MKB - Ny detaljplan Ankdammsrondellen

Transkript

1 Biliga 4 1/5 MKB - Ny detaljplan Ankdammsrondellen Utredningen Trafiklösning för Stockholmsregionen Beslut, vård och uppföljning av denna överenskommelse är tecknad mellan statens förhandlare och ledande politiker i Stockholms län. Den ska godkännas av regering och riksdag samt av kommun- och landstingsfullmäktige i länet. En beredning tillsätts av staten och regionen för att vårda och följa upp överenskommelsen och årligen redovisa detta. Trafiksystemet i Stockholmsregionen är ansträngt till bristningsgränsen och kapacitetstakten redan nått i stora delar av systemet under högtrafik. Att bygga nytt är nödvändigt men det räcker inte. En samlad lösning krävs med många typer av åtgärder och av många olika aktörer. Förhandlingens trafiklösning omfattar trimningsåtgärder, kapacitetshöjning av både väg- och kollektivtrafiknät samt en successiv utbyggnad av felande länkar. Utan stora investeringar och andra åtgärder blir situationen ohållbar. Köer, trängsel och trafikstörningar kommer att förvärras ytterligare och tillgängligheten inom regionen att försämras. Kollektivtrafiken riskerar att kollapsa och delar av vägsystemet att tidvis proppas igen helt med stillastående trafik. Allt detta utgör ett allvarligt hot mot miljön och tillväxt i Stockholmsregionen, med effekter i stora delar av landet. Med anledning av den överenskommelse som är tecknad mellan statens förhandlare och ledande politiker i Stockholms län så är vi tacksamma om Länsstyrelsen i Stockholm län och Regeringen granskar Solna stads och SL:s agerande i detta ärende enligt förslaget till ny detaljplan. Som framgår av nedanstående sammanställning så stämmer inte detta agerande med den målsättning som anges i utredningen Trafiklösning för Stockholmsregionen till 2020 med utblick till Trafiklösning för Stockholmsregionen kommer befolkningstillväxten och den ekonomiska tillväxten i Stockholmsregionen fram till år 2030 att medföra att vägtrafiken ökar med cirka 77 procent och resandet med kollektivtrafiken med 30 procent. (Källa: Näringsdepartementet). Men Solna Stad kanske inte vill medverka till en positiv trafikmiljö i Stockholms regionen. Men att som i den nya detaljplanen kombinera en miljövänlig spårväg med en fyrvägskorsning och trafikljus utmed Frösundaleden som kommer att ha en belastning av bilar dagligen samtidigt som belastningen på övriga trafikleder och transportsystem ökar med 200 %, se bilaga 2, vilket innebär att man bygger in en miljöbomb/gaskammare i närmiljön. Vi boende i Solna har hela tiden trott att anledningen till införandet av tvärbanan var av miljöskäl. Det nya detaljplaneförslaget kan absolut inte medföra några miljövinster till fördel för tvärbanan. Att korka igen en trafikled med en fyrvägskorsning och trafikljus kommer att orsaka högra bullernivåer som en följd av kombinationen väg- och spårtrafik samt mera luftföroreningar och oerhörda köer.

2 Bilaga 4 2/5 Köerna vid rusningstid sträcker sig idag med bilar per dag från Ankdammsrondellen till Haga Norra. Hur kommer det att se ut år 2015? 2020? 2025? O.s.v. Trafiken är det största miljöproblemet i Solna stad. Trafiken bidrar till högre utsläpp av kväve och koldioxid än vad naturen tål på sikt. Koldioxid från avgaserna bidrar till den ökade växthuseffekten. Vägtrafiken är också den klart största källan till cancerframkallande kolväten i luften och medför också att föroreningar kommer ut i mark och vatten. Giftiga förbränningsprodukter, metaller (till exempel från bromsbelägg), vägsalt, bränslespill och bilvårdsprodukter hamnar i naturen. Bilens avgaser ger upphov till flera olika problem. Lokalt i städer med hård trafik sprids höga halter av kväveoxider, partiklar och kolväten, de medför luftvägssjukdomar, ökade besvär för människor som lider av allergi och astma samt cancer. När man planerar en ny väg är Miljöförvaltningen med redan från början, då man ska bestämma var vägen ska ligga och ställer frågor som: Blir det ökad trafik i området? Hur påverkas djurliv, natur och vattendrag? Kommer det att bli mer buller och luftföroreningar (Källa: Stockholm stad)? Senare i planeringen börjar vi fundera på hur man kan minska problemen vägen orsakar. Genom att ställa de rätta frågorna så tidigt som möjligt kan man slippa problem senare när de är svårare att göra något åt (Källa: Stockholm stad). Varför fick inte Solna stads Miljö- och hälsoskyddsförvaltning vara med i arbetet kring Tvärbanan Norr (se PBL 1 kap 7)? De boende i Brf Dikten2 är oroliga för att trafiken utmed Frösundaleden kommer att bli den framtida Essingeleden. Enligt Solna stads planeringsunderlag kommer trafikbelastningen utmed Frösundaleden att öka kraftigt till omkring bilar per dygn. Den ökade trafikbelastningen kommer att påverka miljön för samtliga trafikleder i Solna eftersom bilisterna vid långa köer väljer andra smitvägar i närområdet. Helheten är viktig när man skall planera trafikmiljön (Källa: Boverket).

