Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden
|
|
|
- Julia Ivarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden
2 Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd Fortsättningsstöd
3 - en guide i finansieringsdjungeln LONA (Lokal Naturvård) LOVA (Lokal Vattenvård) LBU (Landsbygdsprogrammet) Fiskevårdsbidrag Fiskeavgiftsmedel Europeiska fiskerifonden EU-projekt: - LIFE+ Natur - LIFE+ Biodiversitet - Interreg FINANSIERING? Projektidé Åtgärdsförslag??? Vattendirektivet Naturvårdsverket (NV) Havsmiljöanslaget - Biologisk mångfald; restaureringspengar Alternativa finansiärer: - Kulturmiljömedel -LEADER - Kommunerna - Markägarna - Exploatörer - Region Skåne - Skogsstyrelsen - Jägareförbundet -WWF -etc
4 - prognos 2010? - LONA (Lokal Naturvård) - LOVA (Lokal Vattenvård) LST, Skåne: > 40 MSEK (?) - LBU (Landsbygdsprogrammet) - Fiskevårdsbidrag - Fiskeavgiftsmedel LST, Skåne: < 2 MSEK - Europeiska fiskerifonden - Havsmiljöanslaget (utöver LOVA) NV, SE: ca MSEK (på land) - EU-projekt: NV/EU, SE: ca 100 MSEK - LIFE+ Natur
5 - Lokala Naturvårdssatsningen LONA Syfte: Naturvård, gärna med fokus på friluftsliv. Lokala initiativ och delaktighet eftersträvas Sökande: Kommuner (projekt kan drivas av ideella föreningar inkl VR) Stöd: 50% medfinansiering Exempel på åtgärder: - restaurering av områden, naturtyper och arter - information, folkbildning, vandringsleder Beslutande: Länsstyrelsen, Kontakt: Magnus Berglund Tillgängliga medel: Sverige: 50 MSEK, 2010(?)
6 - Lokal Vattenvård LOVA Syfte: Minska närsaltsbelastningen till havet samt bidra till miljövänlig fritidsbåtstrafik Sökande: Kommuner, ideella sammanslutningar och VR Stöd: högst 50%, medfinansiering. Ett eller flerårigt Exempel på åtgärder: - Anläggande av våtmarker, VA-planering, dagvattenhantering, musselodlingar, vasskörd, algskörd - Anläggande av mottagningstationer av toalettavfall och båtbottentvättar i hamnar. - Uppföljning och utvärdering Beslutande: Länsstyrelsen, kontakt: Gösta Regnéll Tillgängliga medel: Skåne 22 MSEK 2010
7 - Landsbygdsprogrammet, LBU våtmarker Syfte: Minska närsaltsbelastningen och gynna biologisk mångfald i odlingslandskapet. Även rekreation beaktas. Sökande: Offentliga myndigheter, enskilda och organisationer inkl VR Stöd: Idag max 90 %. Möjlighet till 100% för de högst prioriterade objekten 2010? Exempel på åtgärder: Anläggande, restaurering våtmarker och svämzoner. Vanligast är våtmarker med syfte att reducera närsalter. Beslutande: Länsstyrelsen, kontakt: Anna Wolfhagen och Jens Morin Tillgängliga medel: Skåne 14 MSEK 2009 (24 MSEK 2010?)
8 - Landsbygdsprogrammet (LBU) varianter 1) Miljöinvesteringar - Ersättning enligt faktiska kostnader Anläggning och restaurering av våtmarker Anläggning av fosforfällor (nytt 2010) Reglerad dränering (nytt 2010) 2) Miljöersättningar - Ersättning betalas ut årligen Minskat kväveläckage - odling av fånggröda och vårbearbetning Miljöskyddsåtgärder - minska riskerna med användning av växtskyddsmedel Skyddszoner - vall längs vattendrag, sjöar eller hav (3000 SEK/ha höjt 2010). Skötsel av våtmarker - vegetationshävd Skyddszon på erosionsbenägen mark (nytt 2010, 4000 SEK/ha)
9 - Restaurering av värdefulla vatten Syfte: Återskapa avrinningsområdens vattenhushållande funktion, bidra till ökad mångfald (livsmiljöer och arter) i värdefulla vattendrag. Sökande: Fiskevårdsorganisationer, kommun, markägare, konsult inkl VR Stöd: 100%, ett eller flerårigt Exempel på åtgärder: - Anlägga kantzoner, återställa flöden, fåror och bottnar, förberedelser, uppföljning och utvärdering. Beslutande: Länsstyrelsen/NV, kontakt: Pernilla Olsson Tillgängliga medel: Skåne ca 1,3 MSEK (?)
