Information från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016

Transkript

1 Kan musselodling kan vara ett sätt att rädda den övergödda Östersjön och samtidigt skapa en ny näring för foderproduktion i kustområdena? Välkommen till en informationsträff tisdag den 13/12 kl 13:00 16:30 i kommunhuset Söderköping. Den 13 december presenterar representanter från Vattenbrukscentrum Ost, Region Östergötland, och Länsstyrelsen i Östergötland den gemensamma satsning som nu görs på storskalig musselodling i Östergötland. EU-projekt Baltic Blue Growth har som mål att initiera fullskalig musselodling och musselmjölsproduktion i Östersjöregionen. Syftet är att skapa arbetstillfällen och nya företag i kustlandskapet och att bidra till att minska övergödningen i Östersjön. Blåmusslorna lever av att filtrera växtplankton från vattnet och binder därigenom kväve och fosfor. När de skördas återbördas dessa näringsämnen till land, och övergödningen minskar. Musslorna inte lämpar sig inte så bra för mänsklig konsumtion p.g.a. sin ringa storlek, och kommer därför att användas till produktion av musselmjöl.

2 Behovet och efterfrågan är stort och musselmjöl kan ersätta det fiskmjöl som idag används inom fågelindustrin och fiskodlingar. Det är svårt att skapa sysselsättning i Östersjöns kustområden och musselodlingar kan vara ett sätt att skapa arbetstillfällen och bli en del av det differentierade företagande som redan finns i vårt kust- och skärgårdsområde. Musselodling i Sankt Anna Vattenbrukscentrum Ost har byggt upp en storskalig musselodling vid Inre Kärrö i Sankt Annas skärgård. Odlingen består av m rep fördelat på 16 linor. Odlingen har finansierats med medel från region Östergötland och Länsstyrelsen i Östergötland, och ingår som pilotanläggning i projektet Baltic Blue Growth. Vattenbruk Vattenbruk är idag den globalt snabbast växande livsmedelsproducerande sektorn. VCO är en ideell förening som bildades år 2013 som ett svar på det i Sverige växande intresset för vattenbruk. VCO:s vision är att vattenbruket år 2020 har etablerat sig som en välkänd och växande näring på såväl landsbygd som i urbana miljöer, med företag som på ett uthålligt och miljövänligt sätt producerar matfisk av hög kvalitet samt fodermusslor för industri och lantbruk. VCO bidrar till detta bl.a. genom utbildning, information, kontaktförmedling och initiering samt ledning av projekt.

3 ANMÄL ditt deltagande senast den 14 november via mail till Barbro Mellqvist, Vänliga hälsningar Barbro Mellqvist Näringslivssamordnare Söderköpings kommun Söderköping' (mobil) (sms)

4 Dags att skärpa förvaltningen av skarv och säl Bestånden av skarv och säl har ökat under senare år, framförallt i Östersjön. Sportfiskarna vill att skyddet av hotade fiskbestånd ska väga tyngre än skyddet av dessa arter. Idag är beståndsstatusen för skarv och säl klart bättre än för många fiskarter. Det är dags att se över hur skarven och sälen förvaltas, särskilt som vi riskerar att få samma situation som i Danmark med stora skarvflockar som övervintrar i känsliga vattendrag och skadar fiskbestånden, kommenterar Anders Karlsson, Sportfiskarnas generalsekreterare. Sportfiskarna deltar nu tillsammans med sportfiskeförbunden i Finland, Danmark och Norge i ett nordiskt samarbete om skarvproblematiken. Syftet med samverkan är att på sikt försöka begränsa skarvpopulationerna och motverka skador från skarven på skyddsvärda fiskbestånd. Förbunden hoppas även på att gemensamt få en större politisk genomslagskraft och att uppnå en mer koordinerad och adaptiv förvaltning i de nordiska länderna. En fråga de nordiska förbunden är överens om är att det idag saknas motiv för att mellanskarven ska fortsätta vara en skyddad art i EU:s fågeldirektiv. Samtidigt finns det redan nu genom direktivets artikel 9 stora möjligheter för medlemsstaterna att tillåta åtgärder med syfte att begränsa skarvpopulationer, kommenterar

5 Sportfiskarnas fiskevårdschef Markus Lundgren. Sportfiskarna anser att: Skyddet av fiskbestånd och hotade fiskarter ska väga tyngre än skyddet av arter med positiv beståndssituation, så som bestånden av säl och skarv. Förvaltningen av skarv måste vara adaptiv och innebära att jakt eller andra åtgärder snabbt kan sättas in vid behov, exempelvis där fiskbestånden är svaga eller under återuppbyggnad. Förvaltningen av säl måste bli mer adaptiv och innebära att jakt inte bara ska användas för att skydda fiskeredskap. Fokus bör även ligga på att skydda svaga fiskbestånd. I områden som är av stor betydelse för fisket, särskilt sportfiske och fisketurism, ska mer aktiva förvaltningsåtgärder tillämpas om säl och skarv kan ha en väsentlig påverkan på fiskbestånden. Det ska inrättas ett nationellt råd där Sportfiskarna och andra berörda intressen aktivt medverkar till den nationella säl- och skarvförvaltningen. Det saknas skäl att skydda mellanskarven med EU:s fågeldirektiv, med hänsyn till beståndssituationen. Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten ska ges ett uttalat uppdrag att följa upp sälens och skarvens påverkan på fiskbestånden. Mellanskarven I Sverige häckar främst underarten mellanskarv (Phalacrocorax carbo sinensis). Vid en nationell räkning 2012 uppskattades antalet mellanskarvar i svenska vatten till ungefär individer. Samtidigt är mellanskarven en skyddad art genom att vara upptagen i EU:s fågeldirektiv.

6 En skarv äter mellan gram fisk per dag och konsumerar i regel de fiskarter som är mest lättillgängliga. I bland annat danska strömvatten har man konstaterat att bestånd av lax, öring och harr har gått tillbaka dramatiskt på grund av stora övervintrande skarvflockar. Det finns en överhängande risk att samma scenario snart upprepas i svenska vatten. Läs om en skarvundersökning utförd av SLU i den svenska sjön Roxen här. Läs mer om Sportfiskarnas syn på skarv- och sälproblematiken: Sportfiskarnas policy för säl och skarv. Mer information: Markus Lundgren, markus.lundgren@sportfiskarna.se Källa: Sportfiskarna