VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet"

Transkript

1 VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

2

3 Var är kraftverket? Var är vattnet?

4 Tydliga motsättningar kring vattenkraften Riksintresse för energiproduktion och energidistribution Riksintresse för naturvård och friluftsliv kulturmiljövård rennäring

5 Vojmåns planerade överledning >80% vatten

6 Vattenfall: kraft,,pengar, miljöanpassning Ja-sidan: jobb Nej-sidan: omprövning av vattendom

7 VARFÖR ÄR VATTENKRAFTEN SÅ PROBLEMATISK? (1) Deflesta av världens vattendrag är dämda och reglerade (2) Ingreppen är oftastora och irreversibla

8 Ett vattendrag är utformat i samspel med landskapets fysiska och hydrologiska egenskaper

9 Naturlig fysik Block Ved Funktion Bromsar upp vattnet (näringsomsättning, lokal översvämning) Skapar strukturell variation (fall, forsar, lugnvatten, djuphålor) (syrsättning, livsmiljöer)

10 Naturlig hydrologi Lågvatten Högvatten Spridning av organismer Sedimentomlagring Vitalisering av stränder Denitrifikation Strandvegetation: tillväxt reproduktion

11 HÖG BIOLOGISK MÅNGFALD Vattendragen och deras stränder < 1% av avrinningsområdets yta > 20% av dess arter 1% yta, 20% arter

12 Vattendragens ekosystemtjänster (kopplade till biologisk mångfald) Produktion av varor: föda, kryddor, mediciner, fibrer, biomassebränslen, sedimentfattigt vatten för vattenkraft, industriprodukter (vaxer, oljor, färgämnen etc), genetiska resurser Förnyelsetjänster: avgiftning, nedbrytning, rening, fröspridning, pollinering Stabiliseringstjänster: stabilisering av fåra, kontroll av ogräs, moderering av extrema väder, reglering g av hydrologisk cykel Livsuppehållande tjänster: skönhet, inspiration, existensvärde, vetenskapliga upptäckter, rofylldhet Bevarande av möjligheter: bevarande av ekologiska komponenter och system som behövs för framtiden, tillgång på varor och tjänster som väntar på att upptäckas

13 FLOTTNING DIKNING VATTENKRAFT UTBYGGNAD Naturligt vattendrag Ännu smalare Smalt Bredare En fåra Rakare Snabbt flöde Flergrenigt Krokigt Långsamt flöde En fåra Ofta rakare Långsammare flöde Delvis reglerat flöde Enstaka små hinder Få livsmiljöer Varierande flöde Många små hinder Många livsmiljöer Starkt reglerat flöde Enstaka stora hinder Få livsmiljöer

14 Vattenkraftutbyggnad: Fragmentering och flödesreglering l 5 FRITT STRÖMMANDE VATTEN Fragmentering 0 Jan Apr Jul Okt 15 REGLERINGSMAGASIN Flödesreglering Jan Apr Jul Okt ÄLVMAGASIN 0 Mar Maj Jul Sep

15 Dammar i världen (de flesta för vattenkraft) nära 50, dammar över 15 m höga (stora dammar) stora dammar dämmer upp mer än 6500 km 3 vatten omkring 15 % av det totala årliga flödet samlas upp bakom dammar magasin täcker en km 2 stor vattenyta t omkring km 2 av den ytan är överdämt land nära hälften av alla stora dammar (22 000) finns i Kina

16 Statusen hos de 292 största vattendragen i världen (fragmentering och flödesreglering kombinerade) ingen/svag måttlig stark

17 Totalt antal flodsystem (n=292) Sammanlagd ursprunglig årsmedel- vattenföring Sammanlagd yta av avrinnings- områden n=119 (n=120) 41% (n=104) n=105 36% 17% 31% 12% 52% (n=68) n=68 23% 52% 36% Ej påverkad Måttligt t påverkad Starkt påverkad

18 Nord- & Asien Europa Syd- Afrika Austral- Central- Amerika asien Amerika (n=88) (n=78) (n=41) (n=38) (n=24) (n=23) Antal system Total VMAD (%) Total yta (%) Ej påverkad Måttligt påverkad Starkt påverkad

