Havsfrågor och fiske
|
|
- Carl-Johan Thomas Lundberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Havsfrågor och fiske
2 Innehåll 01. INLEDNING s BESKRIVNING AV PROJEKTET s GENOMFÖRA PROJEKTET s. 5 Steg 1: Förbereda besöket Steg 2: Besöket Steg 3: Uppföljningsaktiviteter 04. BAKGRUNDSINFORMATION s ANVÄNDBARA RESURSER s. 17 Odlad i EU - lär om europeiskt vattenbruk
3 Dicentrarchus labrax 01 Inledning Vattenbruk, eller fiskodling, är den snabbast växande sektorn i den globala livsmedelsproduktionen. Vattenbruket kommer att inom en mycket snar framtid att vara större än världens totala fiske av vilda fiskbestånd, vilket innebär att alltmer av den fisk vi äter kommer att vara odlad. Trots detta är vattenbruket förvånansvärt okänt för många utanför industrin. Varför behövs fisk- och skaldjursodling? Det är nyttigt att äta fisk, men det finns inte tillräckligt med vilda fisk- och skaldjursbestånd för att tillgodose efterfrågan. Fiskodling och hållbart fiske går hand i hand. Båda behövs för att vi ska ha tillräckligt med fisk som tillgodoser den ökande befolkningens efterfrågan utan att äventyra de vilda fiskbestånden. I EU importerar vi för närvarande 68 procent av all fisk och skaldjur som vi äter. En stor del kommer från odlingar, men vi odlar bara 10 procent av den fisk vi äter i EU. Mer odlad fisk på tallriken betyder mindre press på de vilda fiskbestånden, mindre importberoende, fler jobb och mer tillväxt i den lokala ekonomin.. Du hittar mer information på webbplatsen Odlad i EU Skolprojektet Odlad i EU har utformats för att lära dina elever vad vattenbruk är och särskilt vad det betyder i deras vardag och närmiljö, och hjälpa dem att upptäcka nya saker i anknytning till livsmedelsproduktion, miljön och de olika affärs- och sysselsättningsmöjligheter som vattenbruket erbjuder. Mångfalden är stor inom vattenbrukssektorn, vilket innebär att det finns en hel värld att utforska och upptäcka för eleverna när det gäller de olika havsoch sötvattensfiskar, blötdjur, kräftdjur och alger som odlas och de olika traditionella och mer moderna produktionsmetoder som används. Odlad i EU är en del av Europeiska kommissionens samlade initiativ som syftar till att lyfta fram fördelarna med att äta, köpa och sälja hållbara fiskoch skaldjursprodukter 1. Denna broschyr har tagits fram i syfte att hjälpa lärare i EU som är intresserade av att utveckla projekt om vattenbruk i sina skolor. Projektet är nu ute på försök i 20 skolor i tio EU-länder (Tjeckien, Frankrike, Tyskland, Grekland, Ungern, Irland, Italien, Polen, Spanien och Storbritannien). 1 Fisk och skaldjur är ett allmänt begrepp som omfattar söt- och havsvattenfisk, kräftdjur och blötdjur (musslor, snäckor osv.) Vladvitek dreamstime.com Maratr dreamstime.com Odlad i EU - lär om europeiskt vattenbruk 2
4 Salmo salar 01 Inledning Varför ett skolprojekt om vattenbruk? Europeiska unionen verkar för att stödja vattenbruket eftersom det ger oss nyttiga och hållbara fisk- och skaldjursprodukter och stimulerar innovation i nya industrier i EU, från kustsamhällen till inlandet. Branschen påverkas dessutom starkt av de sociala och miljömässiga förhållandena, inte bara av de produkter och tjänster som den tillhandahåller. Tanken med detta skolprojekt är därför att skapa kopplingar mellan fiskodlarna och deras närsamhällen, genom att de ges möjligheten att besöka skolor i sitt närområde för att berätta om sitt arbete. Genom att skapa kopplingar mellan skolan och industrin får eleverna se hur den lokala ekonomin fungerar, utforska frågor kring sunda matvanor och hållbar konsumtion och kan dessutom upptäcka en rad olika karriärmöjligheter. Undervisningsmål Syftet med detta skolprojekt är att öka medvetenheten om vattenbruket bland eleverna och därigenom hjälpa dem att förbättra de färdigheter som anges nedan. Aktivt deltagande. Diskutera färdigheter. Formulera åsikter med hjälp av ny kunskap. Utvärdera information. Grupparbete. Förstärka oberoende forskning. Arbeta parallellt med flera ämnen i läroplanen. Skapa kreativt innehåll som kan delas med andra och spridas på nätet. Förmåga att tala inför publik. Direkt kontakt med industrier som är viktiga för den lokala ekonomin. Främja dialog och uppmuntra samarbete. BBVA Odlad i EU - lär om europeiskt vattenbruk 3
5 Cyprinus carpio 02 BESKRIVNING AV PROJEKTET Vilka arter odlas i EU? Omkring 50 procent av EU:s vattenbruksproduktion består av skaldjur. Populärast är blåmusslor och ostron. Saltvattensfisk som lax, braxen och havsabborre står för cirka 27 procent av vår fiskodlingsproduktion, medan sötvattensfisk som öring och karp utgör 23 procent av all fisk som odlas i EU. Men det odlas också många andra arter i EU, bland annat venusmusslor, kammusslor, hummer, tilapia, stör (kaviar) och även populära arter som piggvar, torsk och tunga. Dessutom odlas alltmer alger. Skolprojektet Odlad i EU handlar om att sammanföra skolor och fackfolk inom vattenbruket så att eleverna får lära sig mer om branschen och hur den påverkar närsamhället och samhället i ett bredare sammanhang. Vad är vattenbruk? Målet är att eleverna ska förstå vad vattenbruk handlar om, vilka naturresurser det erbjuder och hur de moderna konsumtionstrenderna ser ut. Eleverna kan säkert peka ut några av de största fördelarna med vattenbruk även om de inte helt förstår själva ämnet vattenbruk ger färska, nyttiga och prisvärda produkter som kan produceras lokalt på ett säkert sätt. Vattenbruk är också mycket lätt att anpassa till olika klimat, landskap och vattenlevande arter, vilket ger möjlighet att utforska och skapa förståelse för de sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekterna av ett hållbart vattenbruk. Deltagande och kreativt uttryck Projektet bygger på deltagande och syftet är att engagera eleverna i aktivt lärande inom en rad olika områden. Det finns intressanta historiska aspekter av vattenbruk som kan vara värda att utforska. Eleverna kan till exempel lära sig om traditionell kosthållning, de kulturella orsakerna till fiskodling och hur fiskodlingen har anpassats geografiskt i olika delar av Europa. Här finns ett bra tillfälle att utveckla och integrera elevernas IKT-kompetens genom att låta dem söka på nätet eller göra presentationer eller redovisningar där de kombinerar skriftligt och grafiskt innehåll med multimedieinnehåll. Presentationerna kan sedan läggas ut på sociala medier eller redovisas för klassen eller hela skolan vid en samling. Och vi får inte glömma den viktigaste aspekten av vattenbruk färska, lokala och nyttiga fisk- och skaldjursprodukter! Genom att fokusera på recept, menyer och provsmakning av fisk och skaldjur upptäcker eleverna en hel värld av nya och spännande sätt att äta mer hållbar fisk och skaldjur som de kan ta med sig och berätta om i skolan och hemma i familjen. I slutändan kommer det förhoppningsvis även att påverka deras matvanor. En central del av projektet utgörs av ett besök av en lokal fiskodlare. Eleverna får därigenom möjlighet att prata med en branschkunnig på området, fördjupa sin egen forskning och delta i en rolig och interaktiv gästlektion. Projektet är uppdelat i följande tre steg: Steg 1: Förbereda besöket Steg 2: Besöket Steg 3: Uppföljningsaktiviteter Du hittar mer information på webbplatsen Odlad i EU BBVA De olika stegen beskrivs närmare på följande sidor. Odlad i EU - lär om europeiskt vattenbruk 4
