Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. (9BMA1)

Transkript

1 Område: BRATTEFORSÅN Ur centralt innehåll: Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. (9BMA1) Hur organismer identifieras, sorteras och grupperas utifrån släktskap och utveckling (9BMA2) Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter (9BMA4) Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling. (9BNS1) Lokala ekosystem och hur de kan undersökas utifrån ekologiska frågeställningar. Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser i ekosystem. De lokala ekosystemen i jämförelse med regionala eller globala ekosystem. (9BNS4) A. Utvecklingen i Bratteforsån 1. Var rinner Bratteforsån? 2. Hur har antalet laxar och havsöringar förändrats? 3. Hur har antalet flodpärlmusslor förändrats? Flodpärlmusslans livscykel. 4. Vilka faror finns det för Bratteforsån? i. Försurning ii. Käve, fosfor iii. Litet vattenflöde iv. Slambildning v. Vandringshinder/utfiskning 5. Hur är vattenkvalitén i Bratteforsån? Kan du nämna något djur som är en miljöindikator och som visar hur Bratteforsån mår? I stort sett är det bra. Lite kväveföroreningar men inga stora mängder. Ingen fosfor. Vattentemperaturen verkar ok. Vattnet är dock lite surt men den största faran för vattnet är att det bildas mycket slam vid ras som sker då och då. En miljöindikator som man hittar är larver av Dagslända. Samtliga dagsländor är känsliga mot försurning och många mot syrebrist. Hittar man sådana visar det på att vattendraget inte är förorenat utan rent. Stor dagslända Stor dagsländelarv

2 Undersökningar Bratteforsån 3 Elfiskeregistret Bratteforsån Motorvägsbron Öringtotalt Lax-totalt Åldersfördelning Öring Öring - 1 år o äldre (>+) Öring - årsungar (+) Trender:

3 mm Undersökningar Bratteforsån Antal flodpärlmusslor Årtal Längd på Flodpärlmusslor min medel max Länsstyrelsen: Inventering av flodpärlmusslor i Västra Götalands län 216 De 12 musslorna som räknades och mättes plockades upp på en yta av 57,6 m 2 (9 m lång och 6,4 m bred) Musslornas längd fördelade sig mellan 68 och 116 mm. För Bratteforsån, där den enkla statusbeskrivningen utfördes går det inte att säga så mycket om beståndens storlek. Det som dessa inverteringar kan säga är att om det är stor andel små musslor så är bestånden livskraftiga. Då vi inte hittade någon mussla som var mindre än 5 mm så visar det på att det inte skett någon föryngring de senaste åren på de sträckor som inventerats 216.

4 FLODPÄRLMUSSLAN Margaritifera margaritifera FÖREKOMST: Flodpärlmusslan finns på hela norra halvklotet. I Sverige finns den nerifrån Skåne ända upp till Norrbotten. Flodpärlmusslan tillhör gruppen blötdjur och har under lång tid fiskats av människor som försökt hitta pärlor. LIVSLÄNGD: De kan bli upp till 15-2 år gamla. Skalet är njurformat och kan bli uppemot 15 cm lång. FÖDA: De får sin föda genom att pumpa vatten genom kroppen. Födan är mikroskopiska djur och växter. De kan förflytta sig med foten för att komma till djupare vatten vid torka, men oftast sitter den halvt nedgrävd på samma plats hela livet. FORTPLANTNING OCH TILLVÄXT: Vid 15 2 (2 25) års ålder blir de mogna att fortplanta sig. Under juli september släpper hanmusslan ut sina spermier i vattnet. Honan får i sig spermierna med andningsvattnet. Äggen befruktas och utvecklas till små larver. En hona får 3 4 miljoner larver. Larverna lämnar honan när de är ca,5 mm långa. Dessa måste då sätta sig på gälarna hos ett årsyngel eller ensomrigt yngel av lax eller öring. När de är 9 1 månader gamla släpper de taget om fiskens gälar och gräver ner sig i sanden nära strandkanten. Efter 8 år är den ca 1 mm lång och sticker upp från bottnen. Endast en av 1 larver blir mussla. FLODPÄRLMUSSLANS LIVSCYKEL När de är 9-1 månader gamla lämnar de fisken Larverna sätter sig i fiskens gälar. Hanen släpper ut spermier. Honan tar emot spermier. Äggen befruktas inne i honan. Källor: Flodpärlmusslan i Bratteforsån Status och åtgärdsförslag, Lennart Henrikson Flugfiske i Norden nr 4, 27: Nya upptäckter kring öringen och flodpärlmusslan, Stefan Lundberg Kompletterad och rättad okt 21

5 Faror för Bratteforsån: försurning: Orsakas av luftföroreningar av svaveldioxider (från oljeprodukter) och kväveoxider (bilavgaser mm) Låga ph-värden förhindrar fiskars reproduktion (mört ph < 5,5 romkornen kläcks sämre, abborre ph < 4,5 romkorn vitnar och ynglet dör, ålen klarar sig bäst varför?) Anledningen är att låga ph-värden ökar förekomsten av metallföreningar i vattnet (ex aluminiumföreningar i organisk form lakas ut vid ph < 5, fiskens gälar påverkas vilket ger sämre syreupptagning) åtgärder a) kalkning upprepas och höjer ph men är dyrt. Nu är Bratteforsåns tillrinningsområden (som samlas i Hällungen) vattentäkt för Stenungsunds kommun vilket medför att kalkning måste ske. Därför är Bratteforsån normalt inte påverkad av försurningar. b) minska utsläppen, svavelfri olja, katalysator på bilarna. kväve, fosfor: riklig tillväxt av växtplankton, när de dör åstadkommer blir det syrebrist på bottnarna, förhindrar andra bottenlevande organismer, förstör fiskarnas barnkammare. Bratteforsån är påverkad av dessa näringsämnen, men pga att det är rinnande vatten blir påverkan inte alltför hög. litet vattenflöde: förhindrar möjlighet till vandring för fiskar riskerar uttorkning, Vattentäkt för Stenungsunds kommun med industrier! MEN vattendom skyddar, finns ett minimiflöde, regleras av damm i Hällungen. Denna fungerade bra tills bävern byggde damm där flera gånger under år 22 vilket till slut medförde att man fick skjuta bävern. slambildning: Eftersom kanterna då och då rasar finns det stora risker för att slam kommer att slamma igen flodpärlmusslans bottnar. Musslor är filtrerare och riskerar därför att bli kraftigt påverkade av slam. I Bratteforsån innebär detta en extra risk eftersom vattenflödet är reglerat (se ovan om vattentäkt). Man räknar med att i ett reglerat vattendrag stannar mer slam eftersom de riktigt höga vattenflödena uteblir som annars skulle ha sköljt rent bottnarna mer effektivt. För att motverka detta har man försökt att återskapa en del bottnar så att en föryngring av flodpärlmusslan ska underlättas.

6 Vandringshinder/ Utfiskning Eftersom både havsöring, lax och ål är vandringsfiskar kan deras vandring hindra dem eller orsaka faror för dem. Det kan gälla svårforcerade hinder som människan skapat, som dämmet vid Lyckorna kvarn. Det kan i andra åar gälla vattenkraftsverk som med sina turbiner kan skada fiskarna på väg ut igen samt hindra dem att ta sig uppför. I Bratteforsån har man rivit dämmet vid kvarnen och på andra platser ordnar man laxtrappor eller andra mindre svårforcerade alternativa vägar. Den långa vandringsvägen gör dem också utsatta för fiske. Därför skyddas lax och havsöring från fiske helt vid vissa tider (1 okt 31 mars) och det är helt förbjudet att fiska ål.