sett på en global skala. Av det kväve och fosfor som trots åtgärder på land hamnar i havet kommer ca 20 % från punktkällor medan 80 % från diffusa källor. Musslor lever av naturligt förekommande växtplankton vilka i sin tur behöver kväve och fosfor för sin tillväxt och vid skörd av musslorna återförs näring från hav till land. En stor del av närsaltsflödet till havet har sitt ursprung i jordbruket och det är därför logiskt att återföra näringen dit eller till vattenbruk och på så sätt skapa en uthålligare produktion av livsmedel. Musslor är förstklassig mat med hög protein- och låg fetthalt. I Sverige äter vi relativt lite musslor. Utveckling av nya produkter baserade på musslor pågår, men det tar lång tid att ändra matvanor. Eftersom odling av musslor kraftigt förväntas öka i omfattning, bl.a. som en åtgärd för att förbättra kustvattenkvalitén, måste nya användningsområden utvecklas. Ett nytt användningsområde är musslor som proteinkälla i foder som i princip innebär att musselkött torkas och mals och ersätter fiskmjöl i allehanda foder. Beroende på djurslag som skall födas kan en varierande andel av skalen också ingå. Musselmjöl istället för fiskmjöl har med framgång provats på värphöns och det finns nu en begynnande efterfrågan från ekologiska äggproducenter. Musselmjöl har också provats vid uppfödning av kyckling med gott resultat. Musselmjöl har vidare testats i foder till regnbåge och röding och inom vattenbruket finns en klar utvecklingspotential. I Ellös på Orust startar under våren ett pilotprojekt för tillverkning av musselmjöl med mål att kunna leverera för forsknings- och utvecklingsprojekt. Idag odlas och skördas några tusen ton musslor per år längs Bohuskusten, men odlingspotentialen har beräknats till minst ton. Det skulle räcka till att ersätta fiskmjöl med musselmjöl för Sveriges alla ekohöns samt skapa nya jobb! Musselodling provas f.n. också i Östersjön som en miljöåtgärd. En uppskattning av hur mycket som går att odla där är en så länge mycket osäkert, men kanske är ton även möjligt i ostkustens skärgårdar. Det skulle i så fall kunna utgöra en viktig del i fodret för en årlig produktion av t.ex ton regnbåge eller röding. En avgörande förutsättning för att storskalig odling av miljö/fodermusslor och produktion av musselmjöl ska bli verklighet är att musselodlaren får betalt för musselodlingens miljönytta. Då skapas en vinn - vinn situation för samhället, konsumenter, miljön och vattenbruket. En praktiskt och administrativt enkel lösning skulle vara att låta jordbrukets befintliga miljöersättning även gälla musselodlare på samma sätt som jordbrukare idag får ersättning för vårplöjning, fånggrödor, kantzoner och våtmarker. Förhoppningen är att departement och myndigheter vidare utreder detta förslag. 6(8)
8 Anders Alanärä Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö, SLU Lokalisering av fiskodling i Sverige hur gör vi i praktiken? Det finns en rad faktorer som påverkar förutsättningarna för en bra lokalisering av fiskodling och därmed också möjligheterna för ett tillstånd. De viktigaste är (1) utsläpp av näringsämnen och de övergödningseffekter de kan leda till, (2) spridning av främmande arter eller stammar, (3) spridning av sjukdomar till vilda fiskbestånd, (4) tillgång till vatten och därmed möjligheterna till ägande eller arrende, (5) infrastruktur i området där t ex vägar och elektricitet är viktigt för verksamheten, (6) fysiska förutsättningar såsom vattendjup, temperatur, vind- och ispåverkan, vattenkemi, etc, (7) konkurrerande intressen i form av friluftsliv, närboende, industri, etc, samt (8) kompetens och attityder hos odlare, konsulter, myndigheter, etc. Från att ha legat på en mycket blygsam nivå under 1970-talet ökade fiskproduktionen i matfiskodlingar under andra hälften 1980-talet med en topp i