Bo#nar och fria va#enmassan i samspel?
|
|
|
- Per Bergman
- för 10 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 - Fokus Askö - Bo#nar och fria va#enmassan i samspel? Foto: Robert Kautsky/Östersjöcentrum Helena Höglander, Växtplankton Elena Gorokhova, Zooplankton Hans Kautsky, Fytalens växt- och djursamhällen Brita Sundelin, Vitmärlornas reprodukjon Jonas Gunnarsson, Ola Svensson och Caroline Raymond, Sedimentlevande makrofauna Ulf Larsson och Svante Nyberg, Kemiska och fysikaliska data
2 PresentaJonens innehåll Om Askö och vilken data vi har Hur vi har börjat arbeta Förändringar i Askö- området Samband? Hur vi går vidare Fokus Askö, Caroline Raymond, Havsmiljöseminariet
3 Växtplankton /Klorofyll Djurplankton Kemiska och fysikaliska data: Fytalens växt- och djursamhällen Sedimentlevande makrobentos (1971- ) Siktdjup Syrehalt Temperatur Salthalt Fosfor Kväve Vitmärlans reprodukjon Fokus Askö, Caroline Raymond, Havsmiljöseminariet
4 Växtplankton, Djurplankton, Kemiska och fysikaliska data (B1)
5 Växtplankton, Djurplankton, Kemiska och fysikaliska data (B1) Fytalens växt- och djursamhällen (30 transekter)
6 Växtplankton, Djurplankton, Kemiska och fysikaliska data (B1) Fytalens växt- och djursamhällen (30 transekter) Sedimentlevande makrofauna (20 stajoner)
7 Växtplankton, Djurplankton, Kemiska och fysikaliska data (B1) Fytalens växt- och djursamhällen (30 transekter) Sedimentlevande makrofauna (20 stajoner) Vitmärlans reprodukjon (5 stajoner)
8 Hur vi har börjat jobba Presenterat våra data specifikt inom varje program Med ekologisk samlad kunskap diskuterat förändringar; vad de kan bero på och hur de kan hänga ihop Frågeställningar Finns någon generell förändring/utveckling inom respekjve dataset? Har vi samvariajoner som överensstämmer? Förstår vi variajonernas orsaker? Börjat testa enkla samband ujfrån hypoteser och vanliga uppfafningar Fokus Askö, Caroline Raymond, Havsmiljöseminariet
9 Vanliga uppfattningar En förändring i växtplanktons Jllväxt och sammansäfning har effekter på andra trofinivåer AbioJska faktorer är vikjga för alla del- ekosystem Hydrografiska förändringar, såsom vafentemperatur och salthalt, har stark påverkan på våra biologiska data Ökad eutrofiering ger ökad biomassa av växtplankton Ökad eutrofiering ger ökad biomassa (Jll en viss nivå) av benjsk fauna Algbältenas nedre utbredningsgräns beror på förändrat siktdjup Fokus Askö, Caroline Raymond, Havsmiljöseminariet
10 Har vi några förändringar i Askö-området? Fokus Askö, Caroline Raymond, Havsmiljöseminariet
11 Exempel på förändringar Maximal av DIN och DIP innan vårblomningens start vid B1, (g/m 2, 0-35 meter) DIN (g/m2) 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 DIP (g/m2) DINstart g/m2 DIPstart g/m2 0, ,0 DIN = Dissolved Inorganic Nitrogen (löst oorganiskt kväve) DIP = Dissolved Inorganic Phosphorus (löst oorganiskt fosfor)
12 Exempel på förändringar 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 Temperatur och salinitet vid B1 under vår, medelvärden 30-40m månad 3-5, ,00 7,80 7,60 7,40 7,20 Temp månad 3-5 Salinitet månad 3-5 Temp ( o C) 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 7,00 6,80 6,60 6,40 6,20 Salinitet (PSU) 0,0 6, Fokus Askö, Caroline Raymond, Havsmiljöseminariet
