Minnesanteckningar HUT-möte den 21 november 2017

Transkript

1 MINNESANTECKNING 1(5) Kontaktperson Miljöavdelningen Anna Walient Minnesanteckningar HUT-möte den 21 november Presentationsrunda av alla närvarande. 2. Minnesanteckningar föregående möte: finns på HUT:s hemsida ( 3. Lägesrapport om samordning av detta HUT-nätverk och mötesdatum ett år framåt. Alice Nicolle går på föräldraledighet och ersätts av Gösta Regnell. Förslag på mötesdagar: 6 feb (inriktning fosfor, bl.a. hur vi ska få bort fosfor från hushållen (t.ex. tvättvatten) och från vatten (bl.a. från enskilda avlopp), även preliminära datum 17 april och 16 oktober. 4. Information om LONA/LOVA-stöd: Verena Danielsson och Jens Ratchovich informerar om att LOVA-bidraget ev. kommer att fördubblas till 10 miljoner kr 2018, vilket innebär att det ev. kommer att bli ännu en ansökningsomgång för LOVA-projekt. LOVA-förordningen kommer att förändras något, vad det innebär vet vi dock inte. Ev. kommer motfinansieringsgraden att minskas, så att även aktörer som är mindre välbemedlade kan genomföra åtgärder. En annan möjlig förändring skulle kunna vara att man kan få stöd för våtmarker i skogsområden. Regeringen kommer att avsätta 200 miljoner kronor till våtmarksarbetet de kommande tre åren, hur de kommer att fördelas mellan LONA och LOVA samt hur stor del som kommer att hamna i Skåne är dock oklart än, mer information kommer till våren. Alla uppmanas att informera vattenaktörer att fundera på tänkbara projekt! Minnesanteckningar HUT docx Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post www Malmö Kungsgatan vx skane@lansstyrelsen.se Kristianstad Ö Boulevarden 62 A

2 MINNESANTECKNING 2(5) Alla presentationer ligger på HUT skånes hemsida: 5. Richard Nilsson, Ringsjöns Vattenråd, informerade om Ringsjön avseende vilka åtgärder som har genomförts och med vilka resultat. Avrinningsområdet är ca 400 m 2, och ca personer bor inom detta. Det största problemet är övergödning. Ett EU-projekt med information till hushåll om vad som får spolas ned har bedrivits. Ca 800 av ca enskilda avlopp i Höörs och Hörby kommuner har åtgärdats sedan Recipientkontroll utförs, samt undersökningar såsom flödesmätningar. Fiskmärkning i Ringsjön med föregående information till fiskerättsinnehavare pågår. Inom Projekt Ringsjön utförs biomanipulation i form av reduktionsfiske, vilket är den största åtgärden som genomförs i Ringsjön. Första reduktionsfisket skedde Ca 1997 började effekten avta, och 2002 var effekten helt borta, varpå ett åtgärdsprogram togs fram med förslaget att genomföra ett nytt reduktionsfiske. Mört och braxen fiskas ut genom trålning (partrålning), bottengarn, nät, not och ryssjor. Man fiskar inte djupare än 8 m för att spara rovfisken. Den rovfisk som ändå kommer upp släpps ut igen. Sedan 2005 har drygt ton vitfisk fiskats ur Ringsjön, och uppföljning sker kontinuerligt i olika uppföljningsprogram. Bl.a. kan man se att undervattensvegetation kommer tillbaka och bottenfaunans antal arter ökar. Zooplankton blir fler och större. Önskemålet är att ändra från yrkesfiske mot mer inriktning på sportfiske, eftersom man anser att fiskbeståndet mår bättre av detta. Mer information om åtgärder och resultat på Se Richards presentation för mer information. 6. Håkan Sandsten, Calluna informerade om Callunas arbete med naturvårdsanpassad regering av sjöar. Ume älv korttidsregleras för att hushållen ska få elektricitet. Stranden blir eroderad och helt vegetationsfri/artfattig, vilket är väldigt negativt för älven. Bl.a. vass och kaveldun gynnas. Genom samverkan mellan kraftverk har man dock dämpat de värsta korttidsregleringarna. Naturlig erosion följer de naturliga fluktuationerna över åren fluktuationer är inte bara dåligt, men de behöver ske naturligt (följa regn, snö, torka ).

