Bidrag till åtgärder för en bättre vattenmiljö - sammanställning av finansieringsmöjligheter
|
|
- Ludvig Jakobsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bidrag till åtgärder för en bättre vattenmiljö - sammanställning av finansieringsmöjligheter November 2011 Målet med denna sammanställning av bidrag är att underlätta för kommuner, vattenråd och andra aktörer som vill arbeta aktivt med vattenvård och restaurering. Listan ska ge en övergripande introduktion kring de bidrag som finns att söka och var man hittar mer detaljerad information. På länsstyrelsen hjälper vi gärna till med diskussioner kring vilka bidrag som kan vara lämpliga att söka för just de åtgärder du planerar. Ibland kan flera bidrag kombineras. OBS! Den nya Havs- och vattenmyndigheten som inrättades i Göteborg i juli 2011 arbetar för att vissa av bidragen ska samordnas. Förändringar och förtydliganden sker löpande. Hör av dig till din länsstyrelse kring vad som gäller. Kom gärna med förslag på förbättringar av denna lista! Ansvarig för uppdatering: Anna Ek, anna.ek@ Havs- och vattenmiljöanslaget Syfte: Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för ett särskilt anslag som heter Åtgärder för havsoch vattenmiljö. Det ska användas för insatser för att förbättra, bevara och skydda våra hav, sjöar och vattendrag. Anslaget omfattar tidigare havsmiljöanslag men har vidgats till ett nytt anslag som även inbegriper finansiering av kalkning och vattenförvaltning samt fiskevårdsåtgärder. För 2012 har 740 miljoner kronor avsatts.. Sökande: Länsstyrelser, kommuner och ideella organisationer Återställning av vandringsvägar för fisk Förbättrad reglering vid vattenkraftverk Biotoprestaurering Informations- och utbildningsprojekt Länk till information på Havs- och vattenmyndighetens webbsida: 2. LOVA Lokala vattenvårdsprojekt (en del av havs- och vattenmiljöanslaget) Syfte: Minska närsaltsbelastningen till havet samt bidra till miljövänlig fritidsbåtstrafik. Sökande: Kommuner och ideella sammanslutningar. Stöd: Högst 50%. Medfinansiering krävs. Ett eller flerårigt. 1
2 Anläggande av våtmarker, VA-planering, dagvattenhantering, musselodlingar, vasskörd, algskörd Anläggande av mottagningsstationer av toalettavfall och båtbottentvättar i hamnar Uppföljning och utvärdering av utförda åtgärder Planeringsunderlag Kommuner och ideella sammanslutningar som vill söka LOVA-bidrag gör det hos länsstyrelsen i det län där projektet ska genomföras. Nästa ansökningstillfälle blir senast 30 november Länk till information på Havs- och vattenmyndighetens webbsida: Se även information på länsstyrelsens webbsida: (Sök på ordet LOVA) 3. Fiskevårdsmedel (numera en del av havs- och vattenmiljöanslaget) Syfte: Fiskevårdsbidrag kan lämnas till insatser för att bevara hotade fiskarter och stammar, biotopvård och annat främjande av den biologiska mångfalden. Sökande: Offentliga myndigheter och organisationer. Stöd: Normalt 50 % (undantagsfall 100%). Skall förbrukas under året. Utrivning och borttagande av artificiella vandringshinder, t.ex. dämmen och kulvertar Anläggandet av fiskvägar Återintroduktion av arter Biotopvård Ansökningar skall vara inne hos länsstyrelsen senast den 15 november för kommande års tilldelning. Länk till information på Havs- och vattenmyndighetens webbsida: Se även information på länsstyrelsens webbsida: (Sök på ordet fiskevårdsmedel) 4. Biologisk återställning efter kalkning (numera en del av havs- och vattenmiljöanslaget) Syfte: Bidraget kan gå till åtgärder i kalkade vatten eller åtgärder som ger stor effekt. Sökande: Länsstyrelser, kommuner och fiskeområdesföreningar. Stöd: Bidrag får lämnas med högst % av de kostnader som prövningsmyndigheten godkänner. Utrivning av vandringshinder Byggande av fiskvägar Biotopvård och återintroduktion av arter Länk till information på Havs- och vattenmyndighetens webbsida: Se även information på länsstyrelsens webbsida: 2
3 (Sök på ordet biologisk återställning) 5. LONA Lokala naturvårdsprojekt Syfte: Naturvård, friluftsliv. Sedan 2010 ökad fokus på åtgärder för att skydda naturen och göra den tillgänglig för människor. Ett annat viktigt fokus är åtgärder för att gynna biologisk mångfald. Lokala initiativ och delaktighet eftersträvas. Sökande: Kommunen ansöker om bidrag. Har du idéer om projekt bör du vända dig till din kommun så tidigt som möjligt för att få vägledning. Stöd: Bidrag uppgår normalt till högst 50 % av bidragsberättigat belopp. Kunskapsuppbyggnad (t.ex. kommunala naturvårdsprogram, inventeringar) Områdesskydd Nya skötselåtgärder av områden, naturtyper och arter Restaurering av områden Information, folkbildning eller annan kunskapsspridning Kommunen ansöker hos länsstyrelsen i det län projektet ska bedrivas. Sista ansökningsdatum är 31 mars om inget annat meddelas på Länsstyrelsens hemsida. Länk till information på Naturvårdsverkets webbsida: Se även information på länsstyrelsens webbsida: (Sök på ordet LONA) 6. Landsbygdsprogrammet (LBU) Landsbygdsprogrammet omfattar en mängd olika åtgärder som har som gemensamt syfte att skapa en hållbar landsbygdsutveckling dvs sysselsättning och god miljö. Inom landsbygdsprogrammet finns en mängd olika verktyg som förenklat kan delas in i investeringsstöd, projektstöd och kompetensutveckling. När det gäller övergödningsfrågor är fokus på lantbruket, bl.a. genom rådgivning. Dessutom ligger alla miljöersättningar som lantbrukare kan söka inom landsbygdsprogrammet. Syfte: Minska närsaltsbelastningen och gynna biologisk mångfald i odlingslandskapet. Även rekreation beaktas. Sökande: Till största del landsbygdsföretagare. Exempel på åtgärder: Ett antal miljöersättningar som lantbrukare kan söka (fånggröddor, skyddszoner). En åtgärd som ofta lyfts fram och där intressenter inom vattenråden kan vara viktiga aktörer är anläggning/restaurering av våtmarker. Dessa kan anläggas så att näringsrikt vatten från jordbruk och t. ex. kommunala verksamheter kan tas om hand. Ett antal markavvattningsföretag har fått stöd för att göra nya kostnadslängder för rensningskostnader. Länk till information på Jordbruksverkets webbsida: ndsbygdsprogrammet Se även information på länsstyrelsens webbsida: (Sök på Stöd och bidrag under fliken Lantbruk och landsbygd) 3
