Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken
|
|
- Linda Falk
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken Kvibille Gästis Närvarande Markägare och arrendatorer: Karl-Olof Johnsson, Göran Andreasson, Thomas Nydén och Lars Tronarp, Anders Carlsson. Suseåns vattenråd: Sven-Olov Johansson, Ingrid Lönn, Madeleine Svelander och Ellinor Waldemarson. Länsstyrelsen: Lars Stibe Minnesanteckningar: Madeleine Svelander Introduktion Sven-Olov Johansson, ordförande i Suseåns vattenråd hälsar välkommen till diskussionsträffen om förslag på åtgärder i Marielundsbäcken. Han berättar om Vattenrådets syfte vilket är att föra samman olika intressen kring ett vattendrag för att prata om hur det kan bli bättre. Vattenrådet är ingen myndighet, har ytterst lite pengar utan verkar ideellt för att informera och stötta positiva initiativ som kan förbättra vattenkvaliteten i Suseån. Syftet med träffen är att diskutera åtgärder som kan förbättra vattenkvaliteten i Marielundsbäcken så den kan uppnå god status enligt vattendirektivet. Just nu är Marielundsbäcken klassad med måttlig status på grund av för höga näringsämnen och utdikning. Sven-Olov presenterar Lars Stibe som berättar om de provtagningar som utförts i Marielundsbäcken och dess resultat. Lars jobbar med miljöövervakning på länsstyrelsen. Resultat av provtagningar i Marielundsbäcken - Lars Stibe, länsstyrelsen Provtagningen skede vid 8 olika punkter i Marielundsbäcken och dess biflöden. Provpunkterna var placerade vid Marielundsbäckens mynning, vid källan, två i mitten av vattendraget och fyra provpunkter i fyra olika biflöden. Fokus vid provtagning låg på näringsämnen men man tittade även på ph, alkalinitet, konduktivitet, organiskt kol och absorbans. Vattenprover togs vid tre tillfällen: 29 april 2013, 14 januari 2014 och 10 februari De togs vid tre olika flödessituationer, mycket lågt flöde, medelflöde och högt flöde. 1
2 Resultaten visade på högt ph och god buffertförmåga genomgående i Marielundsbäcken förutom i de övre delarna där tillrinning sker från skogslandskapet på Nyårsåsen (biflöde 2 och Marielundsbäcken 2). Där uppmättes ph <5 vid två tillfällen vilket tyder på försurning. I punkten Marielundsbäcken 4 (se i kartan nedan) var det högt total-fosfor (Tot.-P). Vid höga flöden ökade halten fosfor vid alla provpunkter vilket visar på en erosionseffekt. I punkterna biflöde 3 och biflöde 4 är värdet av total-kväve högt. Av ammoniumkväve var det genomgående låga värden förutom vid ett tillfälle vid punkterna biflöde 2 och biflöde 3. Ammoniumkväve kommer oftast från till exempel stallgödsel och avloppsutsläpp. Marielundsbäcken 1 Marielundsbäcken 3 Marielundsbäcken 4 Biflöde till Marielundsbäcken 4 Biflöde till Marielundsbäcken 3 Biflöde till Marielundsbäcken 5 Biflöde till Marielundsbäcken 2 Marielundsbäcken 2 Fig. 1: Karta från Lars Stibe över de olika provpunkterna i Marielundsbäcken. Lars visade att provtagningarna som tagits i bäcken stämmer väl överens med modulerade värden för bäcken. Proverna stämmer även väl överens med flödet, ju högre flöde i bäcken desto högre fosforhalt. 2
3 En förenklad bild av näringsbelastningen kan ges enligt nedan. Ovanligt höga värden av fosfor uppmättes vid Marielundsbäcken 4 och ovanligt höga kvävemängder uppmättes vid grenarna i biflöde 2, 3 och 4. Marielundsbäcken 1 Marielundsbäcken 3 Marielundsbäcken 4 NO 23 Biflöde till Marielundsbäcken 4 Biflöde till Marielundsbäcken 3 Biflöde till Marielundsbäcken 5 Fosfor NH 4 Marielundsbäcken 2 Fig. 2: Karta från Lars Stibe med förslag på områden att fokusera åtgärder till. Biflöde till Marielundsbäcken 2 NH 4 Kommentarer efter vattenvandringen Ellinor Waldemarson delar ut en sammanfattning av Jonas Svenssons anteckningar från vattenvandringen. De åtgärder som finns i inbjudan är tagna från det Jonas skrivit. - Åtgärda enskilda avlopp Just nu jobbar Halmstads kommun med tillsyn av enskilda avlopp i vattendraget Skintan. Tillsynen prioriteras till de områden där vattendragen inte uppnår god status 3