6 Sparus aurata 03 Genomföra projektet Steg 1 Hur odlas fisk och skaldjur? Skaldjur som blåmusslor och ostron odlas på rep, pålar och bordsliknande strukturer. De kräver rent vatten och tar näring från det omgivande vattnet. Saltvattensfisk som lax och havsabborre odlas i stora nätkassar upphängda vid ytan. Sötvattensfisk som öring odlas normalt i tankar i vattendrag. Annan sötvattensfisk som karp odlas i sjöar eller stora dammar. Du hittar mer information på webbplatsen Odlad i EU Adam Przezak dreamstime.com Steg 1: Förbereda besöket För att besöket av den lokala fiskodlaren ska bli så lyckat som möjligt föreslår vi att du följer de steg som beskrivs nedan. Den här lektionen kan hållas innan fiskodlarens besök. Hur lång den ska vara bestämmer du själv, beroende på schemat. Diskussioner om konsumtion och produktion av livsmedel Om man tycker om fisk och skaldjur eller inte är en fråga om personlig smak! Människor som bor vid kusten eller i närheten av dammar, sjöar och floder har enkel tillgång till färska fiskeriprodukter, medan man i städerna kan föredra beredda och förädlade produkter. Föräldrarna brukar vara mer medvetna om fiskens näringsvärde, medan äldre människor ofta uppskattar de hälsorelaterade fördelarna med att äta mer fisk. Många människor har inget begrepp om hur omfattande livsmedelsproduktionen är i den moderna världen. Vår syn på hur livsmedel produceras är präglad av många olika influenser bilderna på livsmedelsförpackningarna och den historiska synen på jordbruk, jordbrukare och fiskare och livet på landsbygden. Denna syn kanske inte motsvarar dagens globala livsmedelsproduktion och hur omfattande den egentligen är. Livsmedel: då, nu och jag Börja gärna med en uppvärmningsaktivitet för klassen genom att ni tillsammans diskuterar deras tankar kring mat i vardagen. Skriv upp några eller alla frågor av frågorna nedan på tavlan och be eleverna att diskutera i små grupper i några minuter för att därefter berätta om vad de kommit fram till för resten av klassen. De kanske aldrig har tänkt närmare på den mat de äter: tänker du någonsin på hur den mat du äter har hamnat på tallriken? Identitet: vad äter jag, var köper jag maten och hur lagar jag den? Hur skulle mina mor- eller farföräldrar besvara dessa frågor? Livsmedelsproduktion: hur produceras fisk- och skaldjursprodukter? Varifrån kommer den fisk och de skaldjur du äter egentligen? Vilka är konsekvenserna av massproduktion för miljön? Är den fisk du äter odlad eller har den fångats på öppet hav? Livsmedelskonsumtion: hur mycket måste en person äta? Hur stor befolkning har din stad eller ditt land? Hur stor är hela världens befolkning? Nämn några moderna trender i livsmedelskonsumtion. Hur ofta du äter fisk? Hållbarhet: Vad är hållbart livsmedel och varför är det viktigt? Hur kan livsmedelsproduktionen blir mer hållbar? Kan märkning av livsmedel hjälpa människor att göra mer hållbara val? Har dina elever hört talas om märkning av fisk- och skaldjursprodukter/vattenbruksprodukter? Aktivitet Odlad i EU - lär om europeiskt vattenbruk 5
7 Aktivitet Aktivitet 03 Genomföra projektet Steg 1 Verka för en hållbar förändring: Skriv upp orden Hållbarhet och Konsumtion på tavlan och be eleverna att försöka hitta ett samband mellan dessa två begrepp, om de tror att det finns något. Även om dina elever kanske inte vet mycket om hållbarhet kan de alltid försöka föreställa sig vad det betyder i ett bredare sammanhang vem har ansvar för hållbarhet i livsmedelskedjan tillverkaren, försäljningsstället eller konsumenterna? Diskutera vad hållbarhet betyder och be eleverna nämna metoder som de tycker är ohållbara i allmänhet. Skriv upp förslagen på tavlan. Fortsätt diskussionen genom att fråga vilka slags hållbara metoder de vet eller tror finns inom vattenbruket. Du kan koncentrera dig på deras roll som individer (och som konsumenter samt hur de kan påverka hushållsbudgeten). Vad kan de göra tillsammans med branschen och samhället i stort för att engagera sig i hållbarhetsfrågor? Främja ansvarsfulla vanor: För att leva ett hälsosamt liv måste eleverna utveckla en ansvarskännande inställning till sunda matvanor. Det är viktigt att de funderar över hur de kan använda den nya kunskapen om kost och etiska hänsynstaganden i sina framtida liv som vuxna. De bör ta till sig detta på sitt eget sätt och anpassa det till sin vardag. Uppmuntra eleverna att tänka på fördelarna med hållbara vattenbruksprodukter för en balanserad kost och diskutera konsumenternas roll när det gäller att påverka marknaden och livsstilstrender. Hur påverkar marknadsföring deras (eller föräldrarnas) val på marknaden? Vet de vad en sund kost bör innehålla och hur man får i sig alla vitaminer, mineraler och näringsämnen som kroppen behöver? Detta är en inledande diskussion, så ni behöver inte hitta några definitiva svar. Ilancuk dreamstime.com 3quarks dreamstime.com Odlad i EU - lär om europeiskt vattenbruk 6
8 Aktivitet Förbereda besöket av fiskodlaren/andra branschkunniga: 03 Genomföra projektet Steg 1 Du bestämmer själv hur mycket du vill förbereda besöket, men vi rekommenderar att du gör vissa förberedelser: 1. Idékläckning: be eleverna att ägna en stund åt att söka mer information på nätet, antingen kring de slutsatser ni drog av den föregående diskussionen eller om frågor som de själva är intresserade av. Om ni inte har datorer i klassrummet eller om det är svårt att få tag i ett ledigt datorrum kan du ge eleverna denna uppgift i hemläxa. 2. Efterforskningar: ta reda på lite om besökarens bakgrund. Vilken fiskodling han eller hon arbetar på, om möjligt vilka arter som odlas där och andra saker som kan vara intressanta för eleverna att veta. Eleverna bör vara så aktiva som möjligt under besöket, så de bör förbereda frågor eller områden av intresse som de vill tala om. Du finner även diskussionspunkter och frågor i avsnittet Bakgrund om du skulle behöva hjälp. 3. Fokus: när bakgrundsefterforskningarna är klara bör klassen välja inriktning för besöket vad vill de få veta av den person som kommer på besök? Det finns utrymme för flera inriktningar för frågorna under besöket, så uppmuntra aktivt deltagande på den här punkten. Eleverna bör förbereda en lista med frågor eller ett frågeformulär som de fyller i under besöket om det finns tid eller i annat fall som hemläxa. 4. Förberedelse: detta skolprojekt omfattar tre sammanhängande lektioner. Tänk därför på att förbereda eleverna på att ni kommer att ha en uppföljning efter besöket, där de får släppa loss sin kreativitet! Be också några av eleverna att dokumentera besöket genom att göra anteckningar, ta kort eller till och med spela in det på video. Det blir till hjälp för dem i den avslutande uppgiften. BBVA Tips för dig som lärare Förbered besökaren Det är viktigt att betona att besöket är den viktigaste aspekten av projektet eftersom det ger eleverna chansen att tala direkt med en person som arbetar i branschen, och som förhoppningsvis kan sätta verklighetsprägel på den förberedande lektionen. Det är viktigt att besökaren känner till projektets format, dvs. först bakgrundsefterforskningar, sedan besöket och slutligen en uppföljningslektion, och att deras deltagande kommer att göra projektet verkligt för dina elever. Informera även om tidplanen för lektionen, t.ex. att de har tid att tala i tio minuter innan den interaktiva diskussionen inleds, eller hur mycket tid du nu har avsatt för detta. Be dem även att ta med fotografier eller annat material till eleverna. Dessa praktiska exempel skapar engagemang, blåser liv i diskussionen och får alla att känna sig mer bekväma. De skulle till exempel kunna ta med sig foderpellets, nät eller några av de produkter som de framställer. En idé är att bjuda in flera fiskodlare samtidigt för att diskutera olika produkter (t.ex. skaldjur och fisk). På baksidan av den här broschyren finner du upplysningar och länkar till webbplatser för att stimulera dialogen med eleverna och ta kontakt med branschkunniga inom hela EU. Odlad i EU - lär om europeiskt vattenbruk 7
