Ivösjökommittén. Förslag till verksamhetsplan för 2006
|
|
- Maria Åberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ivösjökommittén Förslag till verksamhetsplan för 2006
2 HÅLLER IVÖSJÖN PÅ ATT ÖVERGÖDAS? Planktonblom Sämre siktdjup Igenväxning Mög på växter och stenar Sämre fiske Befria Ivösjön från tillflödande avloppsvatten Syrebrist i bottenvattnet
3 Ivösjön ingår i SRK för Skräbeån start Skräbeån 23 provtagningslokaler 6 Sjöar IVÖSJÖN, Oppmannasjön, Levrasjön, Halen, Raslången, Immeln 7 Vattendragssträckor Skräbeån, Holjeån, Snöflebodaån, Vilshultsån, Alltidshultsån, Edre ström, Ekeshultsån
4 Skräbeåkommitténs syfte Belysa effekter i recipienten av föroreningsutsläpp och andra ingrepp Relatera tillstånd och utvecklingstendenser med avseende på tillförda föroreningar och andra störningar i vattenmiljön till förväntad bakgrund och eller bedömningsgrunder för miljökvalitet Åskådliggöra större ämnestransporter och belastningar från enstaka föroreningskällor inom ett vattenområde Ge underlag för utvärdering, planering och utförande av miljöskyddande åtgärder
5 Ivösjökommittén syfte Initiera och samordna åtgärder för att bevara och utveckla Ivösjöns ekologiska värden Främja ett långsiktigt och hållbart nyttjande av sjön Utveckla samarbetet mellan berörda myndigheter, användare och intressenter
6 Förslag till aktiviteter inom verksamhetsplanen för 2006 Sjödjupkarta Syrgas Fosfor Syrgastäring Läkemedelsrester Relikta kräftdjur Vattenväxter Provfiske Strandkartering Ändrad markanvändning Gäss Riskabla verksamheter
7 Sjödjupkarta o Idag: Malte Perssons karta från o Ny sjödjupkarta behövs o Kostnad ca kr o Kostnadstäckning idag drygt kr; Ivösjön FVF kr o Andra: Båtklubbar, Företag, Stat, Kommuner
8 Syrgas i bottenvattnet
9 Syrgas över hela sjön 2004
10 Fosfor utifrån och/eller inifrån? T o ta lfo s fo r u g T P /l, 1 m ö b o tte n Punkt 19 öster om Ivön Låga halter
11 Fosforbudget Stor fälla Fälla Fälla
12 Syretärande ämnen
13 Läkemedelsrester i vatten Redan i mycket låga halter kan de aktiva substanserna i läkemedlet som kommer ut i naturen utöva en kraftig påverkan på vattenlevande organismer. Hormonell aktivitet från bland annat östrogen kan ge upphov till könsförändringar och sterilitet hos fiskar. På motsvarande sätt kan statiner i kolesterolsänkande mediciner blockera utvecklingshormoner som styr insekters förvandling från larv till puppa. Hållbara substanser kan finnas kvar i vattenmiljön under mycket lång tid med svårbedömda konsekvenser för bland annat kvaliteten på dricksvattnet.
14 Djup m Relikta kräftdjur Charlotte Holmquist 1955 Mysis relicta Reliktpungräka Pallasea quadrispinosa Pontoporeia affinis Taggmärla Vitmärla Profillängd m 22 juni sept Mysis relicta Mysis relicta
15 Undervattensväxter
16 Hårslinga Myriophyllum alterniflorum Tångön Holjeån Enö N
17 Provfiske Andel fångade fiskar % Nissöga År Antalsmässigt Viktsmässigt Abborre Mört Abborre Mört Gädda ,0 20,9 36,9 29,7 Siklöja ,0 30,0 36,0 39, ,8 31,6 41,9 33,5 Medellängd mm Medelvikt g År Abborre Mört Abborre Mört Abborre Mört Flodnejonöga
18 Skånska rekognoseringskartan Strandlinje förr och idag
19 Kartering av strandområdet
20 Ändrad markanvändning Stefan Gabrielsson tar fram uppgifter som visar på påverkan på skogen över tiden. Effekter av skogsmarksanvändning och förändringar av denna på avrinningsområden med olika skogstyper. Stefan redovisar även ett äldre kartmaterial som visar markanvändning från området. Sven Götesson tittar på jordbruksmark och vad som hänt med markanvändningen av denna över tiden, samt vad som idag avrinner från denna beroende på gröda och marktyp.
21 Sädgäss vid Tåkern
22 Grågås Sädgås Gäss Gässens påverkan genom tillförsel av fosfor på sjöarna i området Kristianstad-Bromölla (Kristianstadsslätten) Spillning av kanadagås Henrik Lerner Tema Hälsa och Samhälle Linköpings Universitet Vitkindad gås Kanadagås
23 Riskabla verksamheter
24
25 Sjödjupkarta Förslag till att gå vidare: Arbetsutskottet får i uppdrag att söka ytterligare kostnadstäckning för sjödjupskartan. Finns: Ivösjöns fiskevårdsförening kr, Staten kr, Pärlan kr, dvs. totalt kr Behov: ca kr Saknas: ca kr Övriga finansiärer?: Kommunerna, regleringsägaren, stora markägare, övriga båtklubbar
26 Syrgasmätning Förslag till att gå vidare: Arbetsutskottet upphandlar extra syreprofiler för Barumshålan och Enöhålan för månaderna juni-september Kostnad: kr
27 Näringsbudget för Förslag till att gå vidare: Arbetsutskottet får i uppgift att ta fram en näringsbudget för totalfosfor respektive en för totalkväve över perioden Kostnad: kr i muntlig offert från Ekologgruppen AB
28 Syrebrist av Axeltorpsviken Förslag till att gå vidare: Arbetsutskottet får i uppgift att fortsätta utreda orsaker till påvisad syrebrist i djuphålan och ge förslag till hur denna syrebrist kan åtgärdas. Kostnad: - kr
29 Syrgastäring Förslag till att gå vidare: Arbetsutskottet får i uppdrag att försöka beskriva flödet av totalt organiskt kol till och i Ivösjön, samt vattenfärgen i sjön. Examensuppgift
30 Läkemedelsrester Förslag till att gå vidare: Arbetsutskottet får i uppdrag att bevaka NVs, KIs, VMs och Lsts screeningprojekt och där så är relevant erbjuda service med underlagsdata och provtagning.
31 Relikta kräftdjur Förslag till att gå vidare: Arbetsutskottet får i uppdrag att försöka replikera Charlotte Holmquist provtagning under 1950-talet. Examensuppgift: Lotta Lorenzon Kostnad: Provtagningsutrustning och båtresor, max kr
32 Undervattensväxter Förslag till att gå vidare: Arbetsutskottet får i uppdrag att söka genomdriva någon form av fortsatt provtagning enligt framtagen metodik. Examensarbete Kostnader: För syrgas och transporter maximalt kr
33 Fortsatt provfiske Förslag till att gå vidare: Arbetsutskottet får i uppdrag att be Ivösjöns fiskevårdsförening ansvara för genomförande av ytterligare ett provfiske med bottennät på 0-3 m:s intervall och ett pelagiskt på 0-6 och 6-12 m (aug o okt) Kostnad: kr för ett pelagiskt provfiskenät samt för båtbensin
34 Elfiske efter nissöga Förslag till att gå vidare: Arbetsutskottet får i uppdrag att bevaka Länsstyrelsens förväntade uppföljning, 2006 eller senare, av nissöga förekomsten, sannolikt genom elfiske. Kostnad: -
35 Kartering av stränder Förslag till att gå vidare: Arbetsutskottet får i uppdrag att undersöka om det är möjligt att få detta utfört. Examensuppgift Kostnad: Transportkostnader - maximalt kr
36 Ändrad markanvändning Förslag till att gå vidare: Arbetsutskottet får i uppdrag att försöka beskriva förändringar för skogsmark respektive för jordbruksmark i Ivösjöns närområde. Kostnad: -
37 Gäss Förslag till att gå vidare: Arbetsutskottet får i uppdrag att undersöka om Nils Valdemarsson och den lokala ornitologiska föreningen kan fortsätt fågelräkningsarbetet. Vidare att den beräkningsmodell som tages fram av Henrik Lerner används. Kostnad: Transportkostnader? kr
38 Riskabla verksamheter Förslag till att gå vidare: Arbetsutskottet får i uppdrag att skicka ut kartläggningen till berörda myndigheter t.ex. miljökontor, räddningstjänst, tekniska förvaltningar m.fl. i Bromölla och Kristianstad. Ber samtidigt att dessa inkommer med uppgifter om kartläggningen missat någon verksamhet eller någon verksamhet förändrats.
