SKRÄBEÅN 2002 ALcontrol AB Del II. Del II
|
|
- Barbro Engström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SKRÄBEÅN ALcontrol AB Del II Del II Problemområden och dess effekter samt åtgärder för att förbättra vattenmiljön Sidorna -7. Fysikaliska och kemiska resultat sedan 1973 eller så långt tillbaka mätserier finns om provtagningen startade senare. Sidorna 8-9. Sjöarnas syretillstånd -. Sidorna Punktkällorna. Sidorna Miljömålen i Skåne, Kronobergs samt Blekinge län. Sidorna
2 SKRÄBEÅN ALcontrol AB Problemområden och dess effekter samt åtgärder för att förbättra vattenmiljön Jordbruk och eutrofiering Så snart spaden sätts i jorden läcker marken mer näringsämnen än om den lämnas obrukad. För att kunna bedriva jordbruk måste jorden bearbetas och den måste också gödslas. Detta leder till att marken läcker mer kväve och fosfor och det är ett faktum som inte kan ändras. Dock kan man försöka reducera den närsaltsförlust som uppstår vid jordbruk. Ungefär en fjärdedel av kväveläckaget från jordbruksmark är naturligt. Utan det naturliga läckaget skulle våra sjöar och vattendrag vara nästintill näringsfria och innehålla mycket lite liv. Lite mer än hälften av läckaget är ett oundvikligt resultat av att marken kultiveras och det läckaget går inte att komma ifrån såvida man vill fortsätta att bruka jorden. En knapp fjärdedel är däremot onödiga förluster och det är denna fjärdedel det går att reducera och eventuellt få bort helt (Figur 19). Vari består den onödiga delen av närsaltsförlusterna i? Avvattning av landskapet för att bereda mer jordbruksmark Våtmarker är effektiva på att rena vatten med avseende på gödningsämnen, syreförbrukande organiska ämnen och grumlighet. För att öka livsmedelproduktionen i landet beviljade staten ända fram till 197-talets början statligt stöd för avvattningsprojekt i jordbruksbygd. Projekten har innefattat allt från utdikning av hela sjöar till mer modesta sjösänkningar, utdikningar av våtmarker, anläggning av djupa och raka diken samt kulvertering av diken och bäckar. Dessa åtgärder har lett till att vattnet snabbare transporteras ut i vattendrag, sjöar och havsvikar (Figur onödigt läckage, som går att åtgärda "naturligt" när "spaden" sätts i jorden Figur. Raka jordbruksdiken fungerar bra som vattenledare men mycket dåligt om naturligt reningsverk. Figur 19. Andelsfördelning av läckage från jordbruksmark (Ekbjörn ).
3 SKRÄBEÅN ALcontrol AB Den kortare uppehållstiden i landskapet har medfört att närsalterna i högre grad stannat kvar i vattnet då de naturliga renande processerna inte hunnit verka. Genom att återskapa de miljöer i vilka de naturliga närsaltsreducerande processerna verkar kan näringsförlusterna från jordbruksmark ut i våra sjöar, vattendrag och hav minskas. Åtgärder Följande åtgärder kan vidtagas för att minska näringsläckaget i anslutning till vattendrag i jordbruksområden: våtmarker och skyddszoner av lövträd och buskar bör återskapas längs vattendraget s dräneringsvatten från åkermark bör renas genom våtmarker/dammar och skyddszoner av lövträd/buskar och bör ej ledas direkt ut i vattendraget fånggrödor kan sås in i den ordinarie sådden för att ta upp överskottskväve ur marken efter skörd. Fånggrödor utgörs av olika sorters gräs som man sår in samtidigt eller efter nyttogrödan. I mynningsområden kan följande åtgärder vara aktuella: anläggning av våtmarksfilter (genomsilningsområde bestående av vattenväxter minskar grumlighet och vattnets innehåll av gödningsämnen). Kan inte detta användas för jordbruksmark också? I mynningsområde med vandrande fisk måste man dock ta hänsyn till lekvandrande fisk. En relativt djup ränna med strömmande vatten måste finnas i genomsilningsområdet. Denna bör vara utformad så att fisken lätt kan lokalisera mynningspunkten, vilket är en förutsättning för lyckad lekvandring. Öppning av kulverterade vattendrag och diken samt återskapande av vattendragens meandrande form (slingrande form) ökar också vattendragens självrenande förmåga. I uträtade vattendrag blir vattenhastigheten hög, vilket ökar erosionsförluster från kanter och botten. I meandrande vattendrag blir vattnets väg längre, vilket tillsammans med sedimentering i lugnare partier ökar självreningsförmågan. Vattenväxter i öppna vattendrag bromsar vattnet, filtrerar bort partiklar och tar upp näringsämnen. Våtmarker, öppna vattendrag med kantzoner av buskar och träd är mycket attraktiva för viltet, vilket ökar både naturvärdet och jaktvärdet på markerna. Referens Eva Tejle Ekbjörn,. Muntligen. Projektledare Livskraftigt vatten i Kalmarregionen. Skogsbrukets påverkan på vattendrag, sjöar och hav Liksom i jordbrukslandskapet har stora förändringar skett i skogsbrukslandskapet under den senare delen av 19-talet. Granskog har ersatt löv- och blandskogar på stora områden och även i skogsmiljöerna har markavvattningsprojekt genomförts för att öka produktionen. Ändrad artsammansättning - Gran istället för löv eller äng I det moderna skogsbruket strävar man ofta efter skogar med högproducerande men artfattiga skogsplanteringar. När lövträden ersätts av gran ökar försurningen och vattenfärgen i vattendragen. Podsolifiering: den tidigare rika marken med en bulk av baskatjoner övergår i granskogen efterhand i podsol som har ett lägre ph-värde och är sämre på att binda baskatjoner. Marken blir surare och näringsfattigare och det organiska materialet minskar. Den surare miljön och den ökade rörligheten av metaller som 3
4 SKRÄBEÅN ALcontrol AB följer därav gör att ursköljning av metaller ökar. Detta leder till att halterna järn och mangan som sköljs ur skogsmarken ökar vilket ökar vattenfärgen. Åtgärder En viss mängd lövskog tillåts i granskogen för att ge en bättre bildning av förna (luckert helt eller delvis nedbrutet organiskt material) vilket motverkar de negativa effekterna. Skogskalkning motverkar markförsurningen Markavvattning i skogsmark Då våtmarker i skogsmarken försvinner och markerna dikas ökar vattnets hastighet ut ur skogen och de naturliga reningsprocesserna hinner inte verka. Därför för vattnet periodvis med sig mer organiskt material. Den korta uppehållstiden innebär också att vattnet inte hinner buffras av baskatjoner och vattnet blir därför surare än om uppehållstiden hade varit längre. Surare vatten löser ut mer metaller ur marken, bl.a. järn och mangan som ökar vattenfärgen. Utan våtmarker, kärr och andra vattensamlingar i skogen minskar även skogsmarkens förmåga att magasinera vatten under vårfloden. Resultatet blir kraftigare vårflod och när sommartorkan kommer finns inga reserver kvar. Mindre vattendrag, kärr och andra vattensamlingar kan torka ut. Sammantaget bidrar de hastigare flödesfluktuationer och den lägre sommarvattenföringen till att organismer stressas och erosionen ökar. Den ökade uttransporten av organiskt material i samband med högflöden leder till ökad syreförbrukningen i sjöars bottenvatten, i lugnflytande områden i större vattendrag och i havet där materialet till slut hamnar. En ökad mängd organiskt material som ska brytas ner leder till en ökad syreförbrukning, och under sommar- och vinterstagnationen kan detta innebära skadligt låga syrgashalter. Situationen för redan hårt belastade sjöar kan bli besvärlig. Åtgärder Återskapa våtmarker i skoglandskapet. Anlägga sedimentationsdammar eller översilningsmarker före skogsdikenas inflöde i större vattendrag. Avverkning och markberedning När ett träd växer tar den upp baskatjoner (Ca +, K + ) och som utbyte avger trädet vätejoner (H + ). Det omvända sker när ett träd dör och så småningom bryts ner. Traditionell avverkning medför att stora mängder biomassa och även de upplagrade baskatjonerna transporteras ut ur skogen. De utsöndrade vätejonerna finns kvar i marken och förloppet ger en nettoförsurning av skogsmarken. Avverkningen medför även att grundvattnet stiger och flödet i markvattnet ökar. Vattnet i den nu allt surare marken transporteras ut ur skogen snabbare när inga träd suger upp vattnet och med i vattnet spolas organiskt material vilket höjer vattenfärgen. Den sura markmiljön ger en högre rörlighet åt metaller och därmed transporteras mer järn och mangan ut ur marken vilket också ökar vattenfärgen. Åtgärder Askåterföring - innebär att aska från exempelvis flisförbränningsanläggningar sprids ut i skogen för att återföra baskatjoner, spårämnen och växtnäringsämnen. Kalkning - i samband med askspridningen sprids ibland även kalk för att åstadkomma en phhöjning av skogsmarken.