4 7. LEADER (en del av landsbygdsprogrammet) Syfte: Leader är en metod för landsbygdsutveckling. I Leader är det de som bor och verkar i området som driver utvecklingen. Leaderområden finns över hela Sveriges landsbygd. Sökande: Privatpersoner, föreningar, företag eller kommuner. Stöd kan sökas genom Leader för projekt som utvecklar landsbygden. Projekten ska rymmas inom något av landsbygdsprogrammets tre områden: Förbättra jord- och skogsbrukets konkurrenskraft Förbättra miljön och landskapet Förbättra livskvaliteten, bredda företagandet och främja utvecklingen av landsbygdens ekonomi Information om LEADER på Jordbruksverkets webbsida: 459c aa58a html Bilagt finns karta och kontaktpersoner för LEADER i Västra Götalands län. 8. Miljömålsprojekt Syfte: Medel kan sökas för att utveckla arbetet mot miljökvalitetsmålen (ingen övergödning, giftfri miljö, levande sjöar osv.) Projekten inriktas mot: - Uppföljning av åtgärder, kostnader och effekter - Stöd till bedömningar av måluppfyllelse och gapanalys - Framtagande av prognoser över utvecklingen Dessutom ska medlen användas för kommunikation, uppföljning och regional miljömålsuppfyllelse och utveckling av regionalt åtgärdsarbete. Sökande: Medlen är riktade till myndigheter, länsstyrelser, kommuner och är inte öppna för ett allmänt ansökningsförfarande. Exempel på beviljade projekt 2011: - Vattendragen vägar till hållbar utveckling av kultur- och naturmiljön - Effektbedömning av åtgärder i vatten - Strategier för vård av marina kulturmiljöer i Västsverige. - Biologisk mångfald i anlagda våtmarker Stöd: Kan utgöra 100 % finansiering. Miljömålsmedlen är uppdelade i olika ramposter. De som torde vara mest relevanta i detta fall är: - Rampost 3 som söks av kommuner, ca 2,5 Mkr - Rampost 5 som söks av Länsstyrelser, ca 2,5 Mkr - Rampost 5 innehåller ytterligare medel som varje enskild Länsstyrelse beslutar över (s.k. nycklade medel). Storleken på denna pott beror på hur stort länet är. Länsstyrelsen i Västra Götaland är störst med ca kr. Kontakta länets miljömålssamordnare på respektive Länsstyrelse eller Naturvårdsverket Lena Nerkegård (lena.nerkegard@naturvardsverket.se, ) 9. Fiskeavgiftsmedel Syfte: I samband med vattendom (eller för tillståndshavare i tillsynsärenden, se 11 kap 8 MB och 6 kap. 5 lag om särskilda bestämmelser om vattenverksamhet) kan s.k. fiskeavgiftsmedel ha avsatts på ett räntebärande konto som administreras av Fiskeriverket. I vattendomen eller föreläggandet anges vad pengarna får användas till och i vilket område medlen får nyttjas. Har du frågor kan du kontakta din länsstyrelse: 4
5 10. Bygdeavgiftsmedel Syfte: Bygdemedlen används för att förebygga eller minska skador till följd av vattenregleringen, för att ersätta skada, eller i övrigt till investeringar för ändamål som främjar näringsliv eller service i bygden eller annars är till nytta för denna. Sökande: Medel för investeringar kan sökas av kommuner och ideella föreningar med verksamhet längs vattendrag och sjöar. Bygdeavgiftsmedel utgörs av en årlig avgift som betalas av den som har tillstånd till vattenverksamhet. Bygdeavgiften betalas till länsstyrelsen. Har du frågor kan du kontakta din länsstyrelse: 11. NOKÅS Natur och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen (kantzoner) Syfte: Berika skogsmiljön av allmänt intresse såsom att spara kulturmiljöer eller bevara naturvärden. Sökande: Skogsägare eller den som ska utföra åtgärderna. Ta kontakt med din skogskonsulent på distriktet där du bor eller har din skog för att få hjälp med att göra en ansökan. Stöd: 70 % av godkänd kostnad. Bidrag kan lämnas till åtgärder som gynnar växter och djur samt äldre kulturmiljöer, men också till landskapsbild och friluftsliv. Återskapa skogliga våtmarker Skyddszoner utmed skogsvatten Länk till information på Skogsstyrelsens webbsida: Skogens mångfald Syfte: Stöd för att bevara och utveckla skogens natur- och kulturmiljövärden. Stödet ska kompensera för kostnader som skötsel av natur- och kulturvärden ger upphov till. Sökande: Skogsägare. Stöd: varierar beroende på åtgärd Återställa mindre vattendrag efter flottning Skapa död ved Täppa igen dike Ansökan skickas till Skogsstyrelsen. Länk till information på Skogsstyrelsens webbsida: Länsstyrelsernas arbete med biologisk mångfald, anslaget 1:3, anslagspost 2 Syfte: 1999 tog riksdagen beslut om ett antal miljökvalitetsmål, många av dem med anknytning till biologisk mångfald. Anslaget används till att uppnå dessa miljökvalitetsmål och avser alla typer av naturmiljöer. För vatten går medlen bl.a. till restaurering av vattendrag inom skyddade områden och Natura 2000-områden samt vatten med åtgärdsprogramarter (ÅGP-arter, t.ex. flodkräfta och 5
