Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom?

Transkript

1 Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom? Mats Lindegarth Havsmiljöinstitutet, Göteborgs Universitet

2 Innehåll Miljökvalitetsnormer föreskrifter EU-direktiv Miljömål inom Vatten och Havsmiljödirektiven Utmaningar inom statusklassningen Vad skall bedömas? Hur definieras ett acceptabelt miljötillstånd (MKN)? Hur tar vi reda på om tillståndet uppnås? Framtiden: långsiktig förbättring av åtgärder, tillstånd och bedömningssystem

3 Utforma förvaltningsplan och rapportera Statusklassning en viktig del vattenoch havsmiljöförvaltningen Förvaltningsplanen skall förnyas vart sjätte år och blir en rullande verksamhetsberättelse och ett underlag för myndigheterna. Den ska också tjäna som information och planering samt rapportering om vattenförvaltningen i distriktet. Det är där man kan få en bild av hur det står till med vattnet och vattenmiljön förvaltningsplanen skall spegla helheten: tillstånd och användning, påverkan samt mål/kvalitetskrav, åtgärder och övervakning av våra vatten. Uppnår vi det önskade miljötillståndet (MKN), behöver åtgärder sättas in och i så fall vilka åtgärder? 8 Vä

4 Vad styr statusklassningen Föreskrifterna definierar hur direktiven skall tillämpas för svenska förhållanden Hur kan man i praktiken definiera önskvärt miljötillstånd (MKN) och bedöma om detta uppnås för biologiska och fysikalisktkemiska aspekter i olika områden. Direktiven definierar gemensamma ramar, principer och tidtabeller för processer och mål: Vad skall bedömas? Vilka geografiska enheter och vilken tidsperiod?

5 Vad styr statusklassningen

6 H Ö G G O D M Å TTLIG O T ILLFR E D S T ÄL L AN D E D Å LIG :)75-"!./.";+"<+$"$=>()7'"+%1(17),%'",*'*5,%(',,+-4'"+4()7*"&'**+4<=-&'(*4)47,<=-1-24)47+4"7+41$" Miljömål?64&),4)47"*)(("-'$2)-+%*)&+*"<=-"&'**+4."0-64,+4"$+(('4"712"1@?"$8**()7"6-"&)%*)7"28"5*7847,954%A *+4"6-"'**"&'**+4<=-+%1$,*+-",1$"B+<)44+-",)7"542+-"2+4"7-64,+4"%'4"B+?=&'"8*76-2',.":=-"%+A $),%",*'*5,"<)44,"B'-'"%(',,+-4'"C712C"+((+-"C59948-"+>"712C." Gemensam bedömningsskala K2A*$3%-3&'2-''&84*2L$%%28&/%455$23+$,-%&%/3*$+L2$%%2+$%%&'56'1-.7&%&'28&9 /%455&*2+-,3&'25-,?)3+$,-%&%2/0524*2%4'3%2$%%2+$*$2@AA'<112<*2FG!M2()*2*&/A&3%-+&2 +$%%&'()*&305/%2&,,&*2.*@AA2$+2+$%%&'()*&305/%&*=2D)*2$%%28&1)5$25-,?)3+$,-%&%&'2-2 +$%%&'()*&305/%&*2/3$2+$%%&'56'1-.7&%&*'$2@%.<2(*<'28&1)5'-'./.*@'1//3$,0*2()*2 kvalitetsfaktorer2-2bde2fgghi!=2>&//$2/3$,0*24*2@aa1&,$1&2-2(&52/%$%@/3,$//&*i27).:2.01:25<%%,-.:20%-,,(*&1//%4,,$'1&20;721<,-.2c(-.@*2f=!j=2n&/@,%$%&%2$+23,$//-(-;&*-'.$*2 ()*2/$5%,-.$23+$,-%&%/($3%0*&*2/3$2/$55$'+4.$/2%-,,2ekologisk status= >&//@%052/3$2kemisk ytvattenstatus28&1)5$/2%-,,2$'%-'.&'23,$//&'2god kemisk ytvattenstatus &,,&*23,$//&'2uppnår ej god kemisk ytvattenstatus C"23$A=2F2O2#DD2?45%&2!23$A=2"2O2#DDJ=2>&245'&'2/052-'.<*2-23,$//-(-;&*-'.&'2$+23&5-/326%+$%%&'9 /%$%@/24*21&2/0527$*2PQ9.&5&'/$55$2.*4'/+4*1&'=2>&%2.4,,&*2$,,%/<21&245'&'20;72 MKN måste vara minst God. Om status initialt bedöms som Hög får den inte försämras. D+":D"!"%'9."!"E" Målet är att uppnå God status 2015 eller senast 2027