10 - Fiskevårdsbidrag Syfte: Fiskevårdsåtgärder för att gynna fisk och kräftor. Fokus: Områden där fisket är fritt, åtgärder som gynnar hotade arter (lax, mal och flodkräfta). Sökande: Offentlig myndighet och organisation inkl VR Stöd: Normalt 50% (undantagsfall 100%). Skall förbrukas under året Exempel på åtgärder: Fiskvägar, biotoprestaurering, återintroduktion av flodkräfta, utrivning av hinder. Beslutande: Länsstyrelsen, kontakt: Johan Wagnström Tillgängliga medel: Skåne 0,6 MSEK, möjlighet att få ytterligare medel från en nationell pott.
11 - Fiskeavgiftsmedel Syfte: Kompensera en skada på fisk på grund av exploatering av ett vattenområde. Åtgärderna är styrda via vattendom. Sökande: Offentliga myndigheter, enskilda och organisationer inkl VR Stöd: Upp till 100%. Ett eller flerårigt Exempel på åtgärder: Fiskvägar, biotoprestaurering, plantering, utrivning av hinder, skapa miniflöden i torrfåror, utsättning, etc. Beslutande: Länsstyrelsen, kontakt: Johan Wagnström. Tillgängliga medel: Skåne 4 MSEK (fördelade på 40 vattendomar i främst västra Skåne).
12 - LIFE+ (natur) Syfte: Långsiktiga och hållbara investeringar i N2000 område, - bevarande av hotade arter/livsmiljöer. Fokus: Havsmiljön, klimatförändringar, biologisk mångfald etc Sökande: Privata/offentliga EU-aktörer, resurskrävande ansökan och helst State-of-the-art-projekt Stöd: Årligen ca 100 MSEK för Sverige: > 20 MSEK per projekt (medfinansiering 50%), varaktighet fyra år. Skrivarmedel(NV) Exempel (2008): Restaurera värdefulla ädellövmiljöer på i Mälaren [40 MSEK] Klimatanpassad dagvattenhantering, Malmö [16 MSEK] Beslutande: Naturvårdsverket Veta mer: Ivan Olsson, Länsstyrelsen Skåne
13 Exempel Klingavälsån 4,4 MSEK LONA (Lokal Naturvård) LOVA (Lokal Vattenvård) 31% LBU (Landsbygdsprogrammet): 11% 10% Naturvårdsverket - Havsmiljöanslaget - Biologisk mångfald; restaureringspengar Fiskevårdsbidrag: Fiskeavgiftsmedel Europeiska fiskerifonden EU-projekt: - LIFE+ Natur - LIFE+ Biodiversitet - Interreg FINANSIERING???? Vattendirektivet Alternativa finansiärer: - Kulturmiljö: -LEADER - Kommunerna - Markägarna: 47% - Exploatörer - Region Skåne - Jägareförbundet -WWF 1% -Mfl
14 Exempel Öradekar Verkeån 1,5 MSEK LONA (Lokal Naturvård) LOVA (Lokal Vattenvård) LBU (Landsbygdsprogrammet): 65% Naturvårdsverket - Havsmiljöanslaget - Biologisk mångfald; restaureringspengar Fiskevårdsbidrag: 19% Fiskeavgiftsmedel Europeiska fiskerifonden EU-projekt: - LIFE+ Natur - LIFE+ Biodiversitet - Interreg FINANSIERING???? Vattendirektivet Alternativa finansiärer: - Kulturmiljö: 13% -LEADER - Kommunerna - Markägarna: 3% - Exploatörer - Region Skåne - Jägareförbundet -WWF -Mfl
15 Länkar till mer information 1) LONA (Lokal naturvård): -med-naturvard/detta-arnaturvard/lokala-naturvardssatsningen/ 2) LOVA (Lokal vattenvård): -med-naturvard/satsning-pahavsmiljo/lova---bidrag-for-havsmiljon-i-osterjon/ 3) LBU (Landsbygdsprogrammet): (föreskrifter saknas - behöver uppdateras) 4 6) Fiskevårdsbidrag, Fiskeavgiftsmedel och Europeiska fiskerifonden: 7) LIFE+ Nature: Naturvardsverket/Miljoprogrammet-Life-plus/
Något om LOVA, LONA och SÅP
Något om LOVA, LONA och SÅP Foto: PM Jönsson Många vattenåtgärder i Kalmar län! Anlagda våtmarker (LB+LOVA) Sanering Oskarshamns hamn Gamlebyviksprojekt (LOVA) Biogas av marint substrat Musselodlingar
måndag 10 oktober 16 Bidrag till vattenvård
Bidrag till vattenvård Behovet av åtgärder är stort Havs- och vattenmyndighetens åtgärdsanslag 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö. 750 miljoner kronor för år 2016 400 miljoner kronor fördelas till
Presentation av Länsstyrelsen Östergötland
Presentation av Länsstyrelsen Östergötland Stöd och bidrag exempel på finansieringsmöjligheter för vattenvårdande åtgärder Målet med denna sammanställning av bidrag är att underlätta för kommuner, vattenråd
Vad är ett vattenråd?