9 Steg 2: Besöket Oncorhynchus mykiss 03 Tips för ett lyckat besök Du bör planera ett tydligt program för besöket så att alla får ut mesta möjliga av det. Det är mycket viktigt att förbereda besöket för att underlätta diskussioner. Uppföljningsaktiviteten är också viktig eftersom den ger tillfälle att utvärdera de frågor som diskuterats och dina elevers känslor och åsikter kring ämnet och besöket. Lektionstid 60 minuter Genomföra projektet Steg 2 Tips för dig som lärare Glöm inte bort att titta på de användbara informationskällor du finner på baksidan av broschyren. Här hittar du webbplatser med mer information och en uppsättning frågor som hjälp för att besöket ska gå smidigt om dina elever skulle få slut på idéer! Ukrphoto dreamstime.com Introduktion 10 minuter Be en eller två av eleverna att redogöra för vad ni talade om under den förberedande lektionen, så att besökaren får höra lite om vad eleverna inledningsvis tycker i frågan. Om eleverna har tagit fram ett frågeformulär är det en lämplig tidpunkt att ge det till besökaren. Presentation 10 minuter Låt besökaren presentera sig och kortfattat beskriva sin arbetsplats och bakgrund i några minuter (det ska inte vara en kommersiell presentation, utan den bör fokusera på den mänskliga aspekten av arbetet/ yrkeslivet). Om de har tagit med sig saker för att ge eleverna en praktisk inblick i arbetet på en fiskodling är det lämpligt att de visar och berättar om dem i det här skedet (och kanske låter eleverna smaka om de har produkter med sig). Gruppdiskussion 30 minuter Diskussionen bör hållas med hela klassen eftersom det är svårt att organisera aktiviteter i mindre grupper om det bara finns en besökare. Det är ändå viktigt att uppmuntra alla elever att delta i diskussionen, så lägg upp aktiviteterna så att hela gruppen är aktiv. Diskutera elevernas uppfattning på förhand: 10 minuter Denna aktivitet är tänkt att vara en uppföljning från den förberedande lektionen och introduktionen. Eleverna talar direkt med besökaren om sina uppfattningar om industrin, de metoder som används och andra frågor som diskuterades före besöket. Det här är ett utmärkt tillfälle att skapa en bra relation mellan klassen och besökaren, så att diskussionen flyter fritt. Gruppdiskussion: 20 minuter Diskussionen kan antingen vara öppen och fri eller styras av de frågor/frågeformulär som eleverna arbetade med under den förberedande lektionen, med en detaljerad plan för vilka frågor de vill ställa till besökaren. Här har båda sidor en möjlighet att gå närmare in på frågan och diskussionen bör leda till detaljerade och meningsfulla svar. Eleverna kan göra anteckningar om intressanta saker som de skulle vilja veta mer om. Anteckningarna kan sedan användas under avsnittet för sammanställning och slutsatser och för att gå närmare in på området. Sammanställa idéer och slutsatser: 10 minuter Eleverna och besökaren går tillbaka i diskussionen och talar om nya lärdomar. Detta är också den perfekta tidpunkten för att diskutera eventuella frågor som eleverna kände att de saknade under diskussionen eller den förberedande lektionen. Slutsatserna från diskussionen bör ha ökat elevernas medvetenhet om vattenbrukets roll i den moderna livsmedelsproduktionen och i vårt samhälle och även som ett eventuellt framtidsjobb. Slutsatserna bör också ge dem ett bra underlag för arbetet med uppföljningsprojektet, eftersom de öppnar för nya upptäckter och förvånande fakta och sifferuppgifter om industrin, både på lokal nivå och på övriga håll i EU. Beroende på hur långt bort fiskodlingen ligger från skolan skulle det vara mycket intressant om eleverna fick tillfälle att besöka den, men vi inser att ett sådant besök kan vara svårt att organisera och även beror på skolans budget. Ett besök på fiskodlingen kan planeras in som ett extra steg 4. Ekaterina Pokrovsky dreamstime.com Odlad i EU - lär om europeiskt vattenbruk 8
10 Steg 3: Uppföljningsaktiviteter Mytilus galloprovincialis 03 Genomföra projektet Steg 3 För att uppnå bästa möjliga resultat av projektet är det viktigt att alla klasser håller en uppföljningslektion för att förstärka de nya saker de lärt sig och diskuterat både före och under besöket. Denna lektion bör helst hållas följande dag eller kort efter besöket, så att eleverna fortfarande har diskussionen och slutsatserna i färskt minne. I följande avsnitt finner du fyra exempel på engagerande aktiviteter för att fortsätta att arbeta med vattenbruk ur olika perspektiv. Aktiviteterna är utformade för att utveckla andra färdigheter. Gemensamt för alla uppföljningsaktiviteter är att de ger tillfälle att öva upp många olika färdigheter IKT och inslag av konst och design kan användas i samtliga aktiviteter. Redovisningar är ett bra tillfälle för eleverna att öva på att tala inför andra. Samarbete och grupparbete underlättas genom uppföljningsaktiviteternas gruppinriktning. Du finner många av de resurser som eleverna kommer att behöva för dessa aktiviteter i avsnittet Bakgrund i denna broschyr. BBVA Europeiska kommissionen kommer att välja ut de bästa skolprojekten och lägga ut på sina sociala medier. Allmänna mål Arbeta i grupp och även lära sig att göra efterforskningar på egen hand. Öka förmågan att arbeta med flera delar av läroplanen. Utveckla kunskap i praktiska tillämpningar. Skapa kreativt innehåll som kan delas med andra i skolan eller spridas på nätet. Redovisning, att eleverna får öva sig på att tala inför andra. Bialasiewicz dreamstime.com Odlad i EU - lär om europeiskt vattenbruk 9
11 03 Genomföra projektet Steg 3 Uppföljningsaktivitet 1. Näringsrik kost och matlagning När det gäller sund och näringsrik kost, inklusive att köpa och laga mat, föreslår vi att ni skapar en hållbar meny med användning av hållbara europeiska vattenbruksprodukter eller utforskar idéer om sund kosthållning och gör en budget. Denna aktivitet utformas på följande tre sätt: 1. Planera en skolmeny Arbeta med en sund och varierad vecko- eller månadsmeny för skolan, och föreslå två rätter per vecka. Menyerna kan begränsas av skolans matsalsbudget, vilket utan tvivel komplicerar saken! Klassen kan därefter föreslå menyerna för skolan eller be skolkocken att komma till klassen och berätta varför de väljer som de gör. Mål för eleverna: Förvärva och tillämpa praktiska kunskaper om olika näringsvärden i livsmedel och kombinera dem till en hälsosam kost. Undersöka och lära sig om de många olika produkter som det europeiska vattenbruket har att erbjuda, särskilt från lokala källor. Analysera fördelarna med fisk och skaldjur, till exempel tillgänglighet, prisvärdhet, kvalitet, näringsvärde och hållbarhet, särskilt i förhållande till rekommenderat veckovist intag av protein och näringsämnen. Uppmuntra ungdomar att engagera sig mer i ansvarsfull konsumtion och goda kostvanor. Experimentera med nya material och tekniker. 2. Skapa en gourmetmeny Utforma en gourmetmeny för en särskild tilldragelse, kanske en födelsedagsfest, en första träff eller en examensfest. Eleverna bör skapa en meny med läckra och hållbara vattenbruksprodukter, antingen från närområdet eller hela Europa. 3. Vilka proteiner är bäst? En undersökning av de relativa fördelarna med olika former av protein, genom att jämföra pris med hälsofördelar. Detta är en mer komplicerad uppgift som kräver IKT-kunskap och den bör därför göras i en större grupp för att spara tid och fördela arbetsuppgifterna. Monkey Business Images dreamstime.com Odlad i EU - lär om europeiskt vattenbruk 10
