Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Transkript

1 TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

2 Varför bryr vi oss om vatten Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet Lunch Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Markavvattning, utloppsdiken, dikningar, dikesmassor Bäverdammar Miljöchecklista (Vilhelminamodellen) Hur kan man bygga - diskussion om problemen som finns, miljörisker och om olika lösningar Fika Avslutande diskussion 2

3 3 Trafikverkets vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt

4 Trafikverkets vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt Fotograf: Harley Soltes/The Seattle Times 4

5 Vattendrag är ekologiska korridorer i landskapet Vattendragen används för fiskvandring, lek, uppväxtområden, födosök, övervintring De är viktiga för alla vattenlevande organismer ex. sländor, musslor Landlevande djur följer ofta vattendrag, utter, mink, räv m.fl. 5

6 Vattendrag är viktiga livsmiljöer Strukturer som stora block och död ved, grunda partier, djuphålor m.m. ger lekbottnar, möjlighet till födosök, uppväxtområden Omgivande vegetation ger beskuggning och rätt temperatur på vattnet, fungerar även som skydd mot fiender Vattenkvalité som ph och partiklar påverkar musslor och bottenfauna t ex sländlarver 6

7 På allmänna vägar finns ca 3200 väg-vattenkorsningar i Norr- och Västerbotten inom värdefulla vattendrag. Ca 30% av dessa beräknas utgöra vandringshinder. 7

8 8 Vad är problemet? Konsekvenser i vattendraget?

9 Vad är problemet? Fall Vattenhastighet Vattennivå Naturlig botten saknas Stränder saknas och utrymme att följa vattendraget finns inte Konsekvenser? Fisk och andra vattenlevande organismer kan inte vandra, når inte lekområden uppströms Landlevande djur kan inte följa stränderna, vilket gör att de riskerar att bli påkörda Flygande insekter förirrar sig, följer vägen istället för vattendraget 9

10 10 Bra lösning?

11 Hela populationer påverkas Större öring håller till i huvudfåran En väg med dåliga trummor kan påverka hela populationen! Lek sker i biflöden 11

12 Fiskar Starksimmande fisk som t ex öring och lax kan klara hög hastighet i kortare sträckor, t ex forsar Om det är hög vattenhastighet under lång sträcka får fiskarna mjölksyra Vissa trummor kan passeras men kräver stor ansträngning och kan kräva flera försök Naturlig botten ger varierad vattenhastighet och viloplatser där fiskarna kan återhämta sig. Illustration: Linnie Lodestål 12

13 Ibland kan vägtrumman passeras, men med fördröjning: kanske krävs högvatten från regn för passage ligger flera vägtrummor i vägen kan fisken fördröjas i veckor Var är brudarna? 13

14 Flodpärlmussla Är rödlistad och klassad som starkt hotad i Sverige och i världen, kärnområdet finns i Norra Skandinavien Föryngring av flodpärlmusslor indikerar på väl fungerande ekosystem med god vattenkvalitet Filtrerar 50 l vatten per dag Är beroende av små öringar i en del av sin livscykel Illustration: Linnie Lodestål 14

15 Flodpärlmusslans livscykel Illustration: Linnie Lodestål 15

16 Önskvärda förhållanden vid vattenpassage Unga fiskar på 5-7 cm har kritisk vattenhastighet på 0,3-0,4 m/s (öring 0,5-0,7 m/s) Önskvärda förhållanden: Ingen förändring av naturliga förhållanden Helst inga hopp <0,2 m/s bottennära <0,4 m/s i strömfåra Illustration: Linnie Lodestål 16

17 TK Avvattning 2014:0045 o 2014: Vandringshinder Trummor för genomledning av vattendrag ska inte utgöra vandringshinder för fiskar, andra vattenlevande djur eller djur som använder vattendraget som vandringsstråk. 3.4 Hantering av naturflöden och andra flöden För flöden som har ekologisk betydelse ska genomledningen utformas så att den utgör en ekologiskt anpassad passage. Vattendragets strömningsförhållanden och miljö ska påverkas så lite som möjligt Trummas lutning ska anpassas efter aktuella förhållanden. 17