13 Exempel på förändringar av totalkväve (totn) och totalfosfor (totp) under juni- vid B1, (mg/m 3, 0-20m) ,0 totn mg/m3 0-20m totn (mg/m3) ,0 20,0 18,0 16,0 totp (mg/m3) totp mg/m3 0-20m , , ,0 Fokus Askö, Caroline Raymond, Havsmiljöseminariet
14 Exempel på förändringar Biomassan av kvävefixerande cyanobakterier ökar (främst p.g.a ökning av Aphanizomenon sp.), medel biovolym (mm 3 /l), Jun- Aug Inga data 1991 p.g.a. ändring i MÖ- program
15 Exempel på förändringar Kvävefixerande cyanobakterier är dock bara en del av sommarens växtplanktonsamhälle, och en motsvarande ökning i totala samhället syns inte Fokus Askö, Caroline Raymond, Havsmiljöseminariet
16 Exempel på förändringar Förändringar i biomassa hos djupplankton men inga förändringar i abundans
17 Exempel på förändringar Förändrad sammansä#ning av andelen hoppkrä^or (Copepoda) och hinnkrä^or (Cladocera) C u S u m A s k ö z - s c o r e, R o t C l a / C o p Fokus Askö, Caroline Raymond, Havsmiljöseminariet
18 Exempel på förändringar Abundansförändringar hos Monoporeia affinis och Macoma balthica 7000 Sedimentlevande makrofauna: 4 lång@dssta@oner Abundans / m Monoporeia affinis Macoma balthica Fokus Askö, Caroline Raymond, Havsmiljöseminariet
19 Exempel på förändringar Förändringar i BQI Fokus Askö, Caroline Raymond, Havsmiljöseminariet
20 Har vi några enkla samband? Fokus Askö, Caroline Raymond, Havsmiljöseminariet
21 Samband? BQI och syreminimum BQI (medelvärde) Syre (mg/l) ca 45 m Median (9) Syreminimum/år R² = 0,17811 Serie1 4 Linjär (Serie1)
22 Samband? Fucus djuputbredning och vårens siktdjup ,0 1 1,0 2,0 Fucus All Siktdjup medelvärde med vafenkikare månad 3-5 Fucus djuputbredning (m) ,0 4,0 5,0 6,0 Siktdjup (m) 7,0 R² = 0, ,0 R² = 0, ,0 Fucus All Siktdjup vs Fucus R² = 0, ,0 0 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 Siktdjup
23 Samband? Sommarkoncentration av TotN och TotP och växtplanktonbiomassa?
24 Samband? Djurplankton mot Temperatur, Syre och Klorofyll C u S u m A s k ö z - s c o r e, R o t C l a / C o p CB% - Parameter estimates (TZB and environmental data) Distribution : NORMAL Link function: LOG Column Estimate Standard Wald - - Error Stat. p Intercept T(20m) Oxy Chl(6-8) Scale
25 Samband? Bottenfauna och vårblomningens sammansättning , ,40 Abu medel, 30 m Bo#enfauna- abundans /m ,20 1,00 0,80 0,60 0,40 Vårblomning (mm3/l) 30 m Övrigt 1 30 m Övrigt 2 30 m Marenzelleria 30 m MyJlus edulis 30 m Macoma balthica 30 m Pontoporeia femorata 30 m Monoporeia affinis Diatoms Dinoflagellates 500 0, ,00
26 Hur vi går vidare Tillbaka Jll våra frågeställningar Vilken generell förändring/utveckling finns inom respekjve dataset? Har vi samvariajon som överensstämmer? Kopplingar och återkopplingar mellan del- ekosystem Anpassning och urval av dataseten för olika analyser och hypotesprövningar Förstår vi variajonernas orsaker? Antropogen påverkan eller naturlig variajon? Fokus Askö, Caroline Raymond, Havsmiljöseminariet
27 Tack! Foto: Robert Kautsky/Östersjöcentrum Kontaktperson Askö- syntes:
Fokus Askö: Bottnar och fria vattenmassan i samspel?