39 Tack för i kväll
Ivösjökommittén syfte
Ivösjökommittén syfte Initiera och samordna åtgärder för att bevara och utveckla Ivösjöns ekologiska värden Främja ett långsiktigt och hållbart nyttjande av sjön Utveckla samarbetet mellan berörda myndigheter,
Ivösjökommittén. Förslag till verksamhetsplan för 2015
Ivösjökommittén Förslag till verksamhetsplan för 2015 Ivösjökommittén syfte Initiera och samordna åtgärder för att bevara och utveckla Ivösjöns ekologiska värden Främja ett långsiktigt och hållbart nyttjande
Ivösjökommittén. Förslag till verksamhetsplan för 2009
Ivösjökommittén Förslag till verksamhetsplan för 2009 Ivösjökommittén syfte Initiera och samordna åtgärder för att bevara och utveckla Ivösjöns ekologiska värden Främja ett långsiktigt och hållbart nyttjande
Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse Humletorkan Arbetsutskottet
Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse 2013 Humletorkan 2013-12-03 Arbetsutskottet Initiera och samordna åtgärder för att bevara och utveckla Ivösjöns ekologiska värden Främja ett långsiktigt och hållbart
Ivösjökommittén. Förslag till verksamhetsplan för 2014
Ivösjökommittén Förslag till verksamhetsplan för 2014 Ivösjökommittén syfte Initiera och samordna åtgärder för att bevara och utveckla Ivösjöns ekologiska värden Främja ett långsiktigt och hållbart nyttjande
Ivösjökommittén Verksamhetsplan för Bäckaskog slott Arbetsutskottet
Ivösjökommittén Verksamhetsplan för 2017 Bäckaskog slott 2017-03-22 Arbetsutskottet Ivösjökommittén syfte Initiera och samordna åtgärder för att bevara och utveckla Ivösjöns ekologiska värden Främja ett
Minnesanteckningar Ivösjökommittén Bäckaskog
Minnesanteckningar 2005-11-15 Ivösjökommittén Bäckaskog 1. Inledning Ordföranden Bengt Bergh hälsar mötesdeltagarna välkomna (se separat mötesdeltagarlista). 2. Verksamhetsplanen A. Djupkarta Göran Cervin
Ivösjökommittén. Förslag till verksamhetsplan för 2016
Ivösjökommittén Förslag till verksamhetsplan för 2016 Ivösjökommittén syfte Initiera och samordna åtgärder för att bevara och utveckla Ivösjöns ekologiska värden Främja ett långsiktigt och hållbart nyttjande
Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse Humletorkan Lars Collvin
Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse 2010 Humletorkan 2010-11-24 Lars Collvin Ivösjökommittén syfte Initiera och samordna åtgärder för att bevara och utveckla Ivösjöns ekologiska värden Främja ett långsiktigt
Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse Humletorkan Arbetsutskottet
Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse 2015 Humletorkan 2015-11-18 Arbetsutskottet Initiera och samordna åtgärder för att bevara och utveckla Ivösjöns ekologiska värden Främja ett långsiktigt och hållbart
Ivösjökommittén Torsdagen den 13 oktober 2008 kl Bäckaskogs Slott
Protokoll Ivösjökommittén Torsdagen den 13 oktober 2008 kl 18.00-21.15 Bäckaskogs Slott 1. Val av ordförande och sekreterare för mötet Filip Nilsson, ordförande i Ivösjökommittén för år 2007, valdes till
Ivösjökommittén Onsdagen den 26 mars 2014 kl 18.30 Bäckaskogs slott
Minnesanteckningar Ivösjökommittén Onsdagen den 26 mars 2014 kl 18.30 Bäckaskogs slott 1. Ordförande Ewa Wemby hälsade välkommen och öppnade mötet. 2. Till ordförande för verksamhetsåret 2014 valdes Ewa
Minnesanteckningar Humletorkan Ivösjökommittén
Minnesanteckningar 2004-05-27 Humletorkan Ivösjökommittén DAGORDNING 1. Ordförandens inledning 2. Ekonomi, budget 3. Förslag till verksamhet 4. Övrigt Trålning och Fossiler 5. Nästa sammanträde 1. Inledning
Ivösjökommittén arbetsgruppen
Ivösjökommittén arbetsgruppen FÖRSLAG TILL VERKSAMHET 2004-2005 1. Ny djupkarta 2. Utökad syremätning 3. Provfiske 4. Kommunala avlopp 5. Enskilda avlopp 6. Riskabla verksamheter 7. Vegetationskartering
Ivösjön. Sammanställning av vattenkemi och näringsbelastning fram till och med på uppdrag av Ivösjökommittén. Version
Sammanställning av vattenkemi och näringsbelastning fram till och med 21 Version 211-11-18 på uppdrag av Ivösjökommittén Tom sida Sammanställning av vattenkemi och näringsbelastning fram till och med 21
Projekt Befrielsen. Program för att bevara och förbättra Ivösjöns ekologiska värden FÖRSLAG
Projekt Befrielsen Program för att bevara och förbättra Ivösjöns ekologiska värden FÖRSLAG Arbetsgruppen, februari 2003 2 Projekt Befrielsen bevara Ivösjöns ekologiska värden I projektgruppen ingår representanter
SKRÄBEÅNS VATTENVÅRDSKOMMITTÉ
1 SKRÄBEÅNS VATTENVÅRDSKOMMITTÉ KONTROLLPROGRAM ( fastställt 1999-10-15) Fysikalisk-kemiska undersökningar Provtagningspunkter Provtagningsfrekvens ggr/år 1 a Tommabodaån, vid Tranetorp 4 (* 2 Tommabodaån,
Östra Ringsjön provfiske 2006 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar
Östra Ringsjön provfiske 26 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar MS Naturfakta Mikael Svensson Box 17 283 22 OSBY msnaturfakta@telia.com 479-1536; 75-91536
Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse Humletorkan Arbetsutskottet
Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse 2016 Humletorkan 2016-11-30 Arbetsutskottet Initiera och samordna åtgärder för att bevara och utveckla Ivösjöns ekologiska värden Främja ett långsiktigt och hållbart
Maren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg.
