Östersjön - ett evolutionärt experiment

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Östersjön - ett evolutionärt experiment"

Transkript

1 Östersjön - ett evolutionärt experiment Matte/NO-biennette 26 januari 2013 Professor Lena Kautsky, även känd som Tant Tång Stockholms Universitets Östersjöcentrum

2 Presentationens struktur Först om Varför är Östersjön ett känsligt hav? Anpassningar evolution hos växter till ett liv i vatten Årstidsdynamik plankton och algbältet Tångskogen och dess rika djursamhälle. blandat med förslag till enkla experiment och försök Ytan som en spegel. Problemet är att vi inte kan se vad som händer under ytan

3 Varför är Östersjön ett känsligt hav? Ungt hav Få arter - antingen med marint eller sötvattensurspung Lever under konstant salthaltsstress

4 Nordsjön Utsatta för uttorkning I Östersjön konstant under ytan Foto: Lena Kautsky Blåstång Fucus vesiculosus Täckt av is vid lågvatten i ytan och risk för intorkning vid lågvatten Ljusbegränsade på djupet

5 Testa: Frystolerans hos olika arter nu på vintern finns annat än alger Foto: Lena Kautsky Tång tål att frysa vissa mer än andra Hur kan du enkelt studera om den fortfarande lever? Frys en stund lägg i vatten och se om den producerar syre eller vissnar och dör Undersök temperaturen ute med hjälp av Rhododendron buskens blad? Gör en skala hur inrullade är bladen vid vilken temperatur?

6 Anpassningar hos växter till ett liv i vatten Rotade vattenväxter har ett ursprung från land En blomma som skall pollineras av vind eller instekter Vad är viktiga egenskaper för ett liv i vatten?

7 Algblomning Hur reagerar Du på detta ord? Negativt - äckligt- farligt eller Positivt - viktigt för att havet skall fungera?

8 När våren och ljuset kommer tillbaka -då blommar också havet! Den största produktionen i havet sker på våren men det ger inga rubriker, fast det borde den

9 för den är jätteviktig! Den består av pansarflagellater och kiselalger som tar upp den tillgängliga näringen som frigjorts under vintern. Det mesta regnar ner till botten och blir till mat för bottenlevande musslor och havsborstmaskar som i sin tur äts av plattfiskar som flundror och piggvar

10 Cyanobakterier -blommar bäst när det är soligt och varmt Vid lugnt väder flyter de upp till ytan och drivs av vinden in till någon av kusterna -- stora rubriker vid blåsigt väder - sjunker de till botten -- inga rubriker

11 Orsaken är att Nodularia, katthårsalgen, gynnas av varmt vatten och flyter upp till ytan vid lungt väder Blomningen syns! Aphanizomenon, som utgör en stor del av blomningen, växer i kallare vatten och flyter inte upp till ytan. Blomningen syns inte utan sjunker till botten - ger syrebrist och båda arterna tar sitt kväve från luften.

12 Möjliga försök Håva plankton från bryggan under olika delar av året Vår efter islossning i mars kanske varje månad med olika klasser? I juni så sent som möjligt kan cyanobakterier börjat blomma Vid skolstart alt. låt någon några elever göra ett eget arbete och samla prover under sommaren. Undersök om de flyter till ytan? Filtrera och samla dem vilken färg har de? Ett steg längre är att göra en klorofyllanalys

13 Missgynnar Den vanligaste frågan är Hur mår Östersjön? Svaret beror på vilken art vi frågar Övergödning Gynnar Blåstång Torsk Gädda Abborre Algblomningar Fintrådiga alger Musslor Mört och spigg Östersjön är inte ett dött hav - mer liv än förr!

14 Blåmusslans roll i Östersjön Det vanligaste djuret i Östersjön 70 % av biomassan 1g mussla filtrerar ca 1 liter vatten/timme Foto H. Kautsky Blåmusslorna omsätter Östersjöns vattenvolym på 1 år. Övergödningen har ökat mängden musslor ca 7 gånger sedan talet.

