Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet
|
|
- Gerd Berglund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet Några basfakta Enligt SCB äter vi i Sverige ca 12 kg fisk och fiskprodukter per år Det globala medeltalet är 17 kg I Portugal är siffran 54 kg! Europa importerar 65% av all fisk och skaldjur som konsumeras, från alla världsdelar Svenskt fiske och fiskodling är inte i närheten av att täcka den nuvarande inhemska konsumtionen och vi borde äta ännu mer fisk och skaldjur Det kommersiella fisket kommer inte knappast att öka
2 Fiskodlingens status i Sverige y Total vattenbruksproduktion år 2006 = ca 9600 ton (enligt SOU 2009:26) varav ca 3800 ton fisk och blåmussla i havet, övrigt i sötvatten y 6800 ton regnbåge, 1791 ton blåmussla, 567 ton röding, mindre mängder öring och ål Fiskodlingens status i Sverige y Total vattenbruksproduktion år 2006 = ca 9600 ton (enligt SOU 2009:26) varav ca 3800 ton fisk och blåmussla i havet, övrigt i sötvatten y 6800 ton regnbåge, 1791 ton blåmussla, 567 ton röding, mindre mängder öring och ål y Uppskattad produktion 2011 ca ton, varav ca 9000 ton regnbåge och ca 1500 ton röding y Större delen av expansionen i regleringsmagasinen ( ton tillståndsgiven volym, produktionen under uppbyggnad)
3 Kommer nya odlingsarter att synas i Sverige? Även om det ena inte utesluter det andra så debatteras två principiella riktningar för utvecklingen av Europeisk fiskodling: Ökad volym av de redan etablerade arterna Kommer nya odlingsarter att synas i Sverige? Även om det ena inte utesluter det andra så debatteras två principiella riktningar för utvecklingen av Europeisk fiskodling: Ökad volym av de redan etablerade arterna Ökad diversifiering med odling av nya arter
4 Ökad volym av de etablerade arterna som lax: Fördelar y Känd biologisk livscykel y Känd odlingsteknik och odlingsbetingelser y Anpassad foder y Utvecklade vacciner y Starkt avelsprogram Nackdelar y Alla ägg i samma korg y När mättas marknaden? y Små marginaler y Ensidigt utbud Källa: FAO Fisheries Statistics Biologiska/ tekniska Ekonomiska y y y y y y Tid och insatser innan odling fungerar y Kostnader för avel y Tekniska anpassningar y Marknadens storlek och utvecklingspotential y Lönsamhetsmarginal Reproduktion Variation i livshistoria Startutfodring och foder Sjukdomar Tillgång till lämpliga miljömässiga odlingsbetingelser y Förutsägbarhet
5 Varför då över huvud tagit diskutera nya arter i fiskodling? I jordbruket har vi egentligen bara 4 större djurslag; kor, grisar, höns och får vi behöver inte fler arter i Europa!? Då räcker det kanske också med en vit och en röd i fiskdisken? Fördelar med etablering av nya odlingsarter Odlingsarter som passar olika klimat/miljöer ökar starkt möjligheterna för utvecklingen av näringen i hela landet Nya produkter kan väcka konsumenternas intresse Konsumenterna är vana vid stort utbud av fisk kan vi fortsätta tillhandahålla det utan odling? Kolja Rödspätta Hälleflundra Marulk Röding Fläckig havskatt Lax Torsk Konsumtionen stimuleras av ett stort utbud också viktigt med färdiga rätter och smarta förpackningar
6 Etablering av ny odlingsart i Sverige: röding Art med biologiska egenskaper som passar för ett liv i odling Typisk extrem kallvattensart, men där mycket av redan från andra laxfiskarter känd odlingsteknik kan tillämpas Intressanta marknadsförutsättningar TROTS det har det tagit närmare 25 års utvecklingsarbete för ett genomslag för arten! Rödingodlingens utveckling avelsarbetet 1985 Odlingscykel 3 4 år Relativt långsam tillväxt, lågt foderutnyttjande Tidig könsmognad (40 100% innan 500g) Variabel kvalitet 2005 Odlingscykel år Snabb tillväxt, högt foderutnyttjande Sen könsmognad (<10% innan 500g) Förbättrad köttfärg och kvalitet Foto: E Brännäs Produktionskostnaden ned minst 40% (teoretiskt)
7 Hållbart 1: Fiskodling i regleringsmagasin Anders Alanärä kommer att berätta mer om detta Foto: E Brännäs Hållbart 2: Landbaserade odlingar med höggradig rening Kan utgöra ett framtidsalternativ i känsliga kustområden på västkusten och i Östersjön Biologiska reningssystem fungerar bäst vid temperaturer över 20 o C, varför fiskarter som trivs i relativt höga temperaturer torde vara mest aktuella Utgör en väldigt kontrollerbar miljö med tanke på ljus, temperatur, vattenkvalitet, sjukdomar m.m.