12 03 Genomföra projektet Steg 3 Uppföljningsaktivitet 2. Vetenskap och teknik Det finns starka band mellan vetenskap och modern fiskodling. Vi föreslår därför att du låter eleverna ta fram affischer eller presentationer om de viktigaste aspekterna av vattenbruk. Grupperna kan sedan redovisa sina resultat för resten av klassen. Affischerna eller presentationerna kan antingen handla om de biologiska och ekologiska aspekterna av vattenbruk, eller om kemi/teknik för vattenbrukssystem. Här har vi följande förslag: 1. Processer och utrustning på en fiskodling Vilka processer som används och varför, hur fisken transporteras, först till odlingen och därefter till marknaden efter upptagning, och hur fisken utfordras är relevanta ämnen för projektet. 2. Livsstadier och skötsel av odlad fisk Varför används vissa arter i vattenbruket men inte andra? Vilka livsstadier har fisken och hur påverkar de odlingen av varje art (här kan dina elever undersöka odling av lax, öring och/eller musslor)? Mål för eleverna: Forska kring de vetenskapliga aspekterna av vattenbruk. Lära sig mer om akvatiska system och processer. Koppla ihop olika vetenskapliga perspektiv på olika kunskapsnivåer. Förstå utmaningarna och möjligheterna med odlad fisk och hur de ska skötas. Vetenskapligt utvärdera den miljömässiga hållbarheten.l. 3. Vattenbrukets miljömässiga hållbarhet, både när det gäller salt- och sötvattensodling Är vattenbruk skadligt för närmiljön eller fiskarter? Hur kan fodret för köttätande fisk förbättras? Här kan dina elever titta på integrerat multitrofiskt vattenbruk (länkar finns i avsnittet Bakgrund ) och dess fördelar. Awcnz62 dreamstime.com 4. Plats Uppgiften är att hitta en lämplig plats för en fiskodling inom landet. Viktiga faktorer att ta hänsyn till är nödvändigt utrymme, transport, vattenkrav, lokalbefolkningar osv. Eleverna får sedan redovisa sina val i varje skede. Sedan kan klassen rösta fram det bästa förslaget. Odlad i EU - lär om europeiskt vattenbruk 11
13 03 Genomföra projektet Steg 3 Uppföljningsaktivitet 3. Kommunikation Hållbarhet, miljöpåverkan, hälsa och nutrition och konsumentval är frågor som ständigt är aktuella i nyheterna. Vattenbruket är ett perfekt exempel på massmediernas inflytande. De kan hjälpa konsumenterna att göra bättre val, men kan även göra konsumenterna förvirrade eller till och med styra deras val om informationen har anpassats efter olika intressen. För att arbeta med språk- och uttrycksförmåga föreslår vi följande: 1. Journalistisk granskning En journalistisk granskning av kampanjer som antingen är för eller emot vattenbruk. Eleverna kan kartlägga kampanjer, artiklar och andra texter om vattenbruk och fundera ut argument för eller emot vattenbruk och om fördelar och risker. Resultatet kan ha formen av en artikel, en kort uppsats, en affisch eller en redovisning som visar resultaten. 2. Främja vattenbruk En kampanj för att främja det lokala vattenbruket som riktas till ungdomar och presenteras för skolan. Eleverna bör forska om det lokala vattenbruket och ta fram en positiv kampanj för att förklara fördelarna med vattenbruk för resten av skolan. Presentationen kan göras i form av ett bildspel, en video eller andra kreativa IKT-baserade lösningar. 3. Vattenbrukets historia Vattenbrukets historia i närområdet. Eleverna kan förbereda en redovisning om fiskodlingens historia i närområdet, från dåtid till nutid. Projektet kan omfatta sökningar på nätet, besök på skolans eller kommunens bibliotek eller att eleverna kontaktar fiskodlaren för att ställa kompletterande frågor. Det kan ha formen av ett nyhetsinslag eller en vanlig redovisning. Wavebreakmedia Ltd dreamstime.com Mål för eleverna: Kritiskt granska informationskampanjer. Diskutera för- och nackdelar med vattenbruk. Sammanfatta objektiva slutsatser om kampanjerna. Utforma och framställa nytt och kreativt innehåll. Använda IKT-baserade multimedialösningar. 4. Vattenbruket i samhället Undersöka socioekonomiska frågor i samband med vattenbruk. Frågor som bör täckas är lokalbefolkningen, livsmedelskällor och livsmedelssäkerhet, sysselsättningsmöjligheterna inom branschen och om det är mest ekonomiskt att importera odlad fisk eller producera lokalt. Projektet går in på djupet, så om du väljer den här linjen är det lämpligt att dela upp klassen i två grupper, där par från varje grupp väljer en aspekt att undersöka. Odlad i EU - lär om europeiskt vattenbruk 12
14 03 Genomföra projektet Steg 3 Uppföljningsaktivitet 4. Konst Livsmedel, fiskodling, yrken, fiskar, vattenlandskap eller till och med fiskars, musslors eller algers anatomi ger fantastiska möjligheter att utforska nya konstnärliga färdigheter, material och tekniker. Konstnärligt skapande är ett utmärkt sätt att arbeta med kontroversiella frågor genom bildlig framställning och tolkning. Eleverna får möjlighet att uttrycka sig med hjälp av många olika tekniker och stilar. Vi föreslår en konstnärlig tolkning av det lokala vattenbruket, antingen med inriktning på färdigheter eller för att lyfta fram ny kunskap om vattenbruk eller branschens betydelse i samhället. Här föreslår vi följande tre verksamheter: 1. Bildlig framställning av en fisk. Välja en lokal vattenbruksart och avbilda den. Vattenlevande djur ger goda möjligheter att arbeta med proportioner, våteffekter eller naturliga miljöer. Det kan vara anatomiska illustrationer eller mer konstnärliga och fria verk. Mål för eleverna: Observera och avbilda naturliga modeller (fiskar och/eller deras anatomi, en fiskodlare, miljön på en fiskodling). Utveckla nya konstnärliga färdigheter med anknytning till de särskilda egenskaperna hos vatten och vattenlevande organismer. Låt eleverna ge uttryck för sina egna synpunkter på ett konstnärligt sätt. Experimentera med nya material och tekniker 2. Vad är en fiskodling? Beskriv en fiskodlare eller en fiskodling från din ort, stad eller region. Försök att föreställa dig hur det är att arbeta som fiskodlare, antingen den fiskodlare du träffat eller en fiskodlare som din grupp har forskat om. Du kan också beskriva en fiskodling genom arkitektoniska eller schematiska diagram, planer, bildkollage eller tredimensionella modeller. Tannjuska dreamstime.com 3. Vattenbruket förr i bilder En historisk studie av fiskodling i området, med beskrivningar av olika typer av vattenbruk, förr, nu och hur det skulle kunna se ut i framtiden. Detta kan ta formen av en tecknad serie, affischer eller bildlig framställning genom att måla eller rita. Ge eleverna kreativ frihet att rita, måla, använda modellera, göra kollage eller använda digitala medier. Odlad i EU - lär om europeiskt vattenbruk 13