15 och nu lite om makroalgsblomningar av trådalger Brunalger på våren och grönslick och rödslick på sommaren Foto: T. Malm Trådalgerna lossnar och bildar drivande algmattor Vissa producerar giftiga substanser

16 Vad använder trådalgerna de bromerade fenolära föreningarna till? Antibakteriella - vissa liknar Triclosan Förhindra påväxt av andra alger och djur Mindre aptitliga för betande djur t.ex. Havsgråsugga Tångmärla

17 Effekter av ökade halter av näringsämnen på algbälten Förr: på 1940-talet Täta blåstångsbälten ner till 10m Nu: Blåstången har minskat och olika trådalgsarter har ökat Ullsläke liksom blåmusslan Foto: H. Kautsky Blåstång

18 Hur har djuputbredningen av tång påverkats?

19 Tångbältet - Östersjöns skogar Tången ger skydd föda leksubstrat En planta kan bli mycket gammal - kanske år

20 Försök med små betande djur från tångbältet

21 Blåstångens förökning Hanplanta Honplanta

22 Äggsamlingarna släpps ut i vattnet Äggen sjunker till botten och fäster sig En normal groddplanta ca 14 dagar gammal

23 Mogna ägg och spermier i slutet maj - början juni Utsläpp sker vid ny och fullmåne Visat i laboratoriet, men händer det också i naturen?

24 Giftiga båtbottenfärger skall ha effekt på havstulpaner men inte på blåstångens förökning - Östersjöns skog

25 Blåstångens förökning sammanfaller med när nymålade båtar sjösätts men havstulpanerna sätter sig senare

26 Havstulpanprojekt med Informationscentralen och Skärgårdsstiftelsen Ett larmsystem - nu har havstulpanens larver satt sig fast Då kan du som båtägare: Lätt borsta bort dem själv Alternativt åka till ett sötvattensområde någon dag då dör havstulpanen och ramlar av Eller till en båttvätt där de kan borstas bort

27 Hur länge är det sedan marina arter koloniserade? Littorina Havet max salthalt år sedan varmt och fuktigt Ytsalthalten i Bottenviken 8-10 psu Egentliga Östersjön psu Estniska kusten 8-15 psu Två perioder med lägre salthalt år sedan år sedan -Kan en art bildas på några 1000 år i Östersjön anpassad till den nuvarnade låga salthalten?

28 Ny tångart - ännu bara hittad i Östersjön Blåstång Smaltång Finns i blandade bestånd i Bottenhavet

29 Resultat: Bitar av tång kan fästa sig igen vegetativ förökning LB Vilken mekanism kan förklara detta? Smaltång bildar nya rhizoider Blåstång bildar nya grenar

30 Avslutningsvis -Vad kan tång och alger användas till? Knöltångsallad Grönalgspapper? Tångte och som bantningsmedel Mot tandsten PlaqueOff Hudkrämer, glass m.m.. Förr i världen användes ilandspolad tång till att gödsla potatislandet Ett förslag till uppgift: Ta reda på vilka ämnen som ingår i olika sorters alger

31 Var kan du hitta kunskap om Östersjön? GLÖM INTE att kolla på Tångbloggen! Mer information finns på: i Havsutsikt och Havet 201X samt på Stockholms Universitets Östersjöcentrums hemsida

Växt- och djurliv i Östersjön ett hav i förändring

Växt- och djurliv i Östersjön ett hav i förändring Växt- och djurliv i Östersjön ett hav i förändring Ytan är som en spegel gör det svårt att se vad som händer under den Professor Lena Kautsky eller Tant Tång Stockholms universitets marina forskningscentrum

Läs mer

Det befruktade ägget fäster sig på botten

Det befruktade ägget fäster sig på botten Kautsky presentation Del 2: Förökningen hos tång Det befruktade ägget fäster sig på botten Äggsamlingarna släpps ut i vattnet Äggen sjunker till botten och fäster sig En normal groddplanta ca 14 dagar

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

ett arbetsmaterial i tre nivåer

ett arbetsmaterial i tre nivåer Lärarhandledning till BYGG ÖSTERSJÖNS EKOSYSTEM ett arbetsmaterial i tre nivåer Det här är ett lektionsmaterial om Östersjöns ekosystem och hur det påverkas av olika mänskliga aktiviteter. Materialet är