Maren Maren tillhör Törnerumsbäckens delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 22 km S om Hultsfred på en höjd av 92,3 m.ö.h. Det är en näringsfattig till måttligt näringsrik, något
Nora träsk. Nätprovfiske Huskvarna Ekologi. En rapport av:
Nora träsk Nätprovfiske 211 Mört, den dominerande fiskarten i Nora träsk En rapport av: Huskvarna Ekologi Box 478 561 31 Huskvarna Tfn 36-13 2 4 Mobil 7-373 4 57 E-post. Huskvarna.ekologi@telia.com Innehållsförteckning
Sjön Immeln. Lars Collvin
Sjön Immeln Lars Collvin 2010-11-10 Jag tänker prata om Vattenstånd och flöde m.m. Vattenkvalitet Livsmiljö Växter Djur Provfisket 2010 Övervakning och SRK Övervakning och kalkning Vattenstånd 81,3 m.ö.h.
2010-04-16 1 (4) Breanäs konferenshotell, Sibbhult Tid: 10.00 10.30. Beslutande medlemmar: Övriga: Utses att justera:
Plats: Breanäs konferenshotell, Sibbhult Tid: 10.00 10.30 2010-04-16 1 (4) Beslutande medlemmar: FVO=fiskevårdsområde FVF=fiskevårdsförening Bromölla kommun (Åke Hammarstedt) CEJN AB (Ilpo Axenhus) Immelns
Vattenförekomsten Ivösjön
Första sex års cykeln: 2009-2015 Vattenförekomsten Ivösjön 2015-2021 Inför dialogen 2014 och före Vattenmyndighetens beslut 22 december 2015 för perioden 2015-2021 Statusklassning Arbete i sex års cykler;
SUSANN SÖDERBERG 2016 MVEM13 EXAM ENSARBETE FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 30 HP
SUSANN SÖDERBERG 2016 MVEM13 EXAM ENSARBETE FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 30 HP MILJÖVETENSKAP LUNDS UNIVERSITET WWW.CEC.LU.SE WWW.LU.SE Lunds universitet Miljövetenskaplig utbildning Centrum för miljö- och
Projektarbete. Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk. Handledare: Björn Nelehag
Projektarbete Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk Handledare: Björn Nelehag 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund och syfte sida 3 Beskrivning:
Västra Solsjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället
Koordinater (X / Y): 686 / 978 Höjd över havet (m): 7 Län: Västra Götaland () Sjöyta (ha): 8 Kommun: Bengtsfors Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI): Göta älv (8) Medeldjup (m):, Sjöbeskrivning är en näringsfattig
Vegetationen i Ivösjön
Vegetationen i Ivösjön en tillgång eller ett problem? Håkan Sandsten Uppdraget Kort om Resultat Bedömning av miljökvalitet Problem Övergödning Uppdraget i Ivösjön och Levrasjön Natura 2 basinventering
Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.
RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas
Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011
Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011 Håkan Sandsten Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011 Makrofyter i Rådasjön Vattenkemi Växtplankton Sediment Fisk i Landvettersjön Kvicksilver i fisk
Ivösjökommittén Onsdagen den 24 november 2010 kl Humletorkan
Minnesanteckningar Ivösjökommittén Onsdagen den 24 november 2010 kl 18.30 Humletorkan 1. Mötesordförande Conny Svensson hälsade välkommen och öppnade mötet. 2. Kommitténs ordförande Filip Nilsson har ställt
Skräbeån En kortversion av årsrapporten 2002 med långtidsutvärdering Skräbeåns vattenvårdskommitté
Vilshultsån vid punkt 9, 22-2-21. Foto. Fredrik Holmberg Skräbeån 22 En kortversion av årsrapporten 22 med långtidsutvärdering Skräbeåns vattenvårdskommitté SKRÄBEÅN OCH KOMMITTÉN På uppdrag av Skräbeåns
Datum siktdjup, m sjöfärg vattentemp, ytan anm.
