PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper och husdjursvetenskap

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper och husdjursvetenskap"

Johan Jansson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Helsingfors universitet Urvalsprovet Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper och husdjursvetenskap Den sökandes namn: Personbeteckning: För essäsvaren 1-3 kan den sökande få högst 5 p/fråga. Svaret skall vara klart och logiskt samt skrivet på god svenska eller finska. Svaret får inte innehålla felaktiga eller irrelevanta uppgifter. Svaret skall rymmas inom den markerade rutan. Text utanför denna ruta beaktas inte vid poängsättningen. 1. Våmfunktionen och dess betydelse i idisslarnas matsmältning Modellsvar (s ) Följande punkter ger sammanlagt högst 5 p: - våmmen är en av de förmagar som kommer före löpmagen (1 p) - våmmen innehåller anaeroba mikroorganismer (1 p) - mikroberna lever i symbios med värddjuret (1 p) - med hjälp av mikroberna utnyttjar idisslarna fiberhaltigt foder effektivt (1 p) - de enzymer som våmmikroberna utsöndrar spjälker cellulosa och hemicellulosa (0,5 p) - vid våmjäsningen uppkommer energihaltiga jäsningsprodukter, essentiella (livsnödvändiga) aminosyror och B-vitamin som djuret använder (sammanlagt högst 1 poäng) - för mikrober är våmmen en god livsmiljö med lämplig surhet (ph), temperatur (0,5 p) och näringsämnen (sammanlagt högst 1 poäng) - förhållandena i våmmen förblir goda och djuren friska, när djuren får sådant foder som lämpar sig för våmmens funktion (1 p) - enmagade djur kan inte tillgodogöra sig växter som föda lika effektivt och inom ett lika brett spektrum som idisslare (1 p)

Svaret skall vara klart och logiskt samt skrivet på god svenska eller finska. Svaret får inte innehålla felaktiga eller irrelevanta uppgifter. Svaret skall rymmas inom den markerade rutan.

2 2. Hur kan jordbrukarna påverka kvaliteten av frilandsgrönsaker i de olika stegen av produktionskedjan? MODELLSVAR (s. 106): 1/2 poäng per punkt som nämnts, max 5 p. - val av åkerskifte - val av sort - en lyckad sådd (jämnhet, rätt tidpunkt med avseende på sorten och vädret) - antingen markens näringstillstånd eller lämplig gödsling - antingen markbördighet eller markens mikrobiologiska tillstånd - antingen tillgång till vatten eller bevattning - växtskydd - val av rätt skördetid med avseende på sorten och vädret - skördeteknik, undvikande av mekaniska skador - förflyttning till lager och snabb nedkylning - i lagret: temperaturen (0-4 C) (1/4 p), den relativa luftfuktigheten (> 95 %)(1/4 p), luftens sammansättning (etylen) (1/4 p), max ½ p. - utrustning och bearbetningsmetoder vid vidareförädling och förpackning - produktionshygien 2

markens mikrobiologiska tillstånd - antingen tillgång till vatten eller bevattning - växtskydd - val av rätt skördetid med avseende på sorten och vädret - skördeteknik, undvikande av mekaniska skador

3 3. Beskriv egenskaperna hos grödor som lämpar sig för olika former av bioenergi. MODELLSVAR (s.48-53) - riklig produktion av biomassa (1 p) o stor vegetativ biomassa (blad, stjälkar) (1/2 p) och o stor massa bestående av de växtdelar som står för den könliga förökningen (frön) (1/2 p) - riklig biomassa åstadkoms genom (1 p) o stor vegetativ biomassa: grödor som växer sent på hösten (1/2 p) o stor frö- eller knölskörd: mognad i finska förhållanden och ansamling av förråd av fetter, socker och stärkelse i de växtdelar som skördas (1/2 p) - ringa behov av produktionsmedelinsatser (max. 1 p) o gödsling (1/2 p), o jordbearbetning (1/2 p), o bekämpning av ogräs, växtsjukdomar, skadedjur och liggsäd (à ¼ p, max ½ p) - de olika formerna av bioenergianvändning: (max 2 p) o vid etanolproduktion är det väsentligt med en stor skörd där halten av socker eller stärkelse är hög (1 p) o vid produktion av andra generationens bioetanol: låg halt av lignin i cellväggarna, hög halt av cellulosa (1 p) o vid produktion av biodiesel: stor fröskörd och hög oljehalt i skörden (1 p) o fasta bränslen: låg vattenhalt, en låg halt av aska, en låg halt av klor (1 p) 3

biomassa åstadkoms genom (1 p) o stor vegetativ biomassa: grödor som växer sent på hösten (1/2 p) o stor frö- eller knölskörd: mognad i finska förhållanden och ansamling av förråd av fetter, socker