3 Bilaga 4 3/5 Planbeskrivningen, daterad står följande text: Spårvägen alstrar inga luftföroreningar. Kommentarer: I den nya detaljplanen föreslås att en fyrvägskorsning med trafikljus skall byggas i stället för nuvarande rondell (Ankdammsrondellen). Att bygga en fyrvägskorsning med trafikljus på Frösundaleden är som att föreslå att en fyrvägskorsning skall byggas på Essingeleden p.g.a. att belastningen är för hög på Essingeleden. En trafikled med en belastning av bilar per dag är till för att avlasta andra trafikleder så att trafiken flyter på ett positivt sätt. Att korka igen en trafikled med fyrvägskorsning och trafikljus kommer att orsaka högre bullernivåer och mera luftföroreningar samt oerhörda köer. Detta agerande stämmer inte med den handlingsplan som utredningen Vision Stockholm 2030 eftersträvar avseende trafikregleringar. Utredningen Vision Stockholm 2030 har som mål att öppna upp trafikleder som får trafikbelastningen i Stockholms regionen att flyta på bättre (Citat från utredningen: Vi måste utnyttja det vägnät vi har på ett effektivt sätt. I regionen ska det finnas obegränsade möjligheter för människor att resa, bo och mötas samt att arbetsresor tar rimlig tid). och ur denna synpunkt är Frösundaleden en viktig trafikled med sin närhet till Essingeleden. Att proppa till Frösundaleden med en fyrvägskorsning går stick i stäv med den utredningen. Cirkulationsplatser har blivit allt vanligare i Sverige. Det beror främst på att de är säkrare än vanliga korsningar och att de ökar framkomligheten (Källa: Transportstyrelsen). Enligt PBL skall "spårvägen" lokaliseras till platser som är lämpade för ändamålet med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa (2 Kap 3), samt placeras och utformas på ett sätt att det inte medför fara eller betydande olägenheter för omgivningen, (3 Kap 2). Därutöver stadgar försiktighetsprincipen i MB kap 2 att: "alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska utföra de skyddsåtgärder, iakta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenheter för människors hälsa eller miljö. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart" det finns skäl att anta att en verksamhet eller en åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön". Det står även i propositionen till MB att "försiktighetsprincipen skall gälla för all verksamhet. Avsaknad om bevisning att sådan olägenhet uppkommer skall inte befria den som utövar verksamheten från den skyldigheten. Bevisbördan kastas om från den som riskerar att drabbas av en olägenhet till den som vidtar en åtgärd som kan antas medföra en olägenhet. Nu har även Miljööverdomstolen fastställt att oro är en olägenhet enligt MB definition. I 1 kap. 5 PBL finns krav på avvägningar mellan både allmänna och enskilda intressen. För att detta ska vara möjligt måste dessa intressen definieras och viktigt när kommunen väljer att överskrida riktvärden som rör människors hälsa. Någon sådan redovisning av vägningar mellan olika intressen finns inte i planeringsunderlaget eller planhandlingarna. Vi boende finner därmed att kraven i1 kap. 5 PBL inte är infriade.

