Konsekvenser för flora, fauna och friluftsliv

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Konsekvenser för flora, fauna och friluftsliv"

Marie Eklund
för 5 år sedan
Visningar:

1 Vