Vattenmiljöns tillstånd i projektområdet

Transkript

1 SeaGIS 2.0 Vattenmiljöns tillstånd i projektområdet Vincent Westberg Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten

2 Vattenmiljön Vad är god miljöstatus eller god vattenkvalitet i havet? Varför är det viktigt med god vattenkvalitet? Vem behöver god vattenkvalitet? Hur kan vi nå och bibehålla god vattenkvalitet? Hur ser det ut i vårt gemensamma havsområde? Havsmiljödirektivet Vattenramdirektivet

3

4

5

6 Vad betyder egentligen god miljöstatus i havet? Användningen av den marina miljön befinner sig på en nivå som är hållbar Nyttjande av miljön och dess levande resurser som inte överskrider dess kapacitet att förnya sig och som därmed garanterar att miljöns resurser och ekosystemtjänster finns tillgängliga för kommande generationer God miljöstatus ska uppnås genom en adaptiv förvaltning baserat på ekosystemansats Vattenramdirektivet Havsmiljödirektivet Beslut som tas måste kunna omvärderas i takt med att ny kunskap inhämtas och nya bedömningar finns tillhanda Kustvattnen befinner sig i ekologiskt god eller hög status Bedömning av kvaliteten på förekomsten av växt- och djurarter jämfört med orörda förhållanden God ekologisk status ska uppnås genom åtgärder formulerade tillsammans med stakeholders Åtgärder tas fram för olika sektorer och riktar sig främst mot övergödning, förändrade vatten samt miljögifter

7 Vad betyder egentligen god miljöstatus i havet? Inom ramen för havsmiljödirektivet har en uppdaterad inledande bedömning nyligen gjorts i Finland och Sverige (på remiss ännu i Sverige) samt statusbedömning i Finland (görs 2018 i Sverige) Baserar sig på 11 deskriptorer och ett hundratal nationellt definierande kriterier, statusen mäts med hjälp av indikatorer Länderna har formulerar miljömål och/eller miljökvalitetsnormer för de indikatorer där mänsklig påverkan har konstaterats >> komplicerad helhet, avsaknaden av data är uppenbar! Havsmiljödirektivet EXEMPEL: Deskriptor: Övergödning > Kriterie: Näringsämnesnivå > Indikator: Koncentration av kväve och fosfor

8 Vad betyder egentligen god status i havet? Inom ramen för vattenramdirektivet har kustvattnens status bedömts i Finland och Sverige i två repriser, den tredje bedömningen görs 2018/2019 Vattenramdirektivet För kustvattnen bedömer man bottenfauna, plankton, makrofyter (större alger) Dessutom används vattenkvalitetsparametrar: näringsämnen, siktdjup (och syre) Även miljögifter och prioritetsämnen beaktas i helhetsbedömningen Ger en helhetsbedömning av kustvattnens ekologiska status >>> Mycket att hålla reda på för en grov helhetsbild!

9 Vad betyder egentligen god miljöstatus i havet?

10 Ekologisk status Vattenramdirektivet Hög God Måttlig - Ingen eller mycket liten påverkan på biologisk mångfald - Ingen eller mycket liten förhöjning av näringsämnen - Ingen fysisk påverkan - Liten påverkan på biologisk mångfald, alla funktioner ok - Skönjbar förhöjning av näringsämnen - Liten fysisk påverkan som inte medför förlust för ekosystem - Tydlig påverkan på biologisk mångfald, och/eller - Tydlig förhöjning av näringsämnen, och/eller - Tydlig fysisk påverkan som innebör förlust av ekosystem Referenstillstånd Otillfredsställande Dålig - Mycket tydlig påverkan på biologisk mångfald och avsaknad av arter, och/eller - Mycket tydlig förhöjning av näringsämnen, och/eller - Mycket tydlig fysisk påverkan - Mycket tydlig påverkan på biologisk mångfald och direkt avsaknad av funktioner - Mycket tydlig förhöjning av näringsämnen - Mycket tydlig fysisk påverkan

11 Samverkan för bättre miljö - jämförelse av mål och åtgärder Jämförelse av status Jämförelse av miljömål Jämförelse av vattenvårdsåtgärder Jämförelsens mål: Att bilda en uppfattning över uppställda miljömål i området Att bilda an helhetsuppfattning över miljöförbättrande åtgärder i Kvarkenområdet som underlag för planeringen av nya åtgärder Att göra en grov utvärdering av de gemensamma åtgärdernas miljöförbättrande effekter Att skapa ett kunskapsunderlag för planeringen av nya åtgärder för perioden med gemensamma mål Havsmiljödirektivet Vattenramdirektivet

12 Offentlig premiär SeaGis 2.0 kartplattform

13 SeaGis 2.0 Kartplattform! (använd helst Safari, Chrome eller Edge) Vattenramdirektivet Kumulativ Näringsämnen påverkan - Buller - Patogener - Näringsämnen - Muddring - Trålfiske - Föroreningar - Störning av botten - Hydrologisk ändring

14 Hög Otillfredsställande Vattenramdirektivet God Måttlig Dålig Vattenvårdsåtgärder: - Samhällen - Enskilda avlopp - Industri - Fiskodling - Torvutvinning - Pälsdjursuppfödning - Skogsbruk - Jordbruk - Markbunden försurning - Restaureringar

15 Hög Otillfredsställande Vattenramdirektivet God Måttlig Dålig

16 Hög Otillfredsställande Vattenramdirektivet God Måttlig Dålig

17 17 Hur mår uthavet då? Exempel från Finland Havsmiljödirektivet Kustvattnens Bottenfauna och i kustvatten uthavets bottenfauna 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% ICKE BEDÖMT HÖG GOD MÅTTLIG OTILLFREDSSTÄLLANDE DÅLIG 10% 0%

18 Hur mår uthavet då? Exempel från Finland Havsmiljödirektivet BOTTENFAUNA Uthav Ytter Inner KLOROFYLL Uthav Ytter Inner 28% 25% 24% 5% 59% 49% 30% 19% 75% 64% 0% 17% 90% 43% 0% 0% 13% 29% 0% 0% % av yta

19 Miljögifters och skadliga ämnens inverkan, förändring i tid (Finland) Havsmiljödirektivet UNGPRODUKTION HAVSÖRN SÄLARS REPRODUKTION VOLYM OLJEUTSLÄPP 0 Halli Gråsäl Norppa Vikare

20 Nya potentialla hot mot havsmiljön MEDICINER Havsmiljödirektivet UNDERVATTENSBULLER FRÄMMANDE ARTER 20

21 Sammanfattning! 1. Vi har ett gemensamt känsligt hav med tydliga tecken på mänsklig påverkan 2. Havet med fungerande ekosystem är nödvändigt och värdefullt (för människan) 3. Vi kan tillsammans påverka havets tillstånd också med små medel

22 Tack för uppmärksamheten