4 enligt vattendirektivet. Ellinor hör med Miljö- och hälsoskyddskontoret om vilken information som finns tillgänglig. - Åtgärder för att minska flödeshastigheten i bäcken. Exempelvis våtmarker eller tvåstegsdiken. Dessa åtgärder är dyra men ger ofta goda resultat både för att minska flödet och höja den biologiska mångfalden. I tvåstegsdiken kan meandring av åfåran ske vilket medför positiva effekter även för fisken. Med ett tvåstegsdike får man en nivå med vegetation som vid översvämningar håller vattnet och minskar erosion. Nivån med vegetation får idag inte kallas skyddszon, det diskuteras dock att det ska finnas med i det nya landsbygdsprogrammet. Det har i tidigare fall krävts vattendomar Mark- och miljödomstolen för att få gräva om profilerna i befintliga dikesföretag för att skapa tvåstegsdiken. Att ompröva vattendomar tar ofta lång tid och kostar en del pengar. Enligt Thomas Nydén så kan det räcka att bara ansöka om vattenverksamhet hos Länsstyrelsen om då inte diket tillhör ett dikningsföretag, det har gjorts i Emån. Det föreslogs att tvåstegsdiken skulle kunna anläggas i biflödena. - Undvik branta kanter på diken. Dikenas profiler bör ses över av respektive markägare för att se att de stämmer överens med den ursprungliga profilen. Genom att hålla dikeskanterna mer flacka får man mer vegetation och den vegetationen hindrar erosion. Dessa kanter kan med fördel klippas för att minska behovet av rensning av diket. - Utplantering av träd för att hålla dikeskanter. Utplantering av träd längs vattendrag gynnar den biologiska mångfalden och träden med sina rötter kan hjälpa till att hålla dikeskanterna och därmed minska erosionen. Om man planterar träden på endast en sida gör det att rensningen av vattendraget går lättare. Länsstyrelsen ger ersättning vid utplantering av al. Men om träd är utplanterade kan inte det området klassas som en skyddszon enligt jordbruksverket. I området finns det skyddszoner men det är inte funktionella kantzoner med träd och buskar. - Miljö och hälsoskyddskontorets kartprogram. Ellinor berättar att Miljö och hälsoskyddskontoret har tagit fram ett kartprogram där man kan se vilken jordart som finns i området och därmed se var det är risk för yterosion på åkermark. Med detta verktyg kan man då också se var det är lämpligt att placera funktionella kantzoner. Ellinor tar på sig att se över om det finns några lämpliga placeringar av funktionella kantzoner i Marielundsbäcken. - Åtgärden strukturkalkning 4
5 Åtgärden strukturkalkning, som används för att binda upp fosfor i marken, anses vara bra i lera men marken måste vara bra dränerad. Det är ännu osäkert om det är möjligt att söka bidrag för denna åtgärd och vad man kan söka. Diskussion - Ingrid Lönn, Suseåns vattenråd. Frågor som dyker upp är hur mycket jobb det krävs med åtgärderna, hur stora kostnader det kan bli och hur stor ytavrinning är det i området? Fler vattenprover efterfrågas för att få ett tydligare/statistiskt pålitligare resultat. Länsstyrelsen kan inte bistå med den kostnaden. Högskolan i Halmstad har sagt att de under ett examensarbete kan bistå med vattenproverna för en reseersättning vid provtagningstillfällen. Suseåns vattenråd har svårt att bistå med pengar till det. Länsstyrelsen har sagt att de kan stå för resekostnaderna. Sven-Olov undersöker möjligheterna med att högskolan sköter provtagningen. Det föreslås att John Strand kan komma ut och se var det är lämpligt med ett våtmarksprojekt. Tullstorpsån är ett bra exempel när det gäller våtmarker, för mer information om det gå till För att göra det tydligt vad åtgärder som meandring och kantzoner innebär och vad de ger för effekt så föreslås det att man besöker ett gott exempel som Smedjeån där John Strand från Hushållningssällskapet varit ansvarig för ett projekt. Meandring skulle kunna få ner hastigheten på flödet och en kombination med meandring och tvåstegsdike skulle kunna var intressant om möjligt. LOVA kanske kan vara aktuellt att söka då. Sven-Olov undersöker möjligheterna med ett besök vid Smedjeån eller ett annat gott exempel. Alla närvarande tycker också att det skulle vara intressant med provfiske upp längs Marielundsbäcken för att få en bild av fiskbeståndet i vattendraget. Thomas Nydén har licens för att provfiska och kan tänka sig att göra det under en helg i september månad. Men för att få provfiska krävs först ett tillstånd från Länsstyrelsen i Halland med Peter Norell som kontaktperson. Sven-Olov håller kontakt med Thomas i denna fråga. 5
Referensgruppmöte med Suseåns Vattenråd på Kvibille Gästis
Referensgruppmöte med Suseåns Vattenråd 2013-01-28 på Kvibille Gästis Närvarande: Sven-Olov Johansson (ordf), Lennart Larsson, Agneta Åkerberg, Ingrid Lönn, Lars-Anders Måttgård, Lennart Bengtsson, Ingvor
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns
Läs merVad innebär vattendirektivet?
