Sammanvägd bedömning av miljötillståndet i havet. Per Moksnes
|
|
|
- Leif Lindberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sammanvägd bedömning av miljötillståndet i havet Per Moksnes
2 METODER FÖR SAMMANVÄGD BEDÖMNING 1. Bedömningsgrunder a. Val av indikatorer, kvalitetsfaktorer och parametrar b. Referensvärde c. Avvikelsevärde - gränsvärde (Acceptable devia-on) 2. Aggregeringsregler a. Hierarkisk eller pla> struktur? b. "Sämst styr"- regler (One- out- all- out). Variabel som ger sämst värde är utslagsgivande c. Medel eller medianvärden? d. Viktning? 3. Hänsyn ;ll olika osäkerheter 4. Transparens
3 VIKTIGA ASPEKTER 1. Betydelse a. Hur specifikt detekterar variabeln det avsedda miljöproblemet? b. Hur väl reflekterar variabeln biologisk/ekologisk effekt av miljöproblemet? c. Hur allvarlig är förändringen i variabeln per se, och hur trolig är en antropogen orsak? 2. Osäkerheter i bedömningsgrunden a. Referensvärdet (opåverkat, databaserat, expertbedömt?) b. Statusvärdet (varians, empirisk data eller modellerat värde?) c. Gränsvärdet (databaserat eller expertbedömt?) d. Geografisk och temporal upplösning
4 METODER FÖR SAMMANVÄGD BEDÖMNING 1. Ramdirek;vet för vagen Ekologisk status för kustvagen 2. HELCOM Ini;al Holis;c Assessment a. HEAT b. BEAT c. CHASE
5 Ramdirektivet för vatten Ekologisk status för kustvatten 1. Bedömningsgrunder Enhetliga bedömningsgrunder för kvalitetsfaktorer med områdesspecifika referens och gränsvärden. Ekologiska kvalitetskvoter (EK; statusvärde/referensvärde). Gränsvärden varierar mellan EK - ej direkt jämförbara
6 Ekologisk status för kustvatten A: Biologiska kvalitetsfaktorer: 1. Bo>enfauna BQI- index 2. Makroalger och gömfröiga växter Djuputbredning av utvalda arter 3. Växtplankton Klorofyll a Biovolym B. Fysikalisk- kemiska kvalitetsfaktorer 1. Siktdjup 2. Syrebalans 3. Näringsämnen vinterhalter Tot- N, Tot- P, DIN, DIP sommarhalter Tot- N, Tot- P
7 Ekologisk status för kustvatten 2. Aggregeringsregler a. Hierarkisk struktur De biologiska kvalitetsfaktorerna ges större vikt. De fysikalisk- kemiska kvalitetsfaktorerna kan endast sänka statusen, men endast -ll mådlig status. b. Blandning mellan medelvärden och "Sämst styr c. Ingen viktning
8 Sammanvägd bedömning - Ekologisk status för kustvatten Parameter nivå Kvalitetsfaktor nivå Status nivå Bottenfauna Sämst styr Begränsad sämst styr Makroalger Växtplankton Medelvärde Sikdjup Sämst styr Syrebalans Näringsämnen Medelvärde
9 Ekologisk status för kustvatten 3. Hänsyn och redovisning av osäkerheter a. Sta;s;sk osäkerhet I kvalitetsfaktorn Bo>enfauna inkluderas den variansen (20%- percen^len) vid bedömning av status. Ej i övriga parametrar. b. Övrig osäkerhet Ingen hänsyn tas ^ll osäkerheter i referens-, status eller gränsvärden.
10 Ekologisk status för kustvatten 4. Transparens God transparens vad det gäller bedömningsgrunder och aggregeringsregler. Mer oklart angående vilken typ av parametrar som använts vid olika bedömningar (dvs empiriska mätvärden eller modellerad data) samt hur expertbedömningar u_örts.