15 Crassostrea gigas 04 Bakgrundsinformation Vad är vattenbruk egentligen? Enligt EU:s definition betyder vattenbruk uppfödning eller odling av vattenorganismer med metoder som är avsedda att öka produktionen av dessa organismer utöver miljöns naturliga kapacitet och där organismerna förblir en eller flera fysiska eller juridiska personers egendom under uppfödningen eller odlingen och fram till och med upptagningen. Stefanos Kyriazis dreamstime.com Är det sant att vattenbruket är miljöfarligt? All mänsklig verksamhet, även vattenbruket, måste skötas på ett hållbart och ansvarsfullt sätt. EU:s miljöregler är bland de tuffaste och mest effektiva i världen. Men fiskodlarnas miljöroll är större än så: fiskodlingsdammar hjälper exempelvis till att bevara viktiga naturlandskap och livsmiljöer för vilda fåglar och hotade arter. Skaldjuren bidrar till renare kustvatten genom att ta upp näringsämnen som annars skulle försämra vattenkvaliteten. Du hittar mer information på webbplatsen Odlad i EU Overcrew55 dreamstime.com Enkelt uttryckt är vattenbruk en form av jordbruk i vattenmiljöer, som kan bedrivas både till sjöss och på land. Vattenbruksprodukter finns i dag i de flesta snabbköp och på matborden i Europa och världen. Den globala vattenbruksproduktionen är den snabbast växande branschen i världens livsmedelsekonomi, och ökar i genomsnitt med över sju procent per år. Varför behöver vi vattenbruk? Fisk och skaldjur är en viktig del av vår kost och det finns belägg för att man åt fisk redan för över år sedan. Än i dag äter miljardtals människor fisk och skaldjur regelbundet och fisk är den största proteinkällan för hundratals miljoner människor. Världens befolkning ökar i snabb takt och vattenbruket är nu viktigare än någonsin som den snabbast växande livsmedelsindustrin. Det globala vattenbruket försörjer redan världen med omkring 50 procent av all fisk och skaldjur som konsumeras varje år och vattenbruket fortsätter att öka för att tillgodose den allt större världsefterfrågan 2. Tack vare vattenbruket kan vi förbättra och kontrollera många salt- och sötvattensarters produktivitet och förfina metoderna för att se till att produktionen är miljövänlig, ekonomiskt lönsam och gynnsam för samhället. Vattenbruk är här för att stanna och kommer att fortsätta att växa under de kommande årtiondena eftersom livsmedelstryggheten är en viktig fråga och det krävs kontinuerliga framsteg i utvecklingen av effektivare produktionsmetoder och odling av nya arter. 2 Odlad i EU - lär om europeiskt vattenbruk 14
16 04 Bakgrundsinformation Vattenbruk, en europeisk framgångssaga Vattenbruk, särskilt i sötvatten, har en lång historia i Europa. I Medelhavsområdet var ostronodling och uppfödning av olika fiskarter i dammar välutvecklade på romartiden och hemgjorda system blev mycket populära bland välbärgade familjer. Hänvisningar till vattenbruk finns i både grekiska och latinska texter och historiska och arkeologiska belägg för fiskdammar finns i alla gamla grekiska och romanska territorier. Karl den store ( ) bestämde att fiskdammar skulle anläggas överallt där det var möjligt för att lindra problemen med att föda den till största delen romersk-katolska befolkningen, som inte fick äta kött på fredagar och under hela fastan. Som en direkt följd av detta började munkar utveckla odlingssystem för karp, den första odlade fisken i Europa, och deras kunskap spreds sedan i det medeltida Europa och överfördes till den marina miljön. Mycket av den viktigaste utvecklingen och forskningen i sektorn har sedan dess skett i Europa eller i samarbete med europeiska institutioner. Konstgjord befruktning av ägg från öring gjordes t.ex. först här i Europa (1739) och det första centrumet för vattenbruksforskning i världen byggdes 1852 i Huningue i Frankrike. Generellt sett omfattas det europeiska vattenbruket för närvarande av följande kategorier: Odling av skaldjur som blåmusslor, ostron och venusmusslor under naturliga förhållanden och med liten mänsklig påverkan. Extensiv odling av fiskarter som karpfiskar i sötvattendammar, flodfördämningar och flodmynningar. Intensiv odling av fiskarter som öring, lax, havsabborre och braxen i marina burar längs kusten. Intensiv odling av sötvattensfisk som öring på land i specialkonstruerade kanaler med vatten från naturliga källor eller med hjälp av recirkulationssystem med renat vatten. Extensiv odling av alger under naturliga förhållanden och med lite mänsklig påverkan. EU:s vattenbruk är också ledande i forskning om och utveckling av nya produkter, arter och produktionstekniker. Efter den gröna revolutionen på 1940-, 50- och 60-talen, då jordbruksproduktionen ökade enormt tack vare bättre utsäde, gödselmedel och bekämpningsmedel, fick även vattenbruket ett stort uppsving. Under loppet av dessa årtionden lyckades forskare skapa heltäckande lösningar för odling och förbättring av arter som lax, havsabborre och braxen, vilket ökade produktionstakten till industriella marknadsnivåer. Edosaodaro dreamstime.com Odlad i EU - lär om europeiskt vattenbruk 15
17 Några europeiska vattenbruksarter 04 Karp Öring (regnbåge) Japanskt jätteostron Havsabborre Bakgrundsinformation Karp infördes i Europa på romartiden. Redan vid den tiden ledde önskan att spara de vackraste exemplaren till ett genetiskt urval som har skapat den tåliga, köttiga och långlivade fisk vi har i dag, även i vilt tillstånd. Regnbågen är den viktigaste sötvattenodlade arten i det europeiska vattenbruket. Regnbåge är mycket tålig och växer snabbt, vilket innebär att den är särskilt väl lämpad för vattenbruk. I dag odlas regnbåge i så gott som alla EUländer, särskilt i kustländer med tempererat klimat. Det japanska jätteostronet infördes i Europa på 1970-talet. Tack vare sin snabba tillväxt och stora förmåga att anpassa sig till olika miljöer är det japanska jätteostronet i dag det mest odlade ostronet i världen, även i Europa. Havsabborren lever nära kuster och flodmynningar som är rika på mikroorganismer och har länge använts i det traditionella vattenbruket. På 1960-talet blev dock ungfiskarna alltmer sällsynta, i likhet med vad som skedde vid laxodlingarna i norra Europa, vilket ledde till att forskare i Medelhavsområdet utvecklade en intensiv odlingsprocess. Blåmusslor och medelhavsblåmusslor Musselodlingar har spritts över artens hela utbredningsområde, dvs. längs hela den europeiska kusten. De olika odlingsmetoderna förfinades i slutet av 1800-talet, då musselodlingen utvecklades som en billig proteinkälla. Guldsparid Guldspariden, som har fått sitt namn på grund av sitt guldfärgade huvud, har blivit en av de viktigaste fisksorterna inom det europeiska vattenbruket. Guldsparid säljs i olika storlekar, men oftast i portionsstorlek på mellan 400 och 600 gram, färska eller hela. Atlantlax Odlingen av lax går tillbaka till 1800-talet då kläckningsmetoder utvecklades i Storbritannien. De flesta moderna företag tar hand om laxen från ägg till slakt. Därefter går produkten vidare till bearbetningsföretag som framför allt säljer den färsk, styckad eller rökt, i skivor. Stör Sibirisk stör odlas nu i många europeiska länder som Frankrike, Belgien, Italien och Tyskland. Antalet odlingar ökar i syfte att framställa kaviar som är en mycket lönsam lyxprodukt. Sibirisk stör kan odlas i kanaler, runda tankar, dammar eller burar. De är köttätande och utfodras med pellets. Odlad i EU - lär om europeiskt vattenbruk 16
