Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården
|
|
- Lovisa Eklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Föglö, , kl Europeiska Unionen Europeiska fiskerifonden(eff)
2 Varför är vi här? Torbjörn Engman, Kumlinge Petra Granholm, utredare av fysiska förutsättningar för musselodling På uppdrag av LR:s miljöbyrå + styrgruppen för pilotprojektet Syfte: informera allmänheten och samla in synpunkter ang. en eventuell musselodlings lokalisering deltagande och dialog på ett tidigt skede! Resultat: Petras utredning om fysiska förutsättningar, klar i slutet av 2011, om de ekonomiska förutsättningarna finns eventuell musselodlingsförordning
3 Eventuell negativ miljöpåverkan Sedimentering av musslans restprodukt, samt diffusutsläpp av ammonium Hur undvika? God genomströmning, och /eller flytta odlingen med jämna mellanrum OBS! Försöken i Kumlinge har inte uppvisat farliga halter av miljögifter, men på Sveriges västkust har man haft problem med algtoxiner i mussla, som ommöjliggör mänsklig konsumtion(men ejder och höns tål toxinerna) 3
4 Att tänka på vid placering av musselodling 1. Vattengenomströmning för med sig musslans mat (plankton) 2. Vattenbytestiden 3. Exponering p.g.a. Issituationen 4. Djup nät 3 m djupa, minst 5 m djupt! 5. Ägoförhållanden 6. Befintlig lagstiftning 7. Kommunens planering inför framtiden 8. Lokalbefolkningens intresseområden? T.ex. yrkesfiske, småbåtsrutter 9. Skyddsområden? 10. Turism, främst sportfiske? 11. Farleder- främst färjerutter? 12. Andra arter, t.ex. fiskarnas lekplatser? 13. Fiskodlingar? 14. Bottenmiljön bra ankarbotten 4
5 Vattenomsättning
6 Vattenbytestid Vattenbytestiden ska vara så snabb som möjligt, d.v.s. Det vi kallar vattenomsättningsklass I (VOK I), 0-9 dagar, men samtidigt 6
7 Exponering får området inte vara för exponerat med tanke på issituationen, vi måste göra en avvägning här. (Smart Farm håller dock på att utveckla en musselodlingskonstruktion som är enkelt nedsänkningsbar på vintern, så isen kanske inte är ett problem i framtiden) 7
8 Djup Musselrepen är 3 m djupa, så allt djup över 5 m är ok för musselodling. 8
9 Klorofyll d.v.s. mått på övergödning/musselmat 9
10 10
11 Salthalt 11
12 Ägoförhållanden 12
13 Befintlig lagstiftning Plan- och bygglagen: kommunens planering Vattenlagen + fiskodlingsförordningen Miljöskyddslagen Vattendirektivet Etc. 13
14 Föglö kommuns planering inför framtiden Generalplan och detaljplaner, kommunöversikt (enligt PBL) Föglö kommuns byggnadsordning ny på gång! Degerby byggnadsplan (antogs före PBL 2008) 2 privata detaljplaner Privata generalplaner (t.ex. Brändö udde) Kommunöversikt, ej uppdaterad 14
15 Lokalbefolkningens intresseområden 15
16 Skyddsområden och lekplatser 16
17 Turism 17
18 Farleder 18
19 Fiskodlingar 19
20 Vad anser du? Hjälp oss! 20
21 Tack för uppmärksamheten! Kontakt Petra Granholm, landskapsregeringens miljöbyrå, eller tel: Torbjörn Engman, Kumlinge, eller tel: Illustration: Ilmari Hakala för Miljöministeriet. 21
22 Miljönyttan Övergödningen i Östersjön beror på överskott av fosfor (P) och kväve (N) i havet Musslan som filtrerare kan koncentrera diffusa närsaltsutsläpp till odlingen, och detta möjliggör för oss att få upp närsalterna som är bundna i plankton till land Det finns teorier om att överfiske och klimatförändringar förvärrar effekterna av övergödning 22
23 Illustrationer: Christina Esplund, Havet 2010/Naturvårdsverket och Havsmiljöinstitutet 23
