Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse Humletorkan Lars Collvin

Transkript

1 Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse 2010 Humletorkan Lars Collvin

2 Ivösjökommittén syfte Initiera och samordna åtgärder för att bevara och utveckla Ivösjöns ekologiska värden Främja ett långsiktigt och hållbart nyttjande av sjön Utveckla samarbetet mellan berörda myndigheter, användare och intressenter

3 Verksamheter 2010 Provfiske - bottennät Nätvis utvärdering Provfiske pelagiska nät Kvicksilver i gädda Kräftor Algtoxiner och växtplankton Djurplankton Syrgas i djuphål Vattenväxter Däggdjur Fågel Klimatförändringar Turism Litteratur Ytliga nät 0-3 m 12 st. ytliga nät 0-3 m Fritt hängande 0-24 m 1989, 2000, 2002 o 2010 Brodde? Prov från 2009 Prov från 2010 Vid Bäckaskog och färjeläget Sam och Brodde Förekomst runt sjön Stefan Nils Waldemarsson Nederbörd, temperatur, is Besöksplatser, Conny S Scanna

4 Provfiske bottennät 0-3 m

5 Fördelning per art 53,9 % 23,6 % 41,6 % 32,1 %

6 Längdfrekvensfördelning 0-3 m

7 Nätvis fångst i norr Alla arter fångade i NV Flest individer och mycket braxen och benlöja fångade i NÖ

8 Nätvis fångst centralt Nissöga centralt i sjöns NÖ del Gers vanlig i fångsten centralt i sjön

9 Nissöga vanligast i fångsten utanför Bäckaskog Nätvis fångst i söder Gädda saknas varje år i fångsten i söder

10 Pelagiska nät Sommar Höst

11 Längdfrekvens siklöja 2010 Sommar ÅR mm/st g/st Höst ÅR mm/st g/st

12 Längdfrekvens nors 2010 Sommar ÅR mm/st g/st Höst ÅR mm/st g/st

13 Kvicksilver i gädda 2010 Nr Var Längd mm Vikt g Kön mg Hg/kg v.v. 1 Storsjön hona 0,46 2 Iföverken hane 0,37 3 Fläskholmen hona 0,49 4 Kyrkviken hane 0,62 5 Syd Ivö hona 0,54 6 Väst Enön hane 0,41 7 Studen hona 0,13 8 Studen hona 0,47 9 Danmark hane 0,46 10 Vångaviken hane 0,45 Antal Medelvärde ,44 Minsta ,13 Högsta ,62 SD 70,48 403,92 0,13 95%CL 43,68 250,35 0,08

14 Vikt - kvicksilverhalt mg Hg/kg v.v. 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0, Gäddvikt g Storleken har betydelse

15 Kvicksilver i gädda ÅR Antal st. Längd mm Vikt g Ålder år Mg Hg/kg ww ,6 0, ,2 0, ,0 0, mv kg , ,0 ca 0,32

16 Kräftor Sammanställning?

17 Algtoxinet microcystin Ett levergift Släktet Microcystis Livsmedelsverket Källa: De flesta toxiner som bildas av cyanobakterier är så kallade sekundära metaboliter. Det innebär att de inte produceras under hela cyanobakteriecellens livscykel, utan omständigheter som till stor del är okända, gör att toxinproduktionen plötsligt kan slås på. En blomning kan bli giftig från ena timmen till den andra.

18 Släktet Aphanizomenon Algtoxinbildare Potentiellt toxinbildande släkten i Ivösjön Microcystis Woronochinia Anabaena Aphanizomenon Ibland bidrar pico cyanobakterier till biomassan Aphanothece Aphanocapsa osäkert om dessa producerar algtoxiner detsamma gäller släktet Snowella mm Släktet Woronichinia Släktet Anabaena släkten ovan dominerar sällan/aldrig i biomassan inte alla arter behöver producera microcystin

19 Toxinbildare i algbiomassan Total biomassa i Ivösjön är liten Högst uppmätt biomassa är 1,09 mg/l Cyanobakteriernas andel av biomassa har som högst varit 22 %, vanligen är den under 15 % 2008 var andelen 15 % 2009 vara andelen 4 % Risken för förekomst av microcystin i Ivösjön är liten Släktet Aphanothece Släktet Aphanocapsa

20 Microcystein Alla prov från Ivösjön, från alla lokaler under 2009 uppvisade värden som låg under detektionsgränsen för metoden I näringsrika skånska sjöar förekommer microcystin i halter mellan 0,88-6,0 mg/l Släktet Snowella Biomassan av cyanobakterier i dessa sjöar har beräknats till 2,5 16 mg/l

21 Gubbslem Gonyostomum semen hittades 1:a gången år 2000 i Ivösjön Noterades sedan i årsrapporter för åren men saknas i årsrapporterna för 2008 och 2009 Gonyostomum semen För 2009 rapporteras arten i rapporten Växt- och djurplankton i Ivösjön, Levrasjön och Oppmannasjön 2009 från Rickards håla och Bäckaskog I rapporten noteras för första gången en ny art i Ivösjön Gonyostomum latum från lokalerna Östravik, Rickards håla och Bäckaskog Gonyostomum latum Arten latum tycks trivas bättre vid en högre temperatur och dess förekomst kan vara en effekt av ett varmare klimat

22 Syrgas i Barumhålan 2010 Vattentemperatur o C Syrgas mg O 2 /L Riktvärde: över 6 mg O 2 /L - fisken mår OK 2 maj 19 maj 15 juni 1 juli 28 juli 12 aug 28 aug 25 sept Målvärde: över 2 mg O 2 /L - fosfor läcker ej, ingen intern gödning Prov från 0-23 m:s djup Svag och kortvarig temperaturskiktning

23 Syrgas i Bäckaskogshålan 2010 Vattentemperatur o C Syrgas mg O 2 /L Riktvärde: över 6 mg O 2 /L - fisken mår OK 2 maj 19 maj 15 juni 1 juli 28 juli 12 aug 28 aug 25 sept Målvärde: över 2 mg O 2 /L - fosfor läcker ej, ingen intern gödning Prov från 0-23 m:s djup Svag och kortvarig temperaturskiktning

24 Månadsvis nederbörd

25 Nederbörd över Ivösjön Dygnsvis nb Månadsvis nb Månadsvis nb

26 Lufttemperatur

27 Lufttemperatur över Ivösjön Månadsvis temp. Månadsvis temp

28 Flöde Collins mölla

29 Isläggning - islossning Sju år inom perioden Perioden Antal dagar från 1 december

30 Isläggning, islossning

31 Litteratur