Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet

Transkript

1 Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar Thomas Nydén Emåförbundet

2 Vi berörs alla av vatten och god vattenkvalitet!

3

4

5 Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning Administration Information STYRELSE KANSLI VATTENRÅD Information Diskussion Planering Remisser och yttranden ARBETSGRUPPER SERVICEORGAN KONSULTVERKSAMHET Biotopvård Projektering Information REGLERING Vattenhushållning Information

6 Recipientkontrollens målsättning Övervaka vattenkvaliteten ur ett ekologiskt och samhällsnyttigt perspektiv Skapa underlag för framtida kontroller och åtgärder Övervaka och belägga trender

7 Vem gör vad? MEDLEMMAR 47 st Finansiering Reviderar och fastställer SRK programmet, utför och ansvarar för screening Ansvarar för förättning, budget, genomförande, upphandling av underkonsulter och rapportering. Utför provtagning fys/kem, elfiske och viss screening Underkonsult analys fys/kem i laboratorium Datavärd Underkonsult analys metaller, sediment och miljögifter Underkonsult utför provtagning bottenfauna, växtplankton och kiselalger

8 SRK delprogram Fysikaliskt-kemiskt program Växtplankton Påväxtalger Bottenfauna sjöar och vattendrag Sedimentprovtagning (vart sjätte år) Fisk i rinnande vatten (elfiske) Screening av miljögifter

9

10 Hur bidrar enskilda avlopp? Bidrar framförallt till utsläpp av näringsämnena fosfor och kväve Många anläggningar är gamla och undermåliga = dålig eller obefintlig rening Omvandlingsområden (fritidsboende till permanentboende) ökar = ökade utsläpp Höjd VA-standard = ökade utsläpp Många bäckar små..ger sammantaget en mätbar påverkan

11 Vattnets kretslopp Nederbörd Avdunstning och transpiration Infiltration

12 kväve utsläpp/markanvändning 6% Nedfall på sjöar Läckage från skog Läckage från åker Läckage myr och övrig mark Gödselanläggningar Privata avlopp Reningsverk Bräddning och dagvatten Industrier med direkutsläpp Fiskodlingar fosfor utsläpp/markanvändning 40% Nedfall på sjöar Läckage från skog Läckage från åker Läckage myr och övrig mark Gödselanläggningar Privata avlopp Reningsverk Bräddning och dagvatten Industrier med direkutsläpp Fiskodlingar

13 Fiskodlingar Industrier med direkutsläpp Bräddning och dagvatten Reningsverk Privata avlopp Gödselanläggningar Läckage myr och övrig mark Läckage från åker Läckage från skog Nedfall på sjöar Kväve ton/år Emåns aro naturligt utsläpp/markanvändning luftföroreningar Fiskodlingar Industrier med direkutsläpp Bräddning och dagvatten Reningsverk Privata avlopp Gödselanläggningar Läckage myr och övrig mark Läckage från åker Läckage från skog Nedfall på sjöar Fosfor ton/år Emåns aro naturligt utsläpp/markanvändning luftföroreningar

14

15 Medelvärde

16 TORSJÖÅN SOLGENÅN P: 3,6 ton (4,3) N: 150 ton (156 ) 2013 års transporter jämfört med medelvärden SILVERÅN LINNEÅN P: 2,5 ton (2) N: 104 ton (86) Vetlandabäcken P: 150 kg (340 kg ) N: 7 ton (28) P: 4,9 ton (4,3 ) N: 115 ton (122) GÅRDVEDAÅN P: 3 ton (2,5 ) N: 124 ton (123) P: 28 ton (23 ton) N: 807 ton (922)

17 Stefan Löfgren

18 Vad händer när näringsämnena ökar? Naturvårdsverket

19 Ökad tillförsel av fosfor/kväve Siktdjupet minskar gynnar snabbväxande, 1-åriga alger Internbelastning ökar Ökad sedimentation av organiskt material till bottnen Ökad produktion av fisk, växt- och djurplankton epilimnion termoklin Ammonium och fosfat frigörs pga syrebrist Syrehalten minskar pga nedbrytning hypolimnion Färre fiskar och bottenfauna i hypolimnion

20 Vad kan man göra åt problemen? Minska utsläppen Åtgärda enskilda avlopp Effektivare stallgödselhantering Våtmarker/sedimentationsdammar Skyddszoner/bevara kantzoner Minska dränering/åtgärder i diken Dagvattenrening Effektivisering av reningsverk

21 Bra vatten är ett gemensamt ansvar alla vattenanvändare kan och bör hjälpa till att bevara och förbättra vattenkvaliteten Vill du veta mer? Besök oss på