11 HELCOM Initial Holistic Assessment Ekosystemstatus för Östersjön Integrerad bedömning över 3 temaområden: 1. Övergödning 2. Biodiversitet 3. Miljöfarliga ämnen Tre indikatorbaserade bedömningsverktyg: 1. HELCOM Eutrophica;on Assessment Tool (HEAT) 2. HELCOM Biodiversity Assessment Tool (BEAT) 3. HELCOM Hazardous Substances Status Assess. Tool (CHASE)
12 HELCOM Initial Holistic Assessment 1. Bedömningsgrunder HEAT och BEAT Ekologiska kvalitetskvoter (EQR=statusvärde/referensvärde). Status klassningar baseras på viktade medelvärden från flera indikatorer inom flera kategorier. Ej utvärderade bedömningsgrunder. Indikatorer, referensvärden, gränsvärden, och viktningar expertbestäms
13 HELCOM Initial Holistic Assessment 2. Aggregeringsregler a. Hierarkisk struktur (4 kategorier) 1. Marina landskap (areell habitat utbredning) 2. Samhällsnivå 3. Artnivå 4. Stödindikatorer b. Viktade medelvärden inom varje kategori c. Sämst styr mellan kategorier
14 HELCOM Initial Holistic Assessment 3. Hänsyn och redovisning av osäkerheter a. Osäkerheten i referens, statusvärde och gränsvärde bedöms och redovisas inför varje indikator: Konfidensvärde (Hög, Mellan, Låg). b. Osäkerheten kan användas vid viktning av indikatorer inom kategorier. c. Om <2 indikatorer används inom en kategori fås lägre konfidensvärde för kategorin. d. Medelkonfindensvärde beräknas för hela statusbedömningen
15 HELCOM Initial Holistic Assessment Exempel: BEAT-analys Kattegats utsjöekosystem
16 HELCOM Initial Holistic Assessment Exempel: BEAT-analys Kattegats utsjöekosystem
17 HELCOM Initial Holistic Assessment 4. Transparens Mycket god transparens vad det gäller bedömningsgrunder, aggregeringsregler och osäkerheter i verktygen. Dålig redovisning av de>a i HELCOM- rapporter! Framgår ej a> olika indikatorer och bedömningsgrunder använts i olika områden.
18 METODER FÖR SAMMANVÄGD BEDÖMNING 1. Havsmiljödirek;vet? 11 deskriptorer Många indikatorer och variabler per deskriptor 2. Havetrapporten? Behövs en annorlunda sammanfa>ning av Havets ^llstånd? Är en strukturerad sammanvägd bedömning önskvärd? Metod? Vilket fokus skall den ha? Svenska marina miljömål? Va>endirek^vet? Havsmiljödirek^vet?
19 FRÅGOR?
Ingen övergödning. Malin Hemmingsson 12-05-21
Ingen övergödning Malin Hemmingsson 12-05-21 Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald
Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat. Anna Dimming Vattenvårdsenheten
Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat Anna Dimming Vattenvårdsenheten anna.dimming@lansstyrelsen.se Översikt kustvattenförekomster i Västra Götalands län 88 kustvattenförekomster
Nya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd. Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet
Nya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet Vattendirektivet säger Bedömning av ekologisk status baserat på biologiska,
Operativa övervakningsstationer vad skall vi rapportera till EU? Ragnar Lagergren
Operativa övervakningsstationer vad skall vi rapportera till EU? Ragnar Lagergren Operativ övervakning enligt direktivet Syfte Fastställa status för vattenförekomster som befinner sig i riskzonen att inte
Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar
Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Författare: Mia Arvidsson 2015-01-12 Rapport 2015:2 Naturvatten
Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet
Miljösituationen i Västerhavet Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Hur mår havet egentligen? Giftiga algblomningar Säldöd Bottendöd Övergödning
Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten
Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten Syfte Vattenmyndigheterna ska klassificera den ekologiska och kemiska statusen i våra svenska ytvatten för att kunna avgöra var det behövs åtgärder för att klara
13. Miljökonsekvensbeskrivning LARS LINDBLOM, STOCKHOLM VATTEN ELSA HEINKE OCH LISA FERNIUS, RAMBÖLL
111 13. Miljökonsekvensbeskrivning LARS LINDBLOM, STOCKHOLM VATTEN ELSA HEINKE OCH LISA FERNIUS, RAMBÖLL 112 Miljökonsekvensbeskrivning Samråd Ytvatten Landskap Naturmiljö Rekreation och friluftsliv Kulturmiljö
Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag
Sötvatten 2013 Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag Trendstationer i vattendrag visar hur miljön förändras Sveriges trendvattendrag är vattendrag där bottenfauna, kiselalger, fisk och vattenkemi
Statusklassning och vattendirektivet i Viskan
Statusklassning och vattendirektivet i Viskan EU s ramdirektiv för vatten och svensk vattenförvaltning VARFÖR EN NY VATTENFÖRVALTNING? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas,
Tillståndet i kustvattnet
Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-
Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015