Vad är ett vattenråd? Sammanslutning av aktörer och intressenter inom ett avrinningsområde som verkar för ett helhetsperspektiv på vattenfrågor. Kommunen Vattenrådets SYFTE Kunskapsspridare - skapa medvetenhet
Stöd till fiskevården
Stöd till fiskevården NATIONELL FISKEVATTENÄGAREKONFERENS 22-23 november 2017 Ingemar Abrahamsson Stöd till fiskevården Stöd till åtgärder för fisket och fiskevården Fiskevårdsbidraget Bidrag till biologisk
Förändrade finansierings- och arbetsformer för vattenarbetet Rååns vattendragsförbund
Förändrade finansierings- och arbetsformer för vattenarbetet Rååns vattendragsförbund 2009-05-29 Gösta Regnéll Våtmarksstrateg Miljöavdelningen Varför våtmarkssnack? Erfarenhet finns av konkret arbete;
Stöd till vattenåtgärder och naturvård
Stöd till vattenåtgärder och naturvård Stöd på Länsstyrelsen o Landsbygdsprogrammet o LOVA o LONA o SÅP Landsbygdsprogrammet LBP o Förbättrad vattenkvalitet t.ex. restaurering av vattendrag, biotopvård,
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden
Prioritering 4 Återställa, bevara och förbättra ekosystem kopplade till jordbruket
Prioritering 4 Återställa, bevara och förbättra ekosystem kopplade till jordbruket Miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion, kompensationsstöd och miljöinvesteringar Linda Qvarnemark, Miljöersättningsenheten
Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet
Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet Workshop 18 oktober 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-10-30 1 Punkterna 10-15 Punkt 9 Verktygslåda
Landsbygdsprogrammet. Inga riktade stöd för kulturmiljöer i odlingslandskapet Inga riktade stöd för natur- och kultur vid/i åkermark
Landsbygdsprogrammet Flera förändringar för Ett rikt odlingslandskap Miljöersättningen för natur- och kulturmiljöer försvinner Utvald miljö försvinner Men vissa delar blir nationella Andra tas bort: Restaurering
Landsbygdsprogrammet
Landsbygdsprogrammet 2014-2020 1 Varför dessa stöd? Landsbygdsprogrammet 2014-2020 ska bidra till att nå målen i Europa 2020-strategin genom att främja: Miljö och klimat Jordbrukets konkurrenskraft inklusive
Våtmarksstrategi och fortsatt arbete
Våtmarksstrategi och fortsatt arbete HUT Skåne i Sjöbo 2007-09-18 Gösta Regnéll Miljöavdelningen, Vattensektionen De sju våtmarksfunktionerna uppskattat bred approach Vattenrening Retention av växthusgaser
Bidrag till åtgärder för en bättre vattenmiljö - sammanställning av finansieringsmöjligheter
Bidrag till åtgärder för en bättre vattenmiljö - sammanställning av finansieringsmöjligheter November 2011 Målet med denna sammanställning av bidrag är att underlätta för kommuner, vattenråd och andra
Övervakningskommittén för landsbygdsprogrammet Möte 10 november 2008
Övervakningskommittén för landsbygdsprogrammet 2007-2013 Möte 10 november 2008 Måluppfyllelse axel 1 (exkl. komp.utv.) I relation till målet för aktuell tidpunkt 160% 140% År 2007 2008, (okt) 120% 100%
Vilka stöd finns att söka?