5 SKRÄBEÅN ALcontrol AB Lövträd vid naturliga våta områden sparas för att någon del av skogens vattenförbrukning ska finnas kvar. Trädzoner med stort lövinslag sparas eller återskapas längs vattendrag och sjöar. Reglering och dämning av vattendrag Vandringshinder Vägtrummor, kulvertar och dämmen för vattenreglering kan utgöra vandringshinder för fisk, kräftdjur och lägre fauna. Detta leder till stratifiering vattendraget delas upp i delar emellan vilka många arter inte kan vandra. Detta kan bidra till genetisk utarmning och ökar sårbarheten för många stammar. För anadroma fiskar (havslevande fiskar som leker i sötvatten) är det förödande om vandringshindret finns långt ner i vattendraget. Detta är den enskilt största anledning till att den vilda laxen i Östersjön idag för en tynande tillvaro. Kompensationsodlingar nedströms det första vandringshindret står i dag för den allra största delen av Östersjöns laxreproduktion. kort tid vilket ger problematiska förhållanden för all akvatisk biota. Strandzonen och andra grunda områden är ett vattendrags mest produktiva områden och utgör yngellokaler för nästan all fisk. Med snabba flödesskiftningar flyttas de grunda zonerna mycket snabbare än vad som är normalt. Varje gång det sker måste varje individ finna en ny ståndplats, och för revirhävdande fiskar innebär det nya konfrontationer med artfränder för att etablera ett revir. En verksamhet som kostar kraft och innebär risker för att bli skadad men det innebär också att exponeras för predatorer. Åtgärder Anläggning av faunapassager såsom omlöpe eller fisktrappa. Omlöpe består i en grävd fåra som går förbi vandringshindret (Figur 1) Fördelen med det framför en traditionell fisktrappa är att andra arter än våra spänstigaste fiskar kan tag sig förbi hindret. Exempelvis kräftor och småfiskar kan sällan forcera en fisktrappa. Ett omlöpe är underhållsfritt men tar mycket plats och är ofta kostsamt att anlägga. Onaturliga flödesregimer Reglering av vattendrag innebär att man får mer eller mindre onaturliga flödesregimer Korttidsreglering är mest skadlig då stora flödesförändringar sker på Figur 1. Omlöpe vid Gonarp i Holjeån, Skåne län. Foto: Lena Åkerblom. För långsammare livsformer som musslor, insektslarver och andra ryggradslösa djur innebär det att livsutrymmet plötsligt kan befinna sig på torra land eller på alltför djupt och kraftigt strömmande vatten. Under normala flödesskiftningar hinner även de långsamma arterna med att flytta 5
6 SKRÄBEÅN ALcontrol AB sig och återetablera sina revir eller förankringsytor. Upprepade flödesförändringar leder till en nästan total utarmning av den naturliga faunan. Naturligtvis drabbas undervattensfloran än värre då den är förankrad i botten och saknar rörelseförmåga. Korttidsregleringar av vattendrag kan öka erosionen i vattendragsbottnar och kanter, vilket ökar grumlighet och belastningen av närsalter. På samma sätt kan snabba nivåförändringar i sjöar öka erosionen i starndzonen. Detta ökar också grumlighet och närsaltsbelastningen. I magra näringsfattiga vatten kan erosionsförluster långsiktigt utarma vattnets produktionsförmåga. Uppdämningar av vattendrag kan å andra sidan öka sedimentationen och därmed självreningen av partikelburna ämnen. Om vattnet i kalkade sjöar snabbt töms under vintertid då behovet av elkraft är störst och sedan stryps när vårfloden kommer försvinner en stor del av kalkeffekten nedströms i vattensystemet samtidigt som försurningsskador kan uppstå i uttloppsvattendraget. Det senare beroende på att vatten från sura tillflöden kommer att dominera vattnet i utloppsvattendraget då sjön stryps. Åtgärder Reglera vattendraget på ett mer skonsamt sätt. Genom planering och samverkan mellan olika regleringsföretag i avrinningsområdet kan man få till en mer skonsam flödesregim. Vissa perioder under året är mer känsliga än andra varför större hänsyn bör tas vissa perioder. Ofta behöver man ompröva vattendomen i miljödomstolen för att få till en ändring och då vattendomar inte har någon fastställd livstid kan det bli svårt att få till en omprövning. Äldre vattendomar tog i regel ingen hänsyn till biologiska skador utan var inriktade på att reglera de olika vattennyttjarnas inbördes förhållanden. Därför kan man i gamla domar hitta minimitappningar som reglerar flödet per vecka. Dvs. man kunde släppa en del vatten exempelvis måndag till onsdag för att sedan helt strypa flödet några dagar. Sådana vattendomar fastställs inte idag utan nu har miljöhänsynen fått ett helt annat utrymme i miljödomstolens bedömningar. Rensade vattendrag Rensningar har företagits i allt från små bäckar till våra största nationalälvar. Stora vattendrag har använts för timmerflottning i stora delar av landet men även mindre vattendrag har använts för flottning. Små vattendrag rensades på sten och dammar anlades för att etappvis samla upp vatten och timmer. Dammen öppnades och vattnet störtade vidare i bäcken med timret ner till nästa damm. På så vis klunkades timret ut ur skogen. Vattendrag har även rensats på stor sten för att minska den dämmande effekt stenar har i en strömfåra. Rensningarna har gett flera negativa effekter. Ytförminskning Mindre mängd större sten i ett vattendrag ger en mindre yta för vattenväxter och bottenlevande djur att fästa sig vid. Detta ger direkt en minskad produktion och minskad artrikedom i vattendraget. Detta påverkar inte bara vattendraget i sig utan även dess omgivningar där exempelvis insektsätande fåglar får sämre förutsättningar för att finna föda. Revirhävdande fiskar påverkas genom att de håller allt större revir i ett stenfattigt vattendrag. Med mindre sten ser helt enkelt fiskarna varandra lättare och kampen om bästa platsen blir då vanligare vilket leder till större revir mindre antal fisk per 6
7 SKRÄBEÅN ALcontrol AB ytenhet. Som uppväxtlokal för lax- och öringungar blir då vattendraget sämre. Ökad sedimentation Avsaknaden av forsnackar och strömkoncentratorer gör att finsediment lägger sig på bottnen och kväver mycket av bottenlevande organismer. Lax och öringars lekbäddar kan bli så fulla av sedimenterat material att de blir syrefattiga och den nedgrävda rommen går om intet. Efter en längre tids sedimentering är lekbottnarna inte längre möjliga att använda för lek. Sämre beredskap mot lågvattenföring I en rensad åfåra tenderar vattnet att bilda pölar under lågflöde och mellan dessa pölar sipprar vattnet fram. Förutom att det blir svårt för allt levande i vattendraget att förflytta sig mellan pölarna syresätts vattnet sämre. En porlande och finförgrenad åsträcka syresätter vattnet med den kontakt vattnet får med luften mycket bättre än en plan vattenspegel. Med en mer heterogen bottenstruktur åstadkoms därmed en bättre syresättning av vattnet och det motverkar också att vattnet står still och värms upp. En grund pöl i en solbelyst bäcksträcka värms under sommaren snabbt upp till temperaturer vid vilka flera vattenlevande organismer dör. Syrets löslighet i vatten minskar med en ökande temperatur samtidigt som de vattenlevande organismernas syreförbrukning ökar. grävmaskin återplacera dessa i vattendraget igen. Detta görs under ledning av en restaureringskunnig person och med en erfaren grävare kan långa sträckor restaureras på relativt kort tid och till en låg kostnad. Är mycket av stenen bortforslad eller begravda i strandbanken måste annan sten hämtas från annat håll vilket ökar kostnaden för projektet. Görs detta måste det vara natursten som används, sprängsten eller krossad sten är direkt olämpligt. Återställande av lekbottnar Om inte det ökande flödet från återställandet av naturliga strömförhållanden genom återplacering av större sten återbildar de gamla lekbottnarna kan sådana anläggas. På sträckor med stabilt och lämpligt vattenflöde (,3,8 m/s) anläggs lekbäddar av naturgrus med en mäktighet av mist 3 cm. Beroende på vilka arter som finns i vattendraget väljs grusets partikelstorlek, stor havsöring och lax leker lämpligen i grus med stenar mellan en golfbollsoch upp till en knytnäves storlek medan mindre stationär öring, havsöring från västerhavet och harr behöver finare fraktioner för att kunna gräva sin lekor. Åtgärder Återställning av den naturliga biotopen Om stenar finns kvar intill vattendraget är det en enkel åtgärd att med en 7