18 VGU Krav 2012: Trummor för genomledning av vattendrag ska inte utgöra vandringshinder för fiskar, andra vattenlevande djur eller djur som använder vattendraget som vandringsstråk Vattenförande vägtrumma En vägtrumma ska placeras och utformas så att bottenlevande djur, fiskar, uttrar och andra djur som använder vattendraget kan vandra obehindrat uppströms såväl som nedströms. Det får aldrig förekomma fritt fall nedströms trumman. En vägtrumma ska vid behov förses med en strandpassage som möjliggör att även djur som kräver torr passage kan utnyttja den. Om en vägtrumma ska kombineras med en landpassage, ska landpassagen vara minst 0,4 m bred om den riktar sig till utter och minst 0,5 m bred om passagen även ska nyttjas av andra medelstora djur såsom räv och grävling. Den fria höjden i vägtrumman ska vara minst 0,4m. 18

19 VGU fortsättning Råd 2012: Vattendjup Råd: Olika arter har olika krav på vattendjup, ex lax minst 0,3m, öring 0,1-0, Vattenhastighet Bäckens normala vattenhastighet ska vara oförändrad genom trumman. Råd: Ej överstiga 0,2 m/s i sammanhängande partier tex utefter botten. I vattnets huvudmassa ej överstiga 0,4 m/s Bottenssubstrat Råd: Bör förses med ett naturligt bottensubstrat i form av naturgrus och sten Erosionsskydd Råd: Botten nedströms trumman erosionsskyddas även stränder i anslutning till vägtrumma. Ex plantering av vegetation/buskar. 19

20 Diken kan påverka vattendrag 20

21 Erosionsskydd 21

22 Naturligt erosionsskydd 22

23 Vad är problemet? Diken går rätt ut i vattendrag Uttransport av material till bäckar Dikning i sura jordar Konsekvenser? Sedimentation och grumling i bäckar påverkar fisk och andra vattenlevande organismer t ex musslor och bottenfauna. Ex. finsediment täcker lekgrus Minskad produktion av växter ph i närliggande bäckar kan sänkas när sura jordar dikas på fel sätt t ex fiskdöd, bottenfauna och musslor påverkas. Sänkt ph kan leda till att tungmetaller (toxiska) utlakas t ex aluminium fälls ut på gälar 23

24 24 Bra lösning?

25 Fiskar Grumling kan påverka fisk negativt genom att simförmågan påverkas Gälar kan sättas igen Kvaliteten på lekplatser försämras, fiskäggens utveckling kan påverkas Fiskarnas migrationsmönster kan påverkas Matförekomsten minskar genom minskat ljusinsläpp som ger minskad produktion av växter Sikten försämrar förmågan att hitta föda Olika fiskarter är olika känsliga för grumling Illustration: Linnie Lodestål 25

26 Musslor och bottenfauna Sammansättning av substraten förändras Driften, dvs förflyttning nedströms ökar Minskad syrehalt i bottensubstratet där t ex småmusslor lever Födointag och födokvalitet kan försämras eftersom det tillförda materialet är oorganiskt (dvs inte mat) Illustration: Linnie Lodestål 26

27 27 Små vattendrag är värdefulla

28 Lösningar 1. Vad gör man om man stöter på ett vandringshinder? 2. Hur kan vi bygga för att undvik vandringshinder? Vilka olika lösningar finns? Viktiga parametrar att ta hänsyn till? 3. Vilka problem som finns när man bygger, miljörisker för de olika lösningarna? 4. Hur tar vi hänsyn till vattendragen? Diken? 5. Tillfällig förbifart, finns andra lösningar? 28

29 29 Kisån

30 30 Laxtjärnbäcken

31 bäck från Lomtjärn till Stor-Alaskasjön

32 32 Rundtrummor kan användas där förutsättningarna är de rätta

33 33 Det är viktigt att man får in material i botten

34 34 Trösklar kan anläggas eller en rocky ramp

35 35 Sedimentfälla

36 36 Återställning av dike

37 37

38 38