Läs mer

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför

Läs mer

onsdag 9 oktober 13 Ekologi

onsdag 9 oktober 13 Ekologi Ekologi Ekologi Vad handlar ekologi om? Vad handlar ekologi om? Ekologi är läran om samspelet mellan växter, djur och deras omgivning. Ekologi Vad gör en ekolog? Vad gör en ekolog? En ekolog försöker förstå:

Läs mer

havets barnkammare och skafferi

havets barnkammare och skafferi B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Axelsson/Sjöharen Grunda hav s v i k a r Grunda hav s v i k a r havets barnkammare och skafferi Det börjar äntligen bli vår; solen skiner, fåglarna sjunger och

Läs mer

Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar.

Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar. Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar. Av Abborre Abborren är en av våra allra vanligaste sötvattenfiskar. Hon-abborren kan väga över 4,5 kilo medan hanarna sällan

Läs mer

Under ytan i Östersjön

Under ytan i Östersjön tips och fakta för unga havsforskare Under ytan i Östersjön havet en häftig värld Havet det ser så blått ut. På håll. Men om du tittar närmare är det en massa färger. Samtidigt är det genomskinligt. Livet

Läs mer

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk

Läs mer

Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården

Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården 2000-2014 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2015 Syre är på motsvarande sätt som ovan vattenytan

Läs mer

FJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA

FJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA ISBJÖRN FJÄRIL SKÖLDPADDA KORALL PINGVIN PANDA ISEN SMÄLTER ÄNGAR BLIR ÅKRAR HAVSNIVÅN STIGER HAVEN BLIR VARMARE SLUT PÅ MAT SKOGARNA FÖRSVINNER ÅK MER TÅG VÄLJ EKOLOGISKT ÅTERVINN MER KÖP FÄRRE GREJER

Läs mer

Föroreningsproblematiken vid marinor, varv och båtuppläggningsplatser

Föroreningsproblematiken vid marinor, varv och båtuppläggningsplatser SIDAN 1 Föroreningsproblematiken vid marinor, varv och båtuppläggningsplatser Maria Pettersson, Miljöförvaltningen i Stockholm Ca 1 miljon fritidsbåtar i Sverige SIDAN 2 Östersjön Få arter för varje funktion

Läs mer

tips och fakta för unga havsforskare Under ytan i Östersjön

tips och fakta för unga havsforskare Under ytan i Östersjön tips och fakta för unga havsforskare Under ytan i Östersjön havet en häftig värld Havet det ser så blått ut. På håll. Men om du tittar närmare är det en massa färger. Samtidigt är det genomskinligt. Livet

Läs mer

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp. Prov Arbetsområdet sjön namn: Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp. Organism = 1. växter och vissa bakterier som förser sig själva med energi från solen Population = 2. levande faktorer som

Läs mer

6sätt att slippa bottenmåla

6sätt att slippa bottenmåla 6 sätt att slippa bottenmåla 6 sätt att slippa bottenmåla Varje år försöker du överlista dem. Algerna och djuren som vill bosätta sig på din båt. Och varje år står du där i snålblåsten, med värkande armar

Läs mer

Kort om miljöeffekter av toalettavfall på mark- respektive vattenmiljö

Kort om miljöeffekter av toalettavfall på mark- respektive vattenmiljö NR U 4818 JUNI 2014 RAPPORT Kort om miljöeffekter av toalettavfall på mark- respektive För Transportstyrelsen Katja Norén Författare: Katja Norén På uppdrag av: Transportstyrelsen Rapportnummer: U 4818

Läs mer

FINNS DET DÖDLIGA BAKTERIER FÖR ALLT LIV I HANÖBUKTEN?