19 Viktiga effekter av vattenkraftsproduktion Fragmentering: vattenfall och forsar förvinner (inkl. växt- och djurvärld) överdämd mark förstörs permanent (inkl. växt- och djurvärld) spridning och vandring av inhemska organismer försvåras främmande arter ( ogräs ) kan kolonisera Flödesreglering: deltaland bryts ner, kompakteras ekologiska produktionen minskar vattenkvaliteten försämras

20 HUR HANTERAR VI DE UTBYGGDA VATTNEN? Global uppvärmning Ändrad (ökad) vattenföring Exploatering Större andel vattenkraft (EU) Mer vind- och solkraft (hårdare korttidsreglering) Utfasning av olja fler hybridbilar mer elektricitet Vattendrag Restaurering EU:s vattendirektiv kräver restaurering (fysiska (y habitat, miljömässiga flöden) Fungerande ekosystem?

21 FRÅGA: VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? SVAR: ANTINGEN ELLER Tack!

Åtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden

Åtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden Åtgärder utan betydande produktionspåverkan 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden Hur tänkte vi? Innovativt - Att praktiskt i fält lokalisera var naturvärde och biologisk mångfald finns bevarad och

Läs mer

Roland Jansson. Strandvegetation i utbyggda älvar möjliga miljöförbättringar

Roland Jansson. Strandvegetation i utbyggda älvar möjliga miljöförbättringar Roland Jansson Strandvegetation i utbyggda älvar möjliga miljöförbättringar Fritt strömmande älvar 1500 1450 1400 1350 1300 1250 1200 1150 1100 jan-94 jan-94 feb-94 mar-94 apr-94 apr-94 maj-94 jun-94 jul-94

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

Umeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven. 2014-05-09 Åsa Widén

Umeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven. 2014-05-09 Åsa Widén Umeälven Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess Åsa Widén Projektledare Umeälven Kartläggning av Maximal Ekologisk Potential i Umeälven www.umealven.se Arbetet sker

Läs mer

Reflektioner: restaureringsprojekt och vattnet i det brukade landskapet

Reflektioner: restaureringsprojekt och vattnet i det brukade landskapet Reflektioner: restaureringsprojekt och vattnet i det brukade landskapet Christer Nilsson Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Landskapet Avrinningsområden Vattnets kretslopp

Läs mer

Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan

Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan PM 1 (17) 48 Miljöanalys Pär Granström 026-17 12 40 per.granstrom@x.lst.se Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan Förord Detta förslag

Läs mer

Vad gör Länsstyrelsen?

Vad gör Länsstyrelsen? Vad gör Länsstyrelsen? inom kust och hav Vattenförvaltningen 2015 Samråd: 1 november - 30 april VM och Lst bearbetar inkomna synpunkter. I VISS senast 30/8 2015 Komplettering av åtgärdsunderlag senast

Läs mer

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan! Huranvändningenavekosystemtjänsteri ogräskontrollenkanminska köksväxtsodlingensnegativa klimatpåverkan WeronikaSwiergiel,HortonomIsamarbetemedDanJohansson,Odlareoch SvanteLindqvist,Odlare Foto:WeronikaSwiergiel

Läs mer

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten Miljökvalitetsnormer: De kraftigt modifierade och konstgjorda vattnen ska uppnå god ekologisk potential och god kemisk

Läs mer

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000

Läs mer

Vad finns det för stöd för att miljöåtgärder fungerar?

Vad finns det för stöd för att miljöåtgärder fungerar? Vad finns det för stöd för att miljöåtgärder fungerar? Krav: För ekosystem närmare referens och målbild Inga risker Hur ska man veta? Vetenskapligt stöd Helst: studier före och efter åtgärd, med kontroller

Läs mer

Fjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering.

Fjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering. Fjärilsspelet Foto Göran Andersson Fjärilsspelet är en lättsam, fartfylld och rolig lek som hjälper eleverna att fundera över artbevarande, biologiska mångfald och ekosystemtjänster. Spelet passar från

Läs mer

Restaurering av sjöar och vattendrag

Restaurering av sjöar och vattendrag Restaurering av sjöar och vattendrag Varför, var och hur restaurerar vi? Erik Årnfelt Erik.arnfelt@havochvatten.se Erik Årnfelt Hav och vatten +20 år på Länsstyrelsen Östergötland Hav sedan jan 2018 Biologisk

Läs mer

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström Regional handlingsplan för grön infrastruktur Kristin Lindström Grön infrastruktur är nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande Grön

Läs mer

Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson

Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson Bilder i presentationen: Åsa Widén Rapport från Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin God Ekologisk Potential

Läs mer

Dalälvens vattenkraftssystem naturvärden och åtgärdspotentialer

Dalälvens vattenkraftssystem naturvärden och åtgärdspotentialer Hållbar vattenkraft i Dalälven Dalälvens vattenkraftssystem naturvärden och åtgärdspotentialer 20 oktober 2016 Gysinge Dalälvens avrinningsområde Pilotprojekt Hållbar vattenkraft i Dalälven Bakgrund organisation

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Figur 1. Karta över norra Götaälvs huvudavrinningsområde med Norsälven samt dess biflöden markerade.

Figur 1. Karta över norra Götaälvs huvudavrinningsområde med Norsälven samt dess biflöden markerade. Göta älv - Norsälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar

Läs mer

Göta älv - Klarälven. Beskrivning av avrinningsområdet och vattendraget/n

Göta älv - Klarälven. Beskrivning av avrinningsområdet och vattendraget/n Göta älv - Klarälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar

Läs mer

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavet johan.kling@lansstyrelsen.se, 070-600 99 03 Syfte Analys av Smedjeåns hydrologi och geomorfologi för

Läs mer

Vattenreglering vad är det?

Vattenreglering vad är det? VATTENREGLERING Lars Skymberg, Fortum Vattenreglering vad är det? Med vattenreglering avses ändring av vattenföring och vattenstånd i ett vattendrag till förmån för annan vattenverksamhet, i vårt fall

Läs mer

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR) Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar

Läs mer

Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden

Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden Historik Nationella och internationella mål Skyddsformer Hur går arbetet och vad behöver förbättras? Erik Törnblom erik.tornblom@havochvatten.se Sjöar

Läs mer

Grön översiktsplan Vilhelmina kommun

Grön översiktsplan Vilhelmina kommun Grön översiktsplan Vilhelmina kommun 2016-17 Therese Bjärstig, UMU Anna Zackrisson, UMU Johan Svensson, SLU Wiebke Neumann, SLU Camilla Thellbro, SLU Landskapsplanering inom ramen för ÖP-formatet Hållbarhetsbaserad

Läs mer

Bevara arter till vilket pris?

Bevara arter till vilket pris? Bevara arter till vilket pris? Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Formas, är en statlig myndighet. Formas stödjer grundforskning och behovsstyrd forskning som uppfyller höga

Läs mer

Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45

Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45 Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45 Fysisk påverkan Påverkan på kontinuiteten Möjlighet till spridning och fria passager

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Hur påverkas fisk av ett kraftverk?

Hur påverkas fisk av ett kraftverk? Hur påverkas fisk av ett kraftverk? Dalälvens vattenråd och DVVF Vansbro, 2015-09-25 Marco Blixt, Fiskeansvarig Fortum Generation AB Innehåll Hur och varför påverkas fisk i Dalälven? Hur kompenseras fiskeskador?

Läs mer

Grundvattenbortledning M Bilaga 14. Omläggning av vattendrag vid Akalla trafikplats

Grundvattenbortledning M Bilaga 14. Omläggning av vattendrag vid Akalla trafikplats Grundvattenbortledning M 3346-11 Bilaga 14. Omläggning av vattendrag vid Akalla trafikplats FS61 Trafikplats Akalla PM 2(11) Objektnamn Entreprenadnummer FS61 Entreprenadnamn Trafikplats Akalla Beskrivning

Läs mer

VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE. Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen

VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE. Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen 8.12.2011 Utmärkt Gott Acceptabelt Försfarligt Dåligt VARFÖR VÅTMARKER? Ekologisk klassificering

Läs mer

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Nationell strategi för hållbar vattenkraft Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika

Läs mer

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Anuschka Heeb Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden

Läs mer

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation Älvräddarna Christer Borg, ordförande Älvräddarna, en av 27 experter i Vattenverksamhetsutredningen Stopp för ny vattenkraft Restaurering av de vattendrag som är vattenkraftsskadade Småskaliga kraftverk