24 24
25 Musslans ekosystemtjänster Musslan filtrerar vattnet på växtplankton dvs. tar upp kväve (N) och fosfor (P) ur vattnet Vi behöver närsalterna i mat, foder och gödning Planktonalger i Östersjön. Teckning: Ilmari Hakala för miljöministeriet
26 Agro-aqua kretsloppet Musselodlingen motorn som driver kretsloppet av närsalter från hav till land Industrier (jordbruk, fiskodling) etc. släpper ut närsalter som fångas upp av musslorna, som skördas och används till hönsfoder eller gödning på åkrar Närsalter till havet: 80 % diffusa utsläpp 20 % punktusläpp En skördad mussla innehåller ca: 0,8-1,2 % N 0,06 0,8 % P Källa: Lindahl & Kollberg, Teckning: Maj Persson
Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården
Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Lemland, 18.10.2011, kl. 19.00 Europeiska Unionen Europeiska fiskerifonden(eff) Varför är vi här? Torbjörn Engman,
Läs merOffentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården
Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Brändö kommunkansli, 26.10.2011, kl. 19.00 Europeiska Unionen Europeiska fiskerifonden(eff) Varför är vi här? Torbjörn
Läs merOffentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården
Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Vårdö, 14.10.2011, kl. 19.00 Europeiska Unionen Europeiska fiskerifonden(eff) Varför är vi här? Torbjörn Engman, Kumlinge
Läs merMusselodling en lönsam miljöåtgärd. Odd Lindahl, Vetenskapsakademien
Musselodling en lönsam miljöåtgärd Odd Lindahl, Vetenskapsakademien Långline odling 4 8 m Cirka 200 m Photo; Pia & Karl Norling En musselodling är en del av ekosystemet Försök med långlineodling X X X
Läs merUtredning av de fysiska förutsättningarna för storskalig musselodling på Åland
ÅLANDS LANDSKAPSREGERING Utredning av de fysiska förutsättningarna för storskalig musselodling på Åland Petra Granholm 26.2.2012 Europeiska Unionen Europeiska fiskerifonden (EFF) Utredning utförd hösten
Läs merInformation från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016
Kan musselodling kan vara ett sätt att rädda den övergödda Östersjön och samtidigt skapa en ny näring för foderproduktion i kustområdena? Välkommen till en informationsträff tisdag den 13/12 kl 13:00 16:30
Läs merMUSSELODLING I ÖSTERSJÖN
Vetenskaplig rapport MUSSELODLING I ÖSTERSJÖN Lst dnr.: 622 3541 07 FiV dnr.: 031 0790 07 Odd Lindahl Vetenskapsakademien, Kristineberg 566, 450 34 Fiskebäckskil Syfte och sammanfattande beskrivning av
Läs merMusselodling: för- och nackdelar för samhälle och miljö
Musselodling: för- och nackdelar för samhälle och miljö Boel Lanne F d läkemedelsforskare, doc biokemi, öbo Ordf Naturskyddsföreningen i Bohuslän Vice ordförande Vattenrådet för Bohuskusten Musselodling:
Läs merMusselodling i miljöns tjänst
Musselodling i miljöns tjänst Ett pilotprojekt i åländska vatten Slutrapport Torbjörn Engman, Ålands fiskodlarförening rf Uppdragsgivare: Ålands landskapsregering INNEHÅLL 1. Bakgrund 2. Placering och
Läs merPlanering för va-enbruk
Planering för va-enbruk 22 september 2015 Carl Dahlberg Dahlberg.cmo@gmail.com Per.bergstrom@bioenv.gu.se Projektgruppen Carl Dahlberg Tillväxt Norra Bohuslän/Konsult Ulla Olsson Lysekil Kommun/Fiskekommunerna
Läs merBESLUT. ÅLANDS MILJÖPRÖVNINGSNÄMND Strandgatan 25 22 100 Mariehamn Tel.nr. (018) 25000 växel, (018) 25127 direkt Fax.nr.