Siktdjup i Ivösjön 2015 stn 65. På samma sätt som tidigare. Ny mätare är Nils-Arne Haglin från Ivö Datum siktdjup, m sjöfärg vattentemp, ytan anm. 19 april 4,3 gul 6,5 130 mm regn under januari (Klagstorp)
Sjöbeskrivning. Fisksamhället
Koordinater (X / Y): 698918 / 1866 Höjd över havet (m): 99 Län: Västernorrland () Sjöyta (ha): 178 Kommun: Kramfors Maxdjup (m): 6 Vattensystem (SMHI): Kustområde (mellan Ångermanälven (38) och Gådeån
Vegetationsrika sjöar
Hur viktiga är undervattensväxterna för fisk och småkryp? Tina Kyrkander Vegetationsrika sjöar Hornborgasjön Krankesjön Tåkern Mkt vegetation Mkt fågel 1 Inventering i Vänern många typer av sjöar i en
Sammanställning av mätdata, status och utveckling
Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10
Ammonium - i skånska sjöar och vattendrag. Lars Collvin Länsstyrelsen i Skåne län
Ammonium - i skånska sjöar och vattendrag Lars Collvin Länsstyrelsen i Skåne län Ammonium - ett problem!? Myndighetsaspekten Bedömningsunderlag En giftig liten rackare Naturlig förekomst Tillstånd och
PROVFISKE AV FISK I ÄLTASJÖN I NACKA OCH STOCKHOLMS KOMMUNER UNDER FEMTONÅRSPERIODEN , SAMMANFATTNING
ÄLTENS FISKEKLUBB Sten Fogelström, 08-773 06 72 KORT RAPPORT PROVFISKE FISK, 1996-2010 2011-03-22 PROVFISKE AV FISK I ÄLTASJÖN I NACKA OCH STOCKHOLMS KOMMUNER UNDER FEMTONÅRSPERIODEN 1996 2010, SAMMANFATTNING
Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället
Sötvattenslaboratoriets nätprovfiske i Sjöuppgifter Koordinater (X / Y): 7677 / 896 Höjd över havet (m): Län: Västerbotten () Sjöyta (ha): 7 Kommun: Lycksele och Vilhelmina Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI):
KORT RAPPORT PROVFISKE FISK,
ÄLTENS FISKEKLUBB Sten Fogelström, 08-773 06 72 KORT RAPPORT PROVFISKE FISK, 1996-2011 2011-10-23 PROVFISKE AV FISK I ÄLTASJÖN I NACKA OCH STOCKHOLMS KOMMUNER UNDER SEXTONÅRSPERIODEN 1996 2011, SAMMANFATTNING
Kräftprovfisket 2005
Information från Länsstyrelsen i Västmanlands län Lantbruks och fiskeenheten 2005-09-19 623-08958-05 Kräftprovfisket 2005 En flodkräfta med pigmentförändringar/skador från Örsundaån Provfisket utfördes
Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet
Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning
Bildades 1959. Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde. Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag
Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund Bildades 1959 Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag De tre avrinningsområdena
Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Miljö 2007:10. Fiskinventering i naturreservatet Helvetesbrännan September 2007
Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Miljö 2007:10 Fiskinventering i naturreservatet Helvetesbrännan September 2007 Rapport 2007:10 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Miljö Fiskinventering
Nedingen analyser 2011
Nedingen analyser 211 Provtagningen i Nedingen skedde varannan månad (jämna månader) under 211. Provtagningen skedde på 7 platser, bekostat av Fiskevårdsföreningen. Dessutom provtogs vid Skebokvarn av
SKRÄBEÅN Med långtidsdiagram Skräbeåns Vattenvårdskommitté
SKRÄBEÅN 11 Med långtidsdiagram 1973 11 Skräbeåns Vattenvårdskommitté Uppdragsgivare: Kontaktperson: Skräbeåns Vattenvårdskommitté Øjvind Hatt Tel: 5-8 1 E-post: ojvind.hatt@bromolla.se Utförare: Projektansvarig:
Salems kommun 2014-01-31
Undersökningar som utförs i Uttran, Flaten och Flatenån Salems kommun 2014-01-31 Innehåll Uttran och Flaten... 2 Provtagningar har utförts sen 1997... 2 UTTRAN... 3 FLATEN... 3 FLATENÅN... 3 EU:s ramdirektiv...
ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO
RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO Lund 2009-12-17 Leif Nilsson Ekologihuset 223 62 Lund Leif.nilsson@zooekol.lu.se UPPDRAGET Vattenfall AB planerar att uppföra en mindre vindkraftspark
Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag 2008-2012, Motala ström (67) Bilaga 7
Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag 2008-2012, Motala ström (67) Bilaga 7 Bilaga 7 67 Motala ström (67 Norra Vättern, 67/0 Forsviksåns, 67/5 Skyllbergsåns, 67/10 Finspångsåns och
SKRÄBEÅN Skräbeåns Vattenvårdskommitté
SKRÄBEÅN 2016 Skräbeåns Vattenvårdskommitté Uppdragsgivare: Kontaktperson: Skräbeåns Vattenvårdskommitté Øjvind Hatt Tel: 0456-82 21 62 E-post: ojvind.hatt@bromolla.se Utförare: Projektansvarig: Rapportansvarig:
SRK vilken roll kan den få i vattenförvaltningen och vem har tolkningsföreträde vid utformningen?
SRK vilken roll kan den få i vattenförvaltningen och vem har tolkningsföreträde vid utformningen? Stefan Löfgren Stefan.Lofgren@vatten.slu.se 070-69 55 177 Riksmöte 2010 för vattenorganisationer, Borås,
Ivösjön en vattenförekomst i EU
Ivösjön en vattenförekomst i EU Arbete i sex års cykler - 2009-2015 Mål: God ekologisk status Ingen försämring 1. Kartläggning 2. Kvalitetsmål och normer Klar 22 december 2007 Klar 22 december 2009 3.