För en levande, smart och hållbar landsbygd Vill du starta eller investera i ett företag på landsbygden? Vill du tillsammans med andra utveckla bygden där du bor? Då kan du söka företagsstöd och projektstöd
NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR
NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR Stockholm 14 mars 2019 Mikael Lindberg Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-03-25 1 Bakgrund och motiv till områdesskydd Internationella konventioner
Axel 1. Måluppfyllelse och budgetutnyttjande 2008 i relation till mål och budget för programperioden
Axel 1 Måluppfyllelse och budgetutnyttjande 2008 i relation till mål och budget för programperioden 5 45% 4 35% Måluppfyllelse 2007 Måluppfyllelse 2008 Måluppfyllelse ackumulerat 3 25% Målvärde 2008 28,6%
SJVFS 2014:37. Bilaga 1
Bilaga 1 Blanketter för ansökan om gårdsstöd, stöd för kvalitetscertifiering, kompensationsbidrag, nationellt stöd, stöd till mervärden i jordbruket, tilldelning ur den nationella reserven, överföring
Vattenvårdsarbete i Kävlingeån - 20 år av lokal samverkan. Anna Olsson Biolog Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun
Vattenvårdsarbete i Kävlingeån - 20 år av lokal samverkan Anna Olsson Biolog Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun Kävlingeåns avrinningsområde Fakta Kävlingeån 1200 km
Att anlägga eller restaurera en våtmark
Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se
Förankrad vattenvårdsplan hos lantbrukare Söderåkra 2012-06-01. Rune Hallgren LRF
Förankrad vattenvårdsplan hos lantbrukare Söderåkra 2012-06-01 Rune Hallgren LRF Vattenförvaltning Lära gemensamt för att förvalta gemensamt Vattenförvaltning betyder att förankrade program och planer
Förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt. Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet
Förvaltningsplan 2016-2021 för Västerhavets vattendistrikt Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet Varför vattenförvaltning? Förebygga Åtgärda Planera För ett långsiktigt hållbart nyttjande
Höje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner.
Höje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner. Jonas Johansson Limnolog / Vattenrådssamordnare Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun Höje å avrinningsområde
Regeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag. Erik Törnblom
Regeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag Erik Törnblom erik.tornblom@havochvatten.se Regeringsuppdraget 2017 Havs- och vattenmyndigheten ska i samarbete med Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen
Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige
Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen
DATA FRÅN ÖVERVAKNING Miljöövervakning Effektuppföljning Recipientkontroll Miljökonsekvensbeskrivningar Egenkontroll Inventeringar Verifieringar mm
DATA FRÅN ÖVERVAKNING Miljöövervakning Effektuppföljning Recipientkontroll Miljökonsekvensbeskrivningar Egenkontroll Inventeringar Verifieringar mm Incitament för utveckling av övervakning Åtgärdsområdesplaner
AKTUELLT PÅ NATURVÅRDSVERKET Claes Svedlindh Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
AKTUELLT PÅ NATURVÅRDSVERKET Claes Svedlindh 2018-11-20 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-11-23 1 Kartlägga och föreslå insatser för pollinering Regeringsuppdrag 2018 Naturvårdsverket
Föreslagna förändringar i Axel 2
Föreslagna förändringar i Axel 2 Helene Holstein Enheten för landsbygdens tillväxt helene.holstein@agriculture.ministry.se Sammanfattning: Tre större ändringar med anledning av: moduleringsmedlen överföring
PROJEKT ROSLAGSHAGAR och miljömålen för odlingslandskapet
PROJEKT ROSLAGSHAGAR och miljömålen för odlingslandskapet Maria Hoflin, Upplandsstiftelsen Tommy Lennartsson, Upplandsstiftelsen, Centrum för Biologisk Mångfald Avgörande för miljömål i odlingslandskapet:
LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt
LOVA-bidraget Lokala vattenvårdsprojekt Det är inte längre så lätt att fånga en stor torsk eller en fin ål. Bottnarna dör, vikar växer igen och giftiga algblomningar är något vi fått vänja oss vid. Våra
Hinder vid våtmarksrestaureringar hur kommer man vidare?