1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS
Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2010. Jämförelser mellan åren 1973-2010
Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 ämförelser mellan åren 973-2 Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 Författare: Ulf Lindqvist färdig 2--5 Rapport 2: Naturvatten
"WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)"
"WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)" Lena Bergström, SLU Aqua Mats Lindegarth, Havsmiljöinstitutet WATER-konsortiet WATERS is
Statusklassning inom Bottenvikens vattendistrikts kustvatten
Statusklassning inom Bottenvikens vattendistrikts kustvatten Bakgrundsdata HOME Näringsstatus Recipientkontrolldata Näringsstatus Klorofyll (Bottenfauna) Prio och SFÄ NMÖ/RMÖ Näringsämnen Klorofyll, Biovolym
BILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden
BILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden 49 Statusklassning, EK-värde och tillståndsbedömning för fosfor och kväve, limnisk Tabell 3. Bedömning av fosfor och kväve i sjöar och vattendrag i Motala
Årsrapport 2011 Svealands kustvattenvårdsförbund
214 NYTT: Syrefattigt djupvatten i skärgården Tillståndet längs kusten Fokus på åtgärder och åtgärdsområden Värdefulla miljöer behöver bättre skydd Medlemspresentation: Viking Line Svealandskusten Årsrapport
Nya statusklassningar vattendrag nov 2013
Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Renate Foks 12 nov 2013 Hagbyån och Halltorpsån Utdrag från VISS, 12 nov 2013 Hagbyån Hagbyån Hagbyån Halltorpsån Halltorpsån gul = måttlig ekologisk status, grön=
Övervakning av skogsvatten i Sverige, utvärdering av Balån och framåtblick
Övervakning av skogsvatten i Sverige, utvärdering av Balån och framåtblick Stefan Löfgren Inst. f. vatten & miljö, SLU Eva Ring Skogforsk Lars Högbom Skogforsk Jakob Schelker Universitetet i Wien, Österrike
Status på Gotland och exempel på lokala åtgärder
Status på Gotland och exempel på lokala åtgärder Sjöar och vattendrag Peter Landergren Kustvatten Andreas Pettersson Grundvatten Frida Eklund Ny klassning av Gotlands vatten vattendrag/sjöar Ekologisk
Utveckling av nya bedömningsgrunder för makrofyter videometoders potential i övervakningen?
Utveckling av nya bedömningsgrunder för makrofyter videometoders potential i övervakningen? Utveckling av nya bedömningsgrunder Potential eutrophication indicators based on Swedish coastal macrophytes
LANTBRUKARNAS REMISSYTTRANDE. Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, får härmed avge följande yttrande över innehållet i rubricerat betänkande.
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REMISSYTTRANDE Er ref HaV 783-2012 Ert datum 2012-03-19 Havs- och vattenmyndigheten Göteborg havochvatten@havochvatten.se God Havsmiljö 2020; del 1 Inledande bedömning, del 2
St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25)
Rydjabäcken St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Kalmarviken Lejondalssjön Björkfjärden Namn Rydjabäcken EU_ID (VISS) NW661177-159791 Vattenförekomst nej DelARO
Vägledning för ifyllande av kemikalieförteckning för projektet Få koll på gifterna
Vägledning för ifyllande av kemikalieförteckning för projektet Få koll på gifterna version 2010-04-15 Denna vägledning är tänkt som en hjälp för att kunna fylla i vårt förslag på kemikalieförteckning i
Behov och önskemål om införande av ny teknik i de nationella miljöövervakningsprogrammen. Umeå 3-5 december 2012
Behov och önskemål om införande av ny teknik i de nationella miljöövervakningsprogrammen Den nationella övervakningen utgörs av ett referensprogram vars syfte är att beskriva miljötillståndet i ett översiktligt
Vattenmiljöns tillstånd i projektområdet
SeaGIS 2.0 Vattenmiljöns tillstånd i projektområdet Vincent Westberg Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Vattenmiljön Vad är god miljöstatus eller god vattenkvalitet i havet? Varför
Recipientkontroll i vatten Gemensam strategi i Kalmar län
Recipientkontroll i vatten Gemensam strategi i Kalmar län Maria Hauxwell, Länsstyrelsen Kalmar - Bakgrund - Situationen i Kalmar län Vad är problemet? - Arbetsplan Syfte med recipientkontrollen Åtgärder
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om ändring i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2012:18) om vad som kännetecknar god miljöstatus samt
Säkerhetsdatablad enligt (EG) nr 1907/2006
Säkerhetsdatablad enligt (EG) nr 1907/2006 LOCTITE 7850 Sidan 1 / 5 SDB-nr : 173739 V001.6 Reviderat den: 26.01.2012 Utskriftsdatum: 10.02.2012 AVSNITT 1: Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget
Vad kräver ramdirektivet för vatten = vattenförvaltningsförordningen i samband med vattenkraftverk? Och vem betalar vad? Och hur mycket????