Fokus Askö: Bottnar och fria vattenmassan i samspel? Caroline Raymond, Ola Svensson, Ulf Larsson, Helena Höglander, Svante Nyberg, Hans Kautsky, Elena Gorokhova, Brita Sundelin & Jonas Gunnarsson, Stockholms
Övervakning av mjukbottenfauna
Övervakning av mjukbottenfauna Havsmiljöseminariet 2013 Jonas Gunnarsson, Caroline Raymond och Ola Svensson (SU) Jan Albertsson (UMF) Stefan Agrenius (GU) Upplägg av presentationen Bakgrund Statusbedömning
Växtplankton. Helena Höglander, Systemekologi, Stockholm Universitet Chatarina Karlsson, UMF, Umeå Universitet Ann- Turi Skjevik, SMHI
Växtplankton Helena Höglander, Systemekologi, Stockholm Universitet Chatarina Karlsson, UMF, Umeå Universitet Ann- Turi Skjevik, SMHI Sta$oner Sta$oner Befintliga växtplankton parametrar: Klorofyll a Biovolym
Ackrediteringens omfattning
Kemisk analys Alkalinitet Methods of Seawater Analysis, Grasshoff et al, 3:e upplagan, 1999, Potentiometri 1:3 1,0 2,5 mmol/l Ammonium som kväve ALPKEM O I, IV, # 319526, Fosfat som fosfor ALPKEM O I,
BILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden
BILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden 49 Statusklassning, EK-värde och tillståndsbedömning för fosfor och kväve, limnisk Tabell 3. Bedömning av fosfor och kväve i sjöar och vattendrag i Motala
Ulf Larsson. Systemekologi Stockholms universitet. Himmerfjärden ARV
Ulf Larsson Systemekologi Stockholms universitet Himmerfjärden H H ARV H H H H B Några resultat Ytterligare reduktion av fosfor ger ingen detekterbar miljönytta Kväverening minskar växtplanktonbiomassan
Förändringar i Östersjöns ekosystem effekter på födokvalitet i näringsväven
Förändringar i Östersjöns ekosystem effekter på födokvalitet i näringsväven Lena Bergström, Anders Bignert, Lars Förlin, Elena Gorokhova, Anna Gårdmark, Åke Larsson, Karl Lundström, Jens Olsson, Brita
Rapport från undersökningar av makroskopisk mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år Hans Cederwall och Görel Fornander
Rapport från undersökningar av makroskopisk mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år 2007 Hans Cederwall och Görel Fornander Inledning På Naturvårdsverkets initiativ påbörjades år 2007 ett nationellt-regionalt
Naturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring i föreskrifter och allmänna råd (NFS 2008:1) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten
Umeå kommuns kust. En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status
En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status Sammanfattning Umeå kommun har undersökt ekologisk status för 23 kuststationer. Endast en fjärd, Täftefjärden, klarar vattendirektivets
Nedre Ångermanälven 2014
Nedre Ångermanälven 2014 Erik Sjöström UMEÅ 2015-05-28 Projektnummer 21306 SAMMANFATTNING Envix Nord AB har på uppdrag av Gruppen för samordnad recipientkontroll i nedre Ångermanälven under 2014 utfört
Ingen övergödning. Malin Hemmingsson 12-05-21
Ingen övergödning Malin Hemmingsson 12-05-21 Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald
Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 2006
Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 26 Systemekologiska institutionen Stockholms universitet Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 26 Jakob Walve och Ulf Larsson Systemekologiska
Sammanvägd bedömning av miljötillståndet i havet. Per Moksnes
Sammanvägd bedömning av miljötillståndet i havet Per Moksnes METODER FÖR SAMMANVÄGD BEDÖMNING 1. Bedömningsgrunder a. Val av indikatorer, kvalitetsfaktorer och parametrar b. Referensvärde c. Avvikelsevärde
Långtidsserier från. Husö biologiska station
Långtidsserier från Husö biologiska station - Vattenkemi från början av 199-talet till idag Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 215 Innehåll 1 Provtagningsstationer...
RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger
RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN sammanställning av data från provtagningar 2009-2011 Foto: Hasse Saxinger Rapport över tillståndet i Järlasjön. En sammanställning av analysdata från provtagningar år
Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat. Anna Dimming Vattenvårdsenheten
Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat Anna Dimming Vattenvårdsenheten [email protected] Översikt kustvattenförekomster i Västra Götalands län 88 kustvattenförekomster
Miljöövervakning i Mälaren 2001
Institutionen för Miljöanalys, Uppsala Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakning i Mälaren 21 Sammanfattning Övervakning av Mälarens vatten På uppdrag av Mälarens vattenvårdsförbund har Institutionen
13. Miljökonsekvensbeskrivning LARS LINDBLOM, STOCKHOLM VATTEN ELSA HEINKE OCH LISA FERNIUS, RAMBÖLL
111 13. Miljökonsekvensbeskrivning LARS LINDBLOM, STOCKHOLM VATTEN ELSA HEINKE OCH LISA FERNIUS, RAMBÖLL 112 Miljökonsekvensbeskrivning Samråd Ytvatten Landskap Naturmiljö Rekreation och friluftsliv Kulturmiljö
Kvalitetsgranskning av data från recipientkontrollen i Stockholms skärgård 2011
Jakob Walve, Miljöanalysfunktionen 212-4-2 Kvalitetsgranskning av data från recipientkontrollen i Stockholms skärgård 211 Efter ett politiskt beslut upphandlades 27 provtagning och analys för recipientkontrollundersökningen
Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön?
Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön? Svaret måste skilja på havsområden och på kust och öppet hav! Ragnar Elmgren och Ulf Larsson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet
Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2010. Jämförelser mellan åren 1973-2010
Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 ämförelser mellan åren 973-2 Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 Författare: Ulf Lindqvist färdig 2--5 Rapport 2: Naturvatten
SYDKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND
SYDKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Årsrapport 212 Toxicon rapport 65-12 Härslöv mars 213 www.toxicon.com 2 SYDKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND UNDERSÖKNINGAR LÄNGS SYDKUSTEN ÅRSRAPPORT 212 Fredrik Lundgren Per Olsson
Långtidsförändringar av bottenfaunan i Östersjön
Långtidsförändringar av bottenfaunan i Östersjön Hans Cederwall, Baltic Bentos / Jan Albertsson, Umeå universitet / Caroline Raymond & Jonas Gunnarsson, Stockholms universitet Den ekologiska statusen för
Bottenfauna vid Kiviksbredan 2013
En undersökning vid fem stationer samt filmning av botten Jenny Palmkvist Annika Liungman Robert Rådén, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke // Tel 031-338 35 40 // Fax 031-88 41 72 // www.medins-biologi.se
Miljöövervakning i Mälaren
Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakning i Mälaren 21 Institutionen för miljöanalys, SLU Box 75 75 7 Uppsala Rapport 22:1 Miljöövervakning i Mälaren 21 1 Institutionen för miljöanalys SLU Box 75 75
Mer fosfor ger mer cyanobakterier i norra Östersjön
Mer fosfor ger mer cyanobakterier i norra Östersjön Agneta Andersson, Chatarina Karlsson & Siv Huseby, Umeå universitet Helena Höglander, Stockholms universitet I flera områden i norra Östersjön har cyanobakterierna
Tillståndet i kustvattnet
Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-
SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER
Oceanografi Lars Andersson, SMHI / Anna Palmbo, Umeå universitet SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER Aktivitet och dynamik i ytvattnet Det är i ytvattnet som vi har den största dynamiken under året.
Utveckling av vattenreningskärr för rening av avloppsvatten (Sammanfattning och slutsatser)
Lärjeåns trädgårdar Utveckling av vattenreningskärr för rening av avloppsvatten (Sammanfattning och slutsatser) Gunilla Magnusson (Fil. dr. Marin Botanik) och Åsa Rehndell (Fil.mag. Zoology) GM vattenmiljö
Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet
Miljösituationen i Västerhavet Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Hur mår havet egentligen? Giftiga algblomningar Säldöd Bottendöd Övergödning
Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja
Ackrediteringens omfattning Laboratorier Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för vatten och miljö Uppsala Ackrediteringsnummer 1208 Sektionen för geokemi och hydrologi A000040-002 Biologiska
Tel. 073-633 83 51 E-post: [email protected]
MÄLAREN 212 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Mälarens vattenvårdsförbund Susanna Vesterberg Tel: 21-19 51 68 E-post: [email protected] Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:
Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011
Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011 Håkan Sandsten Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011 Makrofyter i Rådasjön Vattenkemi Växtplankton Sediment Fisk i Landvettersjön Kvicksilver i fisk
Mjukbottenfauna i Stockholms skärgård
Rapport 2001:01 2012:15 Mjukbottenfauna i Stockholms skärgård Regional miljöövervakning 2011 Författare: Caroline Raymond Ola Svensson Hans Cederwall Jonas Gunnarsson Rapport 2012:15 Mjukbottenfauna i
Undersökningar i Skälderviken och södra Laholmsbukten. Årsrapport 2008
Undersökningar i Skälderviken och södra Laholmsbukten Årsrapport 8 HÄRSLÖV FEBRUARI 9 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... HYDROGRAFI... 6 Inledning... 6 Resultat och diskussion... 6..