8 Hållbart 2: Landbaserade odlingar med höggradig rening Piggvarsodling, Guangdong, Kina Foto: BTh Björnsson Hållbart 3: Multitrofa odlingssystem Odling av fisk kombineras med odling av organismer som tar upp oorganiska och organiska utsläpp från vattnet; alger, musslor, ostron, sjögurkor Kan vara havsbaserade eller landbaserade
9 Hållbart 3: Multitrofa, landbaserade odlingssystem Recirkulerande (97%) vattenbruk, Dalian, norra Kina Foto: BTh Björnsson Hållbart 3: Multitrofa, marina odlingssystem Exempel från Bay of Fundy, Kanada Foto: M Sawhney Foto: GK Reid Oorgansikt spill (ammonik, fosfor) från laxodlingen fungerar som gödsel för algodlingen Organiskt spill (kväverikt) från laxodlingen fungerar som närning för musselodlingen
10 Hur kommer nya arter att märkas för konsumenterna? Kanske inte alls! Men möjligheterna finns och mångfald samt hållbar produktion blir intressant på en framtida marknad Nya intressanta kandidatarter och intressanta nya teknikkoncept finns, men utvecklingsarbetet kräver systematik, uthållighet och resurser, som idag den lilla Svenska näringen inte kan svara för. Sverige har förutsättningar att bli ledande när det gäller hållbar fiskodling! Detta är ett område där samhället bör bidra kraftfullt och långsiktigt genom en bred satsning Den föreslagna satsningen Resurser tillförs SLU:s strategiska forskningsprogram för fiskodling och vattenbruk. Göteborgs universitet (GU) tillförs resurser för att fortsätta att utveckla vattenbruksrelaterad forskning när det gäller musslor, ostron och marina fiskarter. SLU och GU samordnar sin forskning på vattenbruksområdet. Särskilda medel för vattenbruksforskning tillförs FORMAS för öppen sökning, oberoende av institution. Dessa medel fördelas utifrån såväl vetenskapliga som tillämpade kriterier.
11 Aktiva samarbetsgrupper GU SLU Göteborgs universitet Vettenbrukscentrum Väst Sveriges Lantbruksuniversitet Vettenbrukscentrum Norr Resurser tillförs SLU:s strategiska forskningsprogram för fiskodling och vattenbruk. Göteborgs universitet (GU) tillförs resurser för att fortsätta att utveckla vattenbruksrelaterad forskning när det gäller musslor, ostron och marina fiskarter. SLU och GU samordnar sin forskning på vattenbruksområdet. Särskilda medel för vattenbruksforskning tillförs FORMAS för öppen sökning, oberoende av institution. Dessa medel fördelas utifrån såväl vetenskapliga som tillämpade kriterier. Med det vill Lars Ove Eriksson och jag tacka för uppmärksamheten! Särskilt tack till Jón Baldur Hlíðberg för illustrationer
Testbädd för vattenbruk
Testbädd för vattenbruk TEMA: BLUE GROWTH - Havet och framtida möjligheter Vattenbrukscentrum Väst Susanne Eriksson Vad är vattenbruks-centrum Väst? En centrumbildning på GU, med stöd av VGR. Huvudsyfte:
Läs merVärldsfiske och vattenbruk
Ett hållbart svenskt vattenbruk forskning och utveckling för framtida möjligheter Vattenbrukscentrum Väst Kristina Snuttan Sundell Björn Thrandur Björnsson Susanne Lindegarth 100 Världsfiske och vattenbruk
Läs merINNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö
INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT Susanne Lindegarth Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö Vem är jag? Forskare och marinbiolog med placering på Lovénccentret
Läs merEffektiva och hållbara produktionssystem inom vatten- och jordbruk. NOMACULTURE