Läs mer

Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15

Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15 Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15 Strategier för ekosystemtjänster Ekologisk Utvecklingsplan för Upplands Väsby Ekologisk Utvecklingsplan för

Läs mer

Naturreproducerande öring i reglerade älvar utopi eller faktisk möjlighet? Lycksele Ingemar Näslund

Naturreproducerande öring i reglerade älvar utopi eller faktisk möjlighet? Lycksele Ingemar Näslund Naturreproducerande öring i reglerade älvar utopi eller faktisk möjlighet? Lycksele 140507 Ingemar Näslund Öring igår och idag Mkt öring-möda nedlagd FÅK Fiskevårdande Åtgärder i Kraftverksmagasin Mängder

Läs mer

Summering Så här går vi vidare

Summering Så här går vi vidare Hållbar vattenkraft i Dalälven Summering Så här går vi vidare Per-Erik Sandberg m fl 15 september 2016 Borlänge Avvägning miljöåtgärder - energinytta Vandringsmöjligheter Reglerkraft 0/+ Ekologiskt anpassat

Läs mer

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Ekosystem ekosystem lokala och globala Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Bedömning och utvärdering av ekologisk potential. Roland Jansson

Bedömning och utvärdering av ekologisk potential. Roland Jansson Bedömning och utvärdering av ekologisk potential Roland Jansson Vattendirektivet Alla vattenförekomster: god ekologisk status till 2015 Kraftigt modifierade vatten: god ekologisk potential till 2015 god

Läs mer

Dalälvens vattenkraftssystem

Dalälvens vattenkraftssystem Hållbar vattenkraft i Dalälven Dalälvens vattenkraftssystem Claes Kjörk, Fortum Anna Hedström-Ringvall, DVF Kent Pettersson, Fortum Nicklas Hjerdt, SMHI Per-Erik Sandberg, Länsstyrelsen Dalarna 15 september

Läs mer

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Ekosystem ekosystem lokala och globala Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan

Läs mer

Hur utvärderar man effekterna av ekologisk restaurering?

Hur utvärderar man effekterna av ekologisk restaurering? Hur utvärderar man effekterna av ekologisk restaurering? CHRISTER NILSSON Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Vem är jag? Ekosystem 3. Restaurering EvRest: Evaluation of Ecological

Läs mer

Vattendrag processer, strukturer och åtgärder

Vattendrag processer, strukturer och åtgärder Vattendrag processer, strukturer och åtgärder 11 juni 2013 Erika Nilsson Upplägg Varför åtgärder? Vattendrag och deras processer och strukturer Åtgärder Koppling till vattenförvaltning och miljömål Varför

Läs mer

Klimatanpassning för vattenråd pilotprojekt Gullspångsälven och Säveån

Klimatanpassning för vattenråd pilotprojekt Gullspångsälven och Säveån Klimatanpassning för vattenråd pilotprojekt Gullspångsälven och Säveån Vem är jag och varför är jag här? Vem Anna Georgieva Lagell Klimatanpassningssamordnare Västra Götalands län Varför Pilotprojekt 2018:

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 1. Storåns (Idre) avrinningsområde Version 1.1 2 1. Storåns (Idre) avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter! Klimatförändringen?! Förändrat produktionssystem?! Vattendirektivet? Vattenkraften i

Läs mer

Vattenplan Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006

Vattenplan Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006 Vattenplan 2013 2021 Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006 Målet är att diskutera mål, möjliga åtgärder och förslag till utformning av den reviderade planen. I Eskilstuna vill vi ha ett

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

Umeälven. Beskrivning av vattendraget

Umeälven. Beskrivning av vattendraget Umeälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens

Läs mer

Lerdal 15:32 (Fyrklöverns stugby)

Lerdal 15:32 (Fyrklöverns stugby) 1(5) Samhällsutvecklingsförvaltningen Detaljplan för Lerdal 15:32 (Fyrklöverns stugby) Lerdal, Rättviks kommun Behovsbedömning/Avgränsning av MKB En behovsbedömning ska alltid göras i samband med detaljplanering.

