Övergödda sjöar: diagnostik och uppföljning av åtgärder -exempel från Växjö- Andreas Hedrén Växjö kommun

Transkript

1 Övergödda sjöar: diagnostik och uppföljning av åtgärder -exempel från Växjö- Andreas Hedrén Växjö kommun

2 Problemet: Övergödning Litet ARO= Känsliga recipienter. Övergödda i år Decennier av arbete: Muddringar, dagvattenreningsprojekt, reduktionsfisken mm. Avsevärd förbättring av status sedan 1970! Men fortfarande kraftig övergödning Utredningsprojekt : God status i sjösystemet Trummen, Växjösjön, S + N Bergundasjön. Juni 2014: KF ger enhälligt bifall till förslag till åtgärdsstrategi Målsättning: God status. Ökat siktdjup, mindre algblomningar, mindre belastning på nedströms sjöar och hav. Foto: Växjösjön i juli 2015

3 Status idag och inriktning på åtgärder Åtgärdsstrategi: Åtgärder för 1. minskad fosfortillförsel, 2. minskat P-läckage från sediment, 3. bättre biologi (reduktionsfiske, transplantering av utslagen makrovegetation). Trummen God status 2016 och 2017 m a p siktdjup, fosfor. Växjösjön närmar sig vissa mål , uppfyller siktdjup, Cl a och tot P Bergundasjöarna långt ifrån målet, starkare negativ påverkan från internbelastning Växjösjöarna: (Barnsjön) 1. Trummen 2. Växjösjön 3. S Bergundasjön 4. N Bergundasjön

4 Diagnos 2 st 80 ha sjöar Trummen, 1,5 m medeldjup: interna processer, stegring alltid, ju varmare desto mer. Måttliga P halter, sällan över ug/l. Måttliga mängder mobil P i sediment. Måttlig P-tillförsel. Slutsats: fr a en fråga om ogynnsamma interna biologiska processer. Vegetation saknas i muddrad del. Senare upptäckt: värre fisksammansättning än befarat. Växtetablering och reduktionsfiske Växjösjön 4 m medeldjup: Polymiktisk. Ett lurigt skydd mot övergödningseffekter. Med stora bakslag varje år.

5 Trummen. Grumlig trots måttligt förhöjda P- halter. Slutsats, få ordning på biologin!

6 Modellering: Exempel internbelastning Växjösjön

7 Internbelastning: Ett uppenbart problem i alla sjöarna undantaget Trummen Mobil P 3-7,5 2,1 1,1 7,7 Amount of mobile P (max- leakage mgp/m2/d)

8 Även enkla mätningar kan ge viktig information! Vädret avgör algblomningen i Växjösjön! Riskfaktorer: Lång, varm vegetationsperiod Bakslag i sommarvädret Händelser: (Dagvattenursköljning, vid regn) Bundet i växtplankton! Fosforavgång från sediment (värme, från maj-aug)fritt fosfat! Omblandning av löst fosfat från yta till botten (fallande temp sommartid, vind, kallt regn). Även höstomblandning i aug/sept. Lösningar? mindre mobil P i sedimentet (Al behandling)! Mindre rotande i sediment (reduktionsfiske)? Långsiktigt även ytterligare minskad P-tillförsel!?

9 (Åtgärder, interna processer) I Trummen: Reduktionsfiske 2015/2016 I Växjösjön: Reduktionsfiske 2015/ Bottenbehandling 2018 Illustration: Maj Persson

10 Uppföljning

11 Trummen; Reduktionsfiske fr a vår 2016 ( ca 120 kg/ha) 0,0 0,5 1,0 Siktdjup (m) maj jun jul aug sep okt Turbiditet (FNU) Siktdjup tidigare aldrig över 1,4 m sommartid. Nu alltid över 1,5 m, oftast > 2,2 m. 1,5 2, >2,2 >>2,2 >2,2 >>2,2 >>2,2 Klorofyll (µg/l) maj jun jul aug sep okt maj jun jul aug sep okt Totalfosfor (µg/l) maj jun jul aug sep okt Positiv tydlig respons hela säsongen Miljöövervakning av fr a siktdjup, turb, Chl a, tot P och fisk Abborre >15/20 cm Braxen (?) ---Medel, max och min