Provfiske i Västra Ringsjön 2005 en jämförelse med resultaten 2001 och 2002
Provfiske i Västra Ringsjön en jämförelse med resultaten och 96 mm, 76 g och 6 år gammal har denna gös satt i sig oändliga mängder småfisk MS Naturfakta Mikael Svensson Box 7 8 OSBY msnaturfakta@telia.com
Recipientkontroll 2013 Vattenövervakning Snuskbäckar
Loobäcken Recipientkontroll Vattenövervakning Snuskbäckar Sammanfattning Miljöskyddskontoret utför vattenprovtagning i av kommunens bäckar. Provtagningen sker på platser två gånger per år. Syftet med provtagningen
ARBETSPLAN 2017 SKRÄBEÅNS VATTENRÅD
ARBETSPLAN 2017 Foto: Brodde Almer INLEDNING Skräbeåns vattenråd bildades 2009 och har sedan dess haft sitt säte i Bromölla kommun. Under 2016 registrerades vattenrådet som ideell förening med eget organisationsnummer.
Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014
Hanöbuktenprojektet 5-9 maj 2014 Bakgrund Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till i Hanöbukten. Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till
SKRÄBEÅN Skräbeåns Vattenvårdskommitté
SKRÄBEÅN 2015 Skräbeåns Vattenvårdskommitté Uppdragsgivare: Kontaktperson: Skräbeåns Vattenvårdskommitté Øjvind Hatt Tel: 0456-82 21 62 E-post: ojvind.hatt@bromolla.se Utförare: Projektansvarig: Rapportansvarig:
HÖJE Å VATTENDRAGSFÖRBUND
1(8) HÖJE Å VATTENDRAGSFÖRBUND UNDERSÖKNINGSPROGRAM FÖR DEN SAMORDNADE RECIPIENTKONTROLLEN I HÖJE ÅS AVRINNINGSOMRÅDE UNDER 2010 T.O.M. 2012 Inledning Den samordnade vattenkontrollen i Höje å startade
ÅO Enegylet. Huvudman Bidrag Kommun/-er Huvudflodsområde Status Bromölla kommun 85% Bromölla kommun 87 Skräbeån Pågående
39 Enegylet 12SkrEne Huvudman Bidrag Kommun/-er Huvudflodsområde Status Bromölla kommun 85% Bromölla kommun 87 Skräbeån Pågående Beskrivning Åtgärdsområdet omfattar kalkning av en sjö, Enegylet, i Bromölla
GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)
GULLSPÅNGSÄLVEN 28-212 Skillerälven uppströms Filipstad (station 352) Innehåll Avrinningsområde/utsläpp Väderförhållanden Vattenföring Surhetstillstånd Metaller Organiskt material Siktdjup och klorofyll
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN Ingående i rapport avseende 12 års vattendragskontroll April 13 - 2 - Säveån Bakgrund Säveån har ett avrinningsområde på ca 15 km 2 och ett normalt årsmedelflöde
RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger
RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN sammanställning av data från provtagningar 2009-2011 Foto: Hasse Saxinger Rapport över tillståndet i Järlasjön. En sammanställning av analysdata från provtagningar år
Skräbeån vid utloppet till Ivösjön (Foto: Marie Pettersson, ALcontrol AB) Skräbeån 2009. Skräbeåns vattenvårdskommitté
Skräbeån vid utloppet till Ivösjön (Foto: Marie Pettersson, ALcontrol AB) Skräbeån 2009 Skräbeåns vattenvårdskommitté Innehåll SAMMANFATTNING... 1 INLEDNING... 3 RESULTAT... 6 Lufttemperatur och nederbörd...
Regeringsamplituden har ökat 1820-talet 1920-talet 2000-talet
Regeringsamplituden har ökat 1820-talet 1920-talet 2000-talet Ca 1943 sjösänkning med ca 1 m (+18) Ca 1969 Höjning av högvattenytan med ca 1 m (+21) Nuvarande amplitud max ca 2,5 m Nuvarande nivåer i Vattendom
Provfiske i Järlasjön 2008
Provfiske i ärlasjön 2008 Rapport 2008:20 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Provfiske i ärlasjön 2008 1 Provfiske i ärlasjön 2008 Författare: Ulf Lindqvist 2008-10-14 Rapport 2008:20
Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem?
Övergödning Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem? Enligt vattendirektivet: * Den biologi som påverkas av övergödning visar på God eller Hög status Fisk Alger Bottendjur
Recipientkontroll 2015 Vattenövervakning Snuskbäckar
Mellbyån Recipientkontroll 5 Vattenövervakning Snuskbäckar Sammanfattning Miljöskyddskontoret utför vattenprovtagning i av kommunens bäckar. Provtagningen sker på platser två gånger per år. Syftet med
Resultat från provfisken i Långsjön, Trekanten och Flaten år 2008
Resultat från provfisken i Långsjön, Trekanten och Flaten år 2008 en utvärdering av Magnus Dahlberg & Niklas B. Sjöberg Juni 2009 Omslagsfoto: Magnus Dahlberg Inledning Följande rapport redovisar resultatet
Under 2014 har styrelsen valt att göra en avstämning inför framtiden och kommer att föra strategiska diskussioner under temat Vägval.