4 4. Hurdant är bakteriernas genom och vilka faktorer genererar variation i genomet? Bakterier är haploida och de förökar sig genom könlös fördelning. Bakterierna har en kromosom och bakteriecellen kan dessutom innehålla DNA-ringar eller plasmider, i vilka en del av bakteriens gener finns. Den viktigaste faktorn som påverkar genomets variation är genmutation. Genmutationer, som påverkar fenotypen, syns genast i fenotypen eftersom bakterier är haploida. I bakterier uppstår nya kombinationer av egenskaper på tre sätt, det finns alltså tre olika former av rekombination. Vid konjugation överförs DNA mellan två bakterier. Först fördubblas genomet i donatorbakterien och därefter överförs DNA från donatorbakterien till mottagarbakterien via ett utskott som bildas mellan de bredvid varandra varande bakterierna (1 p). Vid transduktion överför bakterievirus eller bakteriofag en bit bakterie-dna (1 p). Vid transformation upptar bakterien DNA från sin tillväxtmiljö. Bakteriecellen kan ta in till exempel hela plasmider eller små bitar av kromosomalt DNA från en död bakterie (1 p) Man kan få högst 4 poäng för punkterna ovan. Svaret som helhet (1 p). 4

Den viktigaste faktorn som påverkar genomets variation är genmutation. Genmutationer, som påverkar fenotypen, syns genast i fenotypen eftersom bakterier är haploida.

5 5. Eutrofieringen av vattendrag: vad är det, vad leder det till och vad kan man göra åt det? Sakuppgifter (högst 3 p): Vad är det? (totalt 1 p) o I vattendrag begränsas primärproduktionen oftast av tillgången på kväve och fosfor. De flest finska sjöar är oligotrofa, d.v.s. näringsfattiga. En ökad tillgång på närsalter stimulerar primärproduktionen, vilket leder till eutrofiering. Eutrofieringen är ett problem både i Östersjön och i våra insjöar. Vad leder det till? (totalt 1 p) o En ökad tillgång på närsalter gynnar primärproduktionen; speciellt tilltar tillväxten av växtplankton. (Samtidigt blir vattnet grumligare och planktonätande fiskar, såsom mörtfiskar, ökar i antal.) Den tilltagande mängden biomassa stimulerar nedbrytningen, som i sin tur ökar förbrukningen av syre. En skiktning av vattenmassorna accentuerar problemen. Till följd av hög syreförbrukning finns det syrefria områden i Östersjöns djupare områden. Också insjöar kan drabbas av syrebrist. Under syrefria förhållanden uppkommer det giftiga svavelväteföreningar. Samtidigt får syrebristen fosfater att lösa sig ur bottensedimenten, vilket leder till intern belastning inom vattendraget. Bland blågrönalgerna förekommer det giftiga stammar som kan ge upphov till giftiga algblomningar. Vad kan man göra åt det? (totalt 1 p) o Jordbruket är den viktigaste källan till näringsämnen och eutrofiering. Skillnaden mellan diffusa utsläpp och punktutsläpp: punktutsläpp är lättare att åtgärda. Jordbruket förorsakar diffusa utsläpp. Andra diffusa utsläppskällor är skogsbruk, fjärrnedfall samt bristfälliga avloppssystem. Vi kan minska på urlakningen av näringsämnen genom att förbättra de metoder som används inom jordoch skogsbruket. Skyddszoner samt välavvägda gödselmängder spridda vid rätt tidpunkt erbjuder medel för att behärska urlakningen. Svårt eutrofierade vattendrag måste iståndsättas genom olika metoder. Svaret som helhet (högst 2 p). 5

En ökad tillgång på närsalter stimulerar primärproduktionen, vilket leder till eutrofiering. Eutrofieringen är ett problem både i Östersjön och i våra insjöar. Vad leder det till?

6 6. Redogör i ord och genom ett exempel för principerna bakom en dihybridkorsning Dihybridkorsning tillåter oss att studera nedärvningen av olika kombinationer av egenskaper. Vid dihybridkorsning gör man två successiva korsningar, och studerar därmed hur en kombination av två par egenskaper nedärvs samtidigt. I den första eller den så kallade P-generationen korsar man två individer som skiljer sig i fråga om två olika egenskaper. Den ena individen uppvisar dominanta egenskaper och den andra recessiva. Som ett exempel kan nämnas pälsens färg (svart dominerar över vit) och längd (släthårig päls dominerar över angorapäls) hos kaniner. En svart och släthårig kanin bär alltså på två dominanta egenskaper och en vit angorakanin på två recessiva egenskaper. Bägge individerna antas vara homozygoter. I den följande eller den så kallade F 1 -generationen är all avkomma sinsemellan likadan: individerna är heterozygota till sin genotyp och lika den dominanta individen i P-generationen till sin fenotyp. En korsning mellan två F 1 -individer ger en så kallad F 2 -generation. I F 2 -generationen uppvisar en del av individerna samma fenotyp som individerna i P-generationen, medan andra F 2 -individer uppvisar helt nya egenskapskombinationer. Talförhållandet mellan de olika fenotyperna är 9 : 3 : 3 : 1. 6

I den första eller den så kallade P-generationen korsar man två individer som skiljer sig i fråga om två olika egenskaper. Den ena individen uppvisar dominanta egenskaper och den andra recessiva.

Relevanta dokument

Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper Husdjursvetenskap För att svaret skall beaktas skall den sökande få minst 7 poäng