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004
ÖVF RAPPORT 2005:3 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 SAMMANFATTNING Författare: Bo Leander, SWECO SWECO VIAK 2005-07-28 ÖVF 1240327 ISSN 1102-1454 Rapport 2005:3 Öresunds Vattenvårdsförbund www.oresunds-vvf.se
Östersjön - ett evolutionärt experiment
Östersjön - ett evolutionärt experiment Matte/NO-biennette 26 januari 2013 Professor Lena Kautsky, även känd som Tant Tång Stockholms Universitets Östersjöcentrum Presentationens struktur Först om Varför
Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år 2011
Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år 2011 Ola Svensson, Caroline Raymond, Hans Cederwall och Jonas Gunnarsson På uppdrag av Länsstyrelsen i Östergötlands län Förord
Umeå kommuns kust. En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status
Umeå kommuns kust En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status Sammanfattning Umeå kommun har undersökt ekologisk status för 23 kuststationer. Endast en fjärd, Täftefjärden, klarar
Rastrering Parameter Bedömning Halt/Värde
Bilaga 3 Provtagningspunkter med datum och fysikaliska och kemiska variabler. Max-, min-, medeloch medianvärden är angivna för varje punkt. Vid beräkning av medelvärde används halva "mindre än"-värdet
Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar
Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar 25-27 Del av våtmarksrecipienten. Rapport 28-5-8 Författare: Jakob Walve och Ulf Larsson, Systemekologiska institutionen,
VATTENKVALITET I NEGLINGE- VIKEN OCH VÅRGÄRDSSJÖN I NACKA KOMMUN
Neglingemaren Vårgärdssjön VATTENKVALITET I NEGLINGE- VIKEN OCH VÅRGÄRDSSJÖN I NACKA KOMMUN Resultat av undersökningar, juli och augusti 15 15-5-9 Resultat av undersökningar av vattenkvalitet i Neglingeviken
Lastfartyg och färjor i forskningens tjänst
Lastfartyg och färjor i forskningens tjänst Bengt Karlson, SMHI Lastfartyg och färjor utnyttjas som mätplattformar för forskning och miljöövervakning i Sverige sedan flera decennier tillbaka. De senaste
Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011
Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Författare: Ulf Lindqvist tisdag
Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 2004
Bottenhavet Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 24 Ålands Hav - utveckling under året, jämförelse med Bottenhavet och norra egentliga Östersjön och jämförelse med situationen under 197-talet
Kan vi ha födobrist i Östersjön trots hög närsaltsbelastning och hur ser effekterna ut? studier med vitmärla
Kan vi ha födobrist i Östersjön trots hög närsaltsbelastning och hur ser effekterna ut? studier med vitmärla Brita Sundelin, Stockholms universitet, ITM Göteborg 21 22 okt Vitmärlan Monoporeia affinis
Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse Humletorkan Lars Collvin
Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse 2010 Humletorkan 2010-11-24 Lars Collvin Ivösjökommittén syfte Initiera och samordna åtgärder för att bevara och utveckla Ivösjöns ekologiska värden Främja ett långsiktigt
Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)
Innehåll Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)... 2 Vattenanalyser FIAstar 5000 system (mätområde/mätosäkerhet)... 3 Vattenanalyser SEAL (mätområde/mätosäkerhet)... 4 Sedimentkemiska analyser
Hur påverkar klimatförändringar oss?
Hur påverkar klimatförändringar oss? Forskningsmiljö ECOCHANGE: Östersjöns ekosystemdynamik i ett klimatförändringsperspektiv Umeå Universitet (UmU) Linneuniversitetet i Kalmar (LnU) finansierat via FORMAS
Havet. 158 Miljötillståndet. Havet
Miljökvalitetsmål Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden
Sammanställning av mätdata, status och utveckling
Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10
Marin inventering vid Svärdsön i Nacka kommun 2011
Marin inventering vid Svärdsön i Nacka kommun 2011 Undersökningar inför ett blivande naturreservat Författare: Susanne Qvarfordt & Micke Borgiel Sveriges Vattenekologer AB Oktober 2011 Framsida: Grund
"WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)"
"WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)" Lena Bergström, SLU Aqua Mats Lindegarth, Havsmiljöinstitutet WATER-konsortiet WATERS is
Sedimentbehandling i Växjösjön
Sedimentbehandling i Växjösjön 1 (7) Sedimentbehandling i Växjösjön Uppföljningsplan av sjöns tillstånd och status avseende vattenkemiska, sedimentkemiska och biologiska undersökningar före, under och
Varför fosfor ökar och kväve minskar i egentliga Östersjöns ytvatten
Varför fosfor ökar och kväve minskar i egentliga Östersjöns ytvatten Ulf Larsson 1 och Lars Andersson 1 Institutionen för systemekologi och SMF, Stockholms universitet Oceanografiska laboratoriet, SMHI
FAKTABLAD NR 55 2012
FAKTABLAD NR 55 2012 Närsalter i svenska hav Allt liv, i havet såsom på land, behöver någon form av näring för att kunna växa och utvecklas normalt. Basen i ett ekosystem utgörs främst av primärproducenterna,
Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar
Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Författare: Mia Arvidsson 2015-01-12 Rapport 2015:2 Naturvatten
LJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND
Ljusnan Foto: Glenn Mattsing LJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND 29 INNEHÅLL SAMMANFATTNING. 1 ÅRSREDOGÖRELSE.. 1 BAKGRUND 12 AVRINNINGSOMRÅDET.. 14 METODIK 15 RESULTAT.. 2 Lufttemperatur och nederbörd