produktionen på ca 8000 ton. Under och 2000 talet har nivån stabiliserats på ca 6000 ton. En viss ökning har dock skett under den senaste tre åren. Den genomsnittliga produktionen i odlingarna är dock mycket blygsam, ca 80 ton per år. Av dagens ca 100 odlingar finns ett 10-tal med en produktion över 300 ton, medan merparten såldes är mycket små och delvis av hobbykaraktär. För jämförelsens skull kan nämnas att den genomsnittliga matfiskodlingen i Norge har en årsproduktion om 1500 ton, d v s 20 gånger större än i Sverige. SLU har under genomfört ett projekt rörande fiskodlingens närsaltsbelastning inom ramen för verksamhetsgrenen fortlöpande miljöanalys. Tretton svenska matfiskodlingar i sötvatten har studerats med avseende på fosforutsläpp och övergödningseffekter. Odlingarna var geografiskt spridda över hela Sverige och varierade från mycket små till stora odlingar. Resultatet från undersökningen visar att verksamheten inte lett till några övergödningsproblem. I fem fall har vattnets status förbättrats och i sex fall är läget oförändrat. I två fall kan en eventuell effekt ses, men mer detaljerade undersökningar måste göras innan denna effekt kan kopplas till odlingsverksamheten. Många av de studerade odlingarna har ett odlingstillstånd som ligger långt under den potentiella produktionskapaciteten i området. Varför är odlingstillstånden så små i Sverige? En förklaring är avsaknad av nationella riktlinjer för hur tillståndsbedömningen skall genomföras i kombination med okunskap om verksamheten. När tillståndsgivande myndighet får ett fiskodlingsärende på sitt bord är osäkerheten stor och den såkallade försiktighetsprincipen tillämpas, vilket i många fall leder till avslag eller att endast mycket små tillstånd beviljas. - Ingen vill väl stå där som ansvarig om det inträffar ett stort miljöproblem. Det är alltså fullt förståeligt att myndigheter är försiktiga när det saknas riktlinjer och kunskap. Ett annat problem är att det regionala stödet vanligen är svagt och få utrycker ett behov av fiskodling där framförallt arbetstillfällen lyfts fram som viktigt. Detta hade annars kunnat fungera som en motverkande kraft till den försiktighet som rått hos beslutsfattarna väga miljöhänsyn mot nytta för samhället. Spridning av främmande arter eller spridning av främmande stammar (populationer) till områden med skyddsvärda fiskbestånd anses som ett betydande miljöproblem för fiskodlingen. I Norge är t ex odlingen av lax längs kusten ett stort bekymmer för den vilda 7(8)
9 laxen som är talrik i många älvar. Den odlade laxen rymmer från odlingen och kan vandra till älvar med vilda laxbestånd. Väl där kan den para sig med vild fisk och genetiskt förorena populationen. Odling av regnbåge är den volymmässigt största verksamheten inom svenskt vattenbruk, samt att arten frekvent är använd för utsättning i sportfiskevatten över hela landet. Trots mer än 100-års närvaro i landet finns inga dokumenterade fall där regnbåge etablerar självreproducerande bestånd. Det finns ett 30-tal exempel på att regnbåge kan reproducera sig i naturen, men sedan är det stopp. För röding är dock situationen annorlunda. Den har sannolikt inga problem att reproducera sig i naturen och utgör därmed ett hot mot skyddsvärda vilda bestånd av röding. Utvecklingen av rödingodlingen har dock ännu så länge främst skett i regelringsmagasin där skyddsvärda vilda populationer i stort sett saknas. Spridning av fisksjukdomar från odling till vild fisk är ett annat hot som ofta debatteras. Förekomsten av smittsamma sjukdomar i svenska odlingar är dock liten idag tack vara ett effektivt förebyggande arbete och kontroll från ansvariga myndigheter. Om svensk fiskodling starkt skulle expandera kommer dock problemen att öka. Det kanske största hotet är okontrollerad import av rom och fisk från