SKRÄBEÅNS VATTENRÅD ARBETSPLAN 2014 Foto: Brodde Almer INLEDNING Skräbeåns vattenråd ökar successivt sin kunskap om avrinningsområdet och om vattenförvaltning i allmänhet. Ett utbyte med andra vattenråd
Skräbeån vid Käsemölla (Foto: Martin Liungman, Medins Biologi AB) Skräbeån Skräbeåns vattenvårdskommitté
Skräbeån vid Käsemölla (Foto: Martin Liungman, Medins Biologi AB) Skräbeån 2006 Skräbeåns vattenvårdskommitté INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 INLEDNING... 2 RESULTAT... 5 Lufttemperatur och nederbörd... 5
Växt- och djurplankton i skånska sjöar
Växt- och djurplankton i skånska sjöar Långtidsutvärdering av planktonsamhällena i skånska sjöar Pansarflagallaten Ceratium hirundinella. Foto: Gertrud Cronberg 211:18 Titel: Utgiven av: Copyright: Växt-
Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån
Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2001 Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån Lund 2002-01-14 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432
Budgetberäkningar (Ringsjön), ämnestransporter och arealspecifik förlust 2015
Rönne å - Vattenlkontroll Budgetberäkningar (Ringsjön), ämnestransporter och arealspecifik förlust Budget Vatttenflöde Totalfosfor Nitratkväve Totalkväve TOC Ringsjön Mm % ton % ton % ton % ton % Ri Höörsån,
Referensgruppsmöte JordSkog
Referensgruppsmöte JordSkog 2013-06-04 Upplägg - Kort genomgång av vattenförvaltningen och vad som är på gång under 2013-2014 - Ekologisk status - Ekologisk status och åtgärdsunderlag i Köpingsån Johan
Fisksamhället 11% Abborre Braxen Gers Mört Övriga arter
Sötvattenslaboratoriets nätprovfiske i Sjöuppgifter Koordinater (X / Y): 667 / 79 Höjd över havet (m): 7 Län: Uppland () Sjöyta (ha): 76 Kommun: Uppsala Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI): Norrström (6)
Miljötillståndet i Hanöbukten
Miljötillståndet i Hanöbukten Øjvind Hatt ordf. v. Hanöbuktens vvf. fig. 1: Avrinningsområden för de sex största vattendragen som mynnar i Hanöbukten. Fig. 2: Nederbörd och temperatur per månad under 2015
Skräbeån vid Käsemölla (Foto: Medins Biologi AB) Skräbeån 2008. Med långtidsutvärdering 1973-2008. Skräbeåns vattenvårdskommitté
Skräbeån vid Käsemölla (Foto: Medins Biologi AB) Skräbeån 28 Med långtidsutvärdering 1973-28 Skräbeåns vattenvårdskommitté Innehåll SAMMANFATTNING... 1 INLEDNING... 3 RESULTAT... 6 Lufttemperatur och nederbörd...6
SKRÄBEÅN 2002 ALcontrol AB Del II. Del II
SKRÄBEÅN ALcontrol AB Del II Del II Problemområden och dess effekter samt åtgärder för att förbättra vattenmiljön Sidorna -7. Fysikaliska och kemiska resultat sedan 1973 eller så långt tillbaka mätserier
LJUSTERÖ VATTEN- OCH FISKEVÅRDSFÖRENING. Styrelsen önskar alla välkomna till
LJUSTERÖ VATTEN- OCH FISKEVÅRDSFÖRENING Styrelsen önskar alla välkomna till detta öppna årsmöte. LJUSTERÖ VATTEN- OCH FISKEVÅRDSFÖRENING Agenda. Information om arbetet med miljö/kanalfrågan. Arbete under
IVÖSJÖN. Sammanställning och utvärdering av undersökningsresultat från perioden APRIL 1995
IVÖSJÖN Sammanställning och utvärdering av undersökningsresultat från perioden 1966-1993 APRIL 1995 EKOLOGGRUPPEN PÅ UPPDRAG AV LÄNSSTYRELSEN I KRISTIANSTADS LÄN II IVÖSJÖN Sammanställning och utvärdering
Skräbeån vid Käsemölla, november Sträckan biotopvårdades sommaren Foto. Fredrik Holmberg. Skräbeån Skräbeåns vattenvårdskommitté
Skräbeån vid Käsemölla, november 2001. Sträckan biotopvårdades sommaren 2001. Foto. Fredrik Holmberg Skräbeån 2001 Skräbeåns vattenvårdskommitté SKRÄBEÅN 2001 ALcontrol AB Innehåll INNEHÅLL SAMMANFATTNING
Bromölla kommun: Conny Svensson. Bromölla kommun: Sven Almer Bromölla kommun: Lutz Dahmen Helgeåns vattenråd: Christer Jönsson
SKRÄBEÅNS VATTENVÅRDSKOMMITTÉ Årsmötesprotokoll Sammanträdesdatum Plats: Bäckaskog slott, Kristianstad Tid: 09:30 13:00 Sidan av 2016-06-20 1 (4) Medlemmar/adj.: Bromölla kommun: Conny Svensson. Bromölla