8 SKRÄBEÅN ALcontrol AB Resultat sedan projektstart Fysikaliska och kemiska resultat sedan 1973 eller så långt tillbaka mätserier finns. Tillståndsbedömningen avser treårsperioden -. Först presenteras resultaten från provtagningspunkterna i rinnande vatten och därefter från sjöarna i kontrollprogrammet. Bland sjöarna saknas data från samt spridda data där det varit svårt att avgöra var proverna exakt har tagits. Syrehalten kommer från bottenprovtagningen och siktdjupet från ytprovet. 8
9 SKRÄBEÅN ALcontrol AB Resultat sedan projektstart 1A Tommabodaån Tranetorp Helgeån - Näringstillstånd Tot-P (µg/l) Måttligt hög halt Tot-N (µg/l) 139 Mycket hög halt 8 Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Syretillstånd och syretärande ämnen Medelvärde (av årsmin) Tillstånd Syrehalt (mg/l), Syrefattigt tillstånd Medelvärde Organiskt material (mg/l) 6,8 Mycket hög halt 1 Syrehalt årsmin (mg/l) Organiskt material (mg/l) Ljusförhållanden Färg (mg Pt/l) 53 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU) 1, Starkt grumligt vatten 6 Färg 5 3 1, Försurningstillstånd Medelvärde (av årsmin) Tillstånd ph 5,1 Mycket surt 1,5 Mycket surt Alkalinitet (mekv/l), Ingen eller obetydlig buffertkapacitet,1 Ingen eller obetydlig 6, ph,5 Alkalinitet (mekv/l) buffertkapacitet 5,8 5,6 5, 5, 5, 5,, 3,, 1,,,15,1,5 Turbiditet (FNU), 9
10 SKRÄBEÅN ALcontrol AB Resultat sedan projektstart Tommabodaån Skräbeån - Näringstillstånd Tot-P (µg/l) 39 Hög halt Tot-N (µg/l) 5 Mycket hög halt 1 Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Syretillstånd och syretärande ämnen Medelvärde (av årsmin) Tillstånd Syrehalt (mg/l), Syrefattigt tillstånd Medelvärde Organiskt material (mg/l),8 Mycket hög halt 1 Syrehalt årsmin (mg/l) Organiskt material (mg/l) Ljusförhållanden Färg (mg Pt/l) 33 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU) 13,1 Starkt grumligt vatten 6 Färg , Turbiditet (FNU) 5,, 15, 1, 5,, Försurningstillstånd Medelvärde (av årsmin) Tillstånd ph 7, Nära neutralt, Mycket surt Alkalinitet (mekv/l),36 Mycket god buffertkapacitet,7 Svag buffertkapacitet 7,5 7, 6,5 6, 5,5 ph 5,,7 Alkalinitet (mekv/l),6,5,,3,,1, 3
11 SKRÄBEÅN ALcontrol AB Resultat sedan projektstart 3 Ekeshultsån före Immeln Skräbeån - Näringstillstånd Tot-P (µg/l) 39 Hög halt Tot-N (µg/l) 199 Hög halt 7 Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Syretillstånd och syretärande ämnen Medelvärde (av årsmin) Tillstånd Syrehalt (mg/l) 5,5 Måttligt syrerikt tillstånd Medelvärde Organiskt material (mg/l),9 Mycket hög halt 8 Syrehalt årsmin (mg/l) Organiskt material (mg/l) Ljusförhållanden Färg (mg Pt/l) 11 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU) 9,8 Starkt grumligt vatten 7 Färg , Försurningstillstånd Medelvärde (av årsmin) Tillstånd ph 6,8 Svagt surt 6, Måttligt surt Alkalinitet (mekv/l),6 Mycket god buffertkapacitet,1 God buffertkapacitet 7,5 7, 6,5 6, 5,5 ph 5,, 15, 1, 5, 1,,8,6,, Turbiditet (FNU) Alkalinitet (mekv/l), 31
12 SKRÄBEÅN ALcontrol AB Resultat sedan projektstart 5 Immelns utlopp Skräbeån - Näringstillstånd Tot-P (µg/l) 1 Låg halt Tot-N (µg/l) 798 Hög halt 5 Totalfosfor (µg/l) 3 1 Totalkväve (µg/l) Syretillstånd och syretärande ämnen Medelvärde (av årsmin) Tillstånd Syrehalt (mg/l),7 Syrefattigt tillstånd Medelvärde Organiskt material (mg/l) 13,3 Hög halt 1 Syrehalt årsmin (mg/l) Organiskt material (mg/l) Ljusförhållanden Färg (mg Pt/l) 11 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU) 1, Måttligt grumligt vatten Färg 3, Turbiditet (FNU),5, 1,5 1,,5, Försurningstillstånd Medelvärde (av årsmin) Tillstånd ph 6,8 Svagt surt, Mycket surt Alkalinitet (mekv/l),13 God buffertkapacitet,3 Mycket svag 8, ph,35 Alkalinitet (mekv/l) buffertkapacitet 7,5,3 7,,5, 6,5,15 6,,1 5,5,5 5,, 3
13 SKRÄBEÅN ALcontrol AB Resultat sedan projektstart 8 Halens utlopp Skräbeån - Näringstillstånd Tot-P (µg/l) 1 Låg halt Tot-N (µg/l) 613 Måttligt hög halt 35 Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Syretillstånd och syretärande ämnen Medelvärde (av årsmin) Tillstånd Syrehalt (mg/l) 7,9 Syrerikt tillstånd Medelvärde Organiskt material (mg/l) 11,3 Måttligt hög halt 1 Syrehalt årsmin (mg/l) Ljusförhållanden Färg (mg Pt/l) 8 Betydligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 1, Måttligt grumligt vatten 1 Färg Försurningstillstånd Medelvärde (av årsmin) Tillstånd ph 7, Nära neutralt 6,8 Svagt surt Alkalinitet (mekv/l),17 God buffertkapacitet,13 God buffertkapacitet 7,5 7, 6,5 6, 5,5 ph 5, Organiskt material (mg/l) ,5 Turbiditet (FNU) 3,,5, 1,5 1,,5,,,3,,1 Alkalinitet (mekv/l), 33
14 SKRÄBEÅN ALcontrol AB Resultat sedan projektstart 9A Vilshultsån upp Rönnesjön Helgeån - Näringstillstånd Tot-P (µg/l) 17 Måttligt hög halt Tot-N (µg/l) 58 Måttligt hög halt 6 Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Syretillstånd och syretärande ämnen Medelvärde (av årsmin) Tillstånd Syrehalt (mg/l),6 Syrefattigt tillstånd Medelvärde Organiskt material (mg/l) 15,3 Hög halt 1 Syrehalt årsmin (mg/l) Ljusförhållanden Färg (mg Pt/l) 163 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU),7 Betydligt grumligt vatten Färg , Organiskt material (mg/l) Turbiditet (FNU) , 1, 5,, Försurningstillstånd Medelvärde (av årsmin) Tillstånd ph 6,9 Nära neutralt, Mycket surt Alkalinitet (mekv/l),7 Mycket god buffertkapacitet,3 Mycket svag 8, ph,7 Alkalinitet (mekv/l) buffertkapacitet 7,5,6 7,,5, 6,5,3 6,, 5,5,1 5,, 3
15 SKRÄBEÅN ALcontrol AB Resultat sedan projektstart 9 Vilshultsån för Holjeån Skräbeån - Näringstillstånd Tot-P (µg/l) 19 Måttligt hög halt Tot-N (µg/l) 815 Hög halt 8 Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Syretillstånd och syretärande ämnen Medelvärde (av årsmin) Tillstånd Syrehalt (mg/l) 9,3 Syrerikt tillstånd Medelvärde Organiskt material (mg/l) 18,3 Mycket hög halt 1 Syrehalt årsmin (mg/l) Ljusförhållanden Färg (mg Pt/l) 1 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU),8 Betydligt grumligt vatten 3 Färg Försurningstillstånd Medelvärde (av årsmin) Tillstånd ph 6,7 Svagt surt 6,3 Måttligt surt Alkalinitet (mekv/l),13 God buffertkapacitet,6 Svag buffertkapacitet 7,5 7, 6,5 6, 5,5 ph 5, Organiskt material (mg/l) , Turbiditet (FNU) 5,, 3,, 1,,,5,,3,,1 Alkalinitet (mekv/l), 35
16 SKRÄBEÅN ALcontrol AB Resultat sedan projektstart 1A Farabolsån Helgeån - Näringstillstånd Tot-P (µg/l) 1 Måttligt hög halt Tot-N (µg/l) 755 Hög halt 1 Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Syretillstånd och syretärande ämnen Medelvärde (av årsmin) Tillstånd Syrehalt (mg/l), Syrefattigt tillstånd Medelvärde Organiskt material (mg/l) 18,3 Mycket hög halt 1 Syrehalt årsmin (mg/l) Ljusförhållanden Färg (mg Pt/l) 35 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU),5 Betydligt grumligt vatten Färg Försurningstillstånd Medelvärde (av årsmin) Tillstånd ph 6,7 Svagt surt,1 Mycket surt Alkalinitet (mekv/l), Mycket god buffertkapacitet,3 Mycket svag 8,5 ph 1, Alkalinitet (mekv/l) buffertkapacitet 8, 7,5,8 7,,6 6,5, 6, 5,5, 5,, Organiskt material (mg/l) , Turbiditet (FNU) 1, 1, 8, 6,,,, 36
17 SKRÄBEÅN ALcontrol AB Resultat sedan projektstart 1 Snöflebodaån Skräbeån - Näringstillstånd Tot-P (µg/l) 19 Måttligt hög halt Tot-N (µg/l) 89 Hög halt 5 Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Syretillstånd och syretärande ämnen Medelvärde (av årsmin) Tillstånd Syrehalt (mg/l) 9,1 Syrerikt tillstånd Medelvärde Organiskt material (mg/l) 17,3 Mycket hög halt 1 Syrehalt årsmin (mg/l) Organiskt material (mg/l) Ljusförhållanden Färg (mg Pt/l) Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU),7 Betydligt grumligt vatten Färg 6, Turbiditet (FNU) 5,, 3,, 1,, Försurningstillstånd Medelvärde (av årsmin) Tillstånd ph 6,9 Nära neutralt 6,6 Svagt surt Alkalinitet (mekv/l),16 God buffertkapacitet,9 Svag buffertkapacitet 8, 7,5 7, 6,5 6, 5,5 ph 5, 1, 1,,8,6,, Alkalinitet (mekv/l), 37