utlandet. Situationen i många av våra grannländer är betydligt sämre med avseende på fisksjukdomar och en ökad import ökar risken för införsel av dessa. Liknande problem kan uppstå inom landet där t ex smitta sprids från kust till inland. Vid en fortsatt expansion av svensk fiskodling är det mycket viktigt att ansvariga myndigheter tillförs de medel som behövs för att fortsatt upprätthålla en hög standard på förebyggande åtgärder, kontroll och rådgivning. En nationell strategi för svenskt vattenbruk skulle kunna vara att styra nyetablering av fiskodling till regleringsmagasin. Reglerade vatten har vanligen (1) stor odlingspotential pga. stora vattenflöden och låg antropogen närsaltsbelastning, (2) få eller inga skyddsvärda vilda populationer som kan hotas av nya arter/stammar eller sjukdomar, (3) goda fysiska förutsättning i form av vattendjup och temperatur, (4) mindre konkurrens med andra nyttjare av resursen som t ex friluftsliv och fritidshus, samt (5) en något mindre komplicerad ägarstruktur vilket kan underlätta tillgången på vatten. I flera av de större regelringsmagasinen finns dessutom idag tecken på en s.k. oligotrofieringseffekt, vilket är motsatsen till övergödning. Till följd av dammar och flödesreglering sjunker halterna av näringsämnen till onormalt låga värden, vilket inverkar negativt på allt liv i vattnet. I detta perspektiv skulle fiskodling kunna ses som en miljövårdande åtgärd som tillför näring till systemet och ökar den biologiska mångfalden. Det finns stora tillgångar på reglerade vatten i stora delar av Sverige, med kalla vatten i norr lämpliga för rödingodling och varmare områden i söder lämpliga för regnbågsodling. Bara i Ångermanälvens dalgång finns ca 60 regleringsmagasin, varav ett fåtal utnyttjas för odling. Samtliga av Sveriges större odlingar i sötvatten är redan idag lokaliserade i regleringsmagasin. Den sammanlagda produktionen hos dessa ligger på ca 5000 ton. Utöver denna volym uppskattas att det finns en ytterligare odlingspotential om minst ton. 8(8)
Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj
1(6) Landsbygdsavdelningen Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj Mötet inleddes med följande presentationer: Prövning och tillsyn av fiskodling enligt
Läs merMUSSELODLING I ÖSTERSJÖN
Vetenskaplig rapport MUSSELODLING I ÖSTERSJÖN Lst dnr.: 622 3541 07 FiV dnr.: 031 0790 07 Odd Lindahl Vetenskapsakademien, Kristineberg 566, 450 34 Fiskebäckskil Syfte och sammanfattande beskrivning av
Läs merNaturvårdsprogram för Färgelanda kommun
Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas
Läs merGöteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar. Nyhetsklipp
Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar Nyhetsklipp Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster MyNewsdesk 2015-10-28 14:07 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster Båtliv
Läs merAnteckningar från gruppdiskussionerna under dialogen om regionallivsmedelstrategi 2015-11-25
Anteckningar från gruppdiskussionerna under dialogen om regionallivsmedelstrategi 2015-11-25 Vad är det viktigt att en regional livsmedelsstrategi i Uppsala län innehåller? Ta med fokusområden och avgränsningar
Läs merVärldsfiske och vattenbruk
Ett hållbart svenskt vattenbruk forskning och utveckling för framtida möjligheter Vattenbrukscentrum Väst Kristina Snuttan Sundell Björn Thrandur Björnsson Susanne Lindegarth 100 Världsfiske och vattenbruk
Läs merSvenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv
7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna
Läs mer12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik
12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika
Läs merUTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
Läs merLektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?
Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007
Beredningsgruppen för miljö 2004-11-30 HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Inledning Beredningsgruppen för miljö har tillsammans med en rad aktörer utarbetat en strategi för vilka insatsområden
Läs merData om svenska fiskodlingar
SMED Rapport Nr 110 2012 Data om svenska fiskodlingar Utveckling av metodik inför rapportering till HELCOM Johanna Mietala, SCB Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska
Läs merDet är så otroligt viktigt för mig att få träffa alla er som jobbar och. kämpar ute i kommunerna varje dag. Ni jobbar dessutom med att hjälpa
Tal vid prisutdelning i Ekomatsligan, 12/8 tid: ca 10-15 minuter Tack för att jag har fått komma hit! Det är så otroligt viktigt för mig att få träffa alla er som jobbar och kämpar ute i kommunerna varje
Läs merSverige det nya matlandet Vårmöte 12-13 april 1011
Sverige det nya matlandet Vårmöte 12-13 april 1011 Christina Nordin Sverige det nya matlandet Sverige det nya matlandet är en vision för fler jobb i hela landet. Det uppnår vi genom att satsa på det som
Läs merPå Orust nns drygt 6 000 ha åkermark och cirka 1 300 ha betesmark. Lantbruksnämnden klassi cerade 1990 jordbruksmarken i tre kategorier:
5 AREELLA NÄRINGAR AREELLA NÄRINGAR 5.1 JORDBRUK Jordbruket är en näring av nationell betydelse enligt miljöbalken 3:4. Det betyder att brukningsvärd jordbruksmark inte får tas i anspråk för annat ändamål,
Läs merSälens matvanor kartläggs
Sälens matvanor kartläggs Karl Lundström, SLU / Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet Antalet sälar i Östersjön har ökat stadigt sedan början av 1970-talet, då de var kraftigt påverkade av jakt och
Läs merVADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?
VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,
Läs merMusselodling: för- och nackdelar för samhälle och miljö
Musselodling: för- och nackdelar för samhälle och miljö Boel Lanne F d läkemedelsforskare, doc biokemi, öbo Ordf Naturskyddsföreningen i Bohuslän Vice ordförande Vattenrådet för Bohuskusten Musselodling:
Läs merVAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN
VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,
Läs merLektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?
Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?
Läs merMinnesanteckningar från Ringsjöbygdens Framtid - Stormöte 2 Bosjökloster 18 september 2007, 18.00-21.00
Minnesanteckningar från Ringsjöbygdens Framtid - Stormöte 2 Bosjökloster 18 september 2007, 18.00-21.00 1. Mötets inledning Projektledare Richard Nilsson hälsar välkomna och lämnar över till mötesledare
Läs merHur mår miljön i Västerbottens län?
Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken
Läs merRovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1
Rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1 Bakgrund till rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län Denna policy ska ses som ett stöd för föreningens medlemmar vid arbete med
Läs mer- Fortsatta studier. Studentarbeten
- Fortsatta studier Studentarbeten Innehåll 1 Uppslag för kommande studentarbeten... 3 2 Bo, leva och vara på landsbygden... 3 Att skapa en positiv utvecklingsspiral är viktigt för landsbygdskommuner...
Läs merÖstersjöfiske 2020. Sedan konferensen ÖF2020 i Simrishamn i november, har vi ägnat oss åt två saker.
Östersjöfiske 2020 Hej! Fisk är en fantastisk råvara. Helst skall den vara riktigt färsk och dessutom fångad på ett ansvarsfullt och ekologiskt sätt. Fisk finns nära oss i Östersjön. Vi har kunniga fiskare
Läs merLandsbygder, varumärken, entreprenörskap och socialt kapital Små kommuner kan också göra något!
Landsbygder, varumärken, entreprenörskap och socialt kapital Små kommuner kan också göra något! Hans Westlund Kungl. Tekniska Högskolan, Stockholm och Internationella Handelshögskolan i Jönköping Befolkningspyramider
Läs merSportfiskarna har tagit del av förslaget och önskar lämna följande synpunkter.
2011-10-31 sid 1 (6) Landsbygdsdepartementet Jakt-, fiske- och sameenheten 103 33 Stockholm Yttrande angående förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en flerårig plan för
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa
Läs merEnskilda fiskevatten och landsbygdsutveckling
Halmstad 2015-12-04 Parlamentariska Landsbygdskommittén Johan Persson Enskilda fiskevatten och landsbygdsutveckling Sveriges Fiskevattenägareförbund vill redan i ett tidigt stadium få en dialog med den
Läs merInformation från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016
Kan musselodling kan vara ett sätt att rädda den övergödda Östersjön och samtidigt skapa en ny näring för foderproduktion i kustområdena? Välkommen till en informationsträff tisdag den 13/12 kl 13:00 16:30
Läs merEpizootihandboken_Del_II_05_Vattenbruksdjur110315
1 DEL II KAPITEL 5 EPIZOOTISKA SJUKDOMAR HOS VATTENBRUKSDJUR... 3 A. Åtgärder vid misstanke om epizootisk sjukdom hos vattenbruksdjur... 3 B. Åtgärder då epizootisk sjukdom hos vattenbruksdjur har konstaterats...