FINNS DET DÖDLIGA BAKTERIER FÖR ALLT LIV I HANÖBUKTEN? FINNS DET DÖDLIGA BAKTERIER FÖR ALLT LIV I HANÖBUKTEN? I förgrunden röda och möjligen dödliga cyanobakterier. Cyanobakterierna frodas i det förorenade vattnet runt ett 30- tal utsläppsrör. Dessa utsläppsrör

Läs mer

Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson

Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson Språkstart NO Facit NO för nyanlända Hans Persson Levande eller inte? s. 6-7 3. Sortera orden. VÄXTER en ros gräs en ormbunke en mossa ett träd DJUR en katt en ödla en björn en fisk en mask Olika material

Läs mer

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING Lektionsupplägg: Östersjön ett hav i kris Idag anses övergödningen vara Östersjöns mest akuta miljöproblem. Eleverna får undersöka hur en förenklad näringsväv i Östersjön ser

Läs mer

ÖSTERSJÖN - VAD VI BÖR VETA OM ÖVERGÖDNING

ÖSTERSJÖN - VAD VI BÖR VETA OM ÖVERGÖDNING ÖVERGÖDNING ÖSTERSJÖN - VAD VI BÖR VETA OM ÖVERGÖDNING STUDIEMATERIAL TILL DOKUMENTÄREN VÅRT GRISIGA HAV LEON GREEN BALTIC SEA MEDIA PROJECT Filmmakaren och frilansjournalisten Folke Rydén och fotografen

Läs mer

UNDER YTAN I ÖSTERSJÖN

UNDER YTAN I ÖSTERSJÖN OCH FAKTA FÖR UNGA HAVSFORSKARE UNDER YTAN I ÖSTERSJÖN HAVET EN HÄFTIG VÄRLD Havet det ser så blått ut. På håll. Men om du tittar närmare är det en massa färger. Samtidigt är det genomskinligt. Livet under

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv. SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP Ekorrspåraren Tecken som visar att här har varit ett djur kallas spårtecken. Det kan vara avtryck av fötter, en halväten kotte, märken efter avbitna

Läs mer

Östersjön ett hotat innanhav

Östersjön ett hotat innanhav Östersjön ett hotat innanhav Michael Tedengren Ett påverkat ekosystem med svåra naturliga förutsättningar Örnsköldsvik 24/3 2015 FRÅGA: HUR UPPFATTAR DU ÖSTERSJÖN? - ETT UNIKT OCH VACKERT HAV - ETT INNANHAV

Läs mer

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen www.webap.ivl.se Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump Bild: WEBAP pilotanläggning som testades i Hanöbukten Rapport C4 SYREPUMPAR Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen Kortversion av

Läs mer

Exkursion. Till Ven. Av: Oswaldo Quijada

Exkursion. Till Ven. Av: Oswaldo Quijada Exkursion Till Ven Av: Oswaldo Quijada Syftet med laborationen var att undersöka vattnet och stranden, och beskriva vad som fanns där så exakt som möjligt. Så att vi kan jämföra den med exkursionen vi

Läs mer

Karin Beronius Erkenlaboratoriet. Öppet vatten, fisk

Karin Beronius Erkenlaboratoriet. Öppet vatten, fisk Öppet vatten, fisk Vem har inte suttit i en eka en ljummen sommarkväll och metat eller fiskat med kastspö? Några har kanske till och med testat att pimpla på vintern? Men att lägga nät för att studera

Läs mer

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Miljösituationen i Västerhavet Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Hur mår havet egentligen? Giftiga algblomningar Säldöd Bottendöd Övergödning

Läs mer

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner. Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda

Läs mer

DÄGGDJUR. Utter. Utter

DÄGGDJUR. Utter. Utter REMIBAR REMIBAR DÄGGDJUR Utter Utter tillhör en grupp djur som kallas mårddjur. Under 1970-talet släpptes det ut mycket miljögifter i naturen och många utterungar dog. Men de senaste 10 åren har antalet

Läs mer

Fokus Askö: Bottnar och fria vattenmassan i samspel?

Fokus Askö: Bottnar och fria vattenmassan i samspel? Fokus Askö: Bottnar och fria vattenmassan i samspel? Caroline Raymond, Ola Svensson, Ulf Larsson, Helena Höglander, Svante Nyberg, Hans Kautsky, Elena Gorokhova, Brita Sundelin & Jonas Gunnarsson, Stockholms

Läs mer

ÖSTERSJÖN - VAD VI BÖR VETA OM ÖVERGÖDNING

ÖSTERSJÖN - VAD VI BÖR VETA OM ÖVERGÖDNING ÖVERGÖDNING ÖSTERSJÖN - VAD VI BÖR VETA OM ÖVERGÖDNING STUDIEMATERIAL TILL DOKUMENTÄREN VÅRT GRISIGA HAV LEON GREEN BALTIC SEA MEDIA PROJECT Filmmakaren och frilansjournalisten Folke Rydén och fotografen