18 SKRÄBEÅN ALcontrol AB Resultat sedan projektstart 1 Holjeån, länsgränsen Skräbeån - Näringstillstånd Tot-P (µg/l) Måttligt hög halt Tot-N (µg/l) 181 Mycket hög halt 7 Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Syretillstånd och syretärande ämnen Medelvärde (av årsmin) Tillstånd Syrehalt (mg/l) 8,5 Syrerikt tillstånd Medelvärde Organiskt material (mg/l) 13,5 Hög halt Syrehalt årsmin (mg/l) Organiskt material (mg/l) Ljusförhållanden Färg (mg Pt/l) 19 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU), Måttligt grumligt vatten Färg 6, Turbiditet (FNU) 5,, 3,, 1,, Försurningstillstånd Medelvärde (av årsmin) Tillstånd ph 7, Nära neutralt 6,7 Svagt surt Alkalinitet (mekv/l), Mycket god buffertkapacitet,1 God buffertkapacitet 9, 8, 7, 6, ph 5, 1, 1,,8,6,, Alkalinitet (mekv/l), 38
19 SKRÄBEÅN ALcontrol AB Resultat sedan projektstart 1 Holjeån före Ivösjön Skräbeån - Näringstillstånd Tot-P (µg/l) 1 Måttligt hög halt Tot-N (µg/l) 19 Mycket hög halt 1 Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Syretillstånd och syretärande ämnen Medelvärde (av årsmin) Tillstånd Syrehalt (mg/l) 6,9 Måttligt syrerikt tillstånd Medelvärde Organiskt material (mg/l) 1,7 Hög halt Syrehalt årsmin (mg/l) Ljusförhållanden Färg (mg Pt/l) 1 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU),1 Måttligt grumligt vatten 1 Färg Försurningstillstånd Medelvärde (av årsmin) Tillstånd ph 6,9 Nära neutralt 6,7 Svagt surt Alkalinitet (mekv/l),19 God buffertkapacitet,1 God buffertkapacitet 8,5 ph 8, 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, Organiskt material (mg/l) , Turbiditet (FNU) 1, 8, 6,,,,,6,5,,3,,1 Alkalinitet (mekv/l), 39
20 SKRÄBEÅN ALcontrol AB Resultat sedan projektstart 17 Oppmannakanalen Skräbeån - Näringstillstånd Tot-P (µg/l) Måttligt hög halt Tot-N (µg/l) 8 Hög halt 6 Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Syretillstånd och syretärande ämnen Medelvärde (av årsmin) Tillstånd Syrehalt (mg/l) 8,3 Syrerikt tillstånd Medelvärde Organiskt material (mg/l) 9, Måttligt hög halt 1 Syrehalt årsmin (mg/l) Ljusförhållanden Färg (mg Pt/l) 9 Måttligt färgat vatten Turbiditet (FNU),1 Betydligt grumligt vatten 35 Färg Försurningstillstånd Medelvärde (av årsmin) Tillstånd ph 8, Högt ph 7,8 Nära neutralt Alkalinitet (mekv/l),15 Mycket god buffertkapacitet 1,1 Mycket god 1, ph 5, Alkalinitet (mekv/l) buffertkapacitet 9, 8, 7, 6, 5, , 8, 6,,, Organiskt material (mg/l) Turbiditet (FNU),, 15, 1, 5,,
21 SKRÄBEÅN ALcontrol AB Resultat sedan projektstart Utlopp ur Ivösjön Skräbeån - Näringstillstånd Tot-P (µg/l) 9 Låg halt Tot-N (µg/l) 7 Hög halt 6 Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Syretillstånd och syretärande ämnen Medelvärde (av årsmin) Tillstånd Syrehalt (mg/l) 8,7 Syrerikt tillstånd Medelvärde Organiskt material (mg/l) 8,9 Måttligt hög halt 1 Syrehalt årsmin (mg/l) Organiskt material (mg/l) Ljusförhållanden Färg (mg Pt/l) 1 Måttligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 1,6 Måttligt grumligt vatten Färg 3, Turbiditet (FNU),5, 1,5 1,,5, Försurningstillstånd Medelvärde (av årsmin) Tillstånd ph 7,7 Nära neutralt 7,6 Nära neutralt Alkalinitet (mekv/l),5 Mycket god buffertkapacitet,5 Mycket god 8,5 ph 1, Alkalinitet (mekv/l) buffertkapacitet 8, 1, 7,5,8 7,,6 6,5 6,, 5,5, 5,, 1
22 SKRÄBEÅN ALcontrol AB Resultat sedan projektstart 3 Skräbeån vid Käsemölla Skräbeån - Näringstillstånd Tot-P (µg/l) 11 Låg halt Tot-N (µg/l) 839 Hög halt 7 Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Syretillstånd och syretärande ämnen Medelvärde (av årsmin) Tillstånd Syrehalt (mg/l) 8, Syrerikt tillstånd Medelvärde Organiskt material (mg/l) 8,8 Måttligt hög halt Syrehalt årsmin (mg/l) Organiskt material (mg/l) Ljusförhållanden Färg (mg Pt/l) 3 Måttligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 1,5 Måttligt grumligt vatten 6 Färg , Turbiditet (FNU) 5,, 3,, 1,, Försurningstillstånd Medelvärde (av årsmin) Tillstånd ph 7,6 Nära neutralt 7,5 Nära neutralt Alkalinitet (mekv/l),59 Mycket god buffertkapacitet,8 Mycket god 8,5 ph, Alkalinitet (mekv/l) buffertkapacitet 8, 7,5 1,5 7, 6,5 1, 6, 5,5,5 5,,
23 SKRÄBEÅN ALcontrol AB Resultat sedan projektstart Immeln Skräbeån - Näringstillstånd Tot-P (µg/l) 1 Måttligt hög halt Tot-N (µg/l) 88 Hög halt NO /3 -N (µg/l) 37-8 Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Syretillstånd och syretärande ämnen Medelvärde (av årsmin) Tillstånd Syrehalt (mg/l) 6,8 Måttligt syrerikt tillstånd Medelvärde Organiskt material (mg/l) 1,1 Hög halt 1 Syrehalt årsmin (mg/l) 15 Organiskt material (mg/l) Ljusförhållanden Färg 113 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU) ######## ######### 15 Färg 1,5 Turbiditet (FNU) 1 5 1,,5, Siktdjup och klorofyll Siktdjup (m),7 Måttligt siktdjup Klorofyll (µg/l),5 Mycket låg halt Klorofyll (µg/l), 1, 3, 3, 1 Siktdjup (m), Försurningstillstånd Medelvärde (av årsmin) Tillstånd ph 6,8 Nära neutralt 6,8 Svagt surt Alkalinitet (mekv/l),17 God buffertkapacitet,11 God buffertkapacitet 7,5 ph,35 Alkalinitet (mekv/l) 7,,3,5 6,5, 6,,15 5,5,1,5 5,, 3
24 SKRÄBEÅN ALcontrol AB Resultat sedan projektstart 6 Raslången Skräbeån - Näringstillstånd Tot-P (µg/l) 13 Låg halt Tot-N (µg/l) 88 Hög halt NO /3 -N (µg/l) Totalfosfor (µg/l) Syretillstånd och syretärande ämnen Medelvärde (av årsmin) Tillstånd Syrehalt (mg/l) 1,3 Syrefattigt tillstånd Medelvärde Organiskt material (mg/l) 1,5 Hög halt 1 Syrehalt årsmin (mg/l) 1 Organiskt material (mg/l) Ljusförhållanden Färg 115 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU) ######## ######### 1 Färg 1, Turbiditet (FNU) 1 1, 1,8 8,6 6,,, Siktdjup och klorofyll Siktdjup (m),6 Måttligt siktdjup Klorofyll (µg/l) 3,5 Låg halt Klorofyll (µg/l), 1, 3, 3, 1 Siktdjup (m), Försurningstillstånd Medelvärde (av årsmin) Tillstånd ph 6,8 Svagt surt,3 Mycket surt Alkalinitet (mekv/l),15 God buffertkapacitet, Mycket svag 7,5 ph, Alkalinitet (mekv/l) buffertkapacitet 7, 6,5 6, 5,5 5, ,15,1,5 Totalkväve (µg/l),
25 SKRÄBEÅN ALcontrol AB Resultat sedan projektstart 7 Halen Skräbeån - Näringstillstånd Tot-P (µg/l) 11 Låg halt Tot-N (µg/l) 767 Hög halt NO /3 -N (µg/l) Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Syretillstånd och syretärande ämnen Medelvärde (av årsmin) Tillstånd Syrehalt (mg/l),9 Syrefattigt tillstånd Medelvärde Organiskt material (mg/l) 11, Måttligt hög halt 1 Syrehalt årsmin (mg/l) 1 Organiskt material (mg/l) Ljusförhållanden Färg 91 Betydligt färgat vatten Turbiditet (FNU) ######## ######### 1 Färg 1, Turbiditet (FNU) 1 1, 8 1,,8 6,6,,, Siktdjup och klorofyll Siktdjup (m) 3, Måttligt siktdjup Klorofyll (µg/l),9 Låg halt Klorofyll (µg/l), 1, 3, 3, 1, Siktdjup (m) 5, Försurningstillstånd Medelvärde (av årsmin) Tillstånd ph 6,8 Svagt surt 6,8 Svagt surt Alkalinitet (mekv/l),18 God buffertkapacitet,15 God buffertkapacitet 7,5 ph,5 Alkalinitet (mekv/l) 7, 6,5 6, 5,5 5,,,15,1,5, 5
26 SKRÄBEÅN ALcontrol AB Resultat sedan projektstart 15 Arkelstorpsviken Skräbeån - Näringstillstånd Tot-P (µg/l) 78 Mycket hög halt Tot-N (µg/l) 176 Mycket hög halt NO /3 -N (µg/l) 53-1 Totalfosfor (µg/l) Syretillstånd och syretärande ämnen Medelvärde (av årsmin) Tillstånd Syrehalt (mg/l) 1, Syrerikt tillstånd Medelvärde Organiskt material (mg/l) 13,8 Hög halt 15 Syrehalt årsmin (mg/l) 35 Totalkväve (µg/l) Organiskt material (mg/l) Ljusförhållanden Färg 98 Betydligt färgat vatten Turbiditet (FNU) ######## ######### 1 Färg, Turbiditet (FNU) , 6 1, 5,, Siktdjup och klorofyll Siktdjup (m),7 Mycket litet siktdjup Klorofyll (µg/l),7 Mycket hög halt Klorofyll (µg/l), 6, 5, 3,6 1,8 Siktdjup (m) 1, Försurningstillstånd Medelvärde (av årsmin) Tillstånd ph 8,8 Högt ph 8, Nära neutralt Alkalinitet (mekv/l) 1,53 Mycket god buffertkapacitet 1,13 Mycket god 1, ph,5 Alkalinitet (mekv/l) buffertkapacitet 9, 8, 7, 6, 5,, 1,5 1,,5, 6