6 flodpärlmussla). De går även till skydd av limniska och marina miljöer samt till vattendirektivsarbete. ÅGP= Åtgärdsprogram hotade arter Sökande: Länsstyrelserna. Inköp av fallrättigheter Köp av vatten genom förändrade vattendomar Anläggande av fisktrappor Biotoprestaurering Igenläggning av diken Återutsättning av arter Skyddande av ekologiskt funktionella kantzoner Länk till ÅGP-arter på Naturvårdsverkets hemsida: Se även information på Länsstyrelsens webbsida: /Sv/djur-och-natur/hotade-vaxter-ochdjur/atgardsprogram/Pages/index.aspx?keyword=%c3%a5tg%c3%a4rdsprogram+hotade+arter Har du frågor kan du kontakta någon av de handläggare som arbetar med skydd och restaurering av vattenmiljöer i skyddade områden och för ÅGP-arter, t.ex. Lars-Olof Ramnelid (tel , skyddade områden) och Anna Stenström ( , ÅGP) 14. Europeiska Fiskerifonden Syfte: Pengarna ska bidra till en ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar fiskerinäring. Sökande: Stöd kan lämnas till investeringar i yrkesmässigt fiske, vattenbruket och beredningssektorn, men även till utbildningar och till olika projekt och investeringar av gemensamt intresse. I särskilda "fiskeområden" som Fiskeriverket utser kan stödmedel bland annat användas till satsningar på fisketurism och förbättringar av den lokala livsmiljön. Projektet får inte medföra vinst. Underlättande av passage förbi vandringshinder Restaurering och skydd av reproduktions- och uppväxtområden för fisk Byggande eller utplacering av fasta eller flyttbara anläggningar för att skydda akvatisk fauna och flora (detta avser främst konstgjorda rev) Skydd och förbättring av miljön inom ramen för Natura 2000-områden som direkt berör fiskeaktiviteter detta inkluderar utarbetande av förvaltningsprogram, infrastruktur, avskrivningar och utrustning för reservat, utbildning av anställda vid reservat samt relevanta studier Länk till information på Fiskeriverkets webbsida: Se även information på länsstyrelsens webbsida: (Sök på ordet Europeiska Fiskerifonden) 15. Naturskyddsföreningens miljöfond Syfte: Företag som levererar elenergi baserad på vattenkraft ska avsätta pengar i en egen miljöfond eller i en miljöfond som Naturskyddsföreningen disponerar. Varje år avsätter elbolag ett antal miljoner till Naturskyddsföreningens miljöfond som skall slussas vidare i olika miljöförbättrande projekt. Sökande: Företag och organisationer kan ansöka om stöd ur fonden för projekt som minskar vattenkraftens skadeverkningar eller projekt som gynnar den biologiska mångfalden i strömmande vatten. 6
7 Ansökan om stöd till olika projekt kan ske när som helst under året och Naturskyddsföreningens ambition är att dela ut projektstöd så snabbt som möjligt, under förutsättning att det finns pengar i fonden.det är viktigt att projekten bidrar till konkret miljönytta och leder till ökad biologisk mångfald. Rena informationsprojekt eller stöd till löpande verksamhet har svårt att få projektstöd. Länk till information på Naturskyddsföreningens webbsida: Västra Götalandsregionen Syfte: Västra Götalandsregionen stödjer insatser inom näringar som är beroende av en god vattenmiljö för sin utveckling och överlevnad. Exempel på områden för åtgärder är produkter från vatten, utveckling av besöksnäring, båtturism och naturturism vid vatten. Projektet ska vara av regiongemensamt intresse, det vill säga antingen ett projekt som bedrivs i hela eller stora delar av Västra Götaland, eller genomförs delregionalt men bedöms vara av intresse för andra delar av regionen. Projekt ska inte enbart ha en uppstädande effekt, som exempelvis sanering av förorenad mark eller restaurering av naturområden etc. Stöd: 50 % av godkänd kostnad. Mer information finns på EU:s Miljöprogram LIFE+ Syfte: Långsiktiga och hållbara investeringar i Natura 2000-områden bevarande av hotade arter/livsmiljöer. Bidra till att genomföra och utveckla EU:s miljöpolitik. Fokus: Konkreta åtgärder för naturvård och miljöskydd. Havsmiljön, klimatförändringar, biologisk mångfald etc. Sökande: Privata/offentliga EU-aktörer. Av administrativa skäl uppmuntrar EU-kommissionen stora projekt. De bör vara i storleksordningen 20 miljoner kronor Stöd:. > 20 MSEK per projekt (medfinansiering ofta 50%). Varaktighet 2-5 år. Ansökan skickas till Naturvårdsverket. Länk till information på Naturvårdsverkets webbsida: Interreg (EU projekt som innefattar samverkan över nationsgränsen samt är av viss strategiskkaraktär och ger mervärde för andra aktörer än de som ingår i projektet) A. Interreg: Sverige Norge programmet Syfte: Att utveckla en ekonomiskt och socialt hållbar och attraktiv gränsregion mellan Sverige och Norge. Exempel på åtgärder: - Utbildning, kunskapsspridning och attitydförändringar som understödjer ett hållbart ekologiskt utvecklingsarbete och stimulerar till attitydförändring och nya idéer som främjar miljöhänsyn. - Förbättrat nyttjande, förvaltning och utveckling av natur och kulturresurser. - Förbättrat samarbete för att minska negativa miljöeffekter. - Utveckling av teknik och metoder för optimal energiförsörjning. Stimulera utveckling av nya energikällor 7
8 och metoder för energiförsörjning - Främjande av användningen av miljöanpassade och energieffektiviseringsprocesser i näringsliv, transporter och byggnader. - Främja organiserad samverkan mellan energi- och miljöteknikföretag i regionen vad gäller processutveckling, informationsspridning, förstudier, pilotprojekt, gemensamma demonstrationsanläggningar avseende miljö- och energisystem, teknikutveckling och marknadsföring. Stöd: 50 % av godkänd kostnad. Sökande: Universitet, högskolor, föreningar, lokala utvecklingsgrupper, bransch- och intresseorganisationer, företag(ej snedvridning av konkurrensen), statliga myndigheter och andra offentliga organisationer inom programområdet (I Västra Götalands län utgör detta endast Fyrbodals området). Samverkan måste ske med part över nationsgränsen. Mer information finns på B. Interreg: Kattegatt Skagerak programmet Syfte: att programområdet skall bli ett attraktivt och konkurrenskraftigt område, som kännetecknas av samarbete och hållbar utveckling Exempel på åtgärder: - Miljö, energi och maritima frågor - Innovation, forskning och utveckling - Utbildning och kompetensutveckling - Utveckling av regionalt sjösäkerhetssamarbete - Gemensamma miljöplaner och/eller inventering av miljöstrategier - Gemensamma miljöutbildningar - Hälso och sjukvård, säkerhet och beredskap - Näringslivsutveckling och entreprenörskap - Infrastruktur och planläggning - Horisontellt mål: Minskad negativ miljöpåverkan på luft, klimat, mark och vatten Stöd: 50 % av godkänd kostnad. Sökande: Offentliga organisationer som kommuner, landsting och andra myndigheter, kyrkliga församlingar, statliga och kommunala bolag samt statliga affärsverk. Privata aktörer kan delta men deras ekonomiska insats motsvaras inte av EU-medel. Samverkan måste ske med minst en part över nationsgränsen. Mer information finns på Exempel på ett pågående projekt som heter Hav möter land C. Interreg: Östersjöprogrammet Syfte: att göra Östersjöregionen till en attraktiv plats att investera, arbeta och bo i. (Här inräknas västerhavet). Exempel på åtgärder: - Klimatfrågor: projekt som avser att förbättra samarbetet i östersjöregionen för att minska negativa miljöeffekter. Att finna lösningar som minskar utsläppen av koldioxid. - Maritima tillgångar: strategier, aktioner och investeringar för att stärka ett hållbart ekonomiskt utnyttjande av maritima tillgångar inklusive introduktion av bästa möjliga teknik och metoder inom vattenbruk, fiskuppfödning, offshore vindenergi, användandet av biomassa, exploateringen av undervattensturism 8
9 - Biologisk mångfald, naturarv: förbättrat nyttjande, förvaltning och utveckling av natur. Gemensam utveckling och förvaltning av naturområden. Insatser för hushållning med naturresurser - Riskförebyggande: strategier, verktyg och metoder för att minska miljörisker som skapats naturlig väg och av mänskliga aktiviteter. Utrustning på båtar, harmonisering av lagar, regelment. - Vatten och flodhantering: Förbättra kvalitén på vattentillgången. Tex. skötsel av våtmarker, sjöar, floder, mindre öar och andra marina ekosystem, vattenmanagement(för utmaningar skapade av klimatförändringar o ekonomiska aktiviteter)hållbar användning av marina resurser, integrerad utveckling av offshore och kust områden - Energiförsörjning: Energiteknologi, förnyelsebara energikällor, metoder för energiförsörjning, miljöanpassning och energieffektivisering - näringsliv, byggnader och transporter. Stöd: 75 % av godkänd kostnad. Sökande: Offentliga myndigheter på nationell, regional och lokal nivå, samt organisationer, institut och universitet kan delta som formella partners i projekt. Privata företag kan delta på egen bekostnad. För att genomföra ett projekt krävs att åtminstone tre organisationer från minst tre olika länder längs östersjön bildar ett partnerskap. Mer information finns på D. Interreg: Nordsjöprogrammet Syfte: Programmet syftar till att göra Nordsjöregionen till "en bättre plats att bo, arbeta och investera i". Exempel på åtgärder: - Hållbar utveckling av kustområdena och havsområden genom integrerad kustzonsplannering - Utveckla förebyggande åtgärder för att kunna hantera akuta och allvarliga föroreningar - Arbete med att minska riskerna vid klimatförändringar, riskförebyggande - Främja miljöansvarstagande energiproduktion, management av våtmarker, sjöar, floder, mindre öar och andra marina ekosystem - Maritime strategy directive and greenbook att utifrån dem skapa en gemensam rumslig marinplannering för Nordsjön - Miljöskyddande aktiviteter exp datainsamling. - Uppmuntra mångfalden bland förnyelsebara energialternativ genom att öka bredden av energiteknologin och carbon emission-reduction technology inom Norsjöregionen, Stöd: 50 % av godkänd kostnad. Sökande: Lokala, regionala och nationella myndigheter, ideella organisationer, forskningsinstitut, universitet, privata aktörer (under vissa förutsättningar som håller på att revideras) med flera kan delta. Partner från minst tre länder längs med nordsjön krävs för att ett projekt ska få delta i programmet, varav två från EU. Mer information finns på 9
10 E. Interreg: Interreg IVC Syfte: Programmet syftar till att stärka det regionala utvecklingsarbetet genom nätverkande och erfarenhetsutbyte. Det omfattar två huvudtyper av projekt: Regionala initiativ (identifiering/anpassning av Good practice ) och kapitalisering (spridning av Good practice ). Exempel på åtgärder: - Miljö och riskförebyggande åtgärder (strategier, planering, bevakning, medvetandegörande, utveckla verktyg) - energi och hållbar kollektivtrafik - biologisk mångfald, naturarv - avfallshantering - vatten- och flodhantering (tex.förvaltning, förbättra vattenrening, utveckla ett ekosystem baserat angreppssätt för hållbar förvaltning av havet och kustzoner) Stöd: Upp till 75 % av godkänd kostad Sökande: Offentliga organisationer på lokal, regional och nationell nivå och offentligt likvärdiga organisationer (icke-vinstdrivande). Privata företag kan medverka på egen bekostad. Partner från minst tre EU länder måste ingå i ett projekt, varav två medlemsländer Mer information finns på Kompensationsåtgärder Syfte: Kompensera för skada på naturmiljön vid tillstånds- eller dispensgivning enligt miljöbalken. Enligt första punkten 9 16 kap. MB får tillstånd eller dispens och upphävande av tillstånd eller dispens förenas med skyldighet att utföra eller bekosta särskilda åtgärder för att kompensera för det intrång i allmänna intressen som verksamheten medför. Beslut enligt 7 kap 7 MB får meddelas endast om intrånget i naturvärdet (i naturreservat) kompenseras i skälig utsträckning. Inom Natura 2000-område får tillstånd enligt 28a och 28b lämnas bland annat om åtgärder vidtas för att kompensera för förlorade miljövärden (3 pkt 29 7 kap.). Vidare får enligt 17:7 MB regeringen vid tillåtlighetsprövning besluta om särskilda villkor för att tillgodose allmänna intressen. Vid allvarlig miljöskada ska den som är ansvarig återställa miljön eller kompensera för förlorade miljövärden (10 kap. 5 MB). Det finns frihet att välja kompensationsåtgärder vilket gör att man kan återskapa samma naturvärden i närheten eller längre bort eller ersätta med andra miljöåtgärder i närheten eller längre bort. Man kan välja att den som får beslutet enligt miljöbalken ska själv utföra en praktisk åtgärd, att någon annan ska utföra en åtgärd och skicka faktura till den som får beslutet eller att ekonomiska medel ska ställas till för förfogande för viss myndighet eller fond etc. Planeringen av åtgärder kan ha inriktningen mot viss sorts objekt, typ av plats eller vara miljömålsorienterad. Exempel på åtgärder: Vid Bothniabanans byggande bildades en fond för att anlägga våtmarker, restaurera och skydda skogar mm. Vid beslut om dispens från biotopskydd har medel anslagits för bildande av naturreservat. Våtmarker har anlagts för att kompensera gödningseffekt av fiskodling. Länk till konferens om kompensationsåtgärder: 10