7 Referenstillstånd: Opåverkat Naturligt H Ö G G O D M Å TTLIG O T ILLFR E D S T ÄL L AN D E D Å LIG God status karakteriseras av hållbart nyttjande Miljömål :)75-"!./.";+"<+$"$=>()7'"+%1(17),%'",*'*5,%(',,+-4'"+4()7*"&'**+4<=-&'(*4)47,<=-1-24)47+4"7+41$"?64&),4)47"*)(("-'$2)-+%*)&+*"<=-"&'**+4."0-64,+4"$+(('4"712"1@?"$8**()7"6-"&)%*)7"28"5*7847,954%A *+4"6-"'**"&'**+4<=-+%1$,*+-",1$"B+<)44+-",)7"542+-"2+4"7-64,+4"%'4"B+?=&'"8*76-2',.":=-"%+A $),%",*'*5,"<)44,"B'-'"%(',,+-4'"C712C"+((+-"C59948-"+>"712C." K2A*$3%-3&'2-''&84*2L$%%28&/%455$23+$,-%&%/3*$+L2$%%2+$%%&'56'1-.7&%&'28&9 /%455&*2+-,3&'25-,?)3+$,-%&%2/0524*2%4'3%2$%%2+$*$2@AA'<112<*2FG!M2()*2*&/A&3%-+&2 +$%%&'()*&305/%2&,,&*2.*@AA2$+2+$%%&'()*&305/%&*=2D)*2$%%28&1)5$25-,?)3+$,-%&%&'2-2 +$%%&'()*&305/%&*2/3$2+$%%&'56'1-.7&%&*'$2@%.<2(*<'28&1)5'-'./.*@'1//3$,0*2()*2 kvalitetsfaktorer2-2bde2fgghi!=2>&//$2/3$,0*24*2@aa1&,$1&2-2(&52/%$%@/3,$//&*i27).:2.01:25<%%,-.:20%-,,(*&1//%4,,$'1&20;721<,-.2c(-.@*2f=!j=2n&/@,%$%&%2$+23,$//-(-;&*-'.$*2 ()*2/$5%,-.$23+$,-%&%/($3%0*&*2/3$2/$55$'+4.$/2%-,,2ekologisk MKN status= >&//@%052/3$2kemisk ytvattenstatus28&1)5$/2%-,,2$'%-'.&'23,$//&'2god kemisk ytvattenstatus &,,&*23,$//&'2uppnår ej god kemisk ytvattenstatus C"23$A=2F2O2#DD2?45%&2!23$A=2"2O2#DDJ=2>&245'&'2/052-'.<*2-23,$//-(-;&*-'.&'2$+23&5-/326%+$%%&'9 /%$%@/24*21&2/0527$*2PQ9.&5&'/$55$2.*4'/+4*1&'=2>&%2.4,,&*2$,,%/<21&245'&'20;72 D+":D"!"%'9."!"E"