Vad innebär vattendirektivet? Hur står det till med vattenkvaliten i Marielundsbäcken i Suseåns avrinningsområde 2013-05-13 Jonas Svensson Samordnare för vattenförvaltningen i Hallands län Vattendirektivet
Läs merMarkavvattning för ett rikt odlingslandskap
Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Anuschka Heeb Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden
Läs merReferensgruppsmöte JordSkog
Referensgruppsmöte JordSkog 2013-06-04 Upplägg - Kort genomgång av vattenförvaltningen och vad som är på gång under 2013-2014 - Ekologisk status - Ekologisk status och åtgärdsunderlag i Köpingsån Johan
Läs merNaturanpassade åtgärder mot höga flöden: Att fördröja vattnets uppehållstid i landskapet. Anita Bergstedt Länsstyrelsen Västra Götaland
Naturanpassade åtgärder mot höga flöden: Att fördröja vattnets uppehållstid i landskapet. Anita Bergstedt Länsstyrelsen Västra Götaland Klimatförändringarna ökar risken för översvämningar och skred samt
Läs merÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA NÄRINGSLÄCKAGET FRÅN GRISBÄCKENS DELAVRINNINGSOMRÅDE TILL KALMAR SUND.
BILAGA 1 GRISBÄCKEN STEG 2 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA NÄRINGSLÄCKAGET FRÅN GRISBÄCKENS DELAVRINNINGSOMRÅDE TILL KALMAR SUND. Bilder från Grisbäckens avrinningsområde som togs vid vattendragsvandring ut med
Läs merVad är ett vattenråd?
Vad är ett vattenråd? Sammanslutning av aktörer och intressenter inom ett avrinningsområde som verkar för ett helhetsperspektiv på vattenfrågor. Kommunen Vattenrådets SYFTE Kunskapsspridare - skapa medvetenhet
Läs merAtt anlägga eller restaurera en våtmark
Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se
Läs merTypområden på jordbruksmark
INFORMATION FRÅN LÄNSSTYRELSEN I HALLANDS LÄN Typområden på jordbruksmark Redovisning av resultat från Hallands län 1997/98 Gullbrannabäcken Lars Stibe Typområden på jordbruksmark Redovisning av resultat
Läs merÅtgärdsplan för ökad återvinning av fosfor och kväve i Värmdö kommun
Åtgärdsplan för ökad återvinning av fosfor och kväve i Värmdö kommun Nr Åtgärd Ansvarig Samarbetspartners 1. Fosforföreningenfosfonater inkluderas i förbudet mot fosfor i tvättmedel och maskindiskmedel
Läs merVattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter
Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt
Läs merVid väg 19 Segesholmsån SE S Gaddaröd Julebodaån. Uppstr Maglehem ARV Julebodaån JU Biflöde vid Myrestad Verkaån
Konduktivitet (ms/m) Konduktiviteten är ett mått på mängden salter i vattnet, och är ett indirekt mått på förorening. Därför är det bra med en låg konduktivitet, det visar på ett rent vatten. Men en hög
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram
Läs mer4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Läs merFöreningsstämma vattenrådet 28 maj 2016
Föreningsstämma vattenrådet 28 maj 2016 5:1 Ordinarie Föreningsstämma Dagordning a) Godkännande av dagordningen. b) Upprättande av förteckning över närvarande röstberättigade medlemmar. c) Val av ordförande
Läs merÖversiktsplan Tullstorpsåprojektet Etapp 2
Översiktsplan Tullstorpsåprojektet Etapp 2 Jordberga - Stävesjö Tullstorpsån ekonomisk förening 2014-08-21 1 Översiktskarta Tullstorpsån Etapp 2, Jordberga Stävesjö, Trelleborgs kommun Avrinningsområde
Läs merHur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet
Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning
Läs merHöje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner.