ÅLANDS MILJÖPRÖVNINGSNÄMND Strandgatan 25 22 100 Mariehamn Tel.nr. (018) 25000 växel, (018) 25127 direkt Fax.nr. (018) 16595 BESLUT Ärendenummer ÅMI-01-8 Beslutsdatum 15.02.2005 Postningsdag 15.02.2005
Läs merMarin Biomassa. Mer biogas från ett renare hav. Olle Stenberg CEO Marin Biogas Skandinavisk Biogaskonferens - 1 -
- 1 - Marin Biomassa Mer biogas från ett renare hav Olle Stenberg CEO Marin Biogas Skandinavisk Biogaskonferens Skive, 8 November 2017 Samhället står inför stora utmaningar 1 Hur skall vi minska beroende
Läs merPotential att vara med och lösa samhällsutmaningar!
Potential att vara med och lösa samhällsutmaningar! Miljöproblem Övergödning Överfiske Gifter, läkemedel Skräp Temperaturökning Havsförsurning Hårt tryck på kustzonen Många av problemen har sitt ursprung
Läs merVattendirektivet så påverkas kommunerna
Vattendirektivet så påverkas kommunerna Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Från EU-direktiv till svensk lag Flera direktiv bakas ihop (upphörde 2013) Farliga ämnen 2000/60/EG Ramdirektiv för
Läs merBIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16
BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.
Läs merMiljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.
HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför
Läs merVattenmiljöns tillstånd i projektområdet
SeaGIS 2.0 Vattenmiljöns tillstånd i projektområdet Vincent Westberg Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Vattenmiljön Vad är god miljöstatus eller god vattenkvalitet i havet? Varför
Läs merMUSSLOR FÖR MIL JÖN musselodlingens positiva och negativa miljöeffekter
MUSSLOR FÖR MIL JÖN musselodlingens positiva och negativa miljöeffekter En populärrapport utarbetad i samarbete mellan två Interregprojekt Blåskjellodling og nitrogenkvoter Sammanställning av: Maj Persson
Läs merVärldsfiske och vattenbruk
Ett hållbart svenskt vattenbruk forskning och utveckling för framtida möjligheter Vattenbrukscentrum Väst Kristina Snuttan Sundell Björn Thrandur Björnsson Susanne Lindegarth 100 Världsfiske och vattenbruk
Läs merMusselodling som miljöåtgärd från idé till verklighet
Odd Lindahl och Sven Kollberg Sven Lovén Centrum för Marina Vetenskaper Musselodling som miljöåtgärd från idé till verklighet Musslor Naturbete i havet Nyckelord: musselodling, kretslopp, övergödning,
Läs merVattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på
Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta
Läs merFJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA
ISBJÖRN FJÄRIL SKÖLDPADDA KORALL PINGVIN PANDA ISEN SMÄLTER ÄNGAR BLIR ÅKRAR HAVSNIVÅN STIGER HAVEN BLIR VARMARE SLUT PÅ MAT SKOGARNA FÖRSVINNER ÅK MER TÅG VÄLJ EKOLOGISKT ÅTERVINN MER KÖP FÄRRE GREJER
Läs merTestbädd för vattenbruk
Testbädd för vattenbruk TEMA: BLUE GROWTH - Havet och framtida möjligheter Vattenbrukscentrum Väst Susanne Eriksson Vad är vattenbruks-centrum Väst? En centrumbildning på GU, med stöd av VGR. Huvudsyfte:
Läs merKonsekvensanalys rörande musselodling
Bilaga 2 Konsekvensanalys rörande musselodling Preliminär rapport NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET 5(15) Förord Svensk musselodling med longline-metoden kom i gång på allvar under 1980-talets första hälft.
Läs merVårt hav Östersjön. Miljö och samhälle Vad kan du göra?