8 h Nya växtplankton i Västerhavet I USA har kiselalgen orsakat problem för fiskodlarna. Nu har arten etablerat sig i Västerhavet. Växtplankton är grunden i den marina näringsväven, i Västerhavet som i världshaven. De mikroskopiska växter som svävar runt i vattnet producerar ungefär hälften av allt syre på jorden. Vissa planktonalger kan dock vara skadliga och producerar gifter som kan göra blåmusslor giftiga för människor. För att följa och förstå den långsiktiga utvecklingen, och för att kunna varna för skadliga algblomningar, sker en kontinuerlig övervakning av växtplankton. Algernas vårblomning blev sen Det var inte förrän i slutet av mars eller i början av april som vårblomningen av kiselalger satte fart. Detta är ovanligt sen och beror sannolikt på ovanligt blåsigt väder i februari oc mars. Under våren förekom också den lilla flagellaten Verru cophora farcimen. Verrucophora tros ha orsakat fiskdöd i e dansk fiskodling i södra Kattegatt, men i Sverige har ing skadliga effekter rapporterats. Under sommaren var mängden växtplankton ovanligt hö i Kattegatt. Mareld, orsakad av dinoflagellaten Noctiluca scin tillans blå ljusblixtar, var mycket vanligt längs Bohuskuste och även söder om Göteborg under hösten. Etablering av nya främmande arter Under 2007 noterades flera för området nya arter av växtplankton i Västerhavet. Kiselalgen Chaetoceros concavicornis är känd från Kanadas och USA:s västkust, där den ställer till problem för fiskodlare genom att algens vassa utskott skadar fiskens gälar. I Västerhavet noteras nu arten längs hela kusten från september och framåt, men några skadliga effekter har ännu inte rapporterats. Den nationella miljöövervakningen utökades med en ny station utanför Falkenberg under året. Livsmedelsverket har ändrat sin provtagning av alger som kan förorsaka förgiftning, så att den nu sker regelbundet varannan vecka på några platser där musselodling sker vid Bohuskusten. Lokalt förekom diarrégifter över gränsvärdet i blåmusslor, både i juli till augusti Vad skall bedömas enligt WFD? och i början av året. De dinoflagellater som producerar diarrégifter förekom under hela året men i ovanligt små mängder. I maj samt september och oktober noterades dinoflagellater från släktet Alexandrium i prover från Bohuskusten. Dessa Lästips och källor - mer information om växtplankton m.m producerar paralyserande skaldjursgifter, men inga halter över Kvalitetsfaktorer (Biologiska, gränsvärdet Fysikaliskt uppmättes i musslor. Alla musslor som saluförs Kemiska) kommersiellt kontrolleras. Kiselalgen Chaetoceros concavicornis noterades för första gången i Västerhavet Den var vanlig under hela hösten. De vassa utskotten med hullingar kan skada fiskars gälar. Foto: Ann-Turi Skjevik publiceras ca en gång i månaden Kust: Bottendjur, Alger och Kärlväxter, Diarrégifter i blåmusslor vid Bohuskusten 2007 Växtplankton Inland: Bottendjur, Kärlväxter, Växtplankton, Fisk DST, g kg blåmusslor: J F M A M J J A S O N D Röd linje markerar gränsen för godkända värden för försäljning. Källa: Livsmedelsverket.