Vad kräver ramdirektivet för vatten = vattenförvaltningsförordningen i samband med vattenkraftverk? Och vem betalar vad? Och hur mycket???? Vattenförvaltningsförordningens grundkrav Alla vatten ska uppnå
SAMMANVÄGD BEDÖMNING AV MILJÖTILLSTÅNDET I HAVET
SAMMANVÄGD BEDÖMNING AV MILJÖTILLSTÅNDET I HAVET HAVSMILJÖINSTITUTETS RAPPORT NR 2013:3 2013-12-20 PER-OLAV MOKSNES JAN ALBERTSSON TINA ELFWING JOAKIM HANSEN MATS LINDEGARTH JONAS NILSSON CARL ROLFF JOHAN
Opinion och attityder till förvaring av använt kärnbränsle
Opinion och attityder till förvaring av använt kärnbränsle Centrum för Riskforskning, HHS SKB:s samhällsseminarium Gimo Herrgård, Östhammar 17 november 2006 Disposition Projektets uppläggning Förändring
Räkna poäng Övning 1. Herre Hcp 4.8 Gul Tee. De 7 extraslagen läggs ut på hålen som har index (Hcp) 7 eller lägre.
Slopetabellen Läs av ditt spelhandicap (Shcp) i slopetabellen. Dam eller? Vilken tee? (Gul, Blå, Röd)? Exempel : Handicap 54, Dam, Röd tee»64 extraslag Exempel : Handicap 54, Herr, Röd tee»56 extraslag
Bevarandeplan för Natura 2000-område
2010-11-25 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0520058 Måseskär.lst.s EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som kallas Natura 2000. Livsmiljöerna för vilda djur och
Samrådssvar från Vaxholms stad gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt
1(5) Samrådssvar från Vaxholms stad gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren i
Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS
Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS Priset på vatten / Värdet av vatten Kan vatten prissättas utifrån några inneboende
Olja och miljö. Miljöeffekter. Skyddsåtgärder. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Datum 2011-04-01
samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Olja och miljö Miljöeffekter Ett oljeutsläpp orsakar skador på växt- och djurliv genom nedsmetning och förgiftning. Oljor har olika egenskaper beroende
ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 9
ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 9 STOKASTISKA VARIABLER 1. Ange om följande stokastiska variabler är diskreta eller kontinuerliga: a. X = En slumpmässigt utvald person ur populationen är arbetslös, där x antar
Erfarenheter från statusklassning i Sverige
Erfarenheter från statusklassning i Sverige Gunilla Lindgren Samordnare av vattenförvaltningen Länsstyrelsen i Uppsala län +46 18 19 50 15 Gunilla.lindgren@c.lst.se Statusklassning i praktiken En guidad
Samrådssvar från Länsstyrelsen i Kalmar län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt
1(6) Samrådssvar från Länsstyrelsen i Kalmar län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.
Naturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring i föreskrifter och allmänna råd (NFS 2008:1) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten
MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat!
MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat! Marina Magnusson Upplägg Vad är TBT? Molekylstruktur Användning Var finns det? Spridning/ nytillskott Hur farligt? Halveringstid Påverkan
PLAN webbutbildning för att komma igång med vårdprevention och Senior alert
PLAN webbutbildning för att komma igång med vårdprevention och Senior alert Verksamhet Datum Innehåll Innehåll... 1 Förberedelser... 3 Vårt nuläge... 3 Vår vision... 3 Våra mål... 3 Riskbedömning... 5
Miljösituationen i Malmö
Hav i balans samt levande kust och skärgård Malmös havsområde når ut till danska gränsen och omfattar ca 18 000 hektar, vilket motsvarar något mer än hälften av kommunens totala areal. Havsområdet är relativt
Resultat (signifikanta förändringar sista fem åren)
Bakgrund Västra Götalands marina skärgårdsmiljö är unik såväl ur ett nationellt som internationellt perspektiv. Detta innebär att även fågelfaunan måste betraktas som unik, och det är av största betydelse
Övertorneå kommun - översiktsplan. BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten
Övertorneå kommun - översiktsplan BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten Sammanställd av Mia Sundström, MAF arktiktkontor AB, 2013 Miljökvalitetsnormer Det svenska genomförandet
Havsmiljöinstitutets remissvar angående Naturvårdsverkets initierade sårbarhetsanalys för olje- och kemikalieutsläpp i svenska havsområden
REMISSVAR Dnr 319-3738- 10 Nh Åke Hagström Tel: 031-7866460 ake.hagstrom@ havsmiljoinstitutet.se Naturvårdsverket Att. Petra Wallberg Tel: 08-6981116 petra.wallberg@ naturvardsverket.se Lantmäteriet Att.
5 Kontinuerliga stokastiska variabler
5 Kontinuerliga stokastiska variabler Ex: X är livslängden av en glödlampa. Utfallsrummet är S = x : x 0}. X kan anta överuppräkneligt oändligt många olika värden. X är en kontinuerlig stokastisk variabel.
Business Model You Din personliga affärsplan framtagen på åtta timmar.
Business Model You Din personliga affärsplan framtagen på åtta timmar. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Allmänt om Business Model You... 3 Varför en personlig affärsplan?... 3 Två viktiga
Vattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar
Vattenövervakning i Sverige Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar Innehållsförteckning Inledning...... 3 Definitioner... 4 Vattenövervakning i Sverige ur ett historiskt perspektiv...
Vilka fågelarter förekommer här?
Vilka fågelarter förekommer här? Hur vet vi var arterna finns? Kan habitatmodellering vara ett redskap? Christer Johansson SOF-Birdlife Bilder (där inte annat anges): Lasse Olsson www.birding.se ? Tjäderförekomst
Rimlighets- och expertedo mning av ekologisk status med sto d av hydromorfologi.
VMHyMo Mottagare: Sveriges fem vattenmyndigheter Kartläggning och Analys-gruppen Rimlighets- och expertedo mning av ekologisk status med sto d av hydromorfologi. Sammanställt av Katarina Vartia och Sara
Vattenförvaltningens underlag i den fysiska planeringen - exempel från Jönköping
Vattenförvaltningens underlag i den fysiska planeringen - exempel från Jönköping Samverkan med vatten och VA i fokus - Mölndal 22 mars 2011 Svensk vattenförvaltningarbetet med Ramdirektivet för vatten
MKB Landsortsfarleden Inrättande av nya farledsavsnitt
MKB Landsortsfarleden Inrättande av nya farledsavsnitt Vattenförekomster 2017-01-31 1. Inledning... 3 2. Igelstaviken... 4 3. Hallsfjärden... 5 4. Näslandsfjärden... 6 5. Stavbofjärden... 7 6. Himmerfjärden...
Satellitbaserad statusklassificering av Sveriges kustvattenförekomster ett underlag till vattendirektivsarbetet
Satellitbaserad statusklassificering av Sveriges kustvattenförekomster ett underlag till vattendirektivsarbetet Petra Philipson, Brockmann Geomatics Sweden AB Konsultverksamhet inom geoinformatik. Utvecklar
Umeå kommuns kust. En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status
En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status Sammanfattning Umeå kommun har undersökt ekologisk status för 23 kuststationer. Endast en fjärd, Täftefjärden, klarar vattendirektivets
Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18
1/11 Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18 Ändringarna presenteras nedan i den ordning de uppkommer i HVMFS 2012:18. Fotnot 2 sidan 10: 1 För information om bakgrund till föreskriften
Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla
Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla 2012-03-29 Vattendelegationsmöte Bertil Håkansson 1 Havsmiljödirektivet God havsmiljö 2020 Bertil Håkansson, enhetschef Havs- och vattenmyndigheten
Bo#nar och fria va#enmassan i samspel?