Vårt hav Östersjön Miljö och samhälle Vad kan du göra? Barnens Östersjöprotest Det sägs alltid att de unga är jordens framtid. Men, vi är ju jordens nutid! Och dessutom dess framtid! Idealet är att man
Läs merYttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se
Läs merMarinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD
Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD ,QOHGQLQJ Havsöringen tillhör familjen laxfiskar, 6DOPRQLGDH. Det är en kraftigt byggd fisk
Läs merFormas, Box 1206, 111 82 Stockholm (www.formas.se)
Forskningsrådet Formas är en statlig myndighet som stödjer grundforskning och behovsstyrd forskning med höga krav på vetenskaplig kvalitet och relevans för berörda samhällssektorer. Det övergripande syftet
Läs merWave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen
www.webap.ivl.se Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump Bild: WEBAP pilotanläggning som testades i Hanöbukten Rapport C4 SYREPUMPAR Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen Kortversion av
Läs merLäsanvisning - sammanfattning av förslaget till ny vattenlag
Läsanvisning - sammanfattning av förslaget till ny vattenlag Lagen har tagits fram i enlighet med beslut av Ålands landskapsregering ( härefter även benämnd LR) i januari 2016 se bilaga 1. Underrubrikerna
Läs merMusselodling en alternativ reningsmetod för kväveutsläpp i Östersjön MARKUS WESSMAN
Musselodling en alternativ reningsmetod för kväveutsläpp i Östersjön MARKUS WESSMAN Examensarbete Stockholm 2007 Markus Wessman MUSSELODLING EN ALTERNATIV RENINGSMETOD FÖR KVÄVEUTSLÄPP I ÖSTERSJÖN Handledare
Läs merSkärgårdskommunernas upplevda styrka, svagheter, möjligheter och hot
Styrka Svagheter Möjligheter Hot Skärgårdskommunernas upplevda styrka, svagheter, möjligheter och hot En uppdaterad enkel analys utförd hösten 2008 som underlag för diskussion om skärgårdskommunernas identitet,
Läs merÖvergödning. och effekterna. Philip Axe
Övergödning och effekterna Philip Axe Philip.axe@havochvatten.se Min fråga: Var det bättre förr? 2018-10-01 Övergödning och effekter Philip Axe 2 Vem är detta? Utredare på Havsmiljö enheten Samordnare
Läs merVattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS
Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid Vattenförvaltningen 2015-2021 Samråd 1 november 2014 30
Läs merLOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt
LOVA-bidraget Lokala vattenvårdsprojekt Det är inte längre så lätt att fånga en stor torsk eller en fin ål. Bottnarna dör, vikar växer igen och giftiga algblomningar är något vi fått vänja oss vid. Våra
Läs merFiskguiden 2014. Frågor & svar
Fiskguiden 2014 Frågor & svar 1 Vilka är de största nyheterna i årets Fiskguide? Nordhavsräkan blir rödlistad överallt utom i Barents hav vilket innebär att vår svenska västkusträka får rött ljus. Orsakerna
Läs merVattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet
Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar Thomas Nydén Emåförbundet Vi berörs alla av vatten och god vattenkvalitet! Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning Administration
Läs merVäxt- och djurliv i Östersjön ett hav i förändring
Växt- och djurliv i Östersjön ett hav i förändring Ytan är som en spegel gör det svårt att se vad som händer under den Professor Lena Kautsky eller Tant Tång Stockholms universitets marina forskningscentrum
Läs merJORDBRUKSVERKETS STÄLLNINGSTAGANDE
1(5) YTTRANDE Dnr 4.3.17-2396/13 2013-03-07 Fiskerienheten Ulrika Bergman Svea Hovrätt Mark- och miljööverdomstolen Box 2290 STOCKHOLM Mål nr 8456-12, rotel 060108, Lars Marstone./. Strandskyddarna Nätverk
Läs merLOVA, lokala vattenvårdsprojekt
LOVA, lokala vattenvårdsprojekt Foto: PM Jönsson Södra Östersjöns vattendistrikt-åtgärdsprogram för perioden 2009-2015. www.vattenmyndigheterna.se Åtgärdsprogram riktat till myndigheter och kommuner Vattenmyndigheten
Läs merCase fiskodling Malmön
Case fiskodling Malmön Närsalter, utveckling, etablering Mari5ma klustret Förhindrar miljökvalitetsnormer marin näringsutveckling? Frega?en Stenungsund, 20160825 Carl Dahlberg Synopsis E? fik5vt företag
Läs merEKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.
Ekologi EKOLOGI HUS LÄRAN OM Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Biosfären Där det finns liv. Jorden plus en del av atmosfären. Ekosystem
Läs merVass till biogas är det lönsamt?