Läs mer

Komplexa samband på bottnarna

Komplexa samband på bottnarna Komplexa samband på bottnarna Hans Kautsky, Stockholms universitet / Stefan Tobiasson, Linnéuniversitetet / Jan Karlsson, Göteborgs universitet Samspelet mellan havets djur och växter är komplext. Djurpopulationernas

Läs mer

6sätt att slippa bottenmåla

6sätt att slippa bottenmåla 6 sätt att slippa bottenmåla Äntligen! Nu slipper du bottenmåla Varje år försöker du överlista dem. Havstulpanerna. Och varje år står du där i snålblåsten, med värkande armar och målar tappert botten på

Läs mer

Verksamheten vid Informationscentralen för Egentliga Östersjön år 2006

Verksamheten vid Informationscentralen för Egentliga Östersjön år 2006 DATUM: 2007-03-14 INFORMATION NR: 1/07 Informationscentralen har i dag lagt ut sin årsrapport för 2006 på sin hemsida: Verksamheten vid Informationscentralen för Egentliga Östersjön år 2006 Sammanfattning

Läs mer

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan

Läs mer

Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö.

Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö. Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö. Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet Risk/nytta analys 1992 o 1998

Läs mer

Guidade turer vid Bulls måse

Guidade turer vid Bulls måse Guidade turer vid Bulls måse 2003-2007 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Bakgrund Sedan början av 1700-talet har en mycket stor del av våtmarkerna i Sverige dikats ut för att öka

Läs mer

ÖVER EN MILJON TYCKER SOM DU. Att TYVÄRR HAR BÅTLIVET EN BAKSIDA. VET DU HUR DIN HÄLSA PÅVERKAS av

ÖVER EN MILJON TYCKER SOM DU. Att TYVÄRR HAR BÅTLIVET EN BAKSIDA. VET DU HUR DIN HÄLSA PÅVERKAS av Ibåtliv VISST ÄR DET UNDERBART! Sommar och dags för båtliv igen. Inget slår känslan under en färd ut över glittrande, blått vatten. ÖVER EN MILJON TYCKER SOM DU. Att vara ute på sjön är ett av våra största

Läs mer

Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. (9BMA1)

Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. (9BMA1) Område: BRATTEFORSÅN Ur centralt innehåll: Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. (9BMA1) Hur organismer identifieras, sorteras och grupperas

Läs mer

Hej Kattegatt! Vem är du och hur mår du?

Hej Kattegatt! Vem är du och hur mår du? Hej Kattegatt! Vem är du och hur mår du? Spännande fakta om Kattegatt och några av de djur och växter man hittar i havet. Havet vid den svenska västkusten kallas Västerhavet. Det består av två delar, Skagerrak

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Arbeta vidare i skolan

Arbeta vidare i skolan Arbeta vidare i skolan, Björnö Bilaga 9:1 Arbeta vidare i skolan Jämför ditt liv med Doris (historia) Läs eller lyssna på berättelsen om Doris och jämför ditt liv med Doris barndom i Ramsviken. Här är

Läs mer

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga

Läs mer

Vad ska ni kunna om djur?

Vad ska ni kunna om djur? Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Vatten och luft. Åk

Vatten och luft. Åk Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker

Läs mer

BOTTNISKA VIKEN. Sammanfattning av Informationscentralens verksamhet under åren.

BOTTNISKA VIKEN. Sammanfattning av Informationscentralens verksamhet under åren. BOTTNISKA VIKEN Sammanfattning av Informationscentralens verksamhet under åren. Text: Tiina Kumpula Kartmaterial: Anneli Sedin Bakgrundskartor ur allmänt kartmaterial från Lantmäteriet, medgivande 94.0410

Läs mer

Vegetationsrika sjöar

Vegetationsrika sjöar Hur viktiga är undervattensväxterna för fisk och småkryp? Tina Kyrkander Vegetationsrika sjöar Hornborgasjön Krankesjön Tåkern Mkt vegetation Mkt fågel 1 Inventering i Vänern många typer av sjöar i en

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Vårt hav Östersjön. Miljö och samhälle Vad kan du göra?