- Fokus Askö - Bo#nar och fria va#enmassan i samspel? Foto: Robert Kautsky/Östersjöcentrum Helena Höglander, Växtplankton Elena Gorokhova, Zooplankton Hans Kautsky, Fytalens växt- och djursamhällen Brita
Så kan bedömningsgrunderna för vattendirektivet förbättras
Så kan bedömningsgrunderna för vattendirektivet förbättras Mats Svensson, Havs- och Vattenmyndigheten Mats Lindegarth, Göteborgs Universitet, Havsmiljöinstitutet Stina Drakare, Sveriges Lantbruksuniversitet
Kursombud sökes! Kursens syfte är att ge en introduktion till metoder för att förutsäga realtidsegenskaper hos betjäningssystem, i synnerhet för data- och telekommunikationssystem. Såväl enkla betjäningssystem,
BILAGA 9 AVFALLSPLAN 8 KOMMUNER
SORSELE 1 5 Sorsele, prov 1, LANDSBYGD 1 5 Sorsele, prov 2, VILLOR NORSJÖ 1 5 Norsjö, prov 2 2 4 Norsjö, prov 3 VILHELMINA 1 3 Vilhelmina, prov 3 2 3 1 Vilhelmina, prov 4 STORUMAN 1 4 Storuman, Tärnaby
Föreläsning 2 (kap 3): Diskreta stokastiska variabler
Föreläsning 2 (kap 3): Diskreta stokastiska variabler Marina Axelson-Fisk 20 april, 2016 Idag: Diskreta stokastiska (random) variabler Frekvensfunktion och fördelningsfunktion Väntevärde Varians Några
Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna
Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna Jens Olsson & Jan Andersson, SLU Kustfiskövervakningen i Östersjön är nästan uteslutande inriktad mot att övervaka arter som gynnas av högre vatten
Stockholms stads Handlingsplan för god vattenstatus
Stockholms stads Handlingsplan för god vattenstatus Remissversion, ej beslutad av KF 2014-06-13 Miljöförvaltningen Magnus Sannebro Stockholms vattenområden Mälaren.Lovö vattenverk.bromma reningsverk Saltsjön
Faktablad från regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön, 2013
Faktablad från regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön, 2013 Lagnö 2002-2013 September 2013-1 - Sammanfattning Resultaten indikerar att fisksamhällets status varit oförändrad under den studerade
Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde
Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde - Översikt av väsentliga frågor - Ekologisk status i Bottenvikens vattendistrikt Sammanvägd bedömning av Näringsbelastning Försurning
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om vad som kännetecknar god miljöstatus samt miljökvalitetsnormer med indikatorer för Nordsjön och Östersjön;
Komplexa samband på bottnarna
Komplexa samband på bottnarna Hans Kautsky, Stockholms universitet / Stefan Tobiasson, Linnéuniversitetet / Jan Karlsson, Göteborgs universitet Samspelet mellan havets djur och växter är komplext. Djurpopulationernas
Implementation Strategy of the European Water Framework Directive
Implementation Strategy of the European Water Framework Directive For the first time in history, twenty-nine Countries are committed to jointly manage all their freshwater resources on a basin scale to
Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster
Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -
Matematisk statistik allmän kurs, MASA01:B, HT-14 Laboration 2
Lunds universitet Matematikcentrum Matematisk statistik Matematisk statistik allmän kurs, MASA01:B, HT-14 Laboration 2 Rapporten till den här laborationen skall lämnas in senast den 19e December 2014.