Effektiva och hållbara produktionssystem inom vatten- och jordbruk. NOMACULTURE Development of NOvel, high-quality MArine aquaculture in Sweden - with focus on environmental and economic sustainability
Läs merSmåskalig marin fiskodling
Småskalig marin fiskodling E1 projekt inom Samförvaltningen Norra Bohuslän Ane1e Ungfors, Maria Kvarnbäck och Susanne Lindegarth! Vad är Vattenbrukscentrum Väst? Samordna forskning & utbildning Erbjuda
Läs merLandbaserade Vattenbruk i Recirkulerande Akvatiska System (RAS) (en (förhoppningsvis) snabb överblick!) Jason Bailey VCO
Landbaserade Vattenbruk i Recirkulerande Akvatiska System (RAS) (en (förhoppningsvis) snabb överblick!) Jason Bailey VCO Det nya vattenbruket? Det är inte nytt Över 8000 år sedan odlade man ål i Australien
Läs merVÄLKOMNA! WORKSHOP OM NYA FODER RÅVAROR TILL FISK OCH KRÄFTDJUR FÖR UTVECKLING AV HÅLLBART VATTENBRUK
VÄLKOMNA! WORKSHOP OM NYA FODER RÅVAROR TILL FISK OCH KRÄFTDJUR FÖR UTVECKLING AV HÅLLBART VATTENBRUK Program Nya foder råvaror till fisk och kräftdjur för utveckling av hållbart vattenbruk 9:30 Kaffe
Läs merOdla och levandeförvara fisk
Odla och levandeförvara fisk guide för nybörjare Slutsatser, tips och råd från projekt Småskalig marin fiskodling. 1 Denna guide baseras på en rapport om fiskodling skriven av Anette Ungfors, forskare
Läs merTjärnölaboratoriet. Göteborgs universitet
Tjärnölaboratoriet Göteborgs universitet Tjärnölaboratoriet grundat 1963 Kristinebergsstationen grundad 1877? Lars Afzelius 1974-1999 Kerstin Johannesson 1999-2008 2018-2021 Kosterhavets nationalpark 247
Läs merPlanering för va-enbruk
Planering för va-enbruk 22 september 2015 Carl Dahlberg Dahlberg.cmo@gmail.com Per.bergstrom@bioenv.gu.se Projektgruppen Carl Dahlberg Tillväxt Norra Bohuslän/Konsult Ulla Olsson Lysekil Kommun/Fiskekommunerna
Läs merAnteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj
1(6) Landsbygdsavdelningen Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj Mötet inleddes med följande presentationer: Prövning och tillsyn av fiskodling enligt
Läs merHållbara foder och välfärd för fisk och människa
Hållbara foder och välfärd för fisk och människa Kristina Snuttan Sundell och Eva Brännäs Zoologisk institutionen och Vattenbrukscentrum Väst Göteborgs Universitet Institutionen för vilt, fisk och miljö
Läs merKlimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet
Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merGöteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp
Göteborgs Universitet Uttag 2016-01-14 3 webb artiklar Nyhetsklipp Minskad köttkonsumtion för hållbar havsmiljö Riksdagen 2015-11-02 13:00 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster - Havsmiljöinstitutet
Läs merKunskapsläge och framtid för svenskt vattenbruk - ett västligt perspektiv
Kunskapsläge och framtid för svenskt vattenbruk - ett västligt perspektiv Kris%na Snu+an Sundell, professor zoofysiologi GU Na#onella Va*enbrukskonferensen 2018 Södra Berget Sundsvall Pågående projekt
Läs merInformation från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016
Kan musselodling kan vara ett sätt att rädda den övergödda Östersjön och samtidigt skapa en ny näring för foderproduktion i kustområdena? Välkommen till en informationsträff tisdag den 13/12 kl 13:00 16:30
Läs merIndustriell symbios i Sotenäs kommun
Industriell symbios i Sotenäs kommun Först: Vad är industriell symbios? Sedan: Det här är jag och det här är Hifab Varför började Sotenäs kommun arbeta med industriell symbios? Hur har kommunen arbetat?