18 Förslag på frågor Acipenser baerii 05 Användbara resurser Är odlad fisk verkligen lika nyttig som vild? EU har stränga regler som ser till att maten är säker, bland annat gränsvärden för främmande ämnen i livsmedel. För odlad och vild fisk gäller samma gränsvärden. Ett strikt kontrollsystem ser till att all mat som hamnar på våra bord är säker, vare sig den kommer från EU eller någon annanstans. Du hittar mer information på webbplatsen Odlad i EU Frågor direkt till fiskodlaren: Hur kommer det sig att du började arbeta inom vattenbruket? Har du alltid varit intresserad av fisk och skaldjur? Tycker du om ditt arbete? Hur kommer det sig att du började arbeta på en fiskodling? Äter du fisk hemma? Var köper du den fisk du äter? Vad gör du exakt/vad har du för ansvar? Vad tycker du är roligast med vattenbruk? Om fiskfisken och processerna: Hur odlas fisk/skaldjur? Vad behöver de? Vilka arter odlar ni? Varför odlas just dessa arter och inte andra? Hur sköter ni fiskarna under deras livscykel? Hur tar ni upp dem? Vad får de för foder? Var får ni äggen eller ynglen ifrån? Använder ni antibiotika? Hur kan vattenbruket bidra till hållbarhet? Hur handskas ni med naturliga rovdjur? Har ni haft några problem med tjuvfiske? Odlar ni något annat än fisk? Om fiskodlingen: Är din fiskodling hållbar? Vad gör du för att göra den mer hållbar? Varför säger en del att fiskodling inte är hållbart? Är det lönsamt? Vilka ekonomiska risker finns det? Hur bidrar din fiskodling till lokalsamhället? Hur ser en dag på en fiskodling ut? Hur länge har fiskodlingen funnits? Är den ett familjeföretag? Vilken miljöpåverkan har vattenbruket i vårt lokala område? Bereder ni produkter på fiskodlingen? Hur kan man använda biprodukter och/eller återvinna avfall? Finns det några möjligheter att integrera fiskodlingens funktioner med andra saker, t.ex. grönsaksodling eller odling av alger? Investerar ni i forskning och utveckling? Hur räknar man fisken? Vattenbruket och vi: Hur kan man göra karriär inom vattenbruket? Rekommendera ett läckert recept på en vattenbruksprodukt! Har vattenbruk något att göra med vanliga akvarier som man har hemma? Odlad i EU - lär om europeiskt vattenbruk 17
19 Webblänkar Psetta maximus 05 Användbara resurser Europeiska kommissionen Odlad i EU FAO Europeiska och nationella vattenbrukssammanslutningar Federation of European Aquaculture Producers (FEAP) Medlemmar i FEAP Parlamentariska församlingen för Europa-Medelhavsområdet Europeiska teknik- och innovationsplattformen för vattenbruk (EATIP) Medlemmar i EATIP Odlad i EU - lär om europeiskt vattenbruk 18
20
Världsfiske och vattenbruk
Ett hållbart svenskt vattenbruk forskning och utveckling för framtida möjligheter Vattenbrukscentrum Väst Kristina Snuttan Sundell Björn Thrandur Björnsson Susanne Lindegarth 100 Världsfiske och vattenbruk
Bästa vattenbruksmetoderna för Östersjöregionen
Bästa vattenbruksmetoderna för Östersjöregionen Utvecklingen av ett hållbart vattenbruk Då produktionen inom jordbruk och fiske inte längre kan öka i samma takt som efterfrågan, erbjuder vattenbruket en
STÖD BARN MED ADHD I KLASSRUMMET
STÖD BARN MED ADHD I KLASSRUMMET Det här kapitlet ger råd om bra sätt att stödja barn med ADHD i klassrummet. Här finns även förslag på metoder som kan användas för att hjälpa till att skapa en bra stödstruktur.
Storyline Familjen Bilgren
Storyline Familjen Bilgren Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs 4 6 Eleverna får till en början möta familjen Bilgren som bor i Ringstorp. Familjen
VÄRLDENS LÄNDER RESAN
LÄRARHANDLEDNING FRÅN UTRIKESPOLITISKA INSTITUTET TEMA VÄRLDENS LÄNDER RESAN Beställ mer material på vår hemsida eller via info@ui.se, Telefon: 08-511 768 05, Fax: 08-511 768 99 VÄRLDENS LÄNDER RESAN Resan
Tal vid konferensen "Can the market work for nature" på Wiks slott
Startsidan för www.regeringen.se Hoppa till sidinnehållet Hoppa till sidmenyn Anpassa webbplatsen Lyssna Press Avancerat sök Sök Sök Här är du: Regeringen och Regeringskansliet Publikationer Så styrs Sverige
12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik
12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika
Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?
Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken
2011-03-30 LS 0906-0526. Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon
Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 Ankom Stockholms läns landsting 2011-03-30 LS 0906-0526 2011-03» 3 0 j lanostingssrvrelsew Dnr. Landstingsstyrelsen j 1 1-04- 1 2 * 0 44
Förslag på lektionsupplägg: Dag 1- en lektionstimme
MiniKonsulter Fångar upp elevernas naturliga kreativitet och nyfikenhet genom problemlösning i arbetslivet samt ökar elevernas naturliga intresse för problemlösning och innovationer. Skapar och bibehåller
Studieplan Ju förr desto bättre. CBM Centrum för biologisk mångfald
Studieplan Ju förr desto bättre CBM Centrum för biologisk mångfald Studieplanen till Ju förr desto bättre är framtagen av Centrum för biologisk mångfald i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan och
Sammanfattning av utställningen. En del i projektet Minska matsvinnet i Knivsta kommun
Sammanfattning av utställningen Vår härliga matresa En del i projektet Minska matsvinnet i Knivsta kommun Projektet Minska matsvinnet Produktion och konsumtion av livsmedel står för en stor miljöpåverkan,
Olika lärostilar... Länder... (Vi har tyvärr bara fått med tre länder då vi inte har haft så många som forskat varje gång)
Olika lärostilar... Som många vet så finns det många olika sätt att lära sig på dem vanligaste är att man lär sig genom att lyssna och tala, läsa och titta på bilder. De flesta lär sig även genom att få
Elevernas Researcharbete Biologi Utdrag ur kursplanen för biologi
Elevernas Researcharbete Elevernas researcharbete är det moment som särskiljer Film For Real metoden från alla tidigare informationsinsatser om droger. För deltagande skolor i kommunerna innebär detta
"Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss?
"Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss? Susanne Johansson, Institutionen för ekologi och växtproduktionslära, SLU, tel: 018-67 14 08, e-post: Susanne.Johansson@evp.slu.se Varifrån
Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?
Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?
Ta vara på ögonblicken
Pressmaterial IKEA katalogen 2016 kontakt: press.sto@ikea.com Ta vara på ögonblicken Ta vara på ögonblicken Årets IKEA katalog är tillägnad ett tema som skapar mänsklig gemenskap på ett naturligt sätt.
På Orust nns drygt 6 000 ha åkermark och cirka 1 300 ha betesmark. Lantbruksnämnden klassi cerade 1990 jordbruksmarken i tre kategorier:
5 AREELLA NÄRINGAR AREELLA NÄRINGAR 5.1 JORDBRUK Jordbruket är en näring av nationell betydelse enligt miljöbalken 3:4. Det betyder att brukningsvärd jordbruksmark inte får tas i anspråk för annat ändamål,
Naturorienterande ämnen
OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen
A. Synpunkter på fostrings och undervisningsuppgiften inom den grundläggande utbildningen
VARFÖR OCH I VILKET SYFTE BEHÖVS DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN? Sammandrag av kommentarer till den första frågan i den öppna diskussionen på nätet om mål och timfördelning för den grundläggande utbildningen
Frågor och svar om EU:s nya syn på odling av genetiskt modifierade organismer
MEMO/10/325 Bryssel den 13 juli 2010 Frågor och svar om EU:s nya syn på odling av genetiskt modifierade organismer Varför antar kommissionen det här lagstiftningspaketet idag och vad ingår? I mars 2010
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2011:43 LS 0906-0526 1 (2) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Föredragande landstingsråd: Gustav Andersson
Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar.