9 Vad skall bedömas enligt WFD? Vattentyper Vattenförekomst 6-års bedömningsperioder

10 H Ö G G O D M Å TTLIG O T ILLFR E D S T ÄL L AN D E D Å LIG :)75-"!./.";+"<+$"$=>()7'"+%1(17),%'",*'*5,%(',,+-4'"+4()7*"&'**+4<=-&'(*4)47,<=-1-24)47+4"7+41$" Hur definieras MKN??64&),4)47"*)(("-'$2)-+%*)&+*"<=-"&'**+4."0-64,+4"$+(('4"712"1@?"$8**()7"6-"&)%*)7"28"5*7847,954%A *+4"6-"'**"&'**+4<=-+%1$,*+-",1$"B+<)44+-",)7"542+-"2+4"7-64,+4"%'4"B+?=&'"8*76-2',.":=-"%+A $),%",*'*5,"<)44,"B'-'"%(',,+-4'"C712C"+((+-"C59948-"+>"712C." 1. Hitta operationell indikator som speglar tillstånd och K2A*$3%-3&'2-''&84*2L$%%28&/%455$23+$,-%&%/3*$+L2$%%2+$%%&'56'1-.7&%&'28&9 /%455&*2+-,3&'25-,?)3+$,-%&%2/0524*2%4'3%2$%%2+$*$2@AA'<112<*2FG!M2()*2*&/A&3%-+&2 +$%%&'()*&305/%2&,,&*2.*@AA2$+2+$%%&'()*&305/%&*=2D)*2$%%28&1)5$25-,?)3+$,-%&%&'2-2 +$%%&'()*&305/%&*2/3$2+$%%&'56'1-.7&%&*'$2@%.<2(*<'28&1)5'-'./.*@'1//3$,0*2()*2 kvalitetsfaktorer2-2bde2fgghi!=2>&//$2/3$,0*24*2@aa1&,$1&2-2(&52/%$%@/3,$//&*i27).:2.01:25<%%,-.:20%-,,(*&1//%4,,$'1&20;721<,-.2c(-.@*2f=!j=2n&/@,%$%&%2$+23,$//-(-;&*-'.$*2 ()*2/$5%,-.$23+$,-%&%/($3%0*&*2/3$2/$55$'+4.$/2%-,,2ekologisk status= >&//@%052/3$2kemisk ytvattenstatus28&1)5$/2%-,,2$'%-'.&'23,$//&'2god kemisk ytvattenstatus &,,&*23,$//&'2uppnår ej god kemisk ytvattenstatus C"23$A=2F2O2#DD2?45%&2!23$A=2"2O2#DDJ=2>&245'&'2/052-'.<*2-23,$//-(-;&*-'.&'2$+23&5-/326%+$%%&'9 /%$%@/24*21&2/0527$*2PQ9.&5&'/$55$2.*4'/+4*1&'=2>&%2.4,,&*2$,,%/<21&245'&'20;72 påverkansnivåer (klorofyllhalt, BQI-index, MSMD-index) 2. Bestäm samband mellan indikator och påverkansfaktorer D+":D"!"%'9."!"E" 3. Bestäm referensvärde och klassgränser för indikator

11 H Ö G G O D M Å TTLIG O T ILLFR E D S T ÄL L AN D E D Å LIG :)75-"!./.";+"<+$"$=>()7'"+%1(17),%'",*'*5,%(',,+-4'"+4()7*"&'**+4<=-&'(*4)47,<=-1-24)47+4"7+41$" Hur definieras MKN??64&),4)47"*)(("-'$2)-+%*)&+*"<=-"&'**+4."0-64,+4"$+(('4"712"1@?"$8**()7"6-"&)%*)7"28"5*7847,954%A *+4"6-"'**"&'**+4<=-+%1$,*+-",1$"B+<)44+-",)7"542+-"2+4"7-64,+4"%'4"B+?=&'"8*76-2',.":=-"%+A $),%",*'*5,"<)44,"B'-'"%(',,+-4'"C712C"+((+-"C59948-"+>"712C." K2A*$3%-3&'2-''&84*2L$%%28&/%455$23+$,-%&%/3*$+L2$%%2+$%%&'56'1-.7&%&'28&9 /%455&*2+-,3&'25-,?)3+$,-%&%2/0524*2%4'3%2$%%2+$*$2@AA'<112<*2FG!M2()*2*&/A&3%-+&2 +$%%&'()*&305/%2&,,&*2.*@AA2$+2+$%%&'()*&305/%&*=2D)*2$%%28&1)5$25-,?)3+$,-%&%&'2-2 +$%%&'()*&305/%&*2/3$2+$%%&'56'1-.7&%&*'$2@%.<2(*<'28&1)5'-'./.*@'1//3$,0*2()*2 kvalitetsfaktorer2-2bde2fgghi!=2>&//$2/3$,0*24*2@aa1&,$1&2-2(&52/%$%@/3,$//&*i27).:2.01:25<%%,-.:20%-,,(*&1//%4,,$'1&20;721<,-.2c(-.@*2f=!j=2n&/@,%$%&%2$+23,$//-(-;&*-'.$*2 ()*2/$5%,-.$23+$,-%&%/($3%0*&*2/3$2/$55$'+4.$/2%-,,2ekologisk status= >&//@%052/3$2kemisk ytvattenstatus28&1)5$/2%-,,2$'%-'.&'23,$//&'2god kemisk ytvattenstatus &,,&*23,$//&'2uppnår ej god kemisk ytvattenstatus C"23$A=2F2O2#DD2?45%&2!23$A=2"2O2#DDJ=2>&245'&'2/052-'.<*2-23,$//-(-;&*-'.&'2$+23&5-/326%+$%%&'9 /%$%@/24*21&2/0527$*2PQ9.&5&'/$55$2.*4'/+4*1&'=2>&%2.4,,&*2$,,%/<21&245'&'20;72 D+":D"!"%'9."!"E"