Hinder vid våtmarksrestaureringar hur kommer man vidare? Nils.ljunggren@sportfiskarna.se chef region Mitt Fokus under vattenytan Ideell naturvårds- och intresseorganisation, bildades 1919. 60 000 medlemmar,
5 Stora. försök att minska övergödningen
5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.
Bidrag till särskilda åtgärdsprojekt från Havs- och vattenmiljöanslaget (1:12)
Bidrag till särskilda åtgärdsprojekt från Havs- och vattenmiljöanslaget (1:12) (SÅP) 15 sept 2015 HUT-nätverket Pernilla Olsson Miljöavdelningen, Fiske & Vattenvård Partnerskapsmedel 2016? Planering inför
Fosforförluster från åkermark vad har hänt och hur går vi vidare?
Fosforförluster från åkermark vad har hänt hur går vi vidare? Hur är anslutningen till stöd i landsbygdsprogrammet? Emma Svensson, EU-programenheten, Jordbruksverket 24 april 2018 Åtgärder med koppling
Landsbygdsprogrammet för skogens alla värden
-Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Skogens Mångfald och Ädellöv idag - Förslag Nya stöd 2014-2020 Landsbygdsprogrammet för skogens alla värden Sånga-Säby 10-11 nov. 2010 Stöd för att bevara och utveckla skogens
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Skånskt fiske. Johan Wagnström Fiske- och vattenvårdsenheten HUT Skåne-mötet 2009-02-10
Skånskt fiske Johan Wagnström Fiske- och vattenvårdsenheten HUT Skåne-mötet 2009-02-10 Skånskt fiske - det - det mesta av av det bästa Länsstyrelsen arbetar för livskraftiga fiskbestånd, ett långsiktigt
Landsbygdsprogrammet 2014-2020
Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Smart och hållbar ekonomi för alla Alla EU-stöd i Sverige ska bidra till smart och hållbar tillväxt för alla, det är det övergripande målet i den långsiktiga strategin Europa
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är
Utlysning av skrivarstöd för ansökan till EU:s miljöfond LIFE inför år 2018
1(5) SWE DI S H E NVIR O NM E NTA L P RO TE CTI O N A GE N CY Olsson, Josefin Tel: 010-698 1381 Josefin.olsson @naturvardsverket.se Datum 2017-12-13 Ärendenr: NV-08134-17 Enligt sändlista Utlysning av
Landsbygdsutveckling i ett regionalt perspektiv. Kajsa Berggren, chef vid Landsbygdsenheten Länsstyrelsen Västerbotten
Landsbygdsutveckling i ett regionalt perspektiv Kajsa Berggren, chef vid Landsbygdsenheten Länsstyrelsen Västerbotten Har vi en vision för landsbygden? Vad är en attraktiv och god Natur och miljö Trygghet
Temagruppernas ansvarsområde
Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en
Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov
Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov Stina Olofsson, projektledare för Greppa Näringen, Jordbruksverkets växtnäringsenhet Vattendagarna, Bollnäs 2009-12-08 Miljöstöd i lantbruket nya krav och
Miljöersättning för våtmarker
Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(22) Texten är från 2010-03-12 Artikelnummer JS6001 Version 2 Miljöersättning
Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF
TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser
Våtmarker och dammar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet
Våtmarker och dammar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Uppgifterna gäller stöd inom landsbygdsprogrammet fram till och med den 2 oktober 2018 Uppföljningen är gjord av Sara Grigoryan Sammanfattning
I den här tabellen kan du se hur mycket pengar du kan få för följande ersättningar
I den här tabellen kan du se hur mycket pengar du kan få för följande ersättningar Sid 1 kompensationsbidrag, sid 2-11 miljöersättningar, sid 12-19 regionala prioriterade ersättningar, sid 19 ersättning
Vad gör Länsstyrelsen?
Vad gör Länsstyrelsen? inom kust och hav Vattenförvaltningen 2015 Samråd: 1 november - 30 april VM och Lst bearbetar inkomna synpunkter. I VISS senast 30/8 2015 Komplettering av åtgärdsunderlag senast
Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?