Ung Företagsamhet Fyrbodal jobbar med att få fler företagsamma barn och ungdomar. I drygt 30 år har vi jobbat med UF-företag på gymnasienivå. Nu gör vi en nysatsning där elever och ni lärare på grundskolan
Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 2 2. Mål och riktlinjer sida 3 2.1 Normer och värden sida 3 2.2 Utveckling och lärande sida
FÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 31.5.2012 2011/0380(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet till fiskeriutskottet
2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman
2009Idéprogram Fastställt av förbundsstämman Många små steg till ett hållbart samhälle 2 i n n e h å l l Idéprogrammet i korthet 3 Människosyn 4 Bildningssyn 5 Demokratisyn 7 Kultursyn 7 Hållbar utveckling
Vad händer sen? en lärarhandledning
Vad händer sen? en lärarhandledning Syfte och avsändare Den här lärarhandledningen är ett komplement till häftet Vad händer sen?, ett häfte från Returpack som sammanfattar hur återvinningen av burkar och
Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel
Partistyrelsens kansli Stockholm 2011-11-08 Barnfattigdom Arbetsplan för en studiecirkel 2 (8) Ta ut riktningen i en studiecirkel Det här är en arbetsplan som hjälper er att genomföra en studiecirkel om
Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel
Diarienr 2013/143-KS nternati Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel Beslutad av Kommunstyrelsen 12 juni 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker
Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.
Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
Geografi 4-6 Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer
Policy för hållbar utveckling och mat
Policy för hållbar utveckling och mat Bakgrund och syfte Bakgrund - Matens betydelse - mer än ett mål mat i Malmö I Malmö stad är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla,
Nyhet! Upplaga 1. Vision utbildningar. Mentorskapsprogram. för avdelningar och klubbar. *Förslag på utbildningsmaterial*
Nyhet! Upplaga 1 Vision utbildningar Mentorskapsprogram för avdelningar och klubbar *Förslag på utbildningsmaterial* Ett arbetsliv där alla får plats och behövs och som ger möjlighet till gemenskap och
Förutsättningsfrågor för fri och självständig organisering av. Sveriges Elevkårer
Sida 1 av 9 Förutsättningsfrågor för fri och självständig organisering av Sveriges elever Beslutat av Kongress14 Sida 2 av 9 Förutsättningsfrågor för fri och självständig organisering av Sveriges elever
Beviljade verksamhetsstöd 2016
Beviljade verksamhetsstöd 2016 Organisation Verksamhet 2016 Beviljat belopp 1 Sveriges Konsumenter Sveriges Konsumenter är en paraplyorganisation med 28 medlemsorganisationer som arbetar för konsumenternas
Kronoberg inför 2010. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010
Kronoberg inför 2010 s valprogram 2006 2010 Vision: I Kronobergs län skapar vi det goda livet! Vi tar tillvara det vi är bra och unika på. Känslan av det goda livet lever och sprids långt utanför våra
Kommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun
Kommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun 2014-2016 2014-05-19 1. Syftet med planen Syftet med denna kommunikationsplan är att tydliggöra hur vi ska arbeta med miljökommunikation. Planen
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i
Reviderad pedagogisk metodik
Reviderad pedagogisk metodik för lärare i undervisning av nationell och europeisk litteratur med stöd av interaktiva ITverktyg FÖRKORTAD VERSION Introduktion Denna slutliga versionen av dokumentet har
6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.
6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv Låt oss säga att du vill tänka en positiv tanke, till exempel Jag klarar det här galant. och du vill förbli positiv och fortsätta tänka den här
Praktikrapport Strandberghaage
Samhällsvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning Tidigare utbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap Praktikrapport, våren 2011
En presentation av de moment vi kommer att arbeta med under år 3. Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå
LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) år 3 En presentation av de moment vi kommer att arbeta med under år 3. Förmågor som ska tränas: Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser,
Mata fåglar. Mata fåglar. Studiehandledning till. Mata. fåglar. Niklas Aronsson SOF. En studiehandledning från Studiefrämjandet
Mata fåglar Mata fåglar Studiehandledning till Mata SOF Niklas Aronsson fåglar En studiehandledning från Studiefrämjandet Vad är en studiecirkel? En studiecirkel är en liten grupp människor som samlas
SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6
SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6 Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att behärska en slöjdprocess i sin helhet. Slöjd är ett läroämne där eleverna med hjälp av många olika slags material
Observationer i granskning av undervisning
1 (8) Observationer i granskning av undervisning Vad är en observation? En observation kategoriseras som en s.k. interaktiv metod, i likhet med exempelvis intervjuer. Med andra ord så deltar inspektören
Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.
Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,
Femkamp i hållbar grisuppfödning Sverige utklassar resten av EU
Femkamp i hållbar grisuppfödning Sverige utklassar resten av EU 1. Friska djur behöver inte antibiotika! Sverige var först i världen då riksdagen 1986 förbjöd användning av antibiotika i foder i syfte
Förarbete, planering och förankring
Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska
Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent
Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Löneutveckling och fler jobb Löneutjämning och högre arbetslöshet 2 Lägre trösklar ger fler jobb LO-förbunden har inför 2013 års avtalsförhandlingar
Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj
1(6) Landsbygdsavdelningen Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj Mötet inleddes med följande presentationer: Prövning och tillsyn av fiskodling enligt
Enkät för det offentliga samrådet
SAMMANFATTNING Enkät för det offentliga samrådet Under april juli 2015 genomförde Europeiska kommissionen ett öppet offentligt samråd om fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet. Samrådet var en
Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"
SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala
Vad gör Åland unikt: Finns mycket kunskap inom många olika områden. Stolt företagshistoria.
I gruppen med Lotta Berner som samtalsledare medverkade Camilla Sommarström, Rebecka Eriksson, Michael Taevs, Alexandra Sjöblom, Gisela Linde och Mikael Wennström. Vad gör Åland unikt: Stor kärlek och
Rapport. Grön Flagg. Mittpunktens öppna förskola
Rapport Grön Flagg Mittpunktens öppna förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-16 11:18:22: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Ni har anpassade och engagerande
Lektionsupplägg: I jakten på en snygg bränna
HÅLL SVERIGE RENTS Lektionsupplägg: I jakten på en snygg bränna Eleverna jobbar parvis med att skriva manus och skapa egna informationsfilmer (2 4 minuter) för målgruppen ungdomar om hur man solar säkert.
Inför nationella proven i Biologi
Inför nationella proven i Biologi Natur och samhälle Hur människan påverkar naturen lokalt och globalt: t.ex. växthuseffekt, nedskräpning miljöfarliga ämnen, övergödning, försurning Under sommaren drabbas
Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?
Elevkår, vadå? Alla elever i skolan tillhör skolans elevkår, på samma sätt som att alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Genom en elevkår har eleverna ett representativt organ för att försvara
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den, 19.03.2002 C(2002) 708 Ärende: Statligt stöd nr N 327/01 Sverige Stöd till trädgårdsnäringen Herr Minister, Jag har äran att meddela Er att kommissionen inte har några
Utlysning av projektmedel
Utlysning av projektmedel Effektiva och hållbara produktionssystem inom vattenbruk och jord-och trädgårdsbruk Finansiärer Formas, Mistra och Lantmännens forskningsstiftelse Utlyst belopp Särskilda villkor
Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan
Sida 1 av 6 Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Bakgrund För tredje året i rad arrangeras Europeiska Mobilitetsveckan, mellan den 16:e och 22:e september.
Max18skolan årskurs 7-9. Utbildning
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad av något skäl. Genom att reflektera
Umeå 13-29 april 2015 och lite till. För alla elever och pedagoger från förskoleklass till årskurs 9
Umeå 13-29 april 2015 och lite till För alla elever och pedagoger från förskoleklass till årskurs 9 Måndag 13 april [1] Fysikskoj med leksaker och flytande kväve Eleverna får själva prova på fysikleksaker
Riktlinjer för upphandling av livsmedel Knivsta kommun
Riktlinjer för upphandling av livsmedel Knivsta kommun Antagna av kommunfullmäktige den 23 maj 2013, 121 Riktlinjer för upphandling av livsmedel i Knivsta kommun Dessa riktlinjer utgör komplement till
EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för utveckling och samarbete FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för utveckling och samarbete
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för utveckling och samarbete PRELIMINÄR VERSION 2003/2078(INI) 22 augusti 2003 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling och samarbete till utskottet för
VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN
VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,
Elevdemokrati och inflytande
Elevdemokrati och inflytande Student democracy and influence Projektarbete VT-13 Karin Bylund NVSP3 Handledare: Yvonne Toth Innehåll 1. Inledning... 3 1:1 Inledning... 3 1:2 Sammanfattning... 3 1:3 Syfte
Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?