Vårt hav Östersjön. Miljö och samhälle Vad kan du göra? Vårt hav Östersjön Miljö och samhälle Vad kan du göra? Barnens Östersjöprotest Det sägs alltid att de unga är jordens framtid. Men, vi är ju jordens nutid! Och dessutom dess framtid! Idealet är att man

Läs mer

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål...

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål... Malmö Naturskola FISKAR Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål... 5 1 Abborre Abborren är en av de vanligaste fiskarna i Sverige.

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Rekrytering av fastsittande växter och djur på farledernas prickar och bojar längs svenska Östersjökusten

Rekrytering av fastsittande växter och djur på farledernas prickar och bojar längs svenska Östersjökusten Rekrytering av fastsittande växter och djur på farledernas prickar och bojar längs svenska Östersjökusten av Hans Kautsky och Susanne Qvarfordt Systemekologiska Institutionen Stockholms Universitet 9 Stockholm

Läs mer

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att... Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger

Läs mer

De rätta svaren presenteras nedan

De rätta svaren presenteras nedan Många deltog i vår Fiskspaning under påsklovet, bra jobbat alla som var med! GRATTIS! En vinnare är nu framlottad bland de rätta svaren och kontaktas via telefon eller mejl. De rätta svaren presenteras

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Ekosystem ekosystem lokala och globala Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan

Läs mer

Liv. Livet. Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg. Förlagsaktiebolaget Otava

Liv. Livet. Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg. Förlagsaktiebolaget Otava Liv Livet Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg Förlagsaktiebolaget Otava INNEHÅLL Ett myller av liv.... 4 1. Vad är liv?... 6 2. Cellerna är livets legoklossar...

Läs mer

Vi och naturen i Öresund

Vi och naturen i Öresund Foto: Marint Kunskapscenter /Michael Palmgren Vi och naturen i Öresund Samlade övningar med lärarinstruktioner Årskurs: 2 3 Material:, Eva Hörnblad PI och Anne-Cathrin Ek-Hamfelt www.malmo.se/pedagogiskakartor

Läs mer

Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön?

Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön? Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön? Svaret måste skilja på havsområden och på kust och öppet hav! Ragnar Elmgren och Ulf Larsson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet

Läs mer

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt LOVA-bidraget Lokala vattenvårdsprojekt Det är inte längre så lätt att fånga en stor torsk eller en fin ål. Bottnarna dör, vikar växer igen och giftiga algblomningar är något vi fått vänja oss vid. Våra

Läs mer

MILJÖRAPPORT FÖR 2001 FRÅN KUSTVATTENKOMMITTÉN I KALMAR LÄN. TEMA Närsalter transport. av kväve och fosfor

MILJÖRAPPORT FÖR 2001 FRÅN KUSTVATTENKOMMITTÉN I KALMAR LÄN. TEMA Närsalter transport. av kväve och fosfor KUSTVATTEN MILJÖRAPPORT FÖR FRÅN KUSTVATTENKOMMITTÉN I KALMAR LÄN TEMA Närsalter transport av kväve och fosfor Höga kvävehalter längs kusten Nitrat i februari och totalkväve i augusti Västervik Mycket

Läs mer

Välkomna till. Naturväktarna Kust

Välkomna till. Naturväktarna Kust FÄLTUNDESÖKNING Välkomna till Naturväktarna Kust Ni har uppdraget att undersöka en havsstrand. Vilka djur och växter hittar ni här? Hur påverkar vi människor livet på land och i vattnet? För att ta reda

Läs mer

Du kanske minns att man talade mycket om algblomning för bara ett par år sedan? Det gick inte att bada och fiskar blev förgiftade och dog.

