Grisbäckens avrinningsområde

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Grisbäckens avrinningsområde"

Carl-Johan Hellström
för 8 år sedan
Visningar:

1 EU-projektet Grisbäckens avrinningsområde Torsås kommun

2 Bakgrund Vattnet har stor betydelse för den regionala utvecklingen. En säkrad tillgång på vatten av hög kvalitet stärker både industrin, jordbruket och turismen samt människors hälsa och välbefinnande. MOMENT är ett internationellt projekt som utgår ifrån att samla kunskap och expertis, förmedla kontakter och planera strategiskt. Detta för att medlemsregionerna tillsammans ska kunna utvinna så stor kraft som möjligt i de konkreta satsningar, t.ex. investeringar som ska göras i regionen. Därmed uppstår ett mervärde för de inblandade parterna. I projektet finns sju pilotområden i fyra länder; Polen - Bauda flod, Sverige - Snärjebäcken, Grisbäcken och Bräkneån, Litauen - Dane ån och Minija ån samt Ryssland Primoskaia ån. Projektet har utvecklats inom ERB ( Euroregion Baltic). ERB utgörs av en politisk plattform som sporrar utvecklingen på olika områden i sydöstra Östersjö-regionen. För ERB som helhet utgör övergödningen av grundvatten, ytvatten och kustvatten ett allvarligt problem. Gemensamma och samordnade åtgärder är nödvändiga för att minska belastningen och för att kunna uppfylla EU:s krav på vattenkvalitet. Beskrivningen av projektet Arbetet bedrivs i fem olika arbetspaket, var av Torsås medverkar i delarna 1-4. Del 5 handlar om dagvatten. Del 1. Projektledning Regionförbundet i Kalmar län står som projektledare, en tjänst på 100 % är tillsatt för arbetet. 1

3 Del 2. Kommunikation och kunskapsspridning För att skydda vårt gemensamma vatten ska vi arbete tillsammans i ett nätverk med regional och europeisk samverkan. Nätverket kommer också att vara ett forum för att påverka den allmän opinion genom olika aktiviteter. Del 3. Vattenråd 9DWWHQYnUGVDUEHWHW JHQRP YDWWHQUnG 6DPDUEHWH VNHU PHOODQ UHgionala och lokala organisationer. Denna del av projektet bygger på aktivt deltagande från olika intressegrupper som föreningar, boende, näringsidkare och experter på olika nivåer. Del 4. Minska miljöbelastningen ) U DWW nwhuvndsd YDWWHQGUDJHWV QDWXUOLJD Á GH RFK GlUPHG sänka vattnets hastighet ut till Östersjön krävs en långsiktig planering. Detta projekt fokuserar endast på en mindre del av ett vattendrag, den lägre delen av Grisbäcken och ca. 5 kilometer uppåt i systemet. Genom att inrikta åtgärderna på ett litet område får vi pilotkaraktären på projektet. Vanligtvis läggs åtgärderna ut över hela avrinningsområdet. Det är inte bara reducering av näringsämnen och kemikalier som är i fokus utan också försök till att förhöja livsmöjligheterna för växt- och djurliv. En kombination av åtgärder kommer att ske inom Grisbäckens avrinningsområde. Torsås kommun kommer utöver detta att hjälpa till med kostnaderna för byggande DY nwjlughu VRP 9nWPDUNHU skyddszoner intill vattendrag, meander och kvävefällor. Alla åtgärder som är gjorda ska vara tillgängliga för fältstudier och möjlighet att bygga upp Foto: Annika Persson Åberg på andra platser som en demonstrationsanläggning inom t.ex. ett informationscenter. Med ytterligare resurser skulle existerande ramar kunna utvidgas och inkluderar alla typer av vattenområden. 2