Höje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner. Jonas Johansson Limnolog / Vattenrådssamordnare Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun Höje å avrinningsområde
Läs merProjektplan: åtgärder för att minska näringslackage
Handläggare Datum Renate Foks 2015-03-01 0480 450173 Projektplan: åtgärder för att minska näringslackage från Slakmöre dike Introduktion Norra Möre Vattenråd och Kalmar Norra Miljösektion (en sektion i
Läs merEn låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Läs merVad har vi gjort i Östergötlands pilotområde?
Vad har vi gjort i Östergötlands pilotområde? Pilotprojektet Greppa Fosforn SLU JTI Rådgivning & samarbeten (lantbrukare, SLU, SJV-vatten) inventering, provtagning, observation, dokumentation Barbro: Förbättrad
Läs merDisposition Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Kommande åtgärdsprogram för Vattendirektivet
Kommande åtgärdsprogram för Vattendirektivet Hur stort är åtgärdsbehovet? Siktdjup - status Disposition - Föreslagna åtgärder vem gör vad - Grundläggande och kompletterande åtgärder - Åtgärdsbehov fosfor
Läs merUppstr Maglehem ARV Julebodaån. Biflöde vid Myrestad Verkaån. Uppströms Brösarps ARV Verkaån. Biflöde från Eljaröds ARV Verkaån
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Läs merNedan finns en sammanställning över projektets kostnader fram t.o.m
217-3-31 Länsstyrelsen i Skåne Karin Olsson Miljöavdelningen Fiske- och vattenvårdsenheten 25 15 Malmö Slutredovisning för Vattendialog Borstbäcken Projektet har genomförts av Kävlingeåns vattenråd under
Läs merTrender för vattenkvaliteten i länets vattendrag
Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se
Läs merRecipientkontroll 2015 Vattenövervakning Snuskbäckar
Mellbyån Recipientkontroll 5 Vattenövervakning Snuskbäckar Sammanfattning Miljöskyddskontoret utför vattenprovtagning i av kommunens bäckar. Provtagningen sker på platser två gånger per år. Syftet med
Läs merVattenrådet gränsöverskridande samarbete med gemensamt mål. Anna Olsson Biolog Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun
Vattenrådet gränsöverskridande samarbete med gemensamt mål Anna Olsson Biolog Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun Ekologisk status Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Startade
Läs merHS Skaraborg rapport nr 1/12. Christina Marmolin
Fosforförluster i Örekilsälvens avrinningsområde Delprojekt 1. HS Skaraborg rapport nr 1/12 Christina Marmolin Fosforförluster i Örekilsälvens avrinningsområde. Delprojekt 1. Kvalitativ studie för att
Läs merDränering och växtnäring. Katarina Börling Jordbruksverket
Dränering och växtnäring Katarina Börling Jordbruksverket Dränering och växtnäring Vad händer vid dålig dränering? Denitrifikation och lustgas Vad händer då dräneringen förbättras? Kalkfilterdiken Underhåll
Läs merFörslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden
Förslag till Åtgärdsprogram 2016 2021 - innehåll, formuleringar och röda tråden Innehåll Kap 5 Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt Kap 6 Åtgärder per
Läs merSynoptisk vattenprovtagning i två Intensivtypområden -resultat av vattenanalyser
Katarina Kyllmar Synoptisk vattenprovtagning i två Intensivtypområden -resultat av vattenanalyser Synoptisk provpunkt V7 i typområde C6 (mars 27). Foto: Katarina Kyllmar Teknisk rapport 134 Uppsala 29
Läs merTillsynssamverkan Halland Teres Gustavsson, Utvecklare, Regional samverkan Malin Andersson, Miljöskyddsinspektör, Laholms kommun 2013-01-23
Tillsynssamverkan Halland Teres Gustavsson, Utvecklare, Regional samverkan Malin Andersson, Miljöskyddsinspektör, Laholms kommun 2013-01-23 Tillsynssamverkan Halland Samverkan mellan Hallands miljö- och
Läs merBerätta för lantbrukaren att deltagarna har ett gemensamt tillstånd med ett rättskraft som de är skyldiga att följa. De är dessutom enligt lag
1 Berätta för lantbrukaren att deltagarna har ett gemensamt tillstånd med ett rättskraft som de är skyldiga att följa. De är dessutom enligt lag skyldiga att ha en styrelse. Ge rådet till lantbrukaren
Läs merUndersökning av tillflöden till södra Östen genom samtidig vattenprovtagning
Undersökning av tillflöden till södra Östen genom samtidig vattenprovtagning 5/1 2017 Lisa Feuerbach-Wengel Lilla Böslid 146 305 96 Eldsberga Tel: 0739 991837 www.wetlands.se www.goodstream.se 1 (14) Omslag:
Läs merEnskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30
Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 21-12-3 Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se
Läs merGRISBÄCKEN steg 2. Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till!