Läs merFiskguiden 2014. Frågor & svar
Fiskguiden 2014 Frågor & svar 1 Vilka är de största nyheterna i årets Fiskguide? Nordhavsräkan blir rödlistad överallt utom i Barents hav vilket innebär att vår svenska västkusträka får rött ljus. Orsakerna
Läs merSVENSKT VATTENBRUK. mat och miljö hand i hand. Rapport från Nationell Vattenbrukskonferens 2009 Lysekil 8-9 oktober
SVENSKT VATTENBRUK mat och miljö hand i hand Rapport från Nationell Vattenbrukskonferens 2009 Lysekil 8-9 oktober Författare: Susanne Lindegarth & Carl-Gustaf Thulin a" måla en tavla är hårt arbete a"
Läs merMiljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet
Miljösituationen i Västerhavet Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Hur mår havet egentligen? Giftiga algblomningar Säldöd Bottendöd Övergödning
Läs merVATTENBRUK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
VATTENBRUK Ämnet vattenbruk behandlar odling av vattenlevande organismer. För en optimal produktion och hög kvalitet på de odlade produkterna krävs en kombination av biologiska, tekniska och ekonomiska
Läs merMusselodling: för- och nackdelar för samhälle och miljö
Musselodling: för- och nackdelar för samhälle och miljö Boel Lanne F d läkemedelsforskare, doc biokemi, öbo Ordf Naturskyddsföreningen i Bohuslän Vice ordförande Vattenrådet för Bohuskusten Musselodling:
Läs merIndustriell symbios i Sotenäs kommun
Industriell symbios i Sotenäs kommun 2017-04-27 Industriell symbios i Sotenäs Resan började i Kalundborg, Danmark. Det var under ett studiebesök i ett projekt finansierat av Fyrbodals kommunalförbund och
Läs merFörändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat
Klimatsmart kretsloppsbaserad produktion av fisk och grönsaker 2015-01-27 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Nuläge: Import
Läs merVattenbruk. - en grön näring som hämmas. av omodern lagstiftning
Vattenbruk - en grön näring som hämmas av omodern lagstiftning 2 Innehållsförteckning 1. Bakgrund och vattenbrukets möjligheter, sid. 3 2. Vattenbruk och hållbarhet, sid. 4 3. Behovet av reviderad lagstiftning,
Läs mer2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise
2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och
Läs merVilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad?
Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad? Friederike Ziegler, SIK- Institutet för Livsmedel och Bioteknik KSLA 5 december, 2013 SIK- Institutet för Livsmedel
Läs merProteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv
Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv Annelie Moldin, Lantmännen R&D 2017-05-19 Lantmännen agerar på en global marknad, med basen i norra Europa Lantmännen är ett lantbrukskooperativ och norra Europas
Läs merTillståndsprövning - odling av musslor och ostron. Jarl Svahn Länsstyrelsen Västra Götalands län Vattenvårdsenheten
Tillståndsprövning - odling av musslor och ostron Musselseminarium Stenungsund 2013-10-28 Jarl Svahn Länsstyrelsen Västra Götalands län Vattenvårdsenheten ANSÖKAN TILLSTÅND ATT ANLÄGGA OCH DRIVA EN VATTENBRUKSANLÄGGNING
Läs merMat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014
Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift
Läs merKlimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merWWF Finlands Fiskkampanj frågor och svar. Kampanjen och dess mål. Varför för WWF en kampanj för ett hållbart fiske?
WWF Finlands Fiskkampanj frågor och svar Kampanjen och dess mål Varför för WWF en kampanj för ett hållbart fiske? WWF arbetar för att stoppa minskningen av naturens mångfald. De 26 000 fiskarter som finns
Läs merNATIONELL VATTENBRUKSKONFERENS 2012
NATIONELL VATTENBRUKSKONFERENS Va$enbrukets nästa steg! Uppsala 25-26 januari! NATIONELL VATTENBRUKSKONFERENS - VABR Vattenbrukets nästa steg! Datum: Den 25-26 januari Plats: Uppsala Lokal: & Loftets stora
Läs merMiljöpåverkan från mat. Elin Röös
Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merSotenäs Symbioscentrum. Peter Carlsson
Sotenäs Symbioscentrum Peter Carlsson Peter.carlsson@sotenas.se 0709-649278 Agenda 1. Om Sotenäs kommun 2. Sotenäs Symbioscentrum 3. Lokala utmaningar 4. Industriell och social symbios för att möta utmaningarna
Läs merDetta är ett informationsmaterial som under är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av
Detta är ett informationsmaterial som under 2017-18 är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av Hushållningssällskapet och finansierats av projektmedel från den nationella
Läs merUtlysning av projektmedel
Utlysning av projektmedel Effektiva och hållbara produktionssystem inom vattenbruk och jord-och trädgårdsbruk Finansiärer Formas, Mistra och Lantmännens forskningsstiftelse Utlyst belopp Särskilda villkor
Läs merMATENS KLIMATPÅVERKAN
MATENS KLIMATPÅVERKAN - VILKEN FÖRBÄTTRINGSPOTENTIAL FINNS? Britta Florén VGR miljönämnd 1 mars 2018, Mariestad Research Institutes of Sweden BIOVETENSKAP OCH MATERIAL JORDBRUK OCH LIVSMEDEL Vad är stort