27 SKRÄBEÅN ALcontrol AB Resultat sedan projektstart 16 Oppmannasjön Skräbeån - Näringstillstånd Tot-P (µg/l) 33 Hög halt Tot-N (µg/l) 91 Hög halt NO /3 -N (µg/l) 5-6 Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Syretillstånd och syretärande ämnen Medelvärde (av årsmin) Tillstånd Syrehalt (mg/l),8 Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd Medelvärde Organiskt material (mg/l) 8,6 Måttligt hög halt 1 Syrehalt årsmin (mg/l) 1 Organiskt material (mg/l) Ljusförhållanden Färg 3 Måttligt färgat vatten Turbiditet (FNU) ######## ######### 5 Färg 5, Turbiditet (FNU), 3 3,, 1 1,, Siktdjup och klorofyll Siktdjup (m), Litet siktdjup Klorofyll (µg/l) 1,1 Måttligt hög halt Klorofyll (µg/l),,5 1, 15 1,5 1, 5,5 Siktdjup (m) 3, Försurningstillstånd Medelvärde (av årsmin) Tillstånd ph 8,3 Högt ph 7,9 Nära neutralt Alkalinitet (mekv/l),38 Mycket god buffertkapacitet,3 Mycket god 9, ph 6, Alkalinitet (mekv/l) buffertkapacitet 8, 5,, 7, 3, 6, 5,, 1,, 7
28 SKRÄBEÅN ALcontrol AB Resultat sedan projektstart 18 Ivösjön Ö Bäckaskog Skräbeån - Näringstillstånd Tot-P (µg/l) 1 Låg halt Tot-N (µg/l) 778 Hög halt NO /3 -N (µg/l) 1 - Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Syretillstånd och syretärande ämnen Medelvärde (av årsmin) Tillstånd Syrehalt (mg/l),3 Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd Medelvärde Organiskt material (mg/l) 8,5 Måttligt hög halt 1 Syrehalt årsmin (mg/l) 1 Organiskt material (mg/l) Ljusförhållanden Färg 7 Måttligt färgat vatten Turbiditet (FNU) ######## ######### 6 Färg 1, Turbiditet (FNU) 5 1, 1,,8 3,6, 1,, Siktdjup och klorofyll Siktdjup (m), Måttligt siktdjup Klorofyll (µg/l),7 Låg halt Klorofyll (µg/l), 1,, 3 3,, 1 5, Siktdjup (m) 6, Försurningstillstånd Medelvärde (av årsmin) Tillstånd ph 7,3 Nära neutralt 7,1 Nära neutralt Alkalinitet (mekv/l),56 Mycket god buffertkapacitet,5 Mycket god 8,5 ph,8 Alkalinitet (mekv/l) buffertkapacitet 8, 7,5,6 7, 6,5, 6, 5,5, 5,, 8
29 SKRÄBEÅN ALcontrol AB Resultat sedan projektstart 19 Ivösjön Ö Ivö Skräbeån - Näringstillstånd Tot-P (µg/l) 13 Måttligt hög halt Tot-N (µg/l) 781 Hög halt NO /3 -N (µg/l) 17 - Totalfosfor (µg/l) 1 Totalkväve (µg/l) Syretillstånd och syretärande ämnen Medelvärde (av årsmin) Tillstånd Syrehalt (mg/l) 1, Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd Medelvärde Organiskt material (mg/l) 8,6 Måttligt hög halt 1 Syrehalt årsmin (mg/l) 1 Organiskt material (mg/l) Ljusförhållanden Färg 7 Måttligt färgat vatten Turbiditet (FNU) ######## ######### 6 Färg 1, Turbiditet (FNU) 5,8,6 3, 1,, Siktdjup och klorofyll Siktdjup (m), Måttligt siktdjup Klorofyll (µg/l), Låg halt Klorofyll (µg/l), 1,, 3, 5 3 1, Siktdjup (m) 5, Försurningstillstånd Medelvärde (av årsmin) Tillstånd ph 7,3 Nära neutralt 7,1 Nära neutralt Alkalinitet (mekv/l),8 Mycket god buffertkapacitet,7 Mycket god 8, ph,7 Alkalinitet (mekv/l) buffertkapacitet 7,5,6 7,,5, 6,5,3 6,, 5,5,1 5,, 9
30 SKRÄBEÅN ALcontrol AB 5
31 SKRÄBEÅN ALcontrol AB Sjöarnas syretillstånd - Sjöarnas syretillstånd - Djup, temperatur och syrehalt noterat vid provtagning i sjöarna -. 51
32 SKRÄBEÅN ALcontrol AB Sjöarnas syretillstånd - Immeln Immeln Immeln 1 Datum: --11 Datum: 1-- Datum: --8 Djup Temp O Djup Temp O Djup Temp O,5 5,5 1,3,5 6, 11,,5 5,5 11,6 1 5,5 11,7 1 6,1 11,5 1 5,5 11,6 5,5 1,6 6 11,6 5,5 11,5 3 5,5 1, ,5 3 5,5 11,5 5,5 13,3 5,9 11,8 5,3 11,6 5 5,5 13,3 5 5,8 11,9 5 5,3 11,6 6 5,5 13,6 6 5,8 1,1 6 5, 11,6 7 5,5 13,6 7 5,8 1,1 7 5, 11,6 8 5, ,8 1,3 8 5, 11,7 9 5, ,8 1,3 9 5, 11,7 1 5,5 1, 1 5,8 1,5 1 5, 11,9 11 5,5 1, 11 5,7 1,6 11 5, 11,9 1 5,5 1, 1 5,7 1,7 1 5,1 1, 13 5,5 1, 13 5,7 1,9 13 5,1 1, 1 5,5 1, 1 5,7 1,9 1 5,1 1,3 15 5,5 1,5 15 5,7 13,1 15 5,1 1, ,7 13, , ,7 13, ,7 13, ,7 1,3 Datum: -8-3 Datum: Datum: -8-6 Djup Temp O Djup Temp O Djup Temp O,5 18 7,8,5,3 8,7,5, 8,1 1 18,1 8,1 1,3 8,7 1, 8,1 18 8,,3 8,7, 8,1 3 17,9 8, 3,3 8,7 3,1 8,1 17,9 8,3, 8,7,1 8,1 5 17,8 8,3 5, 8,7 5,1 8,1 6 17,8 8,3 6 8,5 6 1, ,7 8, 7 7,8 7,7 5,6 8 17,7 8,5 8 7,8 8 19,6,6 9 17,7 8,5 9 7,6 9 18,6,1 1 17,6 8, 1 7,8 1 18, 11 17, ,9 3,8 1 17, 6, ,3 3, ,7, ,7,5 1 15,8, ,9, , ,6 <,1 16 1,
33 SKRÄBEÅN ALcontrol AB Sjöarnas syretillstånd - Raslången Datum: --1 Datum: -8-6 Djup Temp O Djup Temp O,5 5,8 1,,5,7 8, 1 5,8 1, 1,7 8 5,6 1,, ,6 1, 3,5 8 5, 1,3,5 5 5, 1,3 5 17,,8 6 5,3 1,6 6 1,,3 7 5,3 1, , 8 5, 1,8 8 1, 3,7 9 5, 1,8 9 9,6 3,8 1 5,1 1,9 1 8,8 3,9 11 5,1 1,9 11 8,, ,1, ,6 1,8 13, 1 7,8,7 15,8 13, 15 7,,9 16,6 13,3 16 7,1 5 17,6 13, , 13, 18 6,8 5,1 19, 13, 19 6,7 5,3 13,1 6,6,8 1,3 13,1 1 6,5,, 13,1 6,5, 3, 3,5 3 6,5,3 6,5, ,5 3,9 53
34 SKRÄBEÅN ALcontrol AB Sjöarnas syretillstånd - Halen Halen Halen 1 Datum: --1 Datum: 1-- Datum: --1 Djup Temp O Djup Temp O Djup Temp O,5 6,7 1,6,5 6,8 11,3,5 6, ,1 1, 1 6,7 11, 1 6,1 1 5,8 1,7 6,5 11, 6 1, 3 5,7 1,7 3 6,3 11, , 5,7 1,8 6,3 11,5 5,8 1, 5 5,6 1,8 5 6,3 11,6 5 5,8 1, 6 5,5 1,8 6 6,3 11,9 6 5,8 1, 7 5,5 1,8 7 6, 1 7 5,8 1, 8 5, , 1 8 5, 1, 9 5, , 1,1 9 5, 1, 1 5,3 1,8 1 6, 1, 1 5,3 1,6 11 5,3 1,9 11 6, 1,3 11 5,3 1,6 1 5, 11,1 1 6, 1, 1 5, 1,8 13 5, 11, 13 6, 1,6 13 5, 1,8 1 5, 1,9 1 6, 1,7 1,9,8 15 5, 11, 15 6, 1,8 15,9 1,8 16 5,1 1,9 16 6, 1,8 16,5 1, ,1 17 6, 13 17,5 1, ,1 18 6, 13 18, , 13,1 19 6, 5 Datum: -8-3 Datum: Datum: -8-6 Djup Temp O Djup Temp O Djup Temp O,5 18,6 8,7,5,5 3,3 8,6 1 18, 8, , 8,6 18,3 8, 3 8,5 3 18,3 8,3 3 3,3 6,7 18,3 8, 1,9 5 17, , ,1, , 7 15,9, ,5 1,1 8 13,9 1, ,8 1, , ,5,1 1 1,1 3, ,3 11 8,9, ,, 1 7,9 5, ,,7 13 7, 5, ,9, 1 6,9, ,7,1 15 6,8, ,7,1 16 6, ,6 3,8 17 6,7 3, ,5 3,6 18 6,7 3, ,5,1 19 6,7 3,
35 SKRÄBEÅN ALcontrol AB Sjöarnas syretillstånd - Arkelstorpsviken 15 Arkelstorpsviken 15 Arkelstorpsviken 15 1 Datum: --11 Datum: 1-- Datum: --8 Djup Temp O Djup Temp O Djup Temp O,5 8,3 11,,5 7, 1,5 8, 1,1 1,5 8, ,,1 1 8,3 1,1 7, Datum: -5- Datum: Datum: -5-1 Djup Temp O Djup Temp O Djup Temp O,5 17,6 9,6,5 17,1 9,9,5 17,5 13,5 1 17, , 9,6 1 1,5 17,6 1 17,3 9, Datum: -6-1 Datum: 1-6- Datum: Djup Temp O Djup Temp O Djup Temp O,5 11,3,5,3 13,6,5 3, ,8 11,3 1 19,8 13, ,1 18,6,, Datum: Datum: Datum: Djup Temp O Djup Temp O Djup Temp O,5 17,9 11,1,5 19,5 11,6, ,9 11,1 1 19,5 11,8 1 3,1 9,5 1,5 17,9 11,1,5 3 3 Datum: -8- Datum: Datum: Djup Temp O Djup Temp O Djup Temp O,5 18,3 1,8,5 18 9,8,5, 11,7 1 18,3 1,6 1 18,1 9,7 1, 11,7 1,5 18,3 1,6 18,1 9, Datum: -9-5 Datum: 1-9- Datum: Djup Temp O Djup Temp O Djup Temp O,5 1,6 1,,5 1,3 9,,5 15,8 1,6 1 1,5 1,3 1 1, 9,1 1 15,6 1,3 1,3 6 15, 5, Datum: -1- Datum: Datum: Djup Temp O Djup Temp O Djup Temp O,5 1,6 1,,5,5 1 1,5 1,
36 SKRÄBEÅN ALcontrol AB Sjöarnas syretillstånd - Oppmannasjön C 16 Oppmannasjön C 16 Oppmannasjön C 16 1 Datum: --1 Datum: 1-- Datum: --8 Djup Temp O Djup Temp O Djup Temp O,5 6,1 1,5 6, 13,1,5 6, 1,6 1 6,1 1,1 1 6,3 13, 1 6, 1,6 6,1 1,3 6,3 13, 5,8 1, ,5 3 6,3 13,5 3 5,8 1,8 5,9 1,6 6, ,7 1,6 5 5,8 1,6 5 6,3 13,8 5 5,7 1,6 6 5,7 1,7 6 6,3 13,9 6 5,7 1,6 7 5,7 1,7 7 6,3 13,9 7 5,7 1,6 8 5,7 1,8 8 6,3 1,1 8 5,6 1,5 9 5,7 1,9 9 6,3 1,3 9 5,6 1,3 1 5,7 1,9 1 6,3 1, ,5 1, 11 6,3 7, 11 Datum: -5- Datum: Datum: -5-1 Djup Temp O Djup Temp O Djup Temp O,5 17, 9,,5,5 15 1,7 1 17, 9, ,7 17, 9,3 15 1,7 3 17, 9, ,7 17, 9,3 15 1,7 5 17, 9, 5 5 1,5 1,3 6 17,1 9, 6 6 1,5 1,3 7 16,9 8, ,5 1,3 8 13,7, ,5 1,3 9 13, 9 9 1,5 1, ,5 7, Datum: -6-1 Datum: 1-6- Datum: Djup Temp O Djup Temp O Djup Temp O,5,6 11,7,5 18,3 11,3,5 19,7 1 1,8 11,8 1 18,1 11, 1 19,6 1,1 19,5 11,7 17,9 11,6 19,5 1,1 3 17,7 11,1 3 17, 11,7 3 19, 1,1 16,8 1,5 17, 11, 19, 1,1 5 16,5 9,6 5 17,1 11,6 5 19,3 1,1 6 16, 9, ,5 6 19, 9,9 7 16,3 9,5 7 16,7 11, ,7 8 16, 8,6 8 16,6 11,5 8 18,5 8,6 9 16, 7,9 9 16,6 11,5 9 18, ,1 1 16,6 9,5 1 18,1, 11 15,9 6, ,6 9,5 1,5 17,, 1 15,9 5,9 1 16,6 9,1 56
37 SKRÄBEÅN ALcontrol AB Sjöarnas syretillstånd - Oppmannasjön C 16 Oppmannasjön C 16 Oppmannasjön C 16 1 Datum: Datum: Datum: Djup Temp O Djup Temp O Djup Temp O,5 17,8 9,1,5, 9,5,6 1,5 1 17,8 9,1 1, 9 1, 1,7 17,8 8,9, 9,1 1,7 3 17,8 8,9 3,1 8,9 3 1, 1, 17,8 8,9 8,6,8 9,9 5 17,8 8,9 5 19,8 7,8 5,6 9,9 6 17,7 8,9 6 19,5 7,1 6, 9,7 7 17,7 8,9 7 19, 5,5 7,3 8, 8 17,7 8, ,9 8 19,5 5,1 9 17,7 8,9 9 18,8, 9 19,,9 1 17,7 8,9 1 18,, ,9, 11 Datum: -8- Datum: Datum: Djup Temp O Djup Temp O Djup Temp O,5 18,6 9,1,5 19,5 8,3,5, , ,6 8,1 1,7 9, 18,6 9,1 19,7 8,1,6 9,1 3 18, ,7 8,1 3,6 9 18,6 9 19,7 8,3 8,5 5 18, ,7 8,1 5, 8,3 6 18, ,7 8,3 6 1,9 7,5 7 18, ,7 8,3 7 1,8 7, 8 18,6 8,9 8 19,7 8,3 8 1,6 6, 9 18,6 7,9 9 19,7 7,9 9,, 1 18, ,, ,5 6, Datum: -9-5 Datum: 1-9- Datum: Djup Temp O Djup Temp O Djup Temp O,5 13,7 9,8,5 1,9 9,5,5 18,8 9,5 1 13,7 9, ,5 1 18,8 9,5 13,7 9,8 15 9,5 18,7 9,5 3 13,7 9, ,6 3 18,7 9,5 13,7 9,7 15 9,7 18,5 9, 5 13,7 9, ,7 5 18,5 9, 6 13,7 9, ,8 6 18, 9, 7 13,7 9, ,9 7 18, 9, 8 13,7 9, ,9 8 18,3 8,8 9 13,7 9, ,5 9, ,5 13,6 9, Datum: -1- Djup Temp O,5 13,7 9,8 1 13,7 9,9 13,7 9,8 3 13,7 9,8 13,7 9,7 5 13,7 9,7 6 13,7 9,8 7 13,7 9,8 8 13,7 9,8 9 13,7 9,8 1 13,5 9,7 1,5 13,6 9,8 57
