Världsfiske och vattenbruk

Transkript

1 Ett hållbart svenskt vattenbruk forskning och utveckling för framtida möjligheter Vattenbrukscentrum Väst Kristina Snuttan Sundell Björn Thrandur Björnsson Susanne Lindegarth 100 Världsfiske och vattenbruk 80 Världsfisket 90 miljoner ton Miljoner ton Sverige 2008: Fiske: Vattenbruk: Fisk 41 miljoner ton Globalt vattenbruk Musslor-Ostron 10 Alger Kräftdjur Från SOFIA, FAO, 2010 årtal 08 1

2 Fisk och skaldjur är nyttigt C C C C C C C H 3 C C C C C C C C C C C C C n-3 EPA = 20:5 (n 3) O OH Fiskfetter Ω 3 fettsyror Vitaminer Vitamin D, A, E Proteiner essentiella aminosyror Spårämnen selen, jod, fosfat Några siffror Vi äter ca 12 kg fisk och fiskprodukter per år Enligt SLV bör vi äta ca 18 kg Det globala medeltalet är 17 kg I Portugal är siffran 54 kg! > Dock, fisk och skaldjursätandet ökar : ) Ungefär varannan fisk vi äter är odlad Vi importerar nästan all den odlade fisk vi äter > ton Norsk odlad lax importerades

3 17 kg fisk per person och år 46 % av vår fisk konsumtion kom från odlad fisk år 2008! I Sverige är mängden odlad fisk 3.2 % Kg per person och år Fiskkonsumtion per capita Totalt Från fiske årtal Från SOFIA, FAO, från Vatten bruket Fiskodlingen i Sverige Totala vattenbruksproduktion var år 2009 strax över ton ( FIV & SCB, 2009) ton matfisk 993 ton sättfisk ton musslor 3

4 Göteborgs universitet (GU) tillförs resurser för att fortsätta att utveckla vattenbruksrelaterad forskning när det gäller musslor, ostron och marina fiskarter Utredningen siktar på att kunna öka produktionen till ton på en 5 års period SLU och GU samordnar sin forskning på vattenbruksområdet För den marina delen av vattenbruksforskningen bör medel avsättas till Göteborgs Universitet Skulle kräva en årlig satsning på ca. 60 miljoner Särskilda medel för vattenbruksforskning tillförs FORMAS för öppen sökning, oberoende av institution. Dessa medel fördelas utifrån såväl vetenskapliga som tillämpade kriterier. Vattenbruksforskning i Sverige SLU Göteborgs universitet Vattenbruks centrum Väst Vattenbruks centrum Norr Nationellt kompetens centrum för Vattenbruk 4

5 5

6 NORD-OSTRON Innovationssamverkan kring utveckling av NORDisk OSTRONodling Susanne Lindegarth NORD OSTRON är ett nordiskt samarbetsprojekt mellan forskning, innovationsmiljöer och företag Målet är att utveckla ostronodling som en ny näring i Kattegat och östra Skagerrak Aktiviteter: Forskning och utveckling av teknologier för ostronodling som är anpassade till våra kustnära förhållanden. >Förbättra stabiliteten av yngelproduktion i ostronkläckerier >Utveckla kostnadseffektivt foder (mikro alger) till ostronkläckerierna >Utveckla och anpassa odlingssystem för vidareodling av ostron i havet Rekrytering av master studenter för projektarbeten Utbyte av personal och studenter mellan projekets tpartners Samarbete med näringen för utprovning av odlingstekniker Workshops och seminarier Informationsspridning mare novum Centrum för marin innovations och näringslivsutveckling ( Mål att skapa fler marina företag som växer och lyckas på marknaden Fokus på idéer med havets resurser och havsmiljön i centrum Det marina vattenbruket ett fokusområde för mare novum Stimulera nytänkande och innovationer inom vattenbruksområdet Initiativtagare till Nationella Vattenbrukskonferensen 2009 och

7 Utveckling av hållbara foder Hälsa och välfärd hos odlad fisk Kristina Snuttan Sundell Mikroorganismer som foder för fisk Tarmen som första försvarslinje WEALTH Aquafunc Aquagenome Aquamax LIFECYCLE SMOLTPRO Utveckling av ny teknik för havskräft odling och fiske Susanne Eriksson FP7 EU projekt Samarbete mellan forskare, fiskeorganisationer och yrkesfiskare i Sverige, Norge, Irland och Storbritannien Mål: Odling och stödutsättning Förbättrade beten och burar Odling av havskräfta Långtidsförsök med kräftföda (=bete el. utkast) a) Idag: mestadels trålning, lite burfångade b) Framtida scenario: utökad burfångst samt odling och rancher 7

8 Anders Stigebrandt Oceanografiska belastningsmodeller för vattenbruk MOM Miljöövervakningssystem för vattenbruk används för att beräkna bärkraftighet i Norska fjordar 8

9 Agro-Aqua kretslopp av närsalter En levande mussla innehåller cirka 1 % N och 0,1 % P. Musselodling = kretsloppsmotor Odd Lindahl Närsalter till havet: 80% diffusa källor, 20% från punktkällor. Illustration: Maj Persson 9

10 Institutionen för Kemi och Bioteknik - Avdelningen för Livsmedelsvetenskap Forskning på sjömat Processer för att isolera proteiner och fett från underutnyttjade marina råvaror Fokus: ph-skift processen Strategier för att bevara god kvalitet hos marina råvaror och produkter Fokus: att förhindra fettoxidation Ingrid Undeland Förändringar hos marina komponenter (n-3 fettsyror, proteiner) under gastrointestinala betingelser Studier av bioaktivitet hos isolerade marina komponenter, samt studier av hälsoeffekter från en fiskinnehållande diet Nationella representanter i WEFTA (West European Fish Technologists Association). Värd för WEFTA /9 Göteborg Tack för att ni lyssnade! 10