Läs merVattenbrukets framtida möjligheter
1(6) Vattenbrukets framtida möjligheter Text: Pia Schmidtbauer, PS Text & Bild Foto: Maria Löfström Utbildningsradion är på plats med ett filmteam i Göteborg när KSLA tillsammans med Kungsfenan och EFF
Läs merDetta är ett informationsmaterial som under är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av
Detta är ett informationsmaterial som under 2017-18 är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av Hushållningssällskapet och finansierats av projektmedel från den nationella
Läs merSkriftliga sammanfattningar av några av dagens föredrag
Skriftliga sammanfattningar av några av dagens föredrag Göran Bengtsson, Länsöverdirektör, Länsstyrelsen Västra Götalands län Hälsningsanförande vattenbruksseminarium den 15 februari 2011 1 Eskil Erlandsson,
Läs merOdling av makroalger längs västkusten
Odling av makroalger längs västkusten göran nylund varför odla makroalger i sverige? Makroalgsodling är globalt den snabbast växande sektorn inom akvakultur, men helt outnyttjat i Sverige Miljövänlig odling:
Läs merNya foder för fisk i odling
Nya foder för fisk i odling Kristina Snuttan Sundell Fish Endocrinology Laboratory FEL gruppen Zoologiska Institutionen Göteborgs Universitet The Fish Endocrinology Laboratory FEL gruppen Fish Endocrinology
Läs merEn ljusare framtid för fisk och fiskare
Reformen av den gemensamma fiskeripolitiken En ljusare framtid för fisk och fiskare Europeiska kommissionens förslag i korthet TVidta åtgärder mot överfisket och för att främja hållbar förvaltning av fiskebestånden.
Läs merHur står det till med matfisken i Norrbotten?
Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer
Läs merMiljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.
HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför
Läs merHållbarhetsdriven affärsutveckling & Konsumtion. Hållbar Konsumtion- Hur gör vi? Länsstyrelsen Norrbotten 2014-09-18
Hållbarhetsdriven affärsutveckling & Konsumtion Hållbar Konsumtion- Hur gör vi? Länsstyrelsen Norrbotten 2014-09-18 Några nedslag Exempel: Coop Sverige Medborgarna är drivkraften! Att handla hållbart ställer
Läs merOffentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården
Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Lemland, 18.10.2011, kl. 19.00 Europeiska Unionen Europeiska fiskerifonden(eff) Varför är vi här? Torbjörn Engman,
Läs merNaturkunskap årskurs 7 elevuppgifter
Naturkunskap årskurs 7 elevuppgifter Olika fiskar har olika former och färger. Platta, runda, långsmala, tjock och kompakta. Fenorna är också olika i form, antal och storlek. Alla fiskar är utvecklade
Läs merASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur
ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur Martin & Servera erbjuder fiskar och skaldjur märkta med certifieringarna ASC, MSC och KRAV. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till
Läs merOdling av baljväxter för ett hållbart jordbruk
Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Georg Carlsson Sveriges lantbruksuniversitet Område Agrosystem, Alnarp georg.carlsson@slu.se Baljväxtakademin, 29 februari 2012, Alnarp Sveriges lantbruksuniversitet
Läs merEuropean Union European Regional Development Fund. Hållbar rödingodling Northcharr www.northcharr.eu
European Union European Regional Development Fund Hållbar rödingodling Northcharr www.northcharr.eu MÅL: Avsikten med detta projekt är att öka förutsättningarna för rödingodling dli inom Norra Periferi-området
Läs merOffentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården
Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Föglö, 12.10.2011, kl. 19.00 Europeiska Unionen Europeiska fiskerifonden(eff) Varför är vi här? Torbjörn Engman, Kumlinge
Läs merTemadag: Det nya marina vattenbruket
Temadag: Det nya marina vattenbruket Att odla sjömat i öppna och slutna system Kristina Snuttan Sundell och Annette Ungfors Vattenbrukscentrum Väst och Institutionen för biologi och miljövetenskaper Naturvetenskapliga
Läs merÄggkvalitet. Rapport från mål-2 projektet Nationellt center för odling av fisk i sötvatten: Vattenbrukscentrum Norr AB 840 64 Kälarne
Rapport från mål-2 projektet Nationellt center för odling av fisk i sötvatten: Äggkvalitet 1 Eva Brännäs, 1 Henrik Jeuthe, 1 Jan Nilsson & 2 Torleif Andersson 1 Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö,
Läs merOffentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården
Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Brändö kommunkansli, 26.10.2011, kl. 19.00 Europeiska Unionen Europeiska fiskerifonden(eff) Varför är vi här? Torbjörn
Läs merATTITYDUNDERSÖKNING. Svenskt vattenbruk och vattenbruksprodukter 2014. Rapport 2015:20
ATTITYDUNDERSÖKNING Svenskt vattenbruk och vattenbruksprodukter 2014 73 % av konsumenterna vill äta fisk, musslor, ostron och skaldjur med svenskt ursprung, men bara 31 % väljer svenskt när de handlar.