12 Sammanvägd bedömning Principer för sammanvägd bedömning (delvis) definierade i WFD Biologin väger tyngst, sämst styr

13 Hur tar vi reda på om MKN uppnås? Miljöövervakning! Expertbedömning!! ör bland annat bakterieanalys tas med en rosetthämtare, som kan hämta vatten vid samma provtagning. Foto: Andreas Palmén EKOMST I BOTTNISKA VIKEN Trend ( %/år) ±95 % K.I. ( %/år) Signifikans n -0,29 1,28 0, ,8* 1,42* 0,018* 16

14 Naturlig variation! Bedömningar baseras på stickprov i tid och rum Sammanväging och osäkerhetsbedömning

15

16 Framtiden Åtgärder för bättre vattenmiljöer God status I de vattenområden som inte har god status eller riskerar att försämras skall åtgärder vidtas. Åtgärdsprogrammet skall översiktligt beskriva vilka åtgärder som krävs i olika vattenområden och analysera deras kostnadseffektivitet för att nå målen. Det blir sedan en uppgift för andra myndigheter - kommunala och statliga att se till att åtgärderna genomförs genom egen insats eller via andra aktörer t ex verksamhetsutövare. 2015? Förvaltningsplanen redovisar hela vattenförvaltningsarbetet Förvaltningsplanen blir en sammanställning och analys av kunskap om vattnen i distriktet och vad som behöver göras för att nå vattendirektivets mål, god vattenstatus. Processen med att utarbeta förvaltningsplanen, liksom 2027? planen i sig, förväntas bli de huvudsakliga verktygen för information och kommunikation mellan myndigheterna och alla som på något sätt berörs av vattenfrågorna i distriktet, alltså i princip alla som bor och lever där. Utforma förvaltningsplan och rapportera Förvaltningsplanen skall förnyas vart sjätte år och blir en rullande verksamhetsberättelse och ett underlag för myndigheterna. Den ska också tjäna som information och planering samt rapportering om vattenförvaltningen i distriktet. Det är där man kan få en bild av hur det står till med vattnet och vattenmiljön förvaltningsplanen skall spegla helheten: tillstånd och användning, påverkan samt mål/kvalitetskrav, åtgärder och övervakning av våra vatten. Långsiktigt arbete mot bättre åtgärder, bättre bedömningsverktyg och god status!!

17 Tack för uppmärksamheten! Havsmiljöinstitutet är ett samarbete mellan Umeå universitet, Stockholms universitet, Göteborgs universitet och Linnéuniversitetet. Med analyser, synteser och information ökar vi myndigheter och politikers förståelse för miljösituationen i havet.