Lärarhandledning Klappa en vän. Från förskolan till årskurs 3 Inledning Klappa en vän är en lektion som bygger på att barnen ska lära sig mer om de sällskapsdjur vi har hemma. Många barn vill ha ett djur
Hållbart Mode. Skapa och laga. Ett utbildningsmaterial från Stilmedveten & Sveriges Konsumenter
Hållbart Mode Skapa och laga Ett utbildningsmaterial från Stilmedveten & Sveriges Konsumenter Skapa och laga Varför ska vi laga? Syfte med Lektionen Temat handlar om det egna skapandet och hur vi kan använda
Koncernchef Lars G. Nordströms anförande Posten Nordens årsstämma 14 april 2010
Koncernchef Lars G. Nordströms anförande Posten Nordens årsstämma 14 april 2010 Bästa stämmodeltagare! 2009 var ett år då våra kunder var mer nöjda än någonsin det vet vi genom våra mätningar. Det var
Internationella rapporten 2013
Internationella rapporten 2013 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.
IT:s ställning i skolan. Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser
IT:s ställning i skolan Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser Digital kompetens begreppet IT i skolan Begreppet Nuläge Webbstjärnan Mål Innehåll Exempel på digital kompetens
Mentorguide. Handledning för mentorer i mentorprogram på Chalmers
Mentorguide Handledning för mentorer i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 2 Så här används guiden... 4 3 Översikt över mentorprogrammet... 5 3.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 3.2 Mentorprogrammets
BenEx Flex Benefits for Expatriates
Försäkring för utlandsanställda Januari 2016 Trygghet i utlandet Jamil, SPP BenEx Flex Benefits for Expatriates Information till arbetsgivare Trygghet för dig som är anställd utomlands Benefits for Expatriates
Vår syn på tillsatser & vår mat
Vår syn på tillsatser & vår mat September 2009 Innehåll s.3 Vår syn på tillsatser s.4 Vår målsättning s.5-6 Vårt arbete s.7 Annat om vår mat s.8 Vår syn på kvalitet och ansvar s.9-10 Kort om Findus s.11-12
Lilla lyckohjulet Lina
Lilla lyckohjulet Lina Lyckohjulet snurrar och du kan spela precis som på tivoli! Se en film på produkten: http://youtu.be/mlh6rpuhqmm Vilket material behöver man? Trälist 15 x 33 mm Plywood 8 mm Träskruv
Importera färdigförpackade livsmedel
Importera färdigförpackade livsmedel Information till dig som vill importera färdigförpackade livsmedel Starta verksamheten I den här broschyren kan du som vill importera och sälja färdigförpackade livsmedel
Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap.
Praktikrapport Louisa Flores Praktikplats Global Utmaning Birger Jarlsgatan 27 111 34 Stockholm Utbildning Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande
Slutrapport för projektet
(7) Slutrapport för projektet Uddebos ekologiska samodling Datum: /-5... Journalnummer: Projekttid: 205020 till 2050. Kontaktpersoner i projektet: (Uppgifter på personer som kan svara på frågor om projektet
Hur mår miljön i Västerbottens län?
Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken
Våra vägval för Dalarnas väg in i framtiden
Våra vägval för Dalarnas väg in i framtiden Det är dags att välja för de närmaste åren. Våra prioriteringar är tydliga: Jobben är viktigast. Sedan skolan och välfärden. Mindre klasser och fungerande vård
Särskild undervisning för vuxna. Välkommen att studera på. Särvux
Särskild undervisning för vuxna 2016 2017 Välkommen att studera på Särvux 1 Välkommen till särskild utbildning för vuxna på Lidingö Du som fyllt 20 år och har en utvecklingsstörning eller en förvärvad
Läs mer på www.storyline.se
Bilgren hela Storyline.doc Sidan 1 av 7 Till pedagogerna Vad är Storyline? Storyline är ett arbetssätt där vi jobbar med målen i form av en berättelse. Vi använder berättelsens form för att skapa sammanhang
KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET
Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,
Broskolans röda tråd i Bild
Broskolans röda tråd i Bild Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket. Detta
Lärandet. Lekfullhet. Vårt Kunskapscenter får genom praktiska och mer sinnliga aktiviteter barn och unga intresserade av energi och miljö
Lärandet Kunskapscentret ska utveckla lärandet om hållbar utveckling samt ge Halmstads skolor en ny arena att luta sig mot för att nå uppsatta mål. Lekfullhet Vårt Kunskapscenter får genom praktiska och
om att anordna föreningsstyrelsesamling i unf
om att anordna föreningsstyrelsesamling i unf Fss-manualen anordna föreningsstyrelsesamling i unf innehåll Det du håller i din hand är ett viktigt verktyg för att utveckla UNF:s föreningar och deras arbete
Sagor och berättelser
Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter
Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.
a k i l o s n r a B r o k l l i v s v i l Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. Välkommen att arbeta med Rädda Barnens material som berör en av våra mest existentiella
Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan
1(7) Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Bakgrund Varje år arrangeras European Mobility Week, mellan den 16:e och 22:e september. Deltagande europeiska
Sektorsprogram KULTUR. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den.
Sektorsprogram Sektorsprogram KULTUR Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den. 2016-2019 Sektorsprogram- Kultur sidan 1 av 3 Kultur... 2 Bakgrund... 2 Nuläge... 2 Framtid... 2 Mål... 3 Inriktning...
Syftet med lektionen är att eleverna får lära sig mer om mat, traditioner och högtider.
Ämne: Svenska, Hem- och konsumentkunskap, Modersmål, Engelska Årskurs: 4-6 SYFTE Syftet med lektionen är att eleverna får lära sig mer om mat, traditioner och högtider. GENOMFÖRANDE Eleverna får välja
LYCK. Tips och idéer till roliga och lärorika lektioner i samband med aktuellt tema i Lyckoslanten. Nr 2 2010 Spara & Låna
L e k t i o n st i p s f r å n S w e d b a n k o c h S pa r b a n k e r n a LYCK SLANTEN Tips och idéer till roliga och lärorika lektioner i samband med aktuellt tema i Lyckoslanten. Nr 2 2010 Spara &
GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag
GEOGRAFI Läroämnets uppdrag Undervisningen i geografi har till uppgift att stöda uppbyggandet av elevens världsbild. Eleven vägleds att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och i världen och får
Kvalitet Tillväxt Balans. Danska grisars miljöpåverkan
Kvalitet Tillväxt Balans Danska grisars miljöpåverkan 2011 2011 Danska grisars miljöpåverkan All jordbruksproduktion har miljöeffekter. I debatten om grisproduktionens miljöpåverkan lyfts ofta det svenskproducerade
Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten?
Title Body text 1 Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Mats Alfredson Anna Jiremark Eskilstuna 14 mars 2013 2 3 Att agera för en framtid på en
Pedagogiskt material i anknytning till Smid medan järnet är varmt
Pedagogiskt material i anknytning till Smid medan järnet är varmt Detta pedagogiska material bygger på Västanå Teaters föreställning av Smid medan järnet är varmt som spelas 2014-2015. Materialet syftar
Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst
Bildkonst Läroämnets uppdrag årskurs 1 2 Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt
MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06. Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson
MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06 Dnr 511-1375-15 1(7) Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård 2015-11- 03 angående undersökningen i riksintresseområdet Filehajdar, Hejnum hällar
Arbetsplan Stockby Förskola
Arbetsplan Stockby Förskola Vi som arbetar på Stockby förskola Sara Rogö Chi Le Anette Hillerudh Enikö Abdallah Juhos Johanna Spindler Moniqa Hollén Bodil Ornby Annica Sabel Förskollärare 40 tim/v Förskollärare
Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö
Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö 2012/2013 Umeå Kommunfullmäktige mål för För- och Grundskola 2011-2013: En skola för alla där barns och ungdomars rätt: - att känna sig trygga, respekterade,