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Världsnaturfonden WWF och vattendirektivet

Världsnaturfonden WWF och vattendirektivet Världsnaturfonden WWF och vattendirektivet Omslag: Text: Vattendirektivets logotyp Lennart Gladh och Lennart Henrikson January 2006 Världsnaturfonden WWF Världsnaturfonden WWF och Vattendirektivet Om vattendirektivet

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand Vattenrening i naturliga ekosystem Kajsa Mellbrand Naturen tillhandahåller en mängd resurser som vi drar nytta av. Ekosystemtjänster är de naturliga processer som producerar sådana resurser. Till ekosystemtjänster

Läs mer

Nationell Inventering av Landskapet i Sverige - NILS

Nationell Inventering av Landskapet i Sverige - NILS Nationell Inventering av Landskapet i Sverige - NILS Linjeobjekt i odlingslandskapet Henrik Hedenås NILS - Nationell Inventering av Landskapet i Sverige Syfte Övervaka förutsättningarna för biologisk mångfald

Läs mer

Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG. Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak. Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader)

Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG. Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak. Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader) Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader) Vegetationsvägg på Kv. Traktören Träd i hård stadsmiljö

Läs mer

SKOGSVISION. Livfulla skogslandskap och ekosystembaserat nyttjande

SKOGSVISION. Livfulla skogslandskap och ekosystembaserat nyttjande SKOGSVISION Livfulla skogslandskap och ekosystembaserat nyttjande LIVFULLA SKOGSLANDSKAP OCH EKOSYSTEMBASERAT NYTTJANDE Världens skogar är en vital resurs som förser oss alla med ekonomiska och miljömässiga

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Bottenhavets internationella gränsvattenområden i Jämtlands län Detta är en sammanställning

Läs mer

BIOLOGI I VATTENMILJÖER

BIOLOGI I VATTENMILJÖER BIOLOGI I VATTENMILJÖER Ämnet biologi i vattenmiljöer behandlar den biologi som har betydelse för yrkesmässigt arbete inom fiske och vattenbruk. Kunskaper om vattenlevande organismer, deras livsprocesser

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen 1 Ekosystem & ekosystemtjänster FN & Millennium Ecosystem Assessment (2005): -Förlusten av biologisk mångfald är fortsatt dramatisk -60% av

Läs mer

Vattnets ekosystemstjänster i sjöar, vattendrag och hav. Andreas Bryhn, docent, tekn dr SLU Aqua

Vattnets ekosystemstjänster i sjöar, vattendrag och hav. Andreas Bryhn, docent, tekn dr SLU Aqua Vattnets ekosystemstjänster i sjöar, vattendrag och hav Andreas Bryhn, docent, tekn dr SLU Aqua Vattenbaserade (akvatiska) ekosystem nödvändiga för mänskligt liv T.ex: - Syrgas - Dricksvatten - Livsmedel

Läs mer

Hydrologins vetenskapliga grunder

Hydrologins vetenskapliga grunder Hydrologins vetenskapliga grunder Vattenbalansens huvudkomponenter Nederbörd Avdunstning Snö Markvatten Grundvatten Sjöar Avrinning 1 Vattenbalansekvationen P = Q + E + M P = nederbörd Q = avrinning E

Läs mer

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp Göteborgs Universitet Uttag 2016-01-14 3 webb artiklar Nyhetsklipp Minskad köttkonsumtion för hållbar havsmiljö Riksdagen 2015-11-02 13:00 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster - Havsmiljöinstitutet

Läs mer

Hydrologi, grunder och introduktion

Hydrologi, grunder och introduktion Hydrologi, grunder och introduktion Disposition Vattnets kretslopp och vattenbalans Mätningar Extremvärden och dimensionering Reglering och annan mänsklig påverkan Vattnets kretslopp och vattenbalans Världens

Läs mer

SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR OM SMÅSKALIG VATTENVERKSAMHET

SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR OM SMÅSKALIG VATTENVERKSAMHET INFORMATION 1 (6) SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR OM SMÅSKALIG VATTENVERKSAMHET VARFÖR SKA VERKSAMHETSUTÖVARE HA TILLSTÅND? Det finns flera skäl för att de som har ett kraftverk ska ha tillstånd. Till att börja

Läs mer

Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU

Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU Bäver som en resurs i vattenförvaltningen Bäverns försvinnande ur landskapet, och dess återkomst En ekologisk ingenjörsart Vattendirektivet god ekologisk status

Läs mer

Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling

Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling Datum: 2017-03-14 1 2 Figurhänvisningarna i det här dokumentet hänvisar till figurerna i dokumenten: - Förslag till miljökonsekvensbeskrivning-

Läs mer

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.