RÖRDROMMEN I NORDÖSTRA SKÅNE ÅR 2000
RÖRDROMMEN I NORDÖSTRA SKÅNE ÅR 2000 Ingrid Laike och Bertil Åhsberg 67 Inledning Rördrommen förekommer främst i näringsrika sjöar med stora vassar och är fascinerande genom sin ovanliga sång och sitt
Åldersbestämning Övre Boksjön
217-4-19 Rapport Åldersbestämning Övre Boksjön Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Genom åren har Aquanord AB, Sötvattenslaboratoriet på Drottningholm och Micael Hedlund åldersbestämt ett stort
Provfiske med not i Bälingesjön 2018
Provfiske med not i Bälingesjön 2018 På uppdrag av: Bälingesjöns fiskevårdsområdesförening Kontakt: Mats Persson, Balinge@live.se 2018-12-28 Magnus Böklin & Jesper Björk Rengbrandt!1 BAKGRUND Bälingesjön
Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2014
Rönne å - vattenkontroll Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem Nedanstående tabeller och figurer visar resultatet av elfiske i Rönne å vattensystem Tabell. Artantal, andel laxfisk samt beräknad täthet
Torrläggning av områden och näringstransport i Svärtaåns avrinningsområde Emma Lannergård Examensarbete Linköpings universitet Agenda Svärtaåns avrinningsområde Identifierat i studien Områden och källor
BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16
BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.
En kortversion av årsrapporten 2005 med långtidsutvärdering Skräbeåns vattenvårdskommitté
Skräbeån nedströms motorvägsbron vid Bromölla. Foto: Fredrik Holmberg Skräbeån 5 En kortversion av årsrapporten 5 med långtidsutvärdering Skräbeåns vattenvårdskommitté INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 INLEDNING...
Åtgärdsplan. Nävraåns Snärjebäckens Åbyån Surrebäckens Törnebybäckens Avrinningsområden. Foto våtmark i Snärjebäcken
Åtgärdsplan Nävraåns Snärjebäckens Åbyån Surrebäckens Törnebybäckens Avrinningsområden 2012 Foto våtmark i Snärjebäcken Innehåll 1 Beskrivning av Nävraåns avrinningsområde... 2 2 Beskrivning av Snärjebäckens
Bruna vatten. Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län
Bruna vatten Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län Varför är vattnet brunt? Vattenfärgen bestäms framför allt av humushalten men även järnhalten. Humus består av lösta organiska
4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
SKRÄBEÅN 2010. Skräbeåns Vattenvårdskomitté
SKRÄBEÅN 2010 Skräbeåns Vattenvårdskomitté Uppdragsgivare: Kontaktperson: Skräbeåns Vattenvårdskommitté Øjvind Hatt Tel: 0456-82 21 62 E-post: ojvind.hatt@bromolla.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare:
Skräbeån Skräbeåns vattenvårdskommitté
Holjeån, provtagningspunkt 12, länsgränsen. Foto. Pernilla Granqvist Skräbeån 2004 Skräbeåns vattenvårdskommitté SKRÄBEÅN 2004 ALcontrol AB Innehåll INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 INLEDNING 2 Inledning 2 Föroreningsbelastande
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Resultat från sedimentprovtagning i Bagarsjön
Resultat från sedimentprovtagning i Bagarsjön September 1996 Vattenresurs AB Inledning Bagarsjön (6 ha) är en tätortsnära insjö i östra delen av Nacka kommun. Sjön är påverkad av höga närsalthalter. Sjön
Immeln nätprovfiske 2014
Immeln nätprovfiske 2014 Immeln Sjöprovfiske 2014 Sammanfattning Bedömningen av status för fisk i Immeln enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (NV 2007:4 bilaga 1) blir måttlig status 2014. o sex
Erfarenheter från statusklassning i Sverige
Erfarenheter från statusklassning i Sverige Gunilla Lindgren Samordnare av vattenförvaltningen Länsstyrelsen i Uppsala län +46 18 19 50 15 Gunilla.lindgren@c.lst.se Statusklassning i praktiken En guidad
Försjön. Försjön, södra delen
Försjön Försjön, södra delen Försjön tillhör Virserums-Gårdvedaåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 16 km SV om Hultsfred på en höjd av 107 m.ö.h. Det är en näringsfattig klarvattensjö