3 MINNESANTECKNING 3(5) Det finns mycket att vinna med att följa naturliga fluktuationer, t.ex. vad gäller strandängar, makrofyter, fisklek, fågelliv och biologisk mångfald. Sjöreglering innebär många intressekonflikter, som styr hur man reglerar sjöar (jordbruk, biologisk mångfald, yrkesfiske m.m. m.m.). Äldre vattendomar kan innebära problem, då de innebär regleringar som inte är lämpliga, t.ex. för sjön Yxern. De flesta sjöar är sänkta, vilket innebär att de behövs höjas något för att kunna uppnå naturvårdsanpassade sjöregleringar. Även en höjning av medeldjupet på Sveriges sjöar med 2 cm skulle innebära naturvårdsanpassade sjöregleringar som motsvarar nyttan av 25 ha våtmarker. Se Håkans presentation för mer information. 7. Jesper Björk Rengbrandt och Magnus Böklin, Klara Vatten informerade om erfarenheter från reduktionsfiske i ett flertal sjöar. Reduktionsfiske kan göras av olika anledningar, såsom fiskevård, biodiversitet/artskydd, samt biomanipulation/reduktionsfiske pga övergödning. Restaurering av övergödda sjöar kan ske genom att tillförseln av näring minskas, eller genom interna processer såsom muddring och reduktionsfiske. Vid reduktionsfiske måste tillräckligt med fisk tas upp (80 % vitfisksreduktion inom 1-3 år, mer än 200 kg/ha för bra resultat). Det blir inte alltid bra resultat, pga för liten fångst, fortsatt hög belastning och/eller migration av fisk. Kostnaden beror på metod och storlek på sjö. Stora sjöar kostar totalt mer än små att reduktionsfiska, men priset kg/ha kan vara lägre. Bottengarn används på våren när fisken är aktiv och not på höst/vinter när fisken är passiv. Bottengarnsfiske är skonsamt mot fisken och effektivt särskilt vid lek. Notfiske är ofta det mest effektiva sättet att fiska, särskilt på höst/vinter när fisk stimmar. Det är viktigt att involvera och informera alla i projekten. Bl.a. håller man hemsidan uppdaterad med bl.a. fångstrapporter, en blogg, resultat m.m. Se Magnus och Jespers presentation för mer information. 8. Jonas Johansson, Höje å vattenråd informerade om de åtgärder som vidtagits i Häckebergasjön. Reduktionsfiske planeras i Häckebergasjön, Sövdesjön och Vombsjön. Häckebergasjön: ca 80 ha, grund (bara ett par m djup). Bra förutsättningar, endast visst catch/releasefiske. Förslag nu att reduktionsfiska med bottengarn. Provfiske utfört, ca 30 kg/ha fångades ton fisk beräknas behövas tas bort. Kommer att göras en