38 SKRÄBEÅN ALcontrol AB Sjöarnas syretillstånd - Ivösjön öster om Bäckaskog 18 Ivösjön öster om Bäckaskog 18 Ivösjön öster om Bäckaskog 18 1 Datum: --1 Datum: 1-- Datum: --8 Djup Temp O Djup Temp O Djup Temp O,5 5,5 1,,5 5,3 1,8,5 5, 1, 1 5, 1,3 1 5, , 1, 5,3 1, 5,3 13,1 5 1,6 3 5,3 1,6 3 5,3 13, 3 5 1,6 5,1 1,7 5,3 13,,8 1, ,8 5 5,3 13,5 5,8 1, ,9 6 5,3 13,7 6,8 1,6 7,9 11,1 7 5,3 13,7 7,8 1,6 8,9 11, 8 5,3 13,7 8,8 1,8 9,8 11,3 9 5, 1, 9,8 1,8 1,8 11, 1 5, 1, 1,8 1,8 11,8 11, 11 5, 1, 11,8 1,8 1,7 11, 1 5, 1, 1,8 1,9 13,7 11,6 13 5,1 1,7 13,8 1,9 1,7 11,6 1 5,1 1,7 1,8 13, , ,9 15,8 13,1 16,6 11, ,9 16,8 13,1 17,6 11,6 17, ,8 13,1 18,6 11,5 18, ,8 13,1 19,6 11,5 19,9 15, 19,8 13,1,6 11,7,9 15,,6 13,3 1,6 11,7 1,9 15,1 1,6 13,3,7 11,7,9 15,1,7 1,8 3,7 11,7 3,9 15, 3,7 11,3 Datum: -5- Datum: Datum: -5-1 Djup Temp O Djup Temp O Djup Temp O,5 15,9 9,1,5 13,5 1,,5 1,5 1,6 1 15,9 9, 1 13,5 1,5 1 1,5 1,6 15,9 9,3 13, 1,3 1,5 1,6 3 15,9 9, 3 13, 1,5 3 1,5 1,6 15,8 9, 13, 1,5 1,5 1,6 5 15,7 9,3 5 13, 1,7 5 13,5 1,5 6 15,7 9, 6 13, 1,7 6 13,5 1,5 7 15,5 9, 7 13, 1,8 7 13,5 1,5 8 1,7 8,9 8 13, 1,8 8 13,5 1,5 9 1,7 8, ,5 1,5 1 1, 9, , ,6 8,9 11 1,7 11, ,3 1 1,8 9, 1 1,7 11, ,3 13 1, 1, , 11, , ,7 1 11,6 11, ,3 15 9,5 1,8 15 1,8 11, , ,1 1,8 16 9,8 11, , ,1 11,3 17 9,8 11, , ,1 11, 18 9,3 11, , , 19 9,3 11, ,5 11 7,8 11, 9, 1 9,5 9,6 1 7,7 11, 1 9, 1 1 7,6 11, 8,7 11, ,7 11,8 3 58
39 SKRÄBEÅN ALcontrol AB Sjöarnas syretillstånd - Ivösjön öster om Bäckaskog 18 Ivösjön öster om Bäckaskog 18 Ivösjön öster om Bäckaskog 18 1 Datum: -6-1 Datum: 1-6- Datum: Djup Temp O Djup Temp O Djup Temp O,5 19,9 9,6,5 16,7 1,5 18,6 9,1 1 19,9 9,8 1 16,5 1,5 1 18,3 9, 18,3 9,9 16 1, 18,3 9, 3 17,1 9,9 3 15,7 1,7 3 18, 9, 16, 9,9 15,6 1,8 18, 9, 5 16, ,6 1,9 5 18,1 9, 6 16, , , 7 15,3 9, ,5 11,1 7 17,7 9, 8 15,3 9,7 8 15,5 11,1 8 17, ,3 9,7 9 15,5 11, ,9 1 15,1 9,6 1 1,7 1,9 1 16,8 8, ,1 9,6 11 1,7 1, ,1 8,7 1 15,1 9,6 1 13,6 1,7 1 15,5 8, 13 15,1 9, ,6 1,7 13 1,5 8, 1 15,1 9,6 1 1,8 1,7 1 13,7 7,9 15 1,9 8,7 15 1,8 1, , 7,7 16 1,9 8, , 1, ,5 17 1,9 8, , 1, , 7, 18 1,9 8, ,9 7,3 19 1,9 8, ,3 19 1,7 7,1 1,5 6,9 9,5 1 1, 7 1 9,8 6,5 1 9, ,3 7 9,1 5,6 9 9,6 1, 6, , 3 9 9,6 3 9,8 8,7 7,6 Datum: Datum: Datum: Djup Temp O Djup Temp O Djup Temp O,5 17, 9,9,5,1 8,8,5 1, , 9,8 1,1 8,8 1 1,8 9,1 17, 9,8,1 8,8 1,7 9, 3 17, 9,7 3,1 8,8 3 1,6 9,3 17, 9,8 8,8 1,6 9,3 5 17, 9,8 5 8,8 5 1,1 9, 6 17, 9,7 6 19,8 8,8 6, 8,7 7 17, 9,7 7 19,8 8,8 7 19,9 8,8 8 17, 9,6 8 19,3 8,5 8 19,5 8,5 9 17, 9, ,3 8, ,9 9, 1 18,3 7,9 1 18,7 8, ,9 9, 11 18,3 7, , , 9,1 1 16, , , 9, , , , 7,5 1 17, , , 7, ,9 7, 16 15, ,1 6, ,3 6, , ,1 6, ,7 5, ,1 6, ,1 6,9 18 1,1, ,1 6, ,1 6, ,9,6 1,1 6 1,7 6,3 11,7,6 1 1, ,7 6,3 1 11,5,6 11,1,9 9,7 6 11,3, 3 11,1,9 3 9,7 5, 3 59
40 SKRÄBEÅN ALcontrol AB Sjöarnas syretillstånd - Ivösjön öster om Bäckaskog 18 Ivösjön öster om Bäckaskog 18 Ivösjön öster om Bäckaskog 18 1 Datum: -8- Datum: Datum: Djup Temp O Djup Temp O Djup Temp O,5 18,9 9,,5 19,3 6,7,5,6 8,7 1 18,8 9, 1 19, 6,6 1,6 8,7 18,8 9,3 19,5 6,8, 8,6 3 18,8 9,3 3 19,5 6,8 3, 8,6 18,8 9,3 19,5 7,3, 8,6 5 18,6 9,3 5 19,5 7,3 5, 8,6 6 18,6 9,3 6 19,5 7,9 6, 8,6 7 18,3 8,8 7 19,5 7,9 7, 8,6 8 18,3 8,8 8 18,8 7 8, 8,3 9 17,9 7,6 9 18, , ,9 7,6 1 18,3 7 1,7 7, ,5 6, ,3 7 11,1 7,1 1 16,8 6,6 1 17,7 6,7 1 19,6 6, ,6 6, ,7 6, ,9 6, ,7 1 16,5 5, , ,5, ,5 5, ,5, 16 1,7 3, ,5 3, ,5 3, , 17 13,5 3,3 17 1,3 3, ,, 18 11,9 3, 18 13,5,5 19 1,8, 19 11,9 3, 19 1,6, 1 1,7 11,,6 1,1 1,7 1 11,6 1, 1 11,,6 1 11,5 1,1 1,9,7 1,,8 1,9,1 3 1,5, 3 3 1,, Datum: -9-5 Datum: 1-9- Datum: Djup Temp O Djup Temp O Djup Temp O,5 13,9 1,,5 15 9,8,5 19,1 9,1 1 13,9 1, 1 15,1 9,7 1 19,1 9,1 13,9 1, 15,1 9,9 18,9 8,9 3 13,8 1, 3 15,1 9,9 3 18,9 8,9 13,9 1, 15,1 1 18,7 8,8 5 13,9 1, 5 15, ,7 8,8 6 13,9 1, 6 15, ,6 8,7 7 13,9 1, 7 15,1 1,1 7 18,6 8,7 8 13,8 1,1 8 15,1 1, 8 18,6 8,7 9 13,8 1,1 9 15,1 1, 9 18,6 8,7 1 13,8 1,1 1 15,1 1, 1 18,6 8, ,8 1, ,1 1, 11 18,6 8,6 1 13, ,1 1,5 1 18,5 8, , ,1 1, ,5 8,6 1 13,8 9,9 1 15,1 1,6 1 17, ,8 9, ,1 1, ,7 3, , ,1 1, ,, , ,1 1,7 17 1,5, , , ,8, 19 13, , ,8, 13,8 1 1,9 1, 1,3,1 1 1,9 9,7 1 1,3,1 1,6, 11,,
41 SKRÄBEÅN ALcontrol AB Sjöarnas syretillstånd - Ivösjön öster om Bäckaskog 18 Datum: -1- Djup Temp O,5 13,9 1, 1 13,9 1, 13,9 1, 3 13,8 1, 13,9 1, 5 13,9 1, 6 13,9 1, 7 13,9 1, 8 13,8 1,1 9 13,8 1,1 1 13,8 1, ,8 1,1 1 13, , ,8 9, ,8 9, , , , ,8 1 13,8 1 61
42 SKRÄBEÅN ALcontrol AB Sjöarnas syretillstånd - Ivösjön Ö om Ivö 19 Ivösjön Ö om Ivö 19 Ivösjön Ö om Ivö 19 1 Datum: --11 Datum: 1-- Datum: --8 Djup Temp O Djup Temp O Djup Temp O,5,3 13,3,5,6 13,5, 13 1, 13,6 1,6 13 1, 13, 13,6,5 1,9,1 13,1 3, 13,6 3,5 13,1 3,1 13,1, 13,6,5 13,1 13,1 5, 1,6 5,5 13,3 5 13,1 6, 1,6 6,5 13, 6 13,1 7, 1,6 7,5 13,5 7 13,1 8, 1,6 8,5 13,7 8 13, 9, 1,6 9,5 13,7 9 13, 1 15, 1, 1,1 1 13, 11 15, 11, 1, , 1 15, 1, 1, 1 3,9 13, 13 15, 13, 1, 13 3,9 13, 1 15, 1, 1,7 1 3,8 13, ,5 15, 1,7 15 3,8 13, ,5 16, 1,8 16 3,8 13, ,5 17, 1,8 17 3,8 13, ,5 18, 1,8 18 3,8 13, ,5 19, 1,8 19 3,8 13,9,1, 15,1 3,8 13,8 1,1 1, 15,1 1 3,8 13,8,1, 15, 3,8 13,9 3,1 3, 15, 3 3,8 13,9,1, 15,5 3,8 13,9 5,1 5, 15,5 5 3,8 13,9 6,1 6, 15,6 6 3,8 13,9 7,1 7, 15,6 7 3,8 13,9 8,1 8, 15,6 8 3,7 13,9 9,1 9, 15,6 9 3,7 13,9 3,1 3,3 15,7 3 3, ,1 31,3 15,7 31 3,7 1 3,1 3,3 15,6 3 3,7 1 33,1 33,3 15,6 33 3, ,3 15,7 3 3, ,3 15,7 35 3, ,3 15,8 36 3, ,9 37,3 15,8 37 3, ,3 15,9 38 3, ,3 15,9 39 3,5 1,3 16 3,5 1,1 1 1, ,5 1,1,3 16 3,5 1, 3 3, ,5 1,,3 16 3,5 1, 5 5, ,5 1, 6 6, , ,3 15,1 7 3, ,3 15, 8 9 9,3 9 6
43 SKRÄBEÅN ALcontrol AB Sjöarnas syretillstånd - Ivösjön Ö om Ivö 19 Ivösjön Ö om Ivö 19 Ivösjön Ö om Ivö 19 1 Datum: -5- Datum: Datum: -5-1 Djup Temp O Djup Temp O Djup Temp O,5 16, 8,3,5 1, 1,5 1,5 1,7 1 16, 8,3 1 1, 9,9 1 1,5 1,7 16,3 8,7 1, 9,8 1,5 1,7 3 16,3 8,8 3 1, 1 3 1,5 1,7 16,3 8,8 1, 9,9 1,5 1,7 5 16, 8,8 5 1, 1, 5 1 1, , 1, 6 1 1, , 1, 7 1 1, , 1, 8 1 1, , 1, , ,1 1 1, 1, , , , ,6 1 8,9 1, 1 1 1, ,6 13 8,9 1, 13 1,1 11, ,6 1 8,9 1, 1 1,1 11, 1 1 1,6 15 6,9 1, 15 9,9 11,9 15 9, ,9 1, 16 9,9 11,9 16 9, ,9 1, 17 9, , ,9 1, 18 9, , ,9 1, 19 9,1 1,3 19 9,5 11 6,1 11,6 8,5 1,8 7, ,1 11,6 1 8,5 1,8 1 7,5 1 6,1 11,6 7,8 13,1 7, ,1 11,6 3 7,8 13,1 3 7,5 1 6,1 11,6 7,3 13, 7, ,6 1,1 5 7,3 13, 5 7,5 11, 6 5,6 1,1 6 6,5 13,5 6 7,5 11, 7 5,6 1,1 7 6,5 13,5 7 7,5 11, 8 5,6 1,1 8 6,1 13,9 8 7,5 11, 9 5,6 1,1 9 6,1 13,9 9 7,5 11, 3 5,3 11,8 3 5, ,5 11,3 31 5,3 11,8 31 5, ,5 11,3 3 5,3 11,8 3 5,6 1, 3 7,5 11,3 33 5,3 11,8 33 5,6 1, 33 7,5 11,3 3 5,3 11,8 3 5,5 1,1 3 7,5 11,3 35 5,1 1,3 35 5,5 1, ,1 1,3 36 5, 1, ,1 1,3 37 5, 1, ,1 1,3 38 5, ,1 1,3 39 5, ,1 11,7 5,3 1 6,5 1,7 1 5,1 11,7 1 5, ,5 1,7 5,1 11,7 5,3 1,1 6,5 1,7 3 5,1 11,7 3 5,3 1,1 3 6,5 1,7 5,1 11,7 5,3 1 6,5 1, ,7 5 5, ,5 1, ,6 6 5, ,5 1, ,5 7 5, 13,7 7 6,5 1, , 8 5, 1, , , 8, 9 63
Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2
Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: 584986 165543, RAK X/Y: 652370 156442 Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2 Datum Djup ph Kond_25 Ca Mg Na K Alk./Aci d SO4_I
Skräbeåns vattenvårdskommitté
Skräbeån nedströms motorvägsbron vid Bromölla. Foto: Fredrik Holmberg Skräbeån Årsrapport med långtidsutvärdering Skräbeåns vattenvårdskommitté INNEHÅLL SAMMANFATTNING... INLEDNING... RESULTAT... Lufttemperatur
Sammanställning av mätdata, status och utveckling
Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10
En kortversion av årsrapporten 2005 med långtidsutvärdering Skräbeåns vattenvårdskommitté
Skräbeån nedströms motorvägsbron vid Bromölla. Foto: Fredrik Holmberg Skräbeån 5 En kortversion av årsrapporten 5 med långtidsutvärdering Skräbeåns vattenvårdskommitté INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 INLEDNING...