4 Avgränsning för projektet Projekttiden är från 1 september 2009 till 31 augusti Del 3 inom projektet är avgränsningen Torsås kommun och dess avrinnings-områden. Del 4 av projektet utförs inom Grisbäckens avrinningsområde. Området är geografiskt avgränsat till; utflödet och ca 5 km uppström längs jordbruksmark. Delaktighet i projektet I projektet arbetar ideella deltagare samt aktörer, som påverkar vattnet längs avrinningsområdet, dessa samlas för att arbeta fram en plan för att få till förbättringar i vattenmiljön - vattenråd. Samhällsbyggnadsförvaltningen kommer att ha ansvaret för projektledningen och utbyte av kunskap mellan de olika samarbetsparterna i projektet. Förvaltningen kommer att arbeta tätt tillsammans med lokala grupper, jordbrukare, Länsstyrelsen (rådgivning), LRF, Högskolan i Kalmar och Skogsstyrelsen och andra berörda organ inom avrinningsområdet. Vattenåtgärder inom Torsås kommun Den naturliga balansen i Östersjön har kommit ur fas då ett överskott av näringsämnen läcker ut till havet. Dessa näringsämnen har sitt ursprung från diffusa källor såsom jordbruksmark- och avloppsanläggningar. Tecken på denna övergödning är onormal algblomning och döda områden på sjöbotten. Om Östersjön hade varit opåverkad och haft en normal koncentration av näringsämnen skulle den visa på, klart vatten, naturlig syrenivå, ingen överdriven algblomning och naturlig fördelning av växter och djur. Målet är att minska inflödet av näringsämnen och kemikalier från diffusa källor, främst jordbruket. klart vatten, naturlig syrenivå, ingen överdriven algblomning och naturlig fördelning av växter och djur. Målet är att minska inflödet av näringsämnen och kemikalier från diffusa källor, främst jordbruket. 3

5 Skapandet av våtmarker med kvävefällor i anslutning till våtmarkerna leder till att den tillfångatagande fosforn och kvävet kan återföras till jordbruket. Genom att bilda meander, skyddszoner in till vattendragen och utveckla tekniska metoder i jordbruket längs bäcken kan mängden av näringsämne och kemikalier från diffusa källor minska. Detta leder till en förbättrad vattenstatus och ökad biologiska variationen längs med kusten och havet. Våtmark Huvudfunktionen i en våtmark är att reducera näringsämnen som mestadels kommer från jordbruken längs med vattendraget, men även bibehålla den biologiska variationen, reglera vattenbalansen, minska riskerna för översvämning och förbättra grundvattnet. Foto: Kerstin Ahlberg 4