Läs merYttrande 2015-04- 29
Yttrande 2015-04- 29 Hav- och Vattenmyndigheten havochvatten@havochvatten.se Dnr: 3563-14 Yttrandet avseende; Samråd om förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön, remissversion organiserar nio kommuner
Läs merVattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar
Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,
Läs merRemissvar Bygg Gotland förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010 2025 Dnr 82004
Gotlands Ornitologiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn 0498-24 42 63 gof@blacku.se Stadsarkitektkontoret Gotlands Kommun 621 81 Visby Remissvar Bygg Gotland förslag till
Läs merSlutrapport för projektet 26 smaker - 26 landskap
Slutrapport för projektet 26 smaker - 26 landskap 1. Projekt Journalnummer: 2011-3161 Projektnamn: 26 smaker från 26 landskap Stödmottagare: Länsstyrelsen Örebro län 2. Kontaktperson Ann-Sofie Hedberg,
Läs merFramtidens lantbruk i Skåne
Framtidens lantbruk i Skåne Per-Göran Andersson Hushållningssällskapet Malmöhus Alnarp 2014-03-20 Citat om framtiden Att sia är svårt särskilt om framtiden. Alice Roosevelt Longworth Jag tror att det finns
Läs merBibliografiska uppgifter för Lokal mat och logistik - hur ser framtidens distributionssystem ut?
Bibliografiska uppgifter för Lokal mat och logistik - hur ser framtidens distributionssystem ut? Författare Milestad R. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Forskningsnytt om økologisk landbruk i Norden Nr/avsnitt
Läs merVi bygger ut fjärrvärmen i Täby
E.ON Värme Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby Fjärrvärme är den vanligaste uppvärmningsformen i Sverige och står för drygt hälften av all uppvärmning. Det är inte svårt att förstå. Fjärrvärme är bekvämt,
Läs merInformation juni 2004
2004-06-08 Östgöta Kräftprojekt Information juni 2004 701 45 Örebro, Sweden 1 Information från Östgöta Kräftprojekt Östgöta Kräftprojekt har under våren fortsatt enligt plan. Vi har svarat på frågor inför
Läs mer1. Hur ser ni på svensk rovdjursturism?
1. Hur ser ni på svensk rovdjursturism? Svenska Jägareförbundet har inga invändningar mot rovdjursturism i sig så länge den inte utformas på ett sätt som menligt påverkar andra aktörers möjlighet att bedriva
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2011:43 LS 0906-0526 1 (2) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Föredragande landstingsråd: Gustav Andersson
Läs mer2011-03-30 LS 0906-0526. Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon
Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 Ankom Stockholms läns landsting 2011-03-30 LS 0906-0526 2011-03» 3 0 j lanostingssrvrelsew Dnr. Landstingsstyrelsen j 1 1-04- 1 2 * 0 44
Läs merRiktlinje för inköp och upphandling av livsmedel
Diarienr 2013/143-KS nternati Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel Beslutad av Kommunstyrelsen 12 juni 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker
Läs merAreella näringar 191
Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om
Läs merMINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06. Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson
MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06 Dnr 511-1375-15 1(7) Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård 2015-11- 03 angående undersökningen i riksintresseområdet Filehajdar, Hejnum hällar
Läs merSKOGSRIKET-regional färdplan för Västerbotten
SKOGSRIKET, regional färdplan för Västerbotten Skogsriket från ord till handling Nationella visioner möter den regionala utvecklingskraften Lycksele, 31 oktober och 1 november 2012 1 Förord När jag fick
Läs merTal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik
Mina damer och herrar Seminarium: Europaforum Norra Sverige IV 6 juni, 2002 Sundsvall, Sverige Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Jag är mycket glad att ha
Läs merBjörn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet
Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet Några basfakta Enligt SCB äter vi i Sverige ca 12 kg fisk
Läs mer2003-2008 med fortsättning 2009
Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2003-2008 med fortsättning 2009 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund.3 De guidade turerna
Läs merDe glömda barnen. En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar
De glömda barnen En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar September 2007 Innehållsförteckning Inledning och sammanfattning... 3 Bakgrund och metod... 5
Läs mer0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ
63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU
Läs mer2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.
Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor
Läs merYttrande över Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv (Diarienummer NV-00342-13)
registrator@naturvardsverket.se ulrika.hagbarth@naturvardsverket.se Stockholm 30 november 2013 Yttrande över Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv (Diarienummer NV-00342-13)
Läs merKSLA:s yttrande över översynen av Svenska artprojektet
Landsbygdsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 30 juli 2012 KSLA:s yttrande över översynen av Svenska artprojektet Sammanfattning av KSLA:s viktigaste synpunkter: Arbetet i Svenska artprojektet är
Läs merLärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?
Lärarhandledning Lilla Kotts djuräventyr. Från förskolan till årskurs 3 Inledning Lilla Kotts djuräventyr är en lektion som bygger på att barnen ska lära sig mer om djur och natur. Här får barnen träffa
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft
Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Sammanfattning Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter
Läs merOm ålfisket idag, ny kunskap kring ålen och vad som lokalt kan göras för att förbättra situationen. ( och en del annat)
Om ålfisket idag, ny kunskap kring ålen och vad som lokalt kan göras för att förbättra situationen. ( och en del annat) Ålfisket. Historiskt har ålfisket haft mycket stor betydelse för kustbefolkningen
Läs merSödertälje Närodlat. Förstudie september 2011 till februari 2012. Kostenheten, Södertälje kommun
Södertälje Närodlat Förstudie september 2011 till februari 2012 Kostenheten, Södertälje kommun i samarbete med LRF, BERAS Implementation, Skillebyholms Yrkeshögskola Projektledare: Helena Nordlund Uppdraget
Läs merminnen, landskap & objekt däremellan; Booklet Examensarbete Milla Mon Persson Basic Design Studio
minnen, landskap & objekt däremellan; Booklet Examensarbete Milla Mon Persson Basic Design Studio Fjärås Bräcka, sommaren -88 Luften inuti den gamla Volvon är varm och den tycks nästan stå stilla. Bilbältet
Läs merBKD (Rs, bakteriell njurinflammation)
BKD (Rs, bakteriell njurinflammation) Drabbar ffa laxfisk, vild som odlad, alla åldrar Sprids både vertikalt och horisontellt Stress är en utlösande faktor Hög dödlighet i odlingar (>80%), betydligt lägre
Läs merskapat bristande förtroende för politiken och förvaltning.
2009-05-28 Miljödepartementet Politiska staben PM: Sammanfattande del av propositionen En ny rovdjursförvaltning Sverige ska ha livskraftiga stammar av björn, varg, järv, lodjur och kungsörn och varje
Läs merVad gör Åland unikt: Finns mycket kunskap inom många olika områden. Stolt företagshistoria.
I gruppen med Lotta Berner som samtalsledare medverkade Camilla Sommarström, Rebecka Eriksson, Michael Taevs, Alexandra Sjöblom, Gisela Linde och Mikael Wennström. Vad gör Åland unikt: Stor kärlek och
Läs merÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA. Kalmar sunds kommissionen
ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA Kalmar sunds kommissionen VISBY 2 JULI 2012 AVSIKTSFÖRKL ARING ÖSTERSJÖINITIATIVET GEMENSAM AVSIKTSFÖRKLARING OM ÖSTERSJÖSAMVERKAN MELLAN
Läs merESF-projekt Värdskap Valdemarsvik
Sammanställning kompetenskartläggning ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik 2012-05-11 Elisabet Ström Bilagor: Bilaga 1: Intervjumall Bilaga 2: Kompetensbehov per företag sammanställning Sidan 1 av 12 1. Introduktion
Läs merOkunskap och myter om bröd
Undersökning: Okunskap och myter om bröd Maj 2011 Ingemar Gröön Sakkunnig bröd, kost och hälsa Brödinstitutet AB Box 55680 102 15 Stockholm Tel. 08-762 67 90 info@brodinstitutet.se www.brodinstitutet.se
Läs merBesöknäringsstrategi 2016-2018. Fastställd av kommunfullmäktige 2016-02-22, 4 Uppdateras före 2020-02-28
Besöknäringsstrategi 2016-2018 Fastställd av kommunfullmäktige 2016-02-22, 4 Uppdateras före 2020-02-28 Foto: Victoria Hallqvist Besöksnäringen är en av världens största näringar. Den totala turismkonsumtionen
Läs merProjektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF.
Projektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF. 1 Vad händer egentligen med hästar i Sverige när de av någon anledning
Läs merStockholm 18 juni 2008
Från Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien Till Jordbruksdepartementet 103 33 STOCKHOLM Redovisning av uppdrag om precisering av begreppet hållbart nyttjande inom jordbruket (Jordbruksverkets rapport 2007:23)
Läs merInformation och utbildningsmaterial
Information och utbildningsmaterial Älvstädar-SM Ett miljösamarbete mellan Städa Sverige och Fortum Syftet med Älvstädar-SM är att involvera föreningar i miljöaktiviteter kring älvar där Fortum verkar.
Läs merSläketäkt gynnar gäddlek
Släketäkt gynnar gäddlek LOVA-projekt Ett försök att förbättra lekmiljön för gädda Vattenrådet Snoderån Gotland 1 978-91-980886-2-5 2 Förord I miljösammanhang har myndigheter och experter under flera pår
Läs merMellanbygdens vattenråd
Mellanbygdens vattenråd Presentationens huvudpunkter: Varför finns vattenrådet? Hur arbetar vattenrådet? Vilka är vattenrådets produkter och tjänster? Nutida och framtida generationers behov är sveriges
Läs merSverige det nya matlandet
Sverige det nya matlandet Matriket Österbotten, 27 september 2010 Sverige det nya matlandet Sverige det nya matlandet är en vision för fler jobb i hela landet. Det uppnår vi genom att satsa på det som
Läs merNominering av Värmdö till Matlandethuvudstad 2014
1 (5) 2013-08-21 Avdelningen för landsbygd Nominering av Värmdö till Matlandethuvudstad 2014 Länsstyrelsen i Stockholm nominerar härmed Värmdö till tävlingen Årets Matlandethuvudstad. Länsstyrelsen har
Läs merErfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014
Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014 Foto: Mats Blomberg. Kometprogrammet Vad är det? Kronobergs län har under perioden 2010 till 2014 varit ett av fem försöksområden i projektet Kometprogrammet
Läs merIdéer och tankar kring Halländsk mat! Hur vill Du bidra?
Wapnö Gård, Halmstad den 3 juni 2014 Idéer och tankar kring Halländsk mat! Hur vill Du bidra? DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Gastronomiska Samtal Halland Processledning och dokumentation:
Läs merOnline reträtt Vägledning vecka 26
Online reträtt Vägledning vecka 26 Jesus helar sina lärjungars blindhet Vägledning: "Jag vill se" Vi kommer till den punkt i Jesu liv, där hans eget val blir klart. Han kommer att gå till Jerusalem. Han
Läs merFörenklingsresan handlingsplan för en enklare vardag för lantbrukare
Förenklingsresan handlingsplan för en enklare vardag för lantbrukare Under 2013 har Jordbruksverket tillsammans med Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, genomfört Förenklingsresan. Vi har besökt lantbrukare
Läs merSammanställning av intervjuer med rådgivare
Bilaga 7 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning av intervjuer med rådgivare I april 2011 har telefonintervjuer genomförts med 25 växtodlingsrådgivare från Skåne, Östergötland, Västergötland
Läs merTal vid konferensen "Can the market work for nature" på Wiks slott
Startsidan för www.regeringen.se Hoppa till sidinnehållet Hoppa till sidmenyn Anpassa webbplatsen Lyssna Press Avancerat sök Sök Sök Här är du: Regeringen och Regeringskansliet Publikationer Så styrs Sverige
Läs merUtvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland.
2011-11-21 Eva Olsson Landsbygdsenheten 031-60 59 82 eva.olsson@lansstyrelsen.se Utvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland. SAMMANFATTNING. Omsättningen
Läs merInledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen
Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat
Partimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat Sammanfattning Den svenska maten är något vi ska vara stolta över. Sverige är bland de länder som har högst djurskydd
Läs merBilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2
2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...