GRISBÄCKEN steg 2 Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till! Inspirations källor under en längre tid Engagemang via ideella föreningar, gröna
Läs merChecklista till fältbesöket - rådgivning 14U
Sida 1(7) Checklista till fältbesöket - rådgivning 14U Denna checklista är främst tänkt som ett stöd under själva fältbesöket. Den är tänkt att användas i bedömningen av dikets status, utseende och problematik.
Läs merBävern. en landskapsarkitekt som gillar generationsboenden. Vattendagarna Göran Sjöberg Fakulteten för skogsvetenskap, SLU
Bävern en landskapsarkitekt som gillar generationsboenden Vattendagarna 2017 Göran Sjöberg Fakulteten för skogsvetenskap, SLU Water Management in Baltic Forests WAMBAF-projektets syfte är hantera problem
Läs merVattenvårdsarbete i Kävlingeån - 20 år av lokal samverkan. Anna Olsson Biolog Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun
Vattenvårdsarbete i Kävlingeån - 20 år av lokal samverkan Anna Olsson Biolog Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun Kävlingeåns avrinningsområde Fakta Kävlingeån 1200 km
Läs merRecipientkontroll 2013 Vattenövervakning Snuskbäckar
Loobäcken Recipientkontroll Vattenövervakning Snuskbäckar Sammanfattning Miljöskyddskontoret utför vattenprovtagning i av kommunens bäckar. Provtagningen sker på platser två gånger per år. Syftet med provtagningen
Läs merTandlaåprojektet kompetensutveckling för förbättrad vattenkvalitet. Slutrapport från studiecirklar
Tandlaåprojektet kompetensutveckling för förbättrad vattenkvalitet Slutrapport från studiecirklar Juni 2010 Du som får den här rapporten äger eller brukar jordbruksmark i Tandlaåns avrinningsområde. Du
Läs merRapportering av 2013 års verksamhet för
Rapportering av 2013 års verksamhet för Suseåns vattenråd Alla vattenråd med en överenskommelse med vattenmyndigheten för Västerhavet får ett årligt ekonomiskt bidrag för att stödja vattenrådets arbete
Läs merTemperatur ( C) Österlenåar - temperatur 22,0 C 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Läs merPilotptojektet Greppa Fosforn
Pilotptojektet Greppa Fosforn Identifiering av riskområden och förslag till åtgärder utveckling av metod för självvärdering på gården Katarina Kyllmar, Stefan Andersson, Lovisa Stjernman Forsberg and Barbro
Läs merSammanställning av mätdata, status och utveckling
Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10
Läs merPROJEKT - MAGASINERING OCH FÖRDRÖJNING - ETT HELTERSGREPP 29/9 2014
PROJEKT - MAGASINERING OCH FÖRDRÖJNING - ETT HELTERSGREPP 29/9 2014 LOVA PROJEKTET MAGASINERA FÖRDRÖJA ETT HELHETSGREPP Samverkan Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljö, Plan och Tekniska gata /park och kommunledningskontoret.
Läs merDränering och växtnäringsförluster
Sida 1(6) Dränering och växtnäringsförluster Material framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2012 Risker med en dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn upptorkning,
Läs merLBP, LOVA & våtmarks-lona: Lägesrapport. Anna Walient Fiske- och restaureringsenheten
LBP, LOVA & våtmarks-lona: Lägesrapport Anna Walient Fiske- och restaureringsenheten LBP ny behovsanpassad fördelning av Skånes budget 19 Mkr - Våtmark för biologisk mångfald 34 Mkr - Våtmark för näringsrening
Läs mer3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald
Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra
Läs merProvtagningar i Igelbäcken 2006
Provtagningar i Igelbäcken 6 Christer Lännergren/LU Stockholm Vatten Telefon 8 5 5 christer.lannergren@stockholmvatten.se 7-5-7 Provtagningar i Igelbäcken 6 Igelbäcken rinner från Säbysjön till Edsviken.