Ätrans recipientkontroll 2012
Ätrans recipientkontroll 2012 Håkan Olofsson Miljökonsult/Limnolog ALcontrol AB Halmstad Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Jordbruksmark utgör ca 15% 70%
Långtidsserier från. Husö biologiska station
Långtidsserier från Husö biologiska station - Vattenkemi från början av 199-talet till idag Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 215 Innehåll 1 Provtagningsstationer...
Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.
Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall
SKRÄBEÅNS VATTENVÅRDSKOMMITTÉ
1 SKRÄBEÅNS VATTENVÅRDSKOMMITTÉ KONTROLLPROGRAM ( fastställt 1999-10-15) Fysikalisk-kemiska undersökningar Provtagningspunkter Provtagningsfrekvens ggr/år 1 a Tommabodaån, vid Tranetorp 4 (* 2 Tommabodaån,
YOLDIA - RAPPORT RECIPIENTKONTROLL I SOLLENTUNA KOMMUN LENA NOHRSTEDT ROGER HUONONEN
Utskriftsdatum:7-- YOLDIA - RAPPORT RECIPIENTKONTROLL I SOLLENTUNA KOMMUN 90-000 00-09- LENA NOHRSTEDT ROGER HUONONEN PÅ UPPDRAG AV MILJÖ OCH HÄLSOSKYDDSKONTORET I SOLLENTUNA KOMMUN Yoldia Environmental
4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången
Vattenprover Innehåll: Inledning Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången Förklaring -värde Alkalinitet (mekv/l) Fosfor (µg/l) Kväve halt () Inledning Vattenproverna
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN Ingående i rapport avseende 12 års vattendragskontroll April 13 - 2 - Säveån Bakgrund Säveån har ett avrinningsområde på ca 15 km 2 och ett normalt årsmedelflöde
En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun
Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan
Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning
Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning 1 Vattendragens biologiska värden 2 Träd och buskar i kanten Skuggar vattendraget hindrar igenväxning, lägre vattentemperatur Viktiga för däggdjur
Skräbeån En kortversion av årsrapporten 2002 med långtidsutvärdering Skräbeåns vattenvårdskommitté
Vilshultsån vid punkt 9, 22-2-21. Foto. Fredrik Holmberg Skräbeån 22 En kortversion av årsrapporten 22 med långtidsutvärdering Skräbeåns vattenvårdskommitté SKRÄBEÅN OCH KOMMITTÉN På uppdrag av Skräbeåns
Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet
Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013
2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra
Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004
Avrinningsområde: Gullspångsälven 6-8 Terrängkartan: ef Vattenförekomst: SE66794-494 Kommun: Hällefors Vattendragsnummer: 84 Inventeringsdatum: juni 4 Koordinater: 6679 4947 Inventerad sträcka: 49 meter
Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).
Hörksälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 12f1a, 12f0a, 11e9j och 11f9a Vattenförekomst: SE664838-144980 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 122882 & 1228821 Inventeringsdatum: 3
Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g
Avrinningsområde: Gullspångsälven 61-138 Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g Vattenförekomst: - Kommun: Karlskoga Vattendragsnummer: 138134 Inventeringsdatum: 29 och 30 juni 2004 Koordinater: 6583283
SKRÄBEÅN Med långtidsdiagram Skräbeåns Vattenvårdskommitté
SKRÄBEÅN 11 Med långtidsdiagram 1973 11 Skräbeåns Vattenvårdskommitté Uppdragsgivare: Kontaktperson: Skräbeåns Vattenvårdskommitté Øjvind Hatt Tel: 5-8 1 E-post: ojvind.hatt@bromolla.se Utförare: Projektansvarig:
GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)
GULLSPÅNGSÄLVEN 28-212 Skillerälven uppströms Filipstad (station 352) Innehåll Avrinningsområde/utsläpp Väderförhållanden Vattenföring Surhetstillstånd Metaller Organiskt material Siktdjup och klorofyll
Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.
Avrinningsområde: Arbogaån 6- Terrängkartan: f7a, f7b och f6b Vattenförekomst: SE666-4669 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 75 Inventeringsdatum: 6 juli 4 Koordinater: 66985 4595 Inventerad sträcka:
Lillån vid Vekhyttan Figur 1.
Lillån vid Vekhyttan Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e3h, 10e3i, 10e2i och 10e1i Vattenförekomst: SE655904-144254 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121086 Inventeringsdatum: 30
Att anlägga eller restaurera en våtmark
Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se
Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004
Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10f6a Vattenförekomst: - Kommun: Örebro Vattendragsnummer: 121023 Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004 Koordinater: 6580327 1453197 Inventerad
Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008
Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN ingående i rapport avseende 24 års vattendragskontroll April 25 1 2 Säveån GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND Bakgrund Ån har ett avrinningsområde
MÖRRUMSÅN 2006 Mörrumsåns vattenvårdsförbund
MÖRRUMSÅN 2006 Mörrumsåns vattenvårdsförbund ALcontrol AB 2007-05-04 Kund Foto på framsidan Projektledare Kvalitetsgranskning av rapport Kontaktperson Projektledare Kontaktperson Fältprovtagning Kontaktperson
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN ingående i rapport avseende 23 års vattendragskontroll April 24 1 2 Säveån Bakgrund Ån har ett avrinningsområde som är 15 km 2 och normalt årsmedelflöde är 18
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN Ingående i rapport avseende 2018 års vattendragskontroll April 2019 Säveån Nr: Namn 2 Sävens utlopp 6 Säveån nedtröms Vårgårda 8 Svartån 10 Säveån vid Torp 14
Vattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1).
Svartälven Avrinningsomr.: Gullspångsälv. 61-138 Terrängkartan: 12ed, 11e9d, 11e8d, 11e8e, Vattenförekomst: SE663193-14263 11e7e, 11e7f, 11e6f, 11e5f, 11e2f, 11e2g, 11eg, Vattendragsnummer: 13814 11gh,
MÖRRUMSÅN 2009 Mörrumsåns vattenvårdsförbund
MÖRRUMSÅN 2009 Mörrumsåns vattenvårdsförbund ALcontrol AB 2010-05-12 Kund Foto på framsidan Projektledare Kvalitetsgranskning av rapport Kontaktperson Projektledare Kontaktperson Mörrumsåns vattenvårdsförbund
Murån Koord: X: 676895 / Y: 154644
Murån Koord: X: 676895 / Y: 54644 Tolvören Norrtjärnen Sågtjärnen Vittersjö Sammanfattning Murån rinner från Vittersjön via Sågtjärnen och Norrtjärnen till Tolvören. Ån passerar öster om Tolvören gränsen
Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008
Direkttelefon Referens 0910-73 76 77 2008-11-17 Bygg- och miljökontoret Miljöavdelningen Bo-Göran Persson Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008 Delrapport inom projektet - Kustvattendrag inom Skellefteå
Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag
Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se
Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön
Lidingö stad Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön Stockholm 2014-06-26 Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön Datum 2014-06-26 Uppdragsnummer 1320002925
Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. (9BMA1)
Område: BRATTEFORSÅN Ur centralt innehåll: Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. (9BMA1) Hur organismer identifieras, sorteras och grupperas
Vellingebäckarna 2006
Vellingebäckarna 2006 Miljö- och Byggnadsnämnden 2007 Vellingebäckarna 2006 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning och provtagning... 3 2.1 Beskrivning... 3 2.2
Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.
Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda
SKOGENS VATTEN-livsviktigt
2015-02-26 SKOGENS VATTEN-livsviktigt 2014-01-22 2 Körskador som leder till ökad slamtransport till sjöar och vattendrag Inget nytt för Södra att engagera sig i vatten! Vattendemoslingor Om markskoning,
Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se
VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 211 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roland Thulin Tel: 36-1 5 E-post: roland.thulin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:
Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda
Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda RÄDDA ÖSTERSJÖN Många åtgärder för att minska övergödning av sjöar och kustvikar har gjorts de senaste decennierna. Bland annat har reningsverken blivit effektivare,
RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger
RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN sammanställning av data från provtagningar 2009-2011 Foto: Hasse Saxinger Rapport över tillståndet i Järlasjön. En sammanställning av analysdata från provtagningar år
Synoptisk undersökning av Mälaren
Mälarens vattenvårdsförbund Synoptisk undersökning av Mälaren 2009-08-25 Av Christer Tjällén Institutionen för Vatten och Miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2009:18 Mälarens vattenvårdsförbund
Skogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström
Skogsbruk och vatten Johan Hagström Skogsstyrelsen Foto: J. Hagström Sverige är fullt av vatten t ex 97 500 sjöar I skogen finns över: 60 000 mil rinnande vatten 88 000 mil diken 2009 anmäldes ca 216 243
SKRÄBEÅN 2010. Skräbeåns Vattenvårdskomitté
SKRÄBEÅN 2010 Skräbeåns Vattenvårdskomitté Uppdragsgivare: Kontaktperson: Skräbeåns Vattenvårdskommitté Øjvind Hatt Tel: 0456-82 21 62 E-post: ojvind.hatt@bromolla.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare:
Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal
Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 10f9a,10f9b och 10f8b Vattenförekomst: SE659955-145464 Kommun: Nora och Örebro Vattendragsnr.: 122263 & 122631 (kanalen)
Miljöeffekter vid underhåll av jordbruksdiken
Miljöeffekter vid underhåll av jordbruksdiken 1 Vattendragens ekologiska funktion och biologiska värden Miljöstörningar vid underhåll /rensning av diken Miljöhänsyn vid utförandet 2 Träd och buskar i kanten
Markavvattning för ett rikt odlingslandskap
Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Anuschka Heeb Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden
Vid väg 19 Segesholmsån SE S Gaddaröd Julebodaån. Uppstr Maglehem ARV Julebodaån JU Biflöde vid Myrestad Verkaån
Konduktivitet (ms/m) Konduktiviteten är ett mått på mängden salter i vattnet, och är ett indirekt mått på förorening. Därför är det bra med en låg konduktivitet, det visar på ett rent vatten. Men en hög
Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.
RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas
Dränering och växtnäringsförluster
Sida 1(6) Dränering och växtnäringsförluster Material framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2012 Risker med en dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn upptorkning,
Sammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån
PROMEMORIA/PM 1(9) 212-3-6 Vår referens Miljöavdelningen Alice Nicolle 4-25 22 6 Sammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån Inledning Under de senaste decennierna har
Bevarandeplan för Hovgårdsån
Bevarandeplan för Hovgårdsån Bakgrund Länderna inom EU arbetar gemensamt för att bevara sitt växt- och djurliv för framtida generationer. En viktig del i arbetet är det ekologiska nätverket Natura 2000
Vellingebäckarna 2009
Vellingebäckarna 2009 Miljö- och Byggnadsnämnden 2010 Vellingebäckarna 2009 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 3 3. Beskrivning och provtagning... 3
Skräbeån vid Käsemölla, november Sträckan biotopvårdades sommaren Foto. Fredrik Holmberg. Skräbeån Skräbeåns vattenvårdskommitté
Skräbeån vid Käsemölla, november 2001. Sträckan biotopvårdades sommaren 2001. Foto. Fredrik Holmberg Skräbeån 2001 Skräbeåns vattenvårdskommitté SKRÄBEÅN 2001 ALcontrol AB Innehåll INNEHÅLL SAMMANFATTNING
Skogsbrukseffekter på. Stefan Anderson
Skogsbrukseffekter på vattendrag Stefan Anderson Skogsstyrelsen Flera skogsbruksåtgärder påverka marken och därmed d vattnet t Föryngringsavverkning GROT-uttag och stubbskörd Markberedning Skyddsdikning/Dikesrensning
SUSANN SÖDERBERG 2016 MVEM13 EXAM ENSARBETE FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 30 HP
SUSANN SÖDERBERG 2016 MVEM13 EXAM ENSARBETE FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 30 HP MILJÖVETENSKAP LUNDS UNIVERSITET WWW.CEC.LU.SE WWW.LU.SE Lunds universitet Miljövetenskaplig utbildning Centrum för miljö- och
MOTALA STRÖM 2004 ALcontrol Bilaga 1 BILAGA 1. Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa
BILAGA 1 Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa 101 Olika variablers innebörd Från och med undersökningsåret 1999 tilllämpas Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder
Rönne å vattenkontroll 2009
Rönne å vattenkontroll 29 Undersökningsprogram Vattenkemi Vattenkemiskt basprogram. 32 provpunkter i vattendrag och fyra sjöar. Basprogrammet ger underlag för tillståndsbeskrivningar avseende organiska
Mörrumsån, Hur når vi målet god status?
Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Åsnen och Mörrumsån Rikt växt och djurliv, hög biologisk mångfald Stor betydelse för rekreation och friluftsliv (riksintresse) Stor betydelse för turistnäringen
Tel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 073-633 83 60 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se
VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 213 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roger Rohdin Tel: 36-1 5 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:
Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet
Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet av Peter Feuerbach, Hushållningssällskapet Halland Att anlägga skyddszoner utmed våra vattendrag har som yttersta syfte att förbättra vattenkvalitèn
Förslag till överförande av kulverterat dike till våtmark (vattenreningskärr) vid Tjuvkil 4:5 och 2:166, Kungälvs kommun
Olof Pehrsson Ekologi-Konsult Tjuvkil 700 442 75 Lycke Tel / fax 0303-22 55 62 e-mail: p-son.tjuvkil@swipnet.se Förslag till överförande av kulverterat dike till våtmark (vattenreningskärr) vid Tjuvkil
Hammarskogsån-Danshytteån
Hammarskogsån-Danshytteån Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terränkartan: 11f4b, 11f4c och 11f3c Vattenförekomst: SE661976-146120 Kommun: Lindesberg Vattendragsnummer: 122616 Inventeringsdatum: 2 september
Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen
Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen Sverige är fullt av vatten t ex 97 500 sjöar I skogen finns över: 60 000 mil rinnande vatten 88 000 mil diken 2007 avverkades ca 240 000 ha
Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken
Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken Kvibille Gästis 2014-05-21 Närvarande Markägare och arrendatorer: Karl-Olof Johnsson, Göran Andreasson, Thomas Nydén och Lars
Skräbeån vid Käsemölla (Foto: Martin Liungman, Medins Biologi AB) Skräbeån Skräbeåns vattenvårdskommitté
Skräbeån vid Käsemölla (Foto: Martin Liungman, Medins Biologi AB) Skräbeån 2006 Skräbeåns vattenvårdskommitté INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 INLEDNING... 2 RESULTAT... 5 Lufttemperatur och nederbörd... 5
Referenser Bilaga 1: Analysvärden Samtliga grunddata i tabellform... 14
Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Områdesbeskrivning... 2 Provtagningspunkter... 3 Diket Dyån, Spångbro... 3 Torp-Gorran... 3 Fullbro... 3 Källsta... 3 Fituna... 3 Analyser... 3 Vattenkvalitet... 4 ph...
Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?
Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000
Vandringshinder för fisk i Torrebergabäcken
Vandringshinder för fisk i Torrebergabäcken 2009-12-29 på uppdrag av Segeåprojektet Rapporten är upprättad av: Håkan Björklund, Torbjörn Davidsson Uppdragsgivare: Segeåns Vattendragsförbund Omslagsbild:
Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015
Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015 Foto: Tony Söderlund Bakgrund Flottningen av timmer var som mest omfattande i Sverige mellan 1850-1950. Detta var den metod
Vattendrag processer, strukturer och åtgärder
Vattendrag processer, strukturer och åtgärder 11 juni 2013 Erika Nilsson Upplägg Varför åtgärder? Vattendrag och deras processer och strukturer Åtgärder Koppling till vattenförvaltning och miljömål Varför
Skräbeån vid utloppet till Ivösjön (Foto: Marie Pettersson, ALcontrol AB) Skräbeån 2009. Skräbeåns vattenvårdskommitté
Skräbeån vid utloppet till Ivösjön (Foto: Marie Pettersson, ALcontrol AB) Skräbeån 2009 Skräbeåns vattenvårdskommitté Innehåll SAMMANFATTNING... 1 INLEDNING... 3 RESULTAT... 6 Lufttemperatur och nederbörd...
Ivösjökommittén syfte
Ivösjökommittén syfte Initiera och samordna åtgärder för att bevara och utveckla Ivösjöns ekologiska värden Främja ett långsiktigt och hållbart nyttjande av sjön Utveckla samarbetet mellan berörda myndigheter,
VÅTMARKER I ESKILSTUNA
VÅTMARKER I ESKILSTUNA 2012-03-20 Våtmarksstråk mellan Eskilstuna och Torshälla Område 3, 4, 5 och 6 ligger i den gröna korridor som skiljer Eskilstuna och Torshälla åt. Område 3 ligger väster om Eskilstunaån,
Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING
Lekhytteån Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e41, 10e4j, 10e3i och 10e3j Vattenförekomst: SE656786-144723 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121068 Inventeringsdatum: 3 juni 2004
BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16
BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.
Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder
1 Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder Bakgrund I arbetet med en åtgärdsstrategi för Växjösjöarna (ALcontrol
Temperatur ( C) C Österlenåar - temperatur 20,0 17,0 14,0 11,0 8,0 5,0 2,0
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Långtidsserier på Husö biologiska station
Långtidsserier på Husö biologiska station Åland runt-provtagning har utförts av Ålands landskapsregering sedan 1998 (50-100-tal stationer runt Åland). Dessutom utför Husö biologiska station ett eget provtagningsprogram
VATTENRÅDET Vänerns sydöstra tillflöden. Sammanställning och utvärdering av analysresultat på fyra provpunkter
VATTENRÅDET Vänerns sydöstra tillflöden Sammanställning och utvärdering av analysresultat på fyra provpunkter MAN0036 2013 Beställare: Rapportdatum: 2013-11-30 Rapporten citeras: Projektledare: Rapportförfattare:
Referensgruppsmöte JordSkog
Referensgruppsmöte JordSkog 2013-06-04 Upplägg - Kort genomgång av vattenförvaltningen och vad som är på gång under 2013-2014 - Ekologisk status - Ekologisk status och åtgärdsunderlag i Köpingsån Johan
Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde
Datum: 2016-11-11 Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde Kungsbackaåns vattenråd EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Hemsida www.enviroplanning.se
Samtliga inventerade vattendrag
Samtliga inventerade vattendrag Figur 1. Karta över samtliga vattendrag som biotopkarterades i Örebro län år 2004. 10 Strömförhållande Sammantaget i alla inventerade vattendrag är strömförhållanden med
SKRÄBEÅN Skräbeåns Vattenvårdskommitté
SKRÄBEÅN 2016 Skräbeåns Vattenvårdskommitté Uppdragsgivare: Kontaktperson: Skräbeåns Vattenvårdskommitté Øjvind Hatt Tel: 0456-82 21 62 E-post: ojvind.hatt@bromolla.se Utförare: Projektansvarig: Rapportansvarig:
BILAGA 1. Fysikaliska och kemiska parametrar
SKRÄBEÅN 2004 ALcontrol AB Bilaga 1 BILAGA 1 Fysikaliska och kemiska parametrar Metodik Analysparametrarnas innebörd Resultatlistor Diagram vattendrag Diagram sjöar 21 SKRÄBEÅN 2004 ALcontrol AB Bilaga
Svennevadsån-Skogaån Figur 1.
Svennevadsån-Skogaån Avrinningsområde: Nyköpingsån 65 Terrängkartan: 9f8d, 9f9d och 9f8e Vattenförekomst: SE654370-147609 Kommun: Hallsberg Vattendragsnummer: 650250 & 65041 Inventeringsdatum: 27 och 28
Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.
9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck
Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE
Rastälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 11e4i, 11e3i, 11e3j, 11e2j & 11f2a Vattenförekomst: SE661195-145124 Kommun: Nora och Hällefors Vattendragsnummer: 122405 Inventeringsdatum: 10
Fyrisåns avrinningsområde 2016
Fyrisåns avrinningsområde 2016 Vattenkvalitet 2008-2016 Ingrid Nygren SLU, Vatten och miljö: Rapport 2017:4 Omslagsfoto: Fyrisån vid Ultuna, foto Ingrid Nygren Ansvarig för rapporten: Ingrid Nygren Rådgivande
FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013
FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 Ett samarbete mellan Findus Sverige AB, Vegeåns Vattendragsförbund & lokala fiskeriintressen Förslag på åtgärder i samband med donation från Findus för restaureringsprojekt i
Kalkning och försurning i Jönköpings län
Kalkning och försurning i Jönköpings län orsaken till försurning Försurning är Jönköpings läns största miljöproblem. Värst drabbade är länets västra och södra delar. Med försurning menas att ph-värdet
Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald
Isättrabäcken Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken- biotopvård för ökad biologisk mångfald Bakgrund Antalet rovfiskar minskar längst med kusten och påverkar ekologin i havet. När antalet
Uppstr Maglehem ARV Julebodaån. Biflöde vid Myrestad Verkaån. Uppströms Brösarps ARV Verkaån. Biflöde från Eljaröds ARV Verkaån
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Undersökning av tillflöden till södra Östen genom samtidig vattenprovtagning
Undersökning av tillflöden till södra Östen genom samtidig vattenprovtagning 5/1 2017 Lisa Feuerbach-Wengel Lilla Böslid 146 305 96 Eldsberga Tel: 0739 991837 www.wetlands.se www.goodstream.se 1 (14) Omslag:
Alltidhultån vid elfiskelokalen18 september Foto: Medins Biologi AB. Skräbeån Skräbeåns vattenvårdskommitté
Alltidhultån vid elfiskelokalen18 september 2007. Foto: Medins Biologi AB Skräbeån 2007 Skräbeåns vattenvårdskommitté INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 INLEDNING... 2 RESULTAT... 5 Lufttemperatur och nederbörd...
Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Biologisk mångformighet. Bedömning: Stark påverkan vilket ger 1- poäng.
Verån Verån tillhör den gren av Virån som rinner upp i sjön Solnen i Vimmerby kommun. Den inventerade delsträckan är belägen mellan Versjöns utlopp ca 6 km SO Vena samhälle och inloppet i sjön Näjern.