4 MINNESANTECKNING 4(5) LOVA-ansökan, beräknas kosta kr. Vombsjön: dricksvattentäkt, ca 3 m reglering, yrkesfiske tar ut både vit- och rovfisk. Förslag på provfiske med not, yrkesfisket var dock emot detta, vilket medförde att det inte blev något provfiske. Sövdesjön: övergödd, sportfisket har försämrats och det finns inget yrkesfiske. 270 ha, 8 m djup, lämpligt för notfiske. Efter tre dagars provfiske med not hade man fått upp drygt 9 ton vitfisk. Målet är att ta upp ca 60 ton (LOVA-projekt). Dock är det ett Natura 2000-område, och Länsstyrelsen menar på att reduktionsfiske innebär betydande miljöpåverkan, vilket medför att tillstånd behövs och en MKB behöver tas fram. Se Jonas presentation för mer information. 9. Andreas Hedrén, Växjö kommun informerade om resultat och lärdomar av sjörestaureringar i Växjösjöarna. Sjösystemet är väldigt övergött, historiskt har det varit extremt övergött. Framgångsrika åtgärder har vidtagits i ca 50 år, särskilt i Trummen och Växjösjön, men fortfarande uppkommer kraftiga algblomningar. I Växjösjöarna har många olika restaureringsmetoder använts, bland annat utfällning av fosfor. Under 2016 och 2017 har det fiskats ut kg vitfisk i 3,8 ha dagvattendammar. Fullskaligt reduktionsfiske sker mellan 2016 och I april 2017 tillfördes 6 ton kalk till dagvattendammar, till en kostnad av ca kr. Resultatet blev 25 % minskad potentiell fosforbelastning efter 5 månader. Resultat av vidtagna åtgärder är bl.a. att medelsiktdjupet i sjöarna har ökat mellan 14 och 170 % från 2012 till Man har även visat minskade bly- och zinkhalter. Se Andreas presentation för mer information. 10. Heléne Annadotter och Johan Forssblad, Regito AB informerade om den mystiska utvecklingen i Finjasjön, och vilka åtgärder som har genomförts. Liksom många andra sjöar har Finjasjön förstörts av utsläpp av orenat avloppsvatten. Det är problem med algblomningar. Ett resultatlöst muddringsprojekt för ca 50 miljoner kronor genomfördes på 80-talet. Man upptäckte att muddrade ytor läckte lika mycket fosfor som muddrade, vilket ledde till att muddringen avbröts. Istället utfördes biomanipulering med trålning på 90-talet. Siktdjupet ökade, och badförbudet kunde hävas Detta var dock endast tillfälligt, algblomningar återkom inom kort infördes miljövänlig och resurssnål fisketeknik aktiv fisk fångas bäst med passiva redskap på våren. Passiv fisk fångas bäst med aktiva redskap på hösten.

5 MINNESANTECKNING 5(5) Begränsning av bottenlevande fisk är nyckeln till god vattenkvalitet. Man eftersträvar att uppfiskad fisk används. Sedan 1992 har ca 1 miljon kg fisk fiskats upp ur Finjasjön. Siktdjupet har ökat från medelvärde på 0,3 meter till 1,93 m i genomsnitt Klorofyll och totalfosfor har också minskat. Fisket ger större tålighet mot klimatförändringar. Det verkar behöva fiskas ca 50 ton per år som underhållsåtgärd. I början av sommaren 2017 var siktdjupet rekordstort, men i juni upptäcktes alger och det resulterade i badförbud. Siktdjupet mot slutet av sommaren var lika dåligt som för 6 år sedan, och fosforhalten var lika hög som för 7 år sedan. Redan i februari 2017 hade en främmande organism/påväxt upptäckts i vattnet, fisknät täcktes av slem efter bara ett dygn. Man misstänker ett samband med halten ammoniumkväve. Det finns inget riktvärde för hur mycket ammoniumkväve reningsverk får släppa ut vintertid. Se Regito AB:s presentation för mer information. 11. Pål Carlquist informerade om vattenmiljön i Ballingslövssjön och Ottarpasjön. Dessa är bra bad-, fiske- och fågelsjöar. Nedansjöns vattenspegel har nästan försvunnit mellan 1940 och var vattennivån väldigt låg. I projektet har vattennivåns variationer undersökts varje vecka sedan LOVA-bidrag har medgetts för en konsekvensutredning 2014 för att skapa dämme. LOVA-bidrag för vattendom medgavs 2015, och ansökan om vattendom skedde Se Påls presentation för mer information.