Läs merGreppa Näringen rådgivning -våtmarksmodul 14 A-
Greppa Näringen rådgivning -våtmarksmodul 14 A- av Peter Feuerbach, Hushållningssällskapet Halland, Lilla Böslid, 310 31 Eldsberga. 18 jan 2011 Tel 035 465 00 Fastighet A Mellby 1:22, B Mellby 23:1 Namn
Läs merMälarens vattenvårdsförbund. Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren
Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren Mälarövervakning sedan 1965 1965 1995: Nationella programmet för miljökvalitetsövervakning (PMK) 1998 bildades Mälarens vattenvårdsförbund
Läs merIsättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald
Isättrabäcken Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken- biotopvård för ökad biologisk mångfald Bakgrund Antalet rovfiskar minskar längst med kusten och påverkar ekologin i havet. När antalet
Läs merDränering och växtnäringsförluster
Sida 1(8) Dränering och växtnäringsförluster Framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2016 Risk för fosforförluster med dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn
Läs merETT MARKÄGAREDRIVEN PROJEKT. Katrine Möller Sörensen, projektledare
ETT MARKÄGAREDRIVEN PROJEKT Katrine Möller Sörensen, projektledare FÖRENINGEN Tullstorpsån Ekonomiska Förening 2009 Styrelsen, 7 markägare Vattenreglerings samfällighet Dikningsföretag Markägare inom
Läs merÅtgärder för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet
för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet En kunskapssammanställning Joakim Ahlgren joakim.ahlgren@slu.se Institutionen för Vatten och Miljö SLU Bakgrund 89000 mil diken i Sverige
Läs merInfomöten via LRF-lokalavdelningar
www.vattenkartan.se Infomöten via LRF-lokalavdelningar Finansierad via NV s våtmarksstrategi/havsmiljöpengar 2008, 2009 Vattendirektivet Greppa Näringen Våtmarker 64 åtgärder inom jordbruket för god vattenstatus
Läs mermelica Fiskhamnsgatan 10, GÖTEBORG Tel Fax Dammar vid Anten
melica Fiskhamnsgatan 10, 414 55 GÖTEBORG Tel 031-85 71 00 Fax 031-14 22 75 www.melica.se Dammar vid Anten Mindre fosfor till Anten Sedan lång tid har Anten fått mer fosfor än vad som är bra. Ett tag var
Läs merVattenvårdsprogram Kävlingeån. Slänter utmed Sularpsbäcken ska sås in
Vattenvårdsprogram Kävlingeån Slänter utmed Sularpsbäcken ska sås in Nya intresseanmälningar, projekt inom Etapp 2 Ågerup 2:82 m.fl. Sjöbo kommun Nr. 544, Navröd Återskapande av Våtmark för näringsreduktion,
Läs merUndersökningar i Bällstaån 2004 1
Undersökningar i Bällstaån 24 1 2 Undersökningar i Bällstaån 24 Undersökningar i Bällstaån 24 1 Christer Lännergren/VV 27/4 Stockholm Vatten 16 26 Stockholm Telefon 8 5221 2454 christer.lannergren@stockholmvatten.se
Läs merKävlingeåns huvudfåra. Jonas Johansson Limnolog/samordnare Kävlingeåns vattenråd
Kävlingeåns huvudfåra Jonas Johansson Limnolog/samordnare Kävlingeåns vattenråd Aktuellt i Kävlingeåns huvudfåra - Bakgrund - Vattenkraft - Miljöanpassning - Avverkning/strandskydd Kävlingeån Kävlingeån
Läs merSkogsbrukseffekter på. Stefan Anderson
Skogsbrukseffekter på vattendrag Stefan Anderson Skogsstyrelsen Flera skogsbruksåtgärder påverka marken och därmed d vattnet t Föryngringsavverkning GROT-uttag och stubbskörd Markberedning Skyddsdikning/Dikesrensning
Läs merHelhetsperspektiv Höje å administrativa och fysiska åtgärder för att nå god ekologisk status och uppsatta miljömål.
PROJEKTPLAN 2014-05-26 Helhetsperspektiv Höje å administrativa och fysiska åtgärder för att nå god ekologisk status och uppsatta miljömål. Inledning Höje å är ett av landets mest intressanta arvinningsområden.