11 Bilaga 1 LEADER Leaderområden i Västra Götalands län Område Invånare Yta/km 2 Inv/km 2 1. Sjuhärad ,6 2. Terra et Mare ,5 3. Ranrike ,3 4. Dalsland och Årjäng ,0 5. N Skaraborg ,4 6. Ö Skaraborg ,0 7. V Skaraborg ,4 8. Göta älv ,2 9. Göteborgs insjörike ,2 Summa ,2 11
12 Kontaktuppgifter Leadergrupper i Västra Götaland Uppdaterad Leaderområde Namn E-post Telefon Adress Sjuhärad Annika Andersson, vl annika@leader-sjuharad.se Box Länghem Marie Oscarsson marie@leader-sjuharad.se Janåke Sjöquist, ordf j.sjoquist@telia.com Perstorpsvägen Kinna Göteborgs Insjörike Martin Dahl, vl martin.dahl@goteborgsinsjorike.se Partille kommun G:a Kronvägen Partille Lena Tillgren lena.tillgren@ goteborgsinsjorike.se Eva Carlsson, ordf eva.carlsson@partille.se Partille kommun G:a Kronvägen Partille Terra et Mare Ulrika Holmgren, vl ulrika.holmgren@terraetmare.se Fregatten Stenungsund Johanna Melkersson johanna.melkersson@terraetmare.se tjl Jennie Seimark, vik Jennie.seimark@terraetmare.se Arne Lernhag, ordf arne.lernhag@ockero.se Öckerö Kommun Öckerö Ranrike Norra Bohuslän Krister Olsson, VL krister.olsson@vgregion.se , Bengt Johansson bengt.johansson2@stromstad.se Lars Björneld, ordf bjorneld@telia.com Kustvägen Dingle Östersidan Fiskebäckskil Dalsland och Årjäng Göta Älv Kerstin Söderlund, vl leaderdalsland@gmail.com Storgatan Mellerud Helena Andréasson helena.andreasson@ konsult.lrf.se Per Jonsson, ordf per.jonsson@bengtsfors.se Bengtsfors kommun Box Bengtsfors Tomas Sundsmyr, vl thomas.sundsmyr@ale.se Annika Leander annika.leander@ale.se Jan Skog, ordf jan.skog@ale.se Ale kommun Alafors Ale kommun Alafors VÄND! 12
13 Västra Skaraborg Claes Fahlgren, vl Lena Tillgren g.se leadervastraskaraborg.se Storgatan Vara Bertil Jonsson, ordf bertil.jonsson@r.lrf.se Saleby, Kållegården Lidköping Östra Skaraborg Tuula Saarimäki, vl t.s@leaderostraskaraborg.se Box Hjo Maria Haglund m.h@leaderostraskaraborg.se Niclas Fällström, ordf nf@falkoping.nu Hornborga Svensgården Broddetorp Norra Skaraborg Maria Gustavsson, vl maria.gustavsson@hush.se Rune Skogsberg, ordf Rune.skogsberg@delta.telenordia.se vl = verksamhetsledare Naturbruksgymnasiet Sötåsen Töreboda Ullervad Kommunalgården Mariestad Länsstyrelsens personal som jobbar med Leader Namn E-post Telefon Adress Lennart Johansson lennart.b.johansson@ Länsstyrelsen, Box Borås Evelina Svaninger f-led evelina.svaninger@ Länsstyrelsen, Box Borås Ingrid Guldbrand ingrid.guldbrand@ Länsstyrelsen, Box Borås Madeleine Karlsson madeleine.karlsson@ Box Skara Ida Claesson f-led ida.claesson@ Box Skara Susanne Andersson susanne.b.andersson@ Länsstyrelsen, Box Borås Susanna Werner susanna.werner@ Länsstyrelsen, Box Borås 13
Presentation av Länsstyrelsen Östergötland
Presentation av Länsstyrelsen Östergötland Stöd och bidrag exempel på finansieringsmöjligheter för vattenvårdande åtgärder Målet med denna sammanställning av bidrag är att underlätta för kommuner, vattenråd
Läs merVattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden
Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd
Läs merStöd till fiskevården
Stöd till fiskevården NATIONELL FISKEVATTENÄGAREKONFERENS 22-23 november 2017 Ingemar Abrahamsson Stöd till fiskevården Stöd till åtgärder för fisket och fiskevården Fiskevårdsbidraget Bidrag till biologisk
Läs mermåndag 10 oktober 16 Bidrag till vattenvård
Bidrag till vattenvård Behovet av åtgärder är stort Havs- och vattenmyndighetens åtgärdsanslag 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö. 750 miljoner kronor för år 2016 400 miljoner kronor fördelas till
Läs merNågot om LOVA, LONA och SÅP
Något om LOVA, LONA och SÅP Foto: PM Jönsson Många vattenåtgärder i Kalmar län! Anlagda våtmarker (LB+LOVA) Sanering Oskarshamns hamn Gamlebyviksprojekt (LOVA) Biogas av marint substrat Musselodlingar
Läs merHur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?
2012-09-17 1 Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag? Björn Risinger Vattenorganisationernas riksmöte 17 sept 2012 2012-09-17 2 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Läs merUppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige
Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen
Läs merLandsbygdsprogrammet 2014-2020
Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Smart och hållbar ekonomi för alla Alla EU-stöd i Sverige ska bidra till smart och hållbar tillväxt för alla, det är det övergripande målet i den långsiktiga strategin Europa
Läs merEU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö
EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka
Läs merDATA FRÅN ÖVERVAKNING Miljöövervakning Effektuppföljning Recipientkontroll Miljökonsekvensbeskrivningar Egenkontroll Inventeringar Verifieringar mm
DATA FRÅN ÖVERVAKNING Miljöövervakning Effektuppföljning Recipientkontroll Miljökonsekvensbeskrivningar Egenkontroll Inventeringar Verifieringar mm Incitament för utveckling av övervakning Åtgärdsområdesplaner
Läs merSocialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?
Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan
Läs merHar du en idé som kan utveckla området där du bor och verkar?