UNDERVATTENSINVENTERING I FINLAND FRÅN BÅT OCH HELIKOPTER
SUPERB UNDERVATTENSINVENTERING I FINLAND FRÅN BÅT OCH HELIKOPTER UMF Workshop: Ny teknik inom marin miljöövervakning & kartering 2012.12.03-04 Michael Haldin Naturtjänster (Finland) TEKNIKEN = SVAR, INTE
PROTOKOLL 2014-12-01. Svar på medborgarförslag 2014:07 om att ta fram en kommuntäckande grönstrukturplan KS-2014/261
Kommunstyrelsen 251 Utdrag ur PROTOKOLL 2014-12-01 Svar på medborgarförslag 2014:07 om att ta fram en kommuntäckande grönstrukturplan KS-2014/261 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta
Inom VELMU inventeras biodiversiteten i den marina undervattensnaturen
Inom VELMU inventeras biodiversiteten i den marina undervattensnaturen Målsättningen är hållbart nyttjande och skydd av havet Målsättningen inom VELMU-programmet är att inventera livsmiljöerna under vattnet
Kommunens roll i genomförandet av åtgärdsprogrammet för vatten
Kommunens roll i genomförandet av åtgärdsprogrammet för vatten Albin Ring, Förvaltningsjurist Hur påverkas kommunerna av åtgärdsprogrammen? Åtgärdsprogrammet listar ett antal generella åtgärder för kommunerna.
Extra övningssamling i undersökningsmetodik. till kursen Regressionsanalys och undersökningsmetodik, 15 hp
Extra övningssamling i undersökningsmetodik HT10 till kursen Regressionsanalys och undersökningsmetodik, 15 hp Författad av Karin Dahmström 1. Utgå från en population bestående av 5 personer med följande
SE696375-160695 - SE696375-160695
SE696375-160695 - SE696375-160695 Vattenkategori Typ Distrikt Huvudavrinningsområde Vattendrag Vattenförekomst 2. Bottenhavet (nationell del) - SE2 Kustområde - SE38039 Län Västernorrland - 22 Kommun Härnösand
Miljökvalitetsnormer för vatten Vad säger lagen? Arvid Sundelin
Miljökvalitetsnormer för vatten Vad säger lagen? 2017-09-28 Arvid Sundelin Disposition Vad är en miljökvalitetsnorm? Ramdirektivet för vatten Genomförandet i Sverige Weserdomen Näckådomen Kommande lagstiftning
Delaktighet och inflytande 92 93 97 85 87 85. Skolmiljö 75 68 73 64 70 66. Kunskap och lärande 96 93 96 78 84 89. Bemötande 100 92 96 86 92 91
Regiongemensam elevenkät 215 Skolrapport Index per frågeområde samt NKI 211 212 213 2 215 Alingsås ÅK2 totalt 215 GR ÅK2 totalt 215 Trivsel och trygghet 98 9 98 92 93 93 Delaktighet och inflytande 92 93
Kungsbacka vattenrike
Grönt: Våtmarksanläggning avsedd att ytterligare rena det utgående avloppsvatten från reningsverket Rött: Tillsammans med natura 2000-området Kungsbackafjorden kan det bilda ett Kungsbacka vattenrike Kungsbacka
Badvattenprofil Vikens havsbad
Badvattenprofil Vikens havsbad Sammanfattning Kommun Län Vikens havsbad är belägen utmed Öresunds kust i Skåne län där bad är möjligt från en lång sandstrand. Badet är registrerat som EU-bad av Höganäs
Revidering av fysikaliska och kemiska bedömningsgrunder i kustvatten
REPORT OCEANOGRAPHY No. 62 Revidering av fysikaliska och kemiska bedömningsgrunder i kustvatten Underlag inför uppdatering av HVMFS 213:19 Lena Viktorsson, Karin Wesslander ISSN: 283-1112 SMHI Revidering
Naturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om övervakning av ytvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön; Utkom från trycket
PM HYDROMORFOLOGISK PÅVERKAN
8 1 Syfte Denna PM avser att beskriva den planerade verksamheten vid Lövstas eventuella påverkan på de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna enligt vattendirektivet. 2 Planerad verksamhet I Mälaren planeras
Åke Hagström YTTRANDE Dnr 2/11
Åke Hagström ake.hagstrom@havsmiljoinstitutet.se YTTRANDE 031-786 674 60 2011-02- 04 Dnr 2/11 Karin Petterson Naturvårdsverket karin.pettersson@naturvardsverket.se Synpunkter på Projektplan för Inledande
Utställningsutlåtande Vindbruk Dalsland, områdesvis Färgelanda kommun