Läs merEuropean Union European Regional Development Fund. Hållbar rödingodling Northcharr www.northcharr.eu
European Union European Regional Development Fund Hållbar rödingodling Northcharr www.northcharr.eu Projektpartners Nofima Marine Holar University Collage 250 Odlad fisk inom EU (1000 ton) Norge 700 ton/år
Läs merFramtidens livsmedel - Hållbara kretslopp
Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp 2015-06-23 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Nuläge: Import av fisk och grönsaker
Läs merSå upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala
Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Klimatutmaningen Konsumtionens klimatpåverkan Klimatpåverkan
Läs merTekniker Va*enbruk. Landbaserad & havsbaserad småskalig verksamhet. Ane*e Ungfors & Susanne Lindegarth, Va*enbruksCentrum Väst, Göteborgs Universitet
Tekniker Va*enbruk Landbaserad & havsbaserad småskalig verksamhet Ane*e Ungfors & Susanne Lindegarth, Va*enbruksCentrum Väst, Göteborgs Universitet Upplägg presentacon Kort om olika tekniker inom land-
Läs merFood Valley of Bjuv. - restvärme och cirkulär produktion basen för utveckling av en ny svensk industri Henrik Nyberg. Int NN
Food Valley of Bjuv - restvärme och cirkulär produktion basen för utveckling av en ny svensk industri. 2015-09-17 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Det finns massor av outnyttjade resurser! Olika möjligheter
Läs merMatens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök
Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök Katarina Nilsson, Jordbruk och Livsmedel RISE Göteborg 13 februari 2018 1 FNs Globala hållbarhetsmål Var ger din matkonsumtion upphov
Läs merASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur
ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur Martin & Servera erbjuder fiskar och skaldjur märkta med certifieringarna ASC, MSC och KRAV. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till
Läs mer2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan
Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De
Läs merVattenbruk. Oceanografi
217 Vattenbruk Vattenbruk är ett av flera sätt som hav och sjöar kan användas på. Vattenbruk är odling av fisk, skaldjur och alger i hav eller sjöar. Genom att odla i vatten fås högre avkastning per ytenhet
Läs merSamtliga post-its framtagna vid kickoff för handlingsplanen inom svenskt vattenbruk 2013-09-25 Näringslivsutveckling, samtliga post-its:
Samtliga post-its framtagna vid kickoff för handlingsplanen inom svenskt vattenbruk 2013-09-25 Näringslivsutveckling, samtliga post-its: Sättfiskodling måste bli fler och bättre Näringen måste tala om
Läs merÄldre lagstiftning hämmar innovationsoch teknikutveckling. inom marina näringar.