Läs mer

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Åsnen och Mörrumsån Rikt växt och djurliv, hög biologisk mångfald Stor betydelse för rekreation och friluftsliv (riksintresse) Stor betydelse för turistnäringen

Läs mer

Göta älv nedan Vänern

Göta älv nedan Vänern Göta älv nedan Vänern Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar

Läs mer

Lule älv. Beskrivning av vattendraget

Lule älv. Beskrivning av vattendraget Lule älv Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens

Läs mer

Indalsälven. Beskrivning av vattendraget

Indalsälven. Beskrivning av vattendraget Indalsälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens

Läs mer

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter SAMMANFATTNING jonkoping.se Grönstruktur är en viktig byggsten för hållbara samhällen Grönstrukturen bidrar till rekreationsmöjligheter och positiva hälsoeffekter,

Läs mer

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/592 2014-01-13 Kommunstyrelsen Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna

Läs mer

Myllrande våtmarker och torvbruket

Myllrande våtmarker och torvbruket Myllrande våtmarker och torvbruket Vägar till ett hållbart torvbruk Konferens på KSLA 31 augusti 2011 2011-09-06 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Miljömålssystemet t Miljökvalitetsmål

Läs mer

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4 Vindel River LIFE Work plan för 2011 Action C2-C4 Action C2: ROTENTRÄSKDAMMEN Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun / Vindelälvens Fiskeråd Uppförande av överfallströskel vid utloppet av Rotenträsket (Sikbäcken)

Läs mer

Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets

Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets YTTRANDE 1 (8) Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets vattendistrikt (Vattenmyndighetens dnr 537-7197-14) Förutsättningar för yttrandet Eftersom förslaget är mycket omfattande har

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 22. Fulans avrinningsområde uppströms Fulunäs Version 1.0 2015-04-29 2 22. Fulans avrinningsområde uppströms Fulunäs Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun? www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: lerums.kommun@lerum.se

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Klimat och ekosystem i förändring

Klimat och ekosystem i förändring Klimat och ekosystem i förändring Jakob Lundberg, fil. dr. Albaeco & Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Anthropocene - en mänskligt dominerad värld Image Källa: IGBP Storskaliga störningar

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, ArtDatabanken vid SLU

Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, ArtDatabanken vid SLU Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, vid SLU Vad gör? Samlar, lagrar och tillgängliggör data om Sveriges natur, mest arter men även naturtyper Svenska Artprojektet:

Läs mer

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin. NATUR OCH BIOLOGISK MÅNGFALD Vad betyder det för dig? Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin. Vi är beroende av naturen för

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Detaljplan för del av fastigheten Långviken 1:39 inom Tavelsjö i Umeå kommun, Västerbottens län

Detaljplan för del av fastigheten Långviken 1:39 inom Tavelsjö i Umeå kommun, Västerbottens län Behovsbedömning Samråd Sida 1 av 7 Diarienummer: BN2016/01033 Datum: 20161204 Handläggare: Nelli Nilsson för del av fastigheten Långviken 1:39 inom Tavelsjö i, Västerbottens län Behovsbedömning av detaljplan

Läs mer

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Lokala miljömål för Tranemo kommun Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Makt och intressen i skogen globala and lokala perspektiv på framtiden Katarina Eckerberg Professor, Stockholm

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Biologisk mångfald och torv hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Hur kan man kombinera torvtäkt med att bevara och förstärka biologisk mångfald i landskapet?

Läs mer

Älvräddarna. Stopp för fortsatt utbyggnad, stor som småskalig

Älvräddarna. Stopp för fortsatt utbyggnad, stor som småskalig Älvräddarna Stopp för fortsatt utbyggnad, stor som småskalig Restaurera de vatten som är vattenkraftsskadade främst med biokanaler och ekologiska flödesmodeller Vattenkraften och biologisk mångfald Gränsen

Läs mer

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och

Läs mer