Läs merPlatsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj
2017-01-17 Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj Johan Malgeryd Rådgivningsenheten söder, Linköping Utmaningen fosfor 0,4 15-20 2 000 kg/ha 90/10/1 eller 80/20/2 % 260 (290)
Läs merSammanställning av och dokumentation från Temadag Vombsjön
SAMMANSTÄLLNING Lund 2017-12-19 Sammanställning av och dokumentation från Temadag Vombsjön Plats, datum och arrangör Temadagen arrangerades av Kävlingeåns vattenråd och hölls 2017-11-29 på Bjärsjölagårds
Läs merKokbok till Översyn av dränering 14D
Sida 1(7) Kokbok till Översyn av dränering 14D KRAV: Lantbrukaren ska ha fått startbesök (1Aa). GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR: Vid rådgivningen ska eventuella täckdikningsplaner, plankartor och profilritningar
Läs merÅtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde
Datum: 2016-11-11 Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde Kungsbackaåns vattenråd EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Hemsida www.enviroplanning.se
Läs merSveriges bönder om fosforåtgärder: Resultat från en webbenkät med lantbrukare. Johan Malgeryd & Markus Hoffmann
Sveriges bönder om fosforåtgärder: Resultat från en webbenkät med 3 887 lantbrukare Johan Malgeryd & Markus Hoffmann 208-04-24 Kort om enkäten Webbenkät, skickades ut till alla lantbrukare med >20 ha åker
Läs merTIDANS VATTENFÖRBUND TIDANS VATTENRAD
TIDANS VATTENFÖRBUND TIDANS VATTENRAD Datum 2017-06-14 STYRELSEMÖTE PROTOKOLL Tid: Tisdagen 23 maj 2017, kl. 14:00 Plats: Sportfiskeklubben Tärnan, Tidaholm NÄRVARANDE Rune Skogsberg Lars-Ake Carlson Monica
Läs merVattenkemisk undersökning av Hargsån Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma Norrtälje
Vattenkemisk undersökning av Hargsån 2003-2004 Ulf Lindqvist Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Provpunkt 3 Provpunkt 4 Provpunkt bro Provpunkt 2 Provpunkt 1 Figur 1.
Läs merVattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på
Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta
Läs merVÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE. Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen
VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen 8.12.2011 Utmärkt Gott Acceptabelt Försfarligt Dåligt VARFÖR VÅTMARKER? Ekologisk klassificering
Läs merVattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden
Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd
Läs merGÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN Ingående i rapport avseende 12 års vattendragskontroll April 13 - 2 - Säveån Bakgrund Säveån har ett avrinningsområde på ca 15 km 2 och ett normalt årsmedelflöde
Läs merSamverkan och Vattenråd i Västerhavets distrikt
Samverkan och Vattenråd i Västerhavets distrikt Katarina Vartia katarina.vartia@lansstyrelsen.se Johan Kling Varför samverkan? Århuskonventionen Direktiv 2000/60/EG Punkt 14 Punkt 46 Artikel 14 Bilaga
Läs merÅtgärdsplan. Nävraåns Snärjebäckens Åbyån Surrebäckens Törnebybäckens Avrinningsområden. Foto våtmark i Snärjebäcken
Åtgärdsplan Nävraåns Snärjebäckens Åbyån Surrebäckens Törnebybäckens Avrinningsområden 2012 Foto våtmark i Snärjebäcken Innehåll 1 Beskrivning av Nävraåns avrinningsområde... 2 2 Beskrivning av Snärjebäckens
Läs merVÅTMARKER I ESKILSTUNA
VÅTMARKER I ESKILSTUNA 2012-03-20 Våtmarksstråk mellan Eskilstuna och Torshälla Område 3, 4, 5 och 6 ligger i den gröna korridor som skiljer Eskilstuna och Torshälla åt. Område 3 ligger väster om Eskilstunaån,
Läs merGötarpsån: Hären - Töllstorpaån
Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen
Läs merPM KONTROLLPROGRAM SVÄRTTRÄSK 2.0 FÖRSLAG TILL KONTROLLPROGRAM YT- OCH GRUNDVATTEN
TILL Sveriges geologiska undersökning DATUM 2015-06-25 KOPIA FRÅN johan_hornsten@golder.se UPPDRAGSNUMMER 1451230460 FÖRSLAG TILL KONTROLLPROGRAM, SVÄRTTRÄSKGRUVAN 1.0 BAKGRUND Sveriges geologiska undersökning
Läs merTemperatur ( C) C Österlenåar - temperatur 20,0 17,0 14,0 11,0 8,0 5,0 2,0
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Östergötland
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Östergötland Rapport Rapport från arbetsgruppen för Jonsbergsån Bakgrund Vattenrådet för Nedre Motala Ström och Bråviken har beviljat 20000 kr till Lantbrukarnas Riksförbund i
Läs merVad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem?