Äldre lagstiftning hämmar innovationsoch teknikutveckling inom marina näringar. I gränsregionen mellan Oslo och Göteborg investeras nu i flera stora forsknings- och utvecklingsprojekt. Västra Götalandsregionen,
Läs merSotenäs Symbioscenter. Andreas Sülau
Sotenäs Symbioscenter Andreas Sülau Sotenäs symbioscenter Sotenäs symbioscentrum Sotenäs symbioscenter ska vara en ledande aktör inom maritim utveckling. Vi är ett innovativt nav i en miljö där det mänskliga
Läs merAnsökan om tillstånd för fisk- och kräftodling
Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling Information För att odla fisk krävs tillstånd av länsstyrelsen enligt förordningen (SFS 1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Anmälan ska
Läs merÖvergödning. och effekterna. Philip Axe
Övergödning och effekterna Philip Axe Philip.axe@havochvatten.se Min fråga: Var det bättre förr? 2018-10-01 Övergödning och effekter Philip Axe 2 Vem är detta? Utredare på Havsmiljö enheten Samordnare
Läs merMassor av kräftforskning till vilken nytta? Per Nyström
Massor av kräftforskning till vilken nytta? Per Nyström Hållbart fiske Min forskning är viktig...åtminstone för mig själv Hållbart fiske Det va bättre förr... Hur gör vi? Vad vet vi? Vad behöver vi ta
Läs merVÄLKOMNA TILL EN RAS
Program RAS och hållbar odling av havskatt VÄLKOMNA! VÄLKOMNA TILL EN WORKSHOP OM RAS, Recirkulerande Akvakultur System OCH HÅLLBAR ODLING AV HAVSKATT 9:30 Kaffe och macka samt registrering Konferenscentrum
Läs merOffentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården
Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Vårdö, 14.10.2011, kl. 19.00 Europeiska Unionen Europeiska fiskerifonden(eff) Varför är vi här? Torbjörn Engman, Kumlinge
Läs merMusselodling en lönsam miljöåtgärd. Odd Lindahl, Vetenskapsakademien
Musselodling en lönsam miljöåtgärd Odd Lindahl, Vetenskapsakademien Långline odling 4 8 m Cirka 200 m Photo; Pia & Karl Norling En musselodling är en del av ekosystemet Försök med långlineodling X X X
Läs merDetta är ett informationsmaterial som under är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av
Detta är ett informationsmaterial som under 2017-18 är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av Hushållningssällskapet och finansierats av projektmedel från den nationella
Läs merFigur A. Produktion inom svenskt vattenbruk 1983 2013
JO 60 SM 1401 Vattenbruk 2013 Aquaculture in Sweden in 2013 I korta drag Liten minskning av odlad matfisk år 2013 År 2013 producerades inom svenskt vattenbruk 9 888 ton matfisk i slaktad vikt, vilket motsvarar
Läs merATTITYDER TILL ODLAD FISK I SVERIGE
ATTITYDER TILL ODLAD FISK I SVERIGE JOHAN MARTINSSON Tidigare studier Stor okunskap om fisk och fiskodling i synnerhet Vildfångad fisk upplevs av bättre kvalitet, men tillgänglighet, pris och miljögifter
Läs merFAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!
FAKTABLAD Matproducenter bidrar till mer än mat! Matproducenter bidrar till mer än mat! sida 2 Matproducenter bidrar till mer än mat! Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som naturen ger oss människor.
Läs merBävern. en landskapsarkitekt som gillar generationsboenden. Vattendagarna Göran Sjöberg Fakulteten för skogsvetenskap, SLU
Bävern en landskapsarkitekt som gillar generationsboenden Vattendagarna 2017 Göran Sjöberg Fakulteten för skogsvetenskap, SLU Water Management in Baltic Forests WAMBAF-projektets syfte är hantera problem
Läs merMAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ
MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara
Läs merFyra år och åtta åtgärder för Östersjön
Fyra år och åtta åtgärder för Östersjön 1 Omslagsfoto: B Ekberg/Azote 2 För oss vid Stockholms universitets Östersjöcentrum står havet i fokus. Vårt arbete för en bättre och mer hållbar havsmiljö bygger
Läs merAqua Dome ny, innovativ teknik för miljöanpassad fiskodling Sveriges första marina odling av regnbågsöring. Beskrivning av fas 1 + 2.
Aqua Dome ny, innovativ teknik för miljöanpassad fiskodling Sveriges första marina odling av regnbågsöring. Beskrivning av fas 1 + 2. Projektet har ett tvådelat syfte: 1. Projektet ska testa och utvärdera
Läs merMyndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten
Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten Nationell Fiskevattenägarekonferens 22-23 november 2017 Per-Erik Larson, Länsstyrelsen Östergötland Håkan Carlstrand, Havs- och vattenmyndigheten
Läs merVad behöver vi veta och hur får vi reda på det?