2014-2020 Har du en idé som kan utveckla området där du bor och verkar? Då kan du söka stöd för att förverkliga den genom LEADER Längs Göta älv Ale Lilla Edet Trollhättan Vänersborg Norra Hisingen Angered
Läs merUtlysningstext socialt entreprenörskap 2015
Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland
Läs merDialog om framtida miljöersättningar, 9 september
1(5) UNDERLAG Dnr 49-5199/11 2011-08-22 Landsbygdsavdelningen E-post: nyttlandsbygdsprogram@jordbruksverket.se Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september Jordbruksverket och Skogsstyrelsen har fått
Läs merAnsökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för
1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:
Läs merVad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram?
Vad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram? Irene Bohman Nationell kalkhandläggarträff 2016-03-15 Maj PRÖVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAMMET Överlämnade åtgärdsprogrammet till regeringen för en eventuell
Läs merLOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt
LOVA-bidraget Lokala vattenvårdsprojekt Det är inte längre så lätt att fånga en stor torsk eller en fin ål. Bottnarna dör, vikar växer igen och giftiga algblomningar är något vi fått vänja oss vid. Våra
Läs merTemagruppernas ansvarsområde
Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en
Läs merHur ska vi förbättra våra vatten? Skellefteå 11 februari 2015
Hur ska vi förbättra våra vatten? Skellefteå 11 februari 2015 ÅTGÄRDSPROGRAM Beskriver vad som ska göras för att miljökvalitetsnormen ska följas visar på vad som behöver uppnås och definierar vem som är
Läs merMiljö- och klimatsatsningar i vårändringsbudgeten Fakta-PM
Promemoria 2019-04-08 Miljödepartementet Miljö- och klimatsatsningar i vårändringsbudgeten Fakta-PM Vi står tillsammans inför stora utmaningar. Genom investeringar i klimat och miljö rustar vi samhället
Läs merFörslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden
Förslag till Åtgärdsprogram 2016 2021 - innehåll, formuleringar och röda tråden Innehåll Kap 5 Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt Kap 6 Åtgärder per
Läs merProposition 2013/14:141 Miljödepartementet
En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi
Läs merVägledning om statligt stöd till lokala vattenvårdsprojekt
Vägledning om statligt stöd till lokala vattenvårdsprojekt Enligt förordning (2009:381) Havs- och vattenmyndighetens vägledning Vägledning om statligt stöd till lokala vattenvårdsprojekt Enligt förordning
Läs merVad är ett vattenråd?
Vad är ett vattenråd? Sammanslutning av aktörer och intressenter inom ett avrinningsområde som verkar för ett helhetsperspektiv på vattenfrågor. Kommunen Vattenrådets SYFTE Kunskapsspridare - skapa medvetenhet
Läs mer16 Ett rikt växt- och djurliv
16 Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner
Läs merLandsbygdsutveckling i ett regionalt perspektiv. Kajsa Berggren, chef vid Landsbygdsenheten Länsstyrelsen Västerbotten
Landsbygdsutveckling i ett regionalt perspektiv Kajsa Berggren, chef vid Landsbygdsenheten Länsstyrelsen Västerbotten Har vi en vision för landsbygden? Vad är en attraktiv och god Natur och miljö Trygghet
Läs merSkydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden
Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden Historik Nationella och internationella mål Skyddsformer Hur går arbetet och vad behöver förbättras? Erik Törnblom erik.tornblom@havochvatten.se Sjöar
Läs merFörstärkt arbete med vattenkraft och dammar. Anders Skarstedt
Förstärkt arbete med vattenkraft och dammar Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se Anslag 1:11 Villkor 13 25 000 000 kr ska användas till förstärkt arbete med vägledning, tillsyn, prövning och
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är
Läs merHållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14
Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...
Läs merLevande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1
Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Risingeri KSLA 30 nov 2011 2011-12-01 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se
Läs merLandsbygdsprogrammet
Landsbygdsprogrammet 2014-2020 1 Varför dessa stöd? Landsbygdsprogrammet 2014-2020 ska bidra till att nå målen i Europa 2020-strategin genom att främja: Miljö och klimat Jordbrukets konkurrenskraft inklusive
Läs mer20 Bilagor kort om programmen
BILAGOR KORT OM PROGRAMMEN KAPITEL 20 20 Bilagor kort om programmen 241 KAPITEL 20 BILAGOR KORT OM PROGRAMMEN Innehåll Bilaga 1 Kort om landsbygdsprogrammet 2014 2020... 243 Bilaga 2 Kort om havs- och
Läs merVilka stöd finns att söka?
För en levande, smart och hållbar landsbygd Vill du starta eller investera i ett företag på landsbygden? Vill du tillsammans med andra utveckla bygden där du bor? Då kan du söka företagsstöd och projektstöd
Läs merVG 2020 och EU:s strukturfondsprogram
VG 2020 och EU:s strukturfondsprogram Högskolan i Borås 7 mars 2017 Andreas Catoni EU:s Struktur-och investeringsfonder EU:s Struktur-och investeringsfonder Regionalfonden, ERUF Socialfonden, ESF (Sammanhållningsfond)
Läs merLevande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla
Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Kajsa Berggren 16 nov 2011 2011-11-08 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se 2011-11-08
Läs merFörankrad vattenvårdsplan hos lantbrukare Söderåkra 2012-06-01. Rune Hallgren LRF
Förankrad vattenvårdsplan hos lantbrukare Söderåkra 2012-06-01 Rune Hallgren LRF Vattenförvaltning Lära gemensamt för att förvalta gemensamt Vattenförvaltning betyder att förankrade program och planer
Läs merMed miljömålen i fokus
Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet
Läs merFörslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik
Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Strategi om en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Miljömålsberedningen har fått i uppdrag från regeringen att
Läs merEtt rikt växt- och djurliv i Skåne
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden
Läs merFördjupad utvärdering av miljömålen 2019
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige kan påverka den globala utvecklingen Förebild hantera våra nationella
Läs merMILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN
Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
Läs merLokalt ledd utveckling genom leadermetoden
Lokalt ledd utveckling genom leadermetoden ÖK havs- och fiskeriprogrammet 5 oktober 2015 Leadermetoden Ta fram gemensam färdplan lokal utvecklingsstrategi Trepartnerskap i praktiken Nytänkande Delaktighet,
Läs merVägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet
Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet Workshop 18 oktober 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-10-30 1 Punkterna 10-15 Punkt 9 Verktygslåda
Läs merFörvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt. Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet
Förvaltningsplan 2016-2021 för Västerhavets vattendistrikt Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet Varför vattenförvaltning? Förebygga Åtgärda Planera För ett långsiktigt hållbart nyttjande
Läs merDeltagande i EU-projektet LIFE IP Rich Waters
Miljöförvaltningen Miljöanalys Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-02-23 Handläggare Maria Pettersson Telefon: 08-508 28 834 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2016-03-15 p. 26 Deltagande i EU-projektet LIFE
Läs merLandsbygdsprogrammet. Inga riktade stöd för kulturmiljöer i odlingslandskapet Inga riktade stöd för natur- och kultur vid/i åkermark
Landsbygdsprogrammet Flera förändringar för Ett rikt odlingslandskap Miljöersättningen för natur- och kulturmiljöer försvinner Utvald miljö försvinner Men vissa delar blir nationella Andra tas bort: Restaurering
Läs merFinansiering av miljöprojekt?