2012-09-17 1 Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag? Björn Risinger Vattenorganisationernas riksmöte 17 sept 2012 2012-09-17 2 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten
Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2
Åtgärder som gynnar biologisk mångfald Temagrupp 2 Foton: J. Dänhardt Juliana Dänhardt, Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet Presentation av utvärderingsrapport II: Åtgärder för bättre
Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för
1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:
Den pedagogiska nöten "ingen övergödning": att motivera fortsatta åtgärder när effekter är långsamma och otydliga
Den pedagogiska nöten "ingen övergödning": att motivera fortsatta åtgärder när effekter är långsamma och otydliga Jonas Johansson Limnolog / Vattenrådssamordnare Höje å och Kävlingeåns vattenråd Tekniska
Landsbygdsprogrammet
Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Består av stöd och ersättningar som är till för att utveckla landsbygden Programmet ska ge: lönsamma och livskraftiga företag aktiva bönder som ger oss öppna marker med betande
Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd - Ett långsiktigt arbete för framgång och stort engagemang.
Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd - Ett långsiktigt arbete för framgång och stort engagemang. Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd Kansliet består av: Christel Strömsholm Trulsson, Projektledare/Sekreterare
Skydd och restaurering enligt miljömålet Levande sjöar och vattendrag
Skydd och restaurering enligt miljömålet Levande sjöar och vattendrag Henrik Schreiber, Naturvårdsverket 2009-01-17 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Delmål 1 Senast år 2005 skall
Myndighetsanslag MEDDELANDE Naturvårdsverket Karin Klingspor 1(10) DNR /17. Växt- och miljöavdelningen
1(10) DNR 4.3.17-2066/17 MEDDELANDE Växt- och miljöavdelningen 2017-10-13 Naturvårdsverket Karin Klingspor Regeringsuppdrag avseende beräkning av hur stor del av Jordbruksverkets anslag som kan härledas
Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet
Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet Myndigheter med ansvar för biologisk mångfald Naturvårdsverket, övergripande ansvar Länsstyrelserna, 21 stycken Kommuner, 290 stycken Jordbruksverket,
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-05-08 1 Grön infrastruktur är nätverk av natur
Strandskydd. Två syften: - Att långsiktigt trygga allmänhetens tillgång till strandområden - Att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet
Strandskydd Två syften: - Att långsiktigt trygga allmänhetens tillgång till strandområden - Att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet Strandskydd Gäller - Samtliga stränder vid havet, insjöar
Världsnaturfonden WWF och vattendirektivet
Världsnaturfonden WWF och vattendirektivet Omslag: Text: Vattendirektivets logotyp Lennart Gladh och Lennart Henrikson January 2006 Världsnaturfonden WWF Världsnaturfonden WWF och Vattendirektivet Om vattendirektivet
Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA)
Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) Övergripande syfte LOVA-bidragen finansieras från den 1 juli 2011 ur havs- och vattenmiljöanslaget, tidigare havsmiljöanslaget, vars syfte är att
FÖRVALTARTRÄFF 2018 Med sikte på målen!
FÖRVALTARTRÄFF 2018 Med sikte på målen! 2 4 oktober, Höör, Skåne Maano Aunapuu Chef Områdesskyddsenheten Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-10-09 1 Nya naturreservat 2015 2016
Västerås stad- mot god vattenkvalitet
Västerås stad- mot god vattenkvalitet Vattenplanering för kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt 7 december 2017 Staffan Jansson, kommunalråd Västerås stad Susanna Hansen, vattensamordnare Västerås
Myllrande våtmarker och torvbruket
Myllrande våtmarker och torvbruket Vägar till ett hållbart torvbruk Konferens på KSLA 31 augusti 2011 2011-09-06 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Miljömålssystemet t Miljökvalitetsmål
Om att arbeta för ett rikt odlingslandskap med ett förändrat landsbygdsprogram
Om att arbeta för ett rikt odlingslandskap med ett förändrat landsbygdsprogram Missade att meddela att ni är varmt välkomna på Jordbruksverkets miljömålsseminarium den 10-11 november i Stockholm. Mer information
Restaurering av sjöar och vattendrag
Restaurering av sjöar och vattendrag Varför, var och hur restaurerar vi? Erik Årnfelt Erik.arnfelt@havochvatten.se Erik Årnfelt Hav och vatten +20 år på Länsstyrelsen Östergötland Hav sedan jan 2018 Biologisk
Kulturmiljöer i odlingslandskapet - hur når vi målen nu och bortom 2020?