6 Fosforfällor & Hästskovåtmarker tvingar rinnande vatten att stanna upp i en damm/våtmark, antingen genom att leda in delar av vattnet i en bassäng vid sidan av en bäck, eller att anlägga en damm direkt i ett dike. Det viktiga är att det ska kunna bildas områden med nästan stillastående vatten. När vattnet rinner mycket långsamt hinner partiklarna falla mot botten, sedimentera istället för att fortsätta med vattnet ut till havet. Vatten från åkerområden innehåller fosfor i både O VOLJ RFK IDVW IRUP +lvwvnrynwpdunhu NDQ J UDV L DQVOXWQLQJ WLOO GlU GUlQHULQJVU U IUnQ MRUGEUXNVPDUN P\QQDU L GLNHQ 'HQQD PLQLYnWPDUN lu FD [ PHWHU RFK lu KlVWVNRIRUPDG GHQ EURPVDU XSS Á GHW IUnQ GUlQHULQJVU UHW YLONHW OHGHU WLOO PLQVNDG erosion och minskad sedimenttransport till vattendraget. Kvävemur är en metod som renar dräneringsvatten från näringsämnen genom att YDWWQHW ÀOWUHUDV LJHQRP NYlYHPXUHQ LQQDQ GHW QnU YDWWHQGUDJHW (Q NYlYHPXU EHVWnU DY RUJDQLVNW PDWHULDO PHG K JW NROLQQHKnOO W H[ KDOP ÁLV HOOHU VnJVSnQ EODQGDW PHG jord. Materialet läggs i ett schakt som skär av dräneringsvattnets väg. Vattnet kommer Gn L NRQWDNW PHG VXEVWUDWHW VRP RPYDQGODU QLWUDW WLOO NYlYJDV G Y V GHQLWULÀNDWLRQ byhq YDWWQHWV IRVIRULQQHKnOO NDQ WLOO VWRU GHO WDV RP KDQG RP L PXUHQ 5HQLQJVUHVXOWDWHW lu EHURHQGH DY ÁHUD ROLND IDNWRUHU EO D GUlQHULQJVYDWWQHWV VDPPDQVlWWQLQJ RFK mängden vatten som leds genom muren. Skyddszoner och meandringar fångar upp fosfor längs vattendrag som annars skulle förloras genom ytavrinning eller erosion. Våra vattendrag har reducerats till kanaler för borttransport av UHJQYDWWHQ 'H KDU L RFK PHG GHWWD I UORUDW ÁHUD DY sina viktigaste kvaliteter såsom rening och försämudg EXIIULQJVI UPnJD YLG K JD Á GHQ 9LG DQOlJgande av skyddszoner eller meandring återger man vattendraget sin naturliga utseende vilket gynnar de naturliga reningsprocesserna och ökar den biologiska mångfalden. Vegetationen i skyddszonen PLQVNDU Á GHWV KDVWLJKHW RFK YDWWQHW KDU GlUPHG WLG DWW LQÀOWUHUD L PDUNHQ 3DUWLNHOEXQGHQ IRVIRU hålls kvar i sediment och omvandlas delvis till lösliga former som sedan kan tas upp av växterna. Foto: Annika Persson Åberg L PDUNHQ 3DUWLNHOEXQGHQ IRVIRU KnOOV NYDU L VHGLPHQW RFK RPvandlas delvis till lösliga former som sedan kan tas upp av växterna. 5

7 För att ta reda på vilka åtgärder som passar var, kommer markägarna att erbjudas vattendragsvandringar. Vandringen ska resultera i ett åtgärdspaket som erbjuds markägaren/ägarna. Målet är att genom dessa vandringar ytterligare minska läckaget av kväve och fosfor från jordbruket genom att markägare får kunskap om enkla, kostnadseffektiva åtgärder. Under vandringen kan även informeras om andra åtgärder som har betydelse för fisk och biologisk mångfald som t ex att utföra rensningar eller ta bort vandringshinder. Den nya tekniken Problemet med övergödning/eutrofiering är förhållandevis nytt, och kräver därför ny teknik och nya lösningar. Av den orsaken är tester av ny teknik och inom nya områden nödvändigt i ett utvecklingsarbete. Detta kan sedan leda till att nya vattenåtgärder utvecklas för att förbättra vattenstatusen. Information En av projektets viktigaste uppgift är att sprida kunskapen inom nätverket och till allmänheten. Information om ny teknik och kunskap om resurser, ska lätt kunna spridas inom gruppen. Nätverket inom projektet ska också kunna agera som en enhet som kan sätta press på rådande lagar och olika myndigheter som påverkar vattensituationen. Även allmänheten behöver informeras för att öka kunskapen och förståelsen bland dem. Internationellt Huvudsyftet av projektet är också att nå andra länder runt om Östersjön med liknande problem. Samarbetet ska utmynna i att lära sig ifrån varandra, spridning av goda exempel. För att förbättra statusen i Östersjön är ett nära internationellt samarbete nödvändigt för länderna längs Östersjön. Bilden intill visar vilka avrinnings-områden som ingår i MOMENT projektet. 6

8 Box 503, Torsås Telefon: , Fax: E-post: Hemsida: En trycksak producerad av Samhällsbyggnadsförvaltningen

Relevanta dokument

5 Stora. försök att minska övergödningen

5 Stora. försök att minska övergödningen 5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.