Färgelanda F1 Länsstyrelsen påpekar att norra delen av området bör utgå till förmån de mycket höga naturvärden som området representerar Den norra delen av område som Länsstyrelsen har synpunkter på ligger
Bottenfaunaundersökning i Edsviken 2010
Bottenfaunaundersökning i Edsviken 21 Bottenfaunaundersökning i Edsviken 21 Författare: Ulf Lindqvist 21-6-1 Rapport 21:13 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 421 761 73 Norrtälje 176 22 9 65 Recipientundersökningar
SÄKERHETSDATABLAD MÄRKPENNA ARTLINE SOLIDM. VIT 138110101. Omarbetad: 2012-05-11 Internt nr: 138110101
1 Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget 1.1 Produktbeteckning Handelsnamn 1.2 Relevanta identifierade användningar av ämnet eller blandningen och användningar som det avråds från RELEVANTA
Övervakning av mjukbottenfauna
Övervakning av mjukbottenfauna Havsmiljöseminariet 2013 Jonas Gunnarsson, Caroline Raymond och Ola Svensson (SU) Jan Albertsson (UMF) Stefan Agrenius (GU) Upplägg av presentationen Bakgrund Statusbedömning
Trofiska kaskader i planktonsamhället
Trofiska kaskader i planktonsamhället Peter Tiselius, Göteborgs universitet Uppfattningen att utsläpp av näringsämnen har en avgörande betydelse för produktionen av växtplankton behöver revideras. Analyser
Vattenförvaltning. Samverkansmöte om Vormbäcken Vormsele Hans-Erik Johansson Länsstyrelsen Västerbottens län
Vattenförvaltning Samverkansmöte om Vormbäcken Vormsele 2007-11-20 Hans-Erik Johansson Länsstyrelsen Västerbottens län Förslag till Dagordning Inledning, kort genomgång av bakgrundsläget, presentation
Användning av schaktmassor och annat avfall för anläggningsändamål
Användning av schaktmassor och annat avfall för anläggningsändamål Att kunna återanvända och återvinna avfall som anläggningsmaterial är positivt ur miljösynpunkt. Det kan röra sig om schaktmassor, en
Ord och begrepp inom vattenförvaltningen
Ord och begrepp inom vattenförvaltningen Om det du funderar på inte finns i ordlistan nedan går det även att leta i databasen över vatten i Sverige, VISS (VattenInformationsSystem Sverige). Där finns även
Övervakningsprogram för havsmiljödirektivet. Lunchseminarium 29 januari 2015
Övervakningsprogram för havsmiljödirektivet Lunchseminarium 29 januari 2015 Innehåll Kort översikt om direktivet Vad ska övervakas? Vilka krav ställs? Hur motsvarar vår övervakning kraven? Vad händer framöver?
Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning (VFU).
Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)....... Studentens namn Personnummer Kursbeteckning Antal veckor VFU.. Kommun/Partnerområde... VFU-lärare Skola/institution Skolår... HFU-lärare
Summor av slumpvariabler
1/22 Summor av slumpvariabler Måns Thulin Uppsala universitet thulin@math.uu.se Statistik för ingenjörer 8/2 2013 2/22 Dagens föreläsning Väntevärde och varians Vanliga kontinuerliga fördelningar Parkeringsplatsproblemet
Kunskapsbehov för att genomföra EU-direktiven som berör havet
Kunskapsbehov för att genomföra EU-direktiven som berör havet Hav och Samhälle, Marstrand 2012-11-28 Mats Ivarsson Havs- och vattenmyndigheten Mats.Ivarsson@havochvatten.se Vattendirektivet och Havsmiljödirektivet
Hav i balans samt levande kust och skärgård
MILJÖKVALITETSMÅL 5 Hav i balans samt levande kust och skärgård Redovisning av ett regeringsuppdrag om miljömål. Rapporten ingår i en skriftserie som bildar underlag för beslut om vilka delmål som skall
Åtgärdsprogram för Köpingsvikens, Fredens, Brobyvikens och Galtens åtgärdsområden
Åtgärdsprogram för Köpingsvikens, Fredens, Brobyvikens och Galtens åtgärdsområden -samrådsmaterial Länsstyrelsen Västmanlands län 721 86 Västerås Telefon 010-224 90 00 Hemsida www.vattenmyndigheterna.se