4 Bilaga 4 4/5 Byggandet av Tvärbana Norr är en investering med en livslängd på ca. 50 år. Därför är det av stor vikt att hitta den optimala lösningen för hur tvärbanan skall dras och som tar hänsyn till de boendes och övrigas hälsa där frågorna kring buller- och luftföroreningar blir lösta. Varför finns inte ovannämnda fakta redovisade i Solna stads, SL:s och Banverkets MKB? Anser våra politiker att genom att tränga in en miljövänlig tvärbara i en befintlig giftig miljö så innebär detta att man har löst problemet med den giftiga miljön trots att inga andra åtgärder har vidtagits. I den nya detaljplanen har Solna stad dessutom stängt samtliga utfartsmöjligheter för större lastbilar som levererar varor till våra företag i Brf Dikten2 även Solna stads sopbilar. Det största problemet blir nog den motortransportbil som levererar trafikskadade bilar till vår plåtverkstad och lackverkstad. Den enda möjligheten som medges för utfart i den nya detaljplanen är gångtunneln under Gränsgatan som skall fungera som ny utfartsväg. Gångtunnelns höjd medger inga lastbilar att använda detta vägavsnitt som utfartsväg. Vägarna kring Brf Dikten2, Virebergsvägen och Sommarvägen har dubbelsidig parkering vilket innebär att en större lastbil kan passera med små marginaler sommartid. Vintertid kommer det vara omöjligt att passera dessa gator med en större lastbil. Lastbilarna kan komma in i området men det finns ingen väg ut. Hur har Solna stad tänkt sig att lösa detta problem för våra företagare. Informationsmöte hos SL Vid ett informationsmöte hos SL fick vi veta att budgeten för Tvärbanan Norr har överskridits kraftigt och av den anledningen så är det inte säkert att Tvärbanans dragning från Solna centrum till Solna station kommer att genomföras. Informationsmöte med Solna stad och SL Vid vårt informationsmöte med Solna stad och SL så meddelade SL att det inte finns några medel för att bygga en spårväg med rätt miljöförutsättningar utan att man måste välja mindre bra lösningar som inte uppfyller miljökraven enligt 2 kap. PBL. Med tanke på att vi boende skall leva i denna miljö i 50 år så är det bättre att lägga projektet på is eller tillskjuta mera pengar. Vi boende som kommer att påverkas av de miljöproblem som kommer att uppstå för att SL och Solna stad har gjort en felaktig budget skall inte drabbas av detta. Vad som förvånar oss boende i Brf Dikten2 är att man i korsningen Frösundaleden och Solnavägen väljer en tunneldragning med tråg där det inte bor några boende i närheten och där det idag redan finns en fyrvägskorsning. Vi boende i Virebergsområdet kräver en vettig förklaring till denna konstiga planering. Det naturliga borde vara att flytta tunneln med tråget till korsningen Frösundaleden och Gränsgatan.

5 Bilaga 4 5/5 Övrigt Som framgår av våra handlingar så har vi boende i Brf Dikten2 under planeringsprocessen varit aktiva och föreslagit olika lösningar. Oavsett vilka förslag vi har lämnat så har vi uppfattats som negativa eftersom vi inte vill kompromissa om vår oro och miljö inom den kommande 50-års perioden. Vi boende i Virebergsområdet tycker det är på tiden att SL och Solna stad ändrar attityd och inte redovisar förslag efter förslag utifrån den budget som finns kvar när alla andra har fått sitt. Som framgår av detta ärende så var vi år 2008, meter från en lösning för att tillfredställa de miljökrav som de boende i Brf Dikten2 eftersträvar, se bilaga 12. Om en felaktig budget skall få styra boendemiljön för boende i Brf Dikten2 så ser vi ingen öppning till att förhandla vidare med Solna stad och SL och väljer därför att överklaga detta ärende. Vi upplever dessutom projektet Tvärbanan som en lekstuga mellan Solna stad och SL alla skyller på alla vid de informationsträffar vi har deltagit i och bägge parter är ovilliga att bekosta de för Solna stad och medborgarna positiva lösningar på boende- och trafikmiljön enligt 2 kap. PBL. Enligt 12 kap. PBL, står länsstyrelsen som statlig garant för hälsofrågor och är skyldiga att ingripa om en detaljplan kan anses medföra risk för människors hälsa.