Vad behöver vi veta och hur får vi reda på det? Hur många kräftor som teoretiskt kan finnas i en sjö: (bärande förmåga) Sten - gömslen Näring - födotillgång Predatorer Vattenkvalitet Kräftfångst varierar
Läs merForskning och innovation inom livsmedel en framtidssatsning
Forskning och innovation inom livsmedel en framtidssatsning Christina Nordin Departementsråd och avdelningschef Näringsliv och villkor Näringsdepartementet 1 Övergripande mål livsmedelsstrategin En konkurrenskraftig
Läs merEllen Bruno Kustvattenrådslag 6 oktober 2017
Ellen Bruno Kustvattenrådslag 6 oktober 2017 Vad är din vision för västerhavet? Idag Vision för Västerhavet 1. Naturskyddsföreningen 2. Visionen 3. Hög biologisk mångfald 4. Övergödning 5. Yrkesfiske 6.
Läs merexempel på hur marina resurser kan påverka samhällsutvecklingen.
Inledning Mat ur sjöar, dammar och hav blir allt viktigare när jordens befolkning växer och landarealen inte räcker till. Men hur ska vi bruka havet på ett hållbart sätt så att både fiskbestånd och ekosystem
Läs merTestbädd Cirkulär Blå Ekonomi - marint va8enbruk, värdehöjande av marin råvara och marin energi/biogas
Testbädd Cirkulär Blå Ekonomi - marint va8enbruk, värdehöjande av marin råvara och marin energi/biogas Vattenbruk Fiske Beredning Värdehöjande processer Energi/biogas Bakgrundsbeskrivning: Inom Mari*ma
Läs merVATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet
VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?
Läs merMarina och akvatiska råvaror. Industriell förnyelse i praktiken
Marina och akvatiska råvaror Industriell förnyelse i praktiken Resultatet: Fyra av nio planetära gränser överskrids Källa: Steffen et al. 2015 3 Marina och akvatiska råvaror Var står Sverige idag? Sveriges
Läs merallt gott från havet? sea the future defend our oceans today www.greenpeace.se
allt gott från havet? sea the future defend our oceans today www.greenpeace.se Havet är inte outtömligt. De senaste 50 åren har fisket ökat markant vilket har haft en mycket negativ effekt på havens ekosystem
Läs merExploatering och påverkan på ålgräsängar
Exploatering och påverkan på ålgräsängar Kristjan Laas Juridiska institutionen Göteborgs universitet www.gu.se/zorro Foto: Eduardo Infantes VARFÖR ÄR MIN LILLA FRITIDSBÅT ETT HOT MOT ÅLGRÄSET? Starkt tryck
Läs merEn introduktion i Matens miljöpåverkan. Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik 18 december 2012
En introduktion i Matens miljöpåverkan Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik 18 december 2012 LIVSMEDELSKEDJANS MILJÖPÅVERKAN Den svenska livsmedelskedjan svarar för: 75 % av övergödningen
Läs merChristl Kampa-Ohlsson
Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder
Läs merDyrare fisk och skaldjur med ökad global efterfrågan
På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-12-11 Dyrare fisk och skaldjur med ökad global efterfrågan Fisk och skaldjur är de livsmedel som under de senaste 15 åren ökat mest i pris.
Läs merOmråde: FISKAR. Arbetsuppgifter och instuderingshjälp:
Område: FISKAR Arbetsuppgifter och instuderingshjälp: A. Häftet om fiskar Gör uppgifterna 1-12 med hjälp av häftet om fiskar från boken Runt i Naturen Uppgift 13 är en gemensam uppgift. Du ska sedan kunna
Läs merMatproduktion och miljökvalitetsnormer för marina vatten
Matproduktion och miljökvalitetsnormer för marina vatten Sara Hornborg SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Forskare, SP (RISE)/Delkluster marina livsmedel Stenungsund 25:e augusti 2016 Generellt för
Läs merNötkreatur och grisar, hur många och varför
Miljontal På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-10- 24 Nötkreatur och grisar, hur många och varför Svenskt jordbruk blir allt extensivare. Mjölkkrisen har lett till att antalet
Läs merRegional drivkraft för nationell utveckling
Regional drivkraft för nationell utveckling Norman Haldén A, Lindegarth S (2014). Regional drivkraft för nationell utveckling. Rapport från Nationell Vattenbrukskonferens 2014, Simrishamn 28 29 januari,
Läs mer