Vass till biogas är det lönsamt? Biogasproduktion av vass i Kalmar län en samhällsekonomisk studie Eva Blidberg, Industriell ekologi, KTH 2013-02-07 Systemanalys - KTH Resultat Positiv energibalans -Energiinsatsen
Läs merMarina och akvatiska råvaror. Industriell förnyelse i praktiken
Marina och akvatiska råvaror Industriell förnyelse i praktiken Resultatet: Fyra av nio planetära gränser överskrids Källa: Steffen et al. 2015 3 Marina och akvatiska råvaror Var står Sverige idag? Sveriges
Läs merUndersökning av planens miljöpåverkan
Undersökning Samhällsbyggnad Handläggare Xxxx Xxxx 201X-XX-XX Diarienummer: 201X-XXXX Undersökning av planens miljöpåverkan Detaljplan för inom kommundelen/stadsdelen/serviceorten kommun, Västerbottens
Läs merBESLUT. ÅLANDS MILJÖPRÖVNINGSNÄMND Strandgatan Mariehamn Tel.nr. (018) växel, (018) direkt Fax.nr.
ÅLANDS MILJÖPRÖVNINGSNÄMND Strandgatan 25 22 100 Mariehamn Tel.nr. (018) 25000 växel, (018) 25127 direkt Fax.nr. (018) 16595 BESLUT Ärendenummer MPN-05-4 Beslutsdatum 05.04.2005 Postningsdag 05.04.2005
Läs merÖstersjön - ett evolutionärt experiment
Östersjön - ett evolutionärt experiment Matte/NO-biennette 26 januari 2013 Professor Lena Kautsky, även känd som Tant Tång Stockholms Universitets Östersjöcentrum Presentationens struktur Först om Varför
Läs merTILLSTÅND ATT ANLÄGGA OCH BEDRIVA MUSSELODLING
1(8) Vattenvårdsenheten Jarl Svahn 010-22 45 203 jarl.svahn@lansstyrelsen.se Delgivningskvitto Saltea Seafood AB Fiskebäcks Hamn 34 426 58 VÄSTRA FRÖLUNDA TILLSTÅND ATT ANLÄGGA OCH BEDRIVA MUSSELODLING
Läs merLevande kust ville visa att det går. Linda Kumblad & Emil Rydin
Levande kust ville visa att det går. Linda Kumblad & Emil Rydin Demonstrationsprojekt i full skala (2011-2020) Återfå god ekologisk status i kustområden som: Totalfosfor (2012-17) är kraftigt övergödda
Läs merÄR DET MÖJLIGT ATT HÅLLBART ODLA FISK I ÖSTERSJÖREGIONEN? OLLE LERCHE
ÄR DET MÖJLIGT ATT HÅLLBART ODLA FISK I ÖSTERSJÖREGIONEN? FISKFODER AV LOKALA RÅVAROR(=FISK ODLAD I ÖSTERSJÖREGIONEN! ) Import och export, protein balans Fiskmjölsproduktionen i världen Baltic-Blend Östersjöfoder
Läs merSkriv ditt namn här
Skriv ditt namn här 2012-03-29 1 Björn Risinger Generaldirektör Havs- och vattenmyndigheten 2012-03-29 2 En ny myndighet för havs- och vattenmiljö En tillbakablick 2012-03-29 3 HaV ansvarar för att genomföra
Läs merMiljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom?
Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom? Mats Lindegarth Havsmiljöinstitutet, Göteborgs Universitet Innehåll Miljökvalitetsnormer föreskrifter EU-direktiv
Läs merATTITYDER TILL ODLAD FISK I SVERIGE
ATTITYDER TILL ODLAD FISK I SVERIGE JOHAN MARTINSSON Tidigare studier Stor okunskap om fisk och fiskodling i synnerhet Vildfångad fisk upplevs av bättre kvalitet, men tillgänglighet, pris och miljögifter
Läs merMarin Biogas. Förnyelsebar energi från ett rent hav. Olle Stenberg t
Marin Biogas Förnyelsebar energi från ett rent hav www.marinbiogas.se Olle Stenberg olle@marinbiogas.se t. 0706 45 72 71-1 - Samhället står inför stora utmaningar 1 Hur skall vi minska beroende av fossil
Läs merMiljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum
Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan
Läs merVattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se
Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv Förslag åtgärdsprogram för södra östersjön Just nu pågår samråd inom EU Ramdirektivet för vatten -2021-2027
Läs merIvösjökommittén Verksamhetsberättelse Humletorkan Lars Collvin
Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse 2010 Humletorkan 2010-11-24 Lars Collvin Ivösjökommittén syfte Initiera och samordna åtgärder för att bevara och utveckla Ivösjöns ekologiska värden Främja ett långsiktigt
Läs merMiljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.
Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda
Läs merSå kopplar havsplanerna och kommunernas översiktsplanering till varandra. Anette Johansson
Så kopplar havsplanerna och kommunernas översiktsplanering till varandra Anette Johansson anette.johansson@boverket.se HaV:s åtgärder i åtgärdsprogrammet för havsmiljön 2015-12-14 Åtgärdsprogrammet för
Läs merSYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER
Oceanografi Lars Andersson, SMHI / Anna Palmbo, Umeå universitet SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER Aktivitet och dynamik i ytvattnet Det är i ytvattnet som vi har den största dynamiken under året.
Läs merModul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1
Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Den här modulen tangerar Ekologi, d.v.s. slutet av kurs BI1 och hela BI3. Börja på samma sätt som i föregående modul: återkalla i minnet vad du kommer
Läs merBehovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län
Referens: Behovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län Ställningstagande Samhällsbyggnad, plan bedömer att planen innebär betydande miljöpåverkan.
Läs merGöteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp
Göteborgs Universitet Uttag 2016-01-14 3 webb artiklar Nyhetsklipp Minskad köttkonsumtion för hållbar havsmiljö Riksdagen 2015-11-02 13:00 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster - Havsmiljöinstitutet
Läs merStatusklassning inom Bottenvikens vattendistrikts kustvatten
Statusklassning inom Bottenvikens vattendistrikts kustvatten Bakgrundsdata HOME Näringsstatus Recipientkontrolldata Näringsstatus Klorofyll (Bottenfauna) Prio och SFÄ NMÖ/RMÖ Näringsämnen Klorofyll, Biovolym
Läs merHur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet
Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning
Läs merHur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20
Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Sveriges miljömål Sverige har 16 miljömål som ska nås senast år 2020. I år konstatera Naturvårdsverket att 14 av 16 miljömål inte kommer uppnås i tid. Ingen
Läs merSyrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården
Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården 2000-2014 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2015 Syre är på motsvarande sätt som ovan vattenytan
Läs merBESLUT. ÅLANDS MILJÖPRÖVNINGSNÄMND Strandgatan Mariehamn Tel.nr. (018) växel, (018) direkt Fax.nr.
ÅLANDS MILJÖPRÖVNINGSNÄMND Strandgatan 25 22 100 Mariehamn Tel.nr. (018) 25000 växel, (018) 25127 direkt Fax.nr. (018) 16595 BESLUT Ärendenummer MPN-05-8 Beslutsdatum 21.04.2005 Postningsdag 21.04.2005
Läs merför dig, dina grannar och Gotlands framtid.
för dig, dina grannar och Gotlands framtid. Klart Vatten livsviktigt för Gotland Region Gotland driver satsningen Klart Vatten som med grundvatten i fokus bidrar till att höja kvaliteten på avloppen. Vårt
Läs merHur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren Vattendagen Kristianstad
Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren 2017-04-20 Vattendagen Kristianstad Södra Östersjön Miljökvalitetsnormer Anger den kvalitet vattnen ska ha och vid vilken tidpunkt normen ska vara
Läs merTillståndsprövning - odling av musslor och ostron. Jarl Svahn Länsstyrelsen Västra Götalands län Vattenvårdsenheten
Tillståndsprövning - odling av musslor och ostron Musselseminarium Stenungsund 2013-10-28 Jarl Svahn Länsstyrelsen Västra Götalands län Vattenvårdsenheten ANSÖKAN TILLSTÅND ATT ANLÄGGA OCH DRIVA EN VATTENBRUKSANLÄGGNING
Läs merUPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa
UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.