12 Växjösjön; Reduktionsfiske fr a vår 2016 ( ca 220 kg/ha). Al-behandling 23 maj-13 aug 2018 (330 t PAX, 30 t Al, ca g Al/m2). 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6, Siktdjup (m) maj jun jul aug sep okt Klorofyll (µg/l) maj jun jul aug sep okt Turbiditet (FNU) maj jun jul aug sep okt Totalfosfor (µg/l) maj jun jul aug sep okt Mycket positiv respons vår/ försommar redan : bara fiske :Antagligen större ökning av P-konc i porvattnet under sommaren pga minskad bioturbation/mindre braxen Som en konsekvens: mer läckagebenäget sediment under sensommaren ---Medel, max och min

13 Växjösjön; Miljöövervakning inriktning på Reduktionsfiske och Al-behandling Bibehålla resultat, ev komplettera: Övervaka effekter på ekosystem i övrigt (kunskap, risker mm): Fisk: Miljöövervakning av fr a: siktdjup, turb, Chl a, tot P och fisk Abborre >15/20 cm Braxen (?) Växtplankton Zooplankton Makrofyter Bottenfauna Metaller i vatten Al: Miljöövervakning av fr a: siktdjup, turb, Chl a, tot P yta och botten! Fosforfraktioner i sediment (teoretisk läckagehastighet, t ex). Samverkan SLU: phd projekt nedbrytning av org P i sediment Porvatten-P Trummen: I stort sett samma, undantaget sediment och metaller i vatten

14 Biologisk respons på reduktionsfiske i Växjösjön 2018 ytterligare förbättring!

15 Uppföljning sediment? >2000 kg PO4 till vatten på en sommarmånad! I Växjösjön ca 5 ton mobilt fosfor i de översta 10 cm. I Södra Bergundasjön ca 50 ton.

16 Fisksamhällets betydelse för tillståndet i en sjö (TALET 10!) Sjaelsoe, Dk (liknar S Bergundasjön) Fiskindex: Θ Kf, Karpfiskar/vitfisk Θ Br, Braxen>10 cm Ab, Abborre>15 cm Södra Bergundasjön Sjaelsoe. Algue be Gone, 2014, s 50. Jens Peter Müller & Helle Jerl Jensen, Fiskeøkologisk Laboratorium

17

18 Ringnotsfiske och bottengarnfiske Hypotes: massförekomst av braxen. Test hösten Verifierat! Fullskaligt fiske OBS: Gick inte att utläsa problemet trots 6 st standardiserade nätprovfisken

19 Något om fiskens betydelse Bild tv: Sediment på 3 m djup i S Bergundasjön vid provtagning dec Foto: Hans Runesson. Lösa bottnar (med mat!) känsliga för födosök/uppgrumling av braxen!

20

21 Några intressanta lärdomar och frågeställningar (Diskussion) Internbelastning är en fråga om både kemi och biologi Internbelastningens säsongsdynamik är mycket beroende av mängden vitfisk (bentivorer) Ta reda på mängden stor braxen (ev karp) i diagnosarbetet. Fosforfraktionering i minst 2 punkter om internbelastning kan skönjas. Måttlig internbelastning: Biomanipulation räcker (Om man klarar genomförandet! +200 Kg/ha + migration)? Övervakning av internbelastning: Fe-P, org P mm (phd projekt) Övervakning av fisksammansättning E-DNA? Makrofyter, Växtpl, Zoopl, Fisk (standardiserat räcker ej): Stora kostnader! Hur effektivisera? Drönare, edna, mm?

22 Tack för uppmärksamheten! Läs gärna mer på: vaxjo.se/sjoar