Läs merOxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001
Dagvattenpolicy Gemensamma riktlinjer för hantering av Dagvatten I tätort september 2001 Upplands Väsby kommun Sigtuna kommun Vallentuna kommun Täby kommun Sollentuna kommun Tätortens Dagvatten Förslag
Läs merUtställningsförslag Fördjupad översiktsplan för Järna tätort med omgivning i Södertälje kommun
Södertälje Nykvarn 2012-12-31 YTTRANDE Till Samhällsbyggnadskontoret Plan Södertälje kommun 151 89 Södertälje E-post: sbk.plan@sodertalje.se Utställningsförslag Fördjupad översiktsplan för Järna tätort
Läs merUtbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]
Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På
Läs merInformation om fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län. och projekt. Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark
Information om fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län och projekt Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark Projektbeskrivning 2003 Innehållsförteckning Förord 3 Sammanfattning 4 Syfte 5 Beskrivning av fiskevårdsarbete
Läs merGöteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 5 artiklar. Nyhetsklipp
Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 5 artiklar Nyhetsklipp Havet 1888: Vad historien kan lära oss om tillståndet i havet MyNewsdesk 2015-03-17 13:37 2 Havet 1888 Sveriges lantbruksuniversitet
Läs merEn Beatburger ... för klimatet, folkhälsan och tredje världen.
En Beatburger... för klimatet, folkhälsan och tredje världen. Beat Food for Progress AB Anna-Kajsa Lidell 0708-92 32 65 Varför Beat? Äta mer växtprotein är bra för mänskligheten Hållbar vatten- och energianvändning.
Läs merÖstersjön. Gemensamt ansvar. Finlands jord- och skogsbruksproducenter. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f.
Gemensamt ansvar Östersjön Finlands jord- och skogsbruksproducenter Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK r.f. Östersjön......
Läs merMänniskor som bor grannar med entreprenörer tenderar att vara mer benägna att själva bli entreprenörer
Människor som bor grannar med entreprenörer tenderar att vara mer benägna att själva bli entreprenörer Hur lång tid tar det att få svar på ett bygglovsärende? Hur mycket stök är det för en restaurang som
Läs merNaturorienterande ämnen
OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen
Läs merEn önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar. Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän
En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän Innehållsförteckning INLEDNING...2 1. BOSTAD OCH BYGGANDE
Läs merTeknik och täkter. Mål och riktlinjer. Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp.
Teknik och täkter Mål och riktlinjer Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp. Ett framtida hållbart avloppssystem bör vara utformat så
Läs merPotentialbedömningar förnybar energi Synergier och konfliktområden
Miljömålsdialog energi målkonflikter och miljöpåverkan Potentialbedömningar förnybar energi Synergier och konfliktområden Falun 2012 05 11 Håkan Sternberg, HSAE-konsult Potentialbedömningar förnybar energi
Läs merSyfte...4 Bakgrund...5 Genomförande...7 Resultat...8. Intervjuer...8 Vikten av samarbete...9 Det finska exemplet...11
Tvätta & Tömma en studie av förutsättningarna för nyetablering av båtbottentvättar och mottagningsstationer för toalettavfall från fritidsbåtar i Stockholms län Stiftelsen Håll Sverige Rent December 2009
Läs merUtdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020
REDOVISNING Dnr 604-6474-2015 2016-03-14 Utdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 1.1. Stöd till bredband (delåtgärd 7.3 fokusområde
Läs merHandledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG
Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG 1 Handledning till Sök arrangörsbidrag inom Globala Västerbotten och SEE Västerbottens hållbarhetsvecka 1. INLEDNING Vad är SEE Västerbottens hållbarhetsvecka? SEE
Läs merTärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson
Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN Författare:Tove Andersson Innehåll Inledning:... 2 Syfte:... 2 Frågeställningar:...
Läs mer10063 Nationella turistfiskeprojektet
Projektplan Projektnamn Beställare/Projektägare Projektledare Projekttid 10063 Nationella turistfiskeprojektet Leader Blekinge Johan Johansson 2010-12- 09 till 2013-12- 31 1. Sammanfattning Nationella
Läs mer