Du kanske minns att man talade mycket om algblomning för bara ett par år sedan? Det gick inte att bada och fiskar blev förgiftade och dog. VÄNERN ETT EKOSYSTEM Du kanske redan visste att människokroppen består av ca 70% vatten? Och, lustigt nog, att procentandelen är exakt densamma för vår planet? Däremot så är bara en enda procent av jordens

Läs mer

Giftiga båtbottenfärger om oönskad påväxt på båtar och konsekvenser i miljön. Åsa Arrhenius Inst för växt- och miljövetenskaper Göteborgs universitet

Giftiga båtbottenfärger om oönskad påväxt på båtar och konsekvenser i miljön. Åsa Arrhenius Inst för växt- och miljövetenskaper Göteborgs universitet Giftiga båtbottenfärger om oönskad påväxt på båtar och konsekvenser i miljön Åsa Arrhenius Inst för växt- och miljövetenskaper Göteborgs universitet a Mistra funded research programme DEN MARINA MILJÖN

Läs mer

SLUTA MÅLA, BÖRJA TVÄTTA

SLUTA MÅLA, BÖRJA TVÄTTA PROSPEKT BIGWASH SLUTA MÅLA, BÖRJA TVÄTTA - för bekvämare båtliv och renare miljö Fördelar Inget målade Inget slipande Inget skrapande Lägre bränsleförbrukning Högre fart Inte dyrare än att måla Bättre

Läs mer

Formas, Box 1206, 111 82 Stockholm (www.formas.se)

Formas, Box 1206, 111 82 Stockholm (www.formas.se) Forskningsrådet Formas är en statlig myndighet som stödjer grundforskning och behovsstyrd forskning med höga krav på vetenskaplig kvalitet och relevans för berörda samhällssektorer. Det övergripande syftet

Läs mer

Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer,

Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer, Jens Olsson 1 Ulf Bergström Bild: BIOPIX Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU Riksmöte för vattenorganisationer, 2012-09-17 Bild: BIOPIX Fyra frågor Varför skall

Läs mer

Under ytan i västerhavet

Under ytan i västerhavet tips och fakta för unga havsforskare Under ytan i västerhavet havet en häftig värld Havet det ser så blått ut. På håll. Men om du tittar närmare är det en massa färger. Samtidigt är det genomskinligt.

Läs mer

Naturväktarna KUST. Redovisningsblankett för. Växterna på land och i vattnet. Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson:

Naturväktarna KUST. Redovisningsblankett för. Växterna på land och i vattnet. Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson: Redovisningsblankett för Naturväktarna KUST Redovisa på hemsidan www.naturvaktarna.wwf.se Vi har tyvärr ingen möjlighet att ta emot redovisningar per post eller fax. Datum för undersökningen: Klass/grupp:

Läs mer

Dessa bildar i sin tur stärkelse som växten lagrar som näring.

Dessa bildar i sin tur stärkelse som växten lagrar som näring. Fotosyntes Som fotosyntesens upptäckare brukar man ibland räkna britten Joseph Priestley, även om denne inte fick hela sammanhanget klart för sig. Priestley experimenterade 1771 drog slutsatsen att växter

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson: E-post. Antal deltagare: Skola: Skolans adress: Telefon: Fax: Kommun: Län:

Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson: E-post. Antal deltagare: Skola: Skolans adress: Telefon: Fax: Kommun: Län: Redovisningsblankett för Naturväktarna - KUST Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson: E-post Antal deltagare: Skola: Skolans adress: Telefon: Fax: Kommun: Län: Namn på området och närmaste

Läs mer

Konsekvenser av människans verksamhet och skyddet för den finsk svenska skärgården vad anser du?

Konsekvenser av människans verksamhet och skyddet för den finsk svenska skärgården vad anser du? Konsekvenser av människans verksamhet och skyddet för den finsk svenska skärgården vad anser du? Helsingfors universitet, Göteborgs universitet, Finlands miljöcentral, Coastal Research and Planning Institute

Läs mer

Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda

Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda RÄDDA ÖSTERSJÖN Många åtgärder för att minska övergödning av sjöar och kustvikar har gjorts de senaste decennierna. Bland annat har reningsverken blivit effektivare,

Läs mer

Vilka faktorer påverkar blåstångens (Fucus vesiculosus) förekomst i Östersjön?