Övergödning Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem? Enligt vattendirektivet: * Den biologi som påverkas av övergödning visar på God eller Hög status Fisk Alger Bottendjur
Läs merGrisbäckens avrinningsområde
EU-projektet Grisbäckens avrinningsområde Torsås kommun Bakgrund Vattnet har stor betydelse för den regionala utvecklingen. En säkrad tillgång på vatten av hög kvalitet stärker både industrin, jordbruket
Läs merFörslag på sju examensarbeten om Vänern
Nr. 2017/003 2017-01-24 Förslag på sju examensarbeten om Vänern Hur kan en blå bård skapas i Vänerns vikar utan betande djur? Vänerns vattenvårdsförbund kommer att ta fram en broschyr under 2017 om hur
Läs merVattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet
Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar Thomas Nydén Emåförbundet Vi berörs alla av vatten och god vattenkvalitet! Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning Administration
Läs merUnderhåll av dränering, hänsynsregler. Översyn av dränering
Underhåll av dränering, hänsynsregler Översyn av dränering Disposition i korta drag Introduktion Hur läser man täckdikningsplaner och plankartor Underhåll av dränering, Miljöbalken Typexempel på vattenproblem
Läs merAftermath vårflod, översvämning, erosion och fosforförluster. en fotoessä
Aftermath vårflod, översvämning, erosion och fosforförluster en fotoessä Faruk Djodjic, april 2013 I veckan (v. 17 2013) drabbades Uppland av kraftigt vårflod med påföljande översvämningar. Självklart
Läs merTest av tre nordiska fosforindex för förhållanden i svensk jordbruksmark
Test av tre nordiska fosforindex för förhållanden i svensk jordbruksmark Beskriva de tre fosforindexen (uppbyggnad, behov av indata.) Så långt möjligt tillämpa de tre olika indexen i två pilotområden.
Läs merBakgrundsinformation vattendirektivet
100 Gammalt mål hur påverkas lantbrukarna? 75 50 25 Nytt mål! Miljömålet BSAP VF Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt Martin Larsson martin.h.larsson@lansstyrelsen.se 0 2005 2010 2015
Läs merKlimatanpassning Hur kan vi förebygga problem?
Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem? Länsstyrelsens uppdrag Uppdrag Länsstyrelsen ska samordna arbetet på regional och lokal nivå med anpassningen till ett förändrat klimat. Övergripande mål
Läs merMarkersättning. => Svårare att komma fram med åtgärder p g a för låg markersättning =>Uppdrag att utreda frågan om nivån på markersättningen
Alltid betalats ut inom Kävlingeåprojektet Utgått ifrån värdet på marken mer än miljönyttan miljönyttan bedömts i samband med Länsstyrelsens beslut om stöd Alltid betalats ut inom Kävlingeåprojektet Utgått
Läs mer5 Stora. försök att minska övergödningen
5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.
Läs merSynpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan förnorra Östersjöns vattendistrikt, dr nr
REMISSYTTRANDE 2015-04-25 Till: vattenmyndigheten.vastmanland@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan förnorra Östersjöns vattendistrikt, dr
Läs merNossans regleringsföretag av år 1922
Nossans regleringsföretag av år 1922 REMISSYTTRANDE Dr nr.537-34925-2014 Till: vattenmyndigheten.vastragotaland@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan
Läs merRapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.
RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas
Läs merVattenvårdsprogram Kävlingeån
Vattenvårdsprogram Kävlingeån Styrelsemöte 1 december 2016 Etapp 1, 2012-2015 Slutrapport Slutförda och kvarstående arbete Slutrapport etapp 1 Åtgärder och utredningar Dammar och våtmarker Översilningsprojektet
Läs merSammanställning från workshop vid startmöte för WaterCoG den 20 december 2016 i Göteborg
Sammanställning från workshop vid startmöte för WaterCoG den 20 december 2016 i Göteborg Vi var 40 personer som medverkade vid startmötet från de tre piloterna Mölndalsåns, Himleåns och Ätrans vattenråd
Läs merBehov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF
Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Morfologiska förändringar Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 5.1.4 Rensning av vattendrag för upprätthållande
Läs merStrategiskt samtal: Vatten en resurs vi vill ha lagom av
Minnesanteckningar Strategiskt samtal: Vatten en resurs vi vill ha lagom av 4 september 2012 Välkomna Landshövding Kristina Alsér hälsade alla välkomna! Kristina poängterade att vatten är vårt viktigaste
Läs mer