Finansiering av miljöprojekt? Regional utvecklingsstrategi (RUS) Finansiering Regionala projektmedel Interreg IV A Nord Landsbygdsprogrammet Regionala fonden RUS 2020 Norrbotten Strategier Regionala tillväxtprogrammet
Läs merÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Läs merLEADER STOCKHOLMSBYGD
LEADER STOCKHOLMSBYGD Lokalt ledd utveckling genom leadermetoden 2014-2020 Lokalt ledd utveckling genom leadermetoden 1991 Nytt verktyg inom EU för att skapa lokalt engagemang och inflytande samt för att
Läs merHandlingsplan för. Skara kommuns landsbygdsstrategi
2019-2020 Handlingsplan för Skara kommuns landsbygdsstrategi Det goda livet, idag och imorgon. På landet, i staden och mitt emellan. Handlingsplan för Skara kommuns landsbygdsstrategi 2019-2020 Skara
Läs merRegionala handlingsplaner för grön infrastruktur
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-05-08 1 Grön infrastruktur är nätverk av natur
Läs merREMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION
2018-10-04 1 (5) Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION ÅTGÄRDER FÖR ATT MOTVERKA NETTOFÖRLUSTER AV BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEMTJÄNSTER,
Läs merStöd till vattenåtgärder och naturvård
Stöd till vattenåtgärder och naturvård Stöd på Länsstyrelsen o Landsbygdsprogrammet o LOVA o LONA o SÅP Landsbygdsprogrammet LBP o Förbättrad vattenkvalitet t.ex. restaurering av vattendrag, biotopvård,
Läs merNaturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014
Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion
Läs merFosforförluster från åkermark vad har hänt och hur går vi vidare?
Fosforförluster från åkermark vad har hänt hur går vi vidare? Hur är anslutningen till stöd i landsbygdsprogrammet? Emma Svensson, EU-programenheten, Jordbruksverket 24 april 2018 Åtgärder med koppling
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-834 Naturvårdsverkets föreskrifter om statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt NFS 004:19 Utkom från trycket den december 004 beslutade den 8 december
Läs merMörrumsån, Hur når vi målet god status?
Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Åsnen och Mörrumsån Rikt växt och djurliv, hög biologisk mångfald Stor betydelse för rekreation och friluftsliv (riksintresse) Stor betydelse för turistnäringen
Läs merInformation om nätverksaktiviteter
Information om nätverksaktiviteter Genom nätverksaktiviteterna sprider Landsbygdsnätverket information om landsbygdsprogrammet. Nätverksaktiviteterna syftar även till att underlätta metodutbyte och erfarenhetsutbyte
Läs merEKOLOGISK KOMPENSATION
EKOLOGISK KOMPENSATION Länsstyrelsens arbete och koppling till grön infrastruktur och ekosystemtjänster Johan Niss, 2019-04-23 Bakgrund och pågående arbete Naturvårdsverkets vägledning SOUn förslagen inte
Läs merSkriv ditt namn här
Skriv ditt namn här 2012-03-29 1 Björn Risinger Generaldirektör Havs- och vattenmyndigheten 2012-03-29 2 En ny myndighet för havs- och vattenmiljö En tillbakablick 2012-03-29 3 HaV ansvarar för att genomföra
Läs merNATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR
NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR Stockholm 14 mars 2019 Mikael Lindberg Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-03-25 1 Bakgrund och motiv till områdesskydd Internationella konventioner
Läs merMöjligheter till finansiering inom EU:s fonder och program
Möjligheter till finansiering inom EU:s fonder och program Strukturstöd ESF EU-stöd Regional konkurrenskraft och sysselsättning ERUF Sektorsprogram Konvergens A. Gränsöverskridande Central Baltic Norge-Sverige
Läs merNaturvårdsprogram för Färgelanda kommun
Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 3. Åtgärdsplan Antaget av Kommunfullmäktige -05-14, 85 Ett av flera tänkbara ställen för kommunalt naturreservat är delar av Ellenö/ Sundsbroområdet, se punkt
Läs merRegionala handlingsplaner för grön infrastruktur
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-04-05 1 Grön infrastruktur är nätverk av natur
Läs merPlanerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun
E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2
Läs merAnsökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora
BILAGA 2 2005-03-14 Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora Miljöförbundet Blekinge Väst ansöker om bidrag med 60 000 kronor för Blekinges Flora enligt beskrivning nedan. Projektets
Läs merFoto Jan Felten, fotomontage Paul Felten
Foto Jan Felten, fotomontage Paul Felten Öring i Mark är ett projekt initierat av fiskevårdsföreningarna för Öresjöarna, Tolken, Sandsjön och Öxabäck. Målet för detta projekt är att restaurera vattenvägarna
Läs merFrån ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön
Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelser i samverkan 5 Vattendistrikt utifrån avrinningsområdens gränser 5 Vattenmyndigheter
Läs merMiljömålen och vattendirektivet. Jens Mentzer Miljömålssekretariatet Länsstyrelsen i Västra Götaland
Miljömålen och vattendirektivet Jens Mentzer Miljömålssekretariatet Länsstyrelsen i Västra Götaland Likheter/skillnader miljöproblem Vattendirektivet Försurning Övergödning Fysisk påverkan Miljögifter
Läs merLOVA. Statligt bidrag till lokala åtgärder för att förbättra havsmiljön. Lokala Vattenvårdsprojekt. Sofie Palmquist
LOVA Lokala Vattenvårdsprojekt Statligt bidrag till lokala åtgärder för att förbättra havsmiljön Sofie Palmquist Syfte med LOVA Förordning (2009:381) om statligt stöd till lokala vattenvårdsprojekt I första
Läs merKoppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation
Läs merLandsbygdsprogrammet
Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Består av stöd och ersättningar som är till för att utveckla landsbygden Programmet ska ge: lönsamma och livskraftiga företag aktiva bönder som ger oss öppna marker med betande
Läs merBeslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD
Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns
Läs merBidrag att söka för att uppnå. miljömålen
Bidrag att söka för att uppnå miljömålen uppdaterad februari 2012 Sida 1/19 2012-02-23 Bidrag att söka för att uppnå miljömålen Det finns flera bidrag man kan söka för att få stöd till åtgärder för miljömålen.