Läs merJens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer,
Jens Olsson 1 Ulf Bergström Bild: BIOPIX Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU Riksmöte för vattenorganisationer, 2012-09-17 Bild: BIOPIX Fyra frågor Varför skall
Läs merVattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand
Vattenrening i naturliga ekosystem Kajsa Mellbrand Naturen tillhandahåller en mängd resurser som vi drar nytta av. Ekosystemtjänster är de naturliga processer som producerar sådana resurser. Till ekosystemtjänster
Läs merBävern. en landskapsarkitekt som gillar generationsboenden. Vattendagarna Göran Sjöberg Fakulteten för skogsvetenskap, SLU
Bävern en landskapsarkitekt som gillar generationsboenden Vattendagarna 2017 Göran Sjöberg Fakulteten för skogsvetenskap, SLU Water Management in Baltic Forests WAMBAF-projektets syfte är hantera problem
Läs merInformation från. Informationsbrev 22, den 23 november 2015
Nu öppnar havs- och fiskeriprogrammet Den som driver företag eller projekt inom fiskeri- eller vattenbruksnäringen kan nu välja bland ett stort antal olika stöd att söka. Alla företagsstöd och de flesta
Läs merNya åtgärdsprogrammet för vatten, vad innebär det för kommunerna? Mälarens vattenvårdsförbund
Nya åtgärdsprogrammet för vatten, vad innebär det för kommunerna? Mälarens vattenvårdsförbund 2016-02-02 SAMRÅDET AVSLUTAT (NOV 2014 APRIL 2015) Stort engagemang 50-tal möten 2000 deltagare Alla yttranden
Läs merFörslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet
Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant.
Läs merFrån ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön
Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelser i samverkan 5 Vattendistrikt utifrån avrinningsområdens gränser 5 Vattenmyndigheter
Läs merVärdering av ekosystemtjänster och samhällsnyttor i och i anknytning till Emån
Värdering av ekosystemtjänster och samhällsnyttor i och i anknytning till Emån Dricksvatten, produktion av mat och el, lekbottnar för fisk, våtmarker som renar och buffrar eller en avkopplande fiskestund
Läs merBjörn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet
Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet Några basfakta Enligt SCB äter vi i Sverige ca 12 kg fisk
Läs merDet befruktade ägget fäster sig på botten
Kautsky presentation Del 2: Förökningen hos tång Det befruktade ägget fäster sig på botten Äggsamlingarna släpps ut i vattnet Äggen sjunker till botten och fäster sig En normal groddplanta ca 14 dagar
Läs merVÄRMDÖ KOMMUN Yttrande. Yttrande över Samråd om vattenförvaltning (537-5058-14) Förslag till förvaltningspian. Tidplan för åtgärder
Diarienummer: 14KS/0483 Datum: 2015-02-11 Lars Fladvad, utvecklingschef vattenmyndigheten.vastrnanland@ lans styrelsen.se över Samråd om vattenförvaltning 537-5058-14) Värmdö kommun har beretts tillfälle
Läs merMÖJLIGHETER TILL BLÅ TILLVÄXT I KVARKENREGIONEN
MÖJLIGHETER TILL BLÅ TILLVÄXT I KVARKENREGIONEN Aktivitet 2 inom SeaGIS 2.0 Presentation i Vasa 13 mars 2018 Örjan Pettersson, Umeå universitet Kenneth Nordberg, Åbo Akademi VARFÖR BLÅ TILLVÄXT? Utgångspunkter
Läs merProv namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.
Prov Arbetsområdet sjön namn: Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp. Organism = 1. växter och vissa bakterier som förser sig själva med energi från solen Population = 2. levande faktorer som
Läs merGrundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker
15 Miljömål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav
Läs merEllen Bruno Kustvattenrådslag 6 oktober 2017
Ellen Bruno Kustvattenrådslag 6 oktober 2017 Vad är din vision för västerhavet? Idag Vision för Västerhavet 1. Naturskyddsföreningen 2. Visionen 3. Hög biologisk mångfald 4. Övergödning 5. Yrkesfiske 6.