Vilka faktorer påverkar blåstångens (Fucus vesiculosus) förekomst i Östersjön? Vilka faktorer påverkar blåstångens (Fucus vesiculosus) förekomst i Östersjön? Kajsa Linder Independent Project in Biology Självständigt arbete i biologi, 15 hp, höstterminen 2009 Institutionen för biologisk

Läs mer

FAKTABLAD NR 55 2012

FAKTABLAD NR 55 2012 FAKTABLAD NR 55 2012 Närsalter i svenska hav Allt liv, i havet såsom på land, behöver någon form av näring för att kunna växa och utvecklas normalt. Basen i ett ekosystem utgörs främst av primärproducenterna,

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Ekosystem ekosystem lokala och globala Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan

Läs mer

Tillståndet i kustvattnet

Tillståndet i kustvattnet Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-

Läs mer

Skitfiske på dig önskar. Fiskeresurs i Eda

Skitfiske på dig önskar. Fiskeresurs i Eda Hej Här får du ett litet häfte med information om våra fyra vanligaste fiskar som finns i våra vatten. Här kan du få lite tips om var fiskarna tycker om att simma, hur de lever och varför det är bra att

Läs mer

Päls med många funktioner

Päls med många funktioner Foto: Wikimedia Commons Rådjurskidet har en fläckig päls för att bättre smälta in i bakgrunden och undvika att bli upptäckt. Päls med många funktioner Övning till Bi-lagan nr 2 2017, månadsuppslaget för

Läs mer

Viva vatten Mia Svedäng Projektledare Lokal vattenmiljö

Viva vatten Mia Svedäng Projektledare Lokal vattenmiljö Viva vatten Mia Svedäng Projektledare Lokal vattenmiljö Naturskyddsföreningens arbete för havs- och vattenmiljö Rinnande vatten Vattenkraft Havsmiljön Fisk och fiskemetoder + Ren båtbotten Lokal vattenmiljö

Läs mer

Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter.

Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter. Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter. Men hur fungerar det? En blomma har både honliga och hanliga delar. De hanliga delarna kallas

Läs mer

Kalkning och försurning i Jönköpings län

Kalkning och försurning i Jönköpings län Kalkning och försurning i Jönköpings län orsaken till försurning Försurning är Jönköpings läns största miljöproblem. Värst drabbade är länets västra och södra delar. Med försurning menas att ph-värdet

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,

Läs mer

Av: Erik. Våga vägra kött

Av: Erik. Våga vägra kött Av: Erik Våga vägra kött Våga vägra kött Varje år äter vi mer och mer kött men vilka konsekvenser får det på miljön och vår hälsa? i Förord Människan har länge ansett sig stå över naturen. Enda sedan vi

Läs mer

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral som består av järn och svavel exponerats för luftens syre.

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne Namn: Kemiprov åk 4 Datum: Para ihop ord och förklaring grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne hypotes När ett ämne försvinner i ett annat ämne och man ser det inte men kan

Läs mer

Fotosyntes i ljus och mörker

Fotosyntes i ljus och mörker Inledning Fotosyntes i ljus och mörker Vi ställer krukväxterna i fönstret av en anledning och det är för att det är där det är som ljusast i ett hus. Varför? Alla levande organismer är beroende av näring

Läs mer

PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper och husdjursvetenskap

PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper och husdjursvetenskap Helsingfors universitet Urvalsprovet 29.5.2013 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper och husdjursvetenskap Den sökandes namn: Personbeteckning: För essäsvaren 1-3 kan

Läs mer

Båtbottenfärger ett miljöproblem

Båtbottenfärger ett miljöproblem Båtbottenfärger ett miljöproblem Användning sedan mycket lång tid tillbaka för att skydda båtskrov från påväxt av vattenlevande organismer Olika aktiva giftiga ämnen har använts: Bly TBT (tributyltenn)

Läs mer

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Föglö, 12.10.2011, kl. 19.00 Europeiska Unionen Europeiska fiskerifonden(eff) Varför är vi här? Torbjörn Engman, Kumlinge

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

Miljötillståndet i Hanöbukten

Miljötillståndet i Hanöbukten Miljötillståndet i Hanöbukten Øjvind Hatt ordf. v. Hanöbuktens vvf. fig. 1: Avrinningsområden för de sex största vattendragen som mynnar i Hanöbukten. Fig. 2: Nederbörd och temperatur per månad under 2015

Läs mer