Kulturmiljöer i odlingslandskapet - hur når vi målen nu och bortom 2020? Ett rikt odlingslandskap Biologiska värden och kulturmiljövärden i odlingslandskapet som uppkommit genom långvarig traditionsenlig
Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26
Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat
NATUR, VATTEN OCH VÅTMARKER
NATUR Tomelilla kommun rymmer många olika landskapstyper. Den sydöstra kommundelen präglas av det låglänta landskapet vid Österlenslätten. Kommunens mellersta del, vid det som kallas Södra mellanbygden,
ETT MARKÄGAREDRIVEN PROJEKT. Katrine Möller Sörensen, projektledare
ETT MARKÄGAREDRIVEN PROJEKT Katrine Möller Sörensen, projektledare FÖRENINGEN Tullstorpsån Ekonomiska Förening 2009 Styrelsen, 7 markägare Vattenreglerings samfällighet Dikningsföretag Markägare inom
Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014
Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 "Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden." 18 november 2014 HUT
Grön infrastruktur- Går det att planera natur?
Grön infrastruktur- Går det att planera natur? 2 Definition av begreppet Grön infrastruktur: Ett ekologiskt funktionellt nätverk av: Livsmiljöer; gammelskog, naturbetesmark, ädellövmiljöer, sandmiljöer,
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder; SFS 2009:772 Utkom från trycket den 30 juni 2009 utfärdad den 17 juni 2009. Regeringen
Bevara Sommens nedströmslekande öring
1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande
Anteckningar från Mistra EviEM:s möte med intressenter: fokus på behovet av utvärderingar om akvatisk miljö
Anteckningar från Mistra EviEM:s möte med intressenter: fokus på behovet av utvärderingar om akvatisk miljö, Göteborg torsdag den 10 oktober 2013, kl 13-16 Deltagare: Erika Axelsson Anna Ek Bengt Fjällborg
Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden
Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden Historik Nationella och internationella mål Skyddsformer Hur går arbetet och vad behöver förbättras? Erik Törnblom erik.tornblom@havochvatten.se Sjöar
Klimatanpassning för vattenråd pilotprojekt Gullspångsälven och Säveån
Klimatanpassning för vattenråd pilotprojekt Gullspångsälven och Säveån Vem är jag och varför är jag här? Vem Anna Georgieva Lagell Klimatanpassningssamordnare Västra Götalands län Varför Pilotprojekt 2018:
Bidrag att söka för att uppnå. miljömålen
Bidrag att söka för att uppnå miljömålen Uppdaterat februari 2015 Sida 1/14 Bidrag att söka för att uppnå miljömålen Det finns flera bidrag man kan söka för att få stöd till åtgärder för miljömålen. Här
Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun
Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 3. Åtgärdsplan Antaget av Kommunfullmäktige -05-14, 85 Ett av flera tänkbara ställen för kommunalt naturreservat är delar av Ellenö/ Sundsbroområdet, se punkt
ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund
Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Florsjön Östersjön Fördelning P Jordbruk Skogsbruk Övrigt Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 3 Lantbrukarnas Riksförbund Fosfor till
Hur ska vi förbättra våra vatten? Skellefteå 11 februari 2015
Hur ska vi förbättra våra vatten? Skellefteå 11 februari 2015 ÅTGÄRDSPROGRAM Beskriver vad som ska göras för att miljökvalitetsnormen ska följas visar på vad som behöver uppnås och definierar vem som är
Så skyddas Vramsån. Natura 2000-område Nationellt särskilt värdefullt fiskevatten WWF Miljömål Biosfärområde Kristianstads Vattenrike
Dämmet i Tollarp Vramsån Ett av kommunens mest värdefulla vattendrag. Sen 80-talet har kommunen jobbat med att bevara och utveckla de biologiska värdena i ån. En mycket rik fiskfauna tex finns grönling,
Naturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-834 Naturvårdsverkets föreskrifter om statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt NFS 004:19 Utkom från trycket den december 004 beslutade den 8 december
16 Natur- och kulturmiljövård
16 Natur- och kulturmiljövård Natur- och kulturmiljövård är i många fall nära förbundna med och beroende av varandra. Människans bruk av de nyttor som naturen förmedlar ska ske på ett sådant sätt att arters
Långsiktigt, systematiskt och effektivt. vattenvård i sydvästskånes jordbrukslandskap
Långsiktigt, systematiskt och effektivt vattenvård i sydvästskånes jordbrukslandskap Jonas Johansson Limnolog / Vattenrådssamordnare Höje å och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun
Framåt i miljömålsarbetet
Framåt i miljömålsarbetet Johan Wallander, Jordbruksverket Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt
Detta är Kattegatts kustvattenråd. Innehåll
Ver 1(5) Datum 2015-03-03 Detta är Kattegatts kustvattenråd Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Geografiskt område... 2 3. Kustvattenrådets syfte... 3 4. Organisation... 3 4.1 Deltagare i Kattegatts kustvattenråd...