Läs merHur mår Lejondalssjön? Miljösituation och möjliga åtgärder
Hur mår Lejondalssjön? Miljösituation och möjliga åtgärder Innehåll Bakgrund Vattendirektivet - mål Ekologisk status Hur funkar sjön? Fosforpåverkan - möjliga åtgärder Fiskbeståndet Kräftor Lejondalsbäcken
Läs merFramtagande av lämpliga områden för musselodling med GIS
Framtagande av lämpliga områden för musselodling med GIS Rapport från projekt Hav möter Land 1 Klima vatten samfundsplanlæging sammen Rapportnummer: 24 Rapportnummer hos Länsstyrelsen: 2013:57 ISSN: 1403-168X
Läs merSamrådsredogörelse. Bilaga 3
Bilaga 3 Samrådsredogörelse Ansökan om Tillstånd för uppförande och drift av en biogasanläggning med tillhörande reningsverk på del av Gravarne 3:1, Sotenäs kommun, Västra Götalands län. Smögen 2014-12-22
Läs merGIS-analys av lämpliga lokaler för musselodlingar längs Kalmar läns kust
GIS-analys av lämpliga lokaler för musselodlingar längs Kalmar läns kust Jens Andersson, Alexander Eriksson Finnish Game and Fisheries Research Institute, Helsinki 2012 ISBN 978-951-776-922-8 GIS-analys
Läs merMörrumsån, Hur når vi målet god status?
Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Åsnen och Mörrumsån Rikt växt och djurliv, hög biologisk mångfald Stor betydelse för rekreation och friluftsliv (riksintresse) Stor betydelse för turistnäringen
Läs merMusselodling som blå skörd för att minska eutrofieringen
Samråd under förvaltningscykeln 2009-2015 Ärendets diarienummer 537-34925-2014 Nedanstående svar kommer från Naturskyddsföreningen i Bohuslän (förkortat NiB) ett länsförbund med 23 000 medlemmar tillhörande
Läs merOrienterande gödslingsförsök med rötade sjöpungar. Lars Olrog, Erling Christensson, Fredrik Norén
Orienterande gödslingsförsök med rötade sjöpungar Lars Olrog, Erling Christensson, Fredrik Norén Hushållningssällskapet Väst Redovisning 2012 Innehållsförteckning: Summary 3 Inledning 3 Syfte och mål
Läs merVälkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen. Niklas Holmgren Strateg, Vattenmyndigheten Södra Östersjön
Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen Niklas Holmgren Strateg, Vattenmyndigheten Södra Östersjön Europa och Hässleholm Samråd pågår i hela EU. Andra gången - Vattendirektivet Första
Läs merLångtidsserier på Husö biologiska station
Långtidsserier på Husö biologiska station Åland runt-provtagning har utförts av Ålands landskapsregering sedan 1998 (50-100-tal stationer runt Åland). Dessutom utför Husö biologiska station ett eget provtagningsprogram
Läs merVad har vi lärt oss om kvävet!
Vad har vi lärt oss om kvävet! Kort sammanfattning av Vattendagarna 2006 Bengt Nihlgård Kemin ännu värre än vi trodde! N 2 går tillbaka till Big Bang NO 3 kan bli både N 2 och NH 4, och NH 4 kan blir både
Läs merVad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman
Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Fem distrikt i Sverige med olika karaktäristik Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassängerna vilket innebär
Läs merMaterialet baserar sig på stoff från adressen http://www.aaltojenalla.fi/ Åsikterna som framförs i texten representerar författarens syn.
Materialbaserat prov i miljövetenskaper Läs vidstående material som behandlar Östersjöns tillstånd och belastning och besvara frågorna 1-5. Observera att materialet inte ger dig uttömmande svar på frågorna,
Läs merBREV LS Regionplane- och trafikkontoret RTN Bilaga 1 Teresa Kalisky
BREV LS 0611-1970 Regionplane- och trafikkontoret 2007-01-09 RTN 2007-0012 Bilaga 1 Teresa Kalisky Remiss av kemikalieinspektionens redovisning av regeringsuppdraget om att utreda förutsättningarna för
Läs mer