Läs merHavs- och fiskeriprogrammet slår upp portarna
Webbversion Skicka vidare Dela: November 2015/Nr 3 Havs- och fiskeriprogrammet slår upp portarna Nu har landsbygdsprogrammet sakta men säkert kommit igång och de ansökningar om stöd som kommit in sedan
Läs mer6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag
[Denna lydelse var gällande fram till 2018-01-01.] 6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag När det krävs en miljökonsekvensbeskrivning 6 kap. 1 En miljökonsekvensbeskrivning ska ingå
Läs merVERKSAMHETSPLANERING 2019 RELATION TILL GLOBALA MÅLEN & MILJÖMÅLEN
11. Hållbara städer 15. Ekosystem och 4. God utbildning för alla 12. Hållbar 6.Rent vatten och 14. Hav och marina 3. Hälsa 10.Minskad ojämlikhet 5.Jämställdhet 13. Bekämpa 9.Hållbar industri 8.Anständiga
Läs merVägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA)
Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) Övergripande syfte LOVA-bidragen finansieras från den 1 juli 2011 ur havs- och vattenmiljöanslaget, tidigare havsmiljöanslaget, vars syfte är att
Läs merEkonomiska stöd till företag 2013
Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.
Läs merSammanställning av vattenrådens årsredovisningar för 2016 Västerhavet och Södra Östersjöns vattendistrikt
Sammanställning av vattenrådens årsredovisningar för 2016 Västerhavet och Södra Östersjöns vattendistrikt Enligt artikel 14 i EU:s ramdirektiv för vatten ska vattenförvaltningen genomföras i samverkan
Läs merÖvervakningskommittén för landsbygdsprogrammet Möte 10 november 2008
Övervakningskommittén för landsbygdsprogrammet 2007-2013 Möte 10 november 2008 Måluppfyllelse axel 1 (exkl. komp.utv.) I relation till målet för aktuell tidpunkt 160% 140% År 2007 2008, (okt) 120% 100%
Läs merAxel 1. Måluppfyllelse och budgetutnyttjande 2008 i relation till mål och budget för programperioden
Axel 1 Måluppfyllelse och budgetutnyttjande 2008 i relation till mål och budget för programperioden 5 45% 4 35% Måluppfyllelse 2007 Måluppfyllelse 2008 Måluppfyllelse ackumulerat 3 25% Målvärde 2008 28,6%
Läs merÖverenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning
Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning Överenskommelse om åtgärder inom miljömål, klimat och energi samt klimatanpassning Länsstyrelsen har i samverkan med bland annat
Läs merUtlysning av pengar till informationsinsatser om ökad biologisk mångfald eller klimatpåverkan.
Datum 2018-04-04 1(6) Utlysning av pengar till informationsinsatser om ökad biologisk mångfald eller klimatpåverkan. Skogsstyrelsen utlyser 5 miljoner kronor för att anordna informationsinsatser och/eller
Läs merVästra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen
Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2017-2020 Anna Ek, vik. miljömålssamordnare, 3 december 2015 Varför ett nytt åtgärdsprogram? Länsstyrelsens instruktion 5a: Länsstyrelsen ska
Läs merSkriv här" Jan Terstad ArtDatabanken, programchef naturtyper
Ekologisk kompensation en möjlighet i naturvårdsarbetet Skriv här" Jan Terstad ArtDatabanken, programchef naturtyper ArtDatabanken Sveriges kunskapscentrum för arter och deras livsmiljöer en länk mellan
Läs merBILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå
BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå Innehåll Övergripande planer, strategier och organisation fråga 1-5 Samverkan fråga 6-7 Fysisk planering fråga
Läs merNaturvårdsverket. Vid genomförandet av uppdraget ska även Miljömålsberedningen samt Sveriges Kommuner och Landsting höras. Regeringsbeslut 1 :5
Regeringsbeslut 1 :5 REGERINGEN 2012-03-08 M2012/722/Nm Miljödepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM Uppdrag till Naturvårdsverket att utarbeta en landskapsanalys och analysera relevanta styrmedel
Läs merRestaurering av sjöar och vattendrag
Restaurering av sjöar och vattendrag Varför, var och hur restaurerar vi? Erik Årnfelt Erik.arnfelt@havochvatten.se Erik Årnfelt Hav och vatten +20 år på Länsstyrelsen Östergötland Hav sedan jan 2018 Biologisk
Läs merFörorenade sediment samverkan för kunskap och prioritering av åtgärder
Förorenade sediment samverkan för kunskap och prioritering av åtgärder Renare Marks vårmöte 2019, Minna Severin 2019-03-21 Figur: Magdalena Thorsbrink när miljögifter väl hamnat i sedimenten utgör de inte
Läs merInternationell strategi Sävsjö Kommun
Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap
Läs merBehov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF
Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Morfologiska förändringar Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 5.1.4 Rensning av vattendrag för upprätthållande
Läs merÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT
ÅTGÄRDSPROGRAM 2016-2021 VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT Vattenrådens dag 22 mars 2017 Hanna Tornevall Vattenvårdsdirektör Vattenmyndigheten Västerhavet Förvaltningsplan inklusive miljökvalitetsnormer beslutade
Läs merDet nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten
Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens
Läs merSlutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram
SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:
Läs merTillsammans gör vi landsbygden attraktiv LEADER I LANDSBYGDSPROGRAMMET
Tillsammans gör vi landsbygden attraktiv LEADER I LANDSBYGDSPROGRAMMET 2 Det behövs företagsamma människor för att skapa en konkurrenskraftig och attraktiv landsbygd. Leadermetoden är ett sätt att lyfta
Läs merKulturmiljö och vattenförvaltning, i södra Sverige
Kulturmiljö och vattenförvaltning, i södra Sverige Elva länsstyrelser i två vattendistrikt i samverkan 2010-2016 Östergötland, Jönköping, Kalmar, Gotland, Blekinge, Skåne, Kronoberg, Halland, Västra Götaland,
Läs mer