LOVA. Statligt bidrag till lokala åtgärder för att förbättra havsmiljön. Lokala Vattenvårdsprojekt. Sofie Palmquist
LOVA Lokala Vattenvårdsprojekt Statligt bidrag till lokala åtgärder för att förbättra havsmiljön Sofie Palmquist Syfte med LOVA Förordning (2009:381) om statligt stöd till lokala vattenvårdsprojekt I första
Vattenplan Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006
Vattenplan 2013 2021 Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006 Målet är att diskutera mål, möjliga åtgärder och förslag till utformning av den reviderade planen. I Eskilstuna vill vi ha ett
Länsstyrelsens roll. Anna Åhr Evertson Samordnare vattenförvaltning Miljöanalysenheten 08-785 51 62 anna.ahr.evertson@lansstyrelsen.
Länsstyrelsens roll Anna Åhr Evertson Samordnare vattenförvaltning Miljöanalysenheten 08-785 51 62 anna.ahr.evertson@lansstyrelsen.se 070-531 51 62 Länsstyrelsens roll Statens förlängda arm Tillsynsinstans
Slutrapport, Lokala naturvårdssatsningen - LONA
Slutrapport, Lokala naturvårdssatsningen - LONA 2018-10-08 Projekt: Fiska med alla Län Västerands län Kommun Timrå Kommunens projektansvarige Kommunens projektansvarige Stefan Grundström Postadress xx
Vattenuttag för bevattning - miljöbalken, tillsyn och tillstånd
Vattenuttag för bevattning - miljöbalken, tillsyn och tillstånd Borgeby Fältdagar 2010-06-30 07-01 Varför vill vi vattna? Ekonomiska fördelar: - hög avkastning, även normalår - hög kvalitet - jämn skörd
Skydd av värdefulla natur- och kulturmiljöer
Skydd av värdefulla natur- och kulturmiljöer Skånes ansvarsmiljöer i bland annat ädellövskogar, våtmarker, sandmarker och sötvattensmiljöer ska säkerställas. Arbetet fokuseras på värdetrakter, som Länsstyrelsen
FRESHABIT Ett landsomfattande EU-projekt För förbättrandet av vattnens tillstånd och mångformighet
FRESHABIT 2016-2022 Ett landsomfattande EU-projekt För förbättrandet av vattnens tillstånd och mångformighet Freshabit samarbete för Svartåns bästa Varför är vi här? Föreningen Projektet Markägarna Framåt
PROJEKT - MAGASINERING OCH FÖRDRÖJNING - ETT HELTERSGREPP 29/9 2014
PROJEKT - MAGASINERING OCH FÖRDRÖJNING - ETT HELTERSGREPP 29/9 2014 LOVA PROJEKTET MAGASINERA FÖRDRÖJA ETT HELHETSGREPP Samverkan Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljö, Plan och Tekniska gata /park och kommunledningskontoret.
EUs strukturfonder. - Hur kan forskning bidra och 6llämpas? Hav och samhälle 2014. Fredrik Palm Landsbygdsanalysenheten. www.jordbruksverket.
EUs strukturfonder - Hur kan forskning bidra och 6llämpas? Hav och samhälle 2014 Fredrik Palm Landsbygdsanalysenheten EUs strukturfonder 2014-2020 Europeiska havs- och fiskerifonden, EHFF Europeiska jordbruksfonden
Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet
Ny jordbrukspolitik Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Gårdsstödet För vem? Aktiv brukare Tvingande negativlista (direktstödsförordningen) Ett minsta skötselkrav på jordbruksmark Småbrukare
Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1
Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Risingeri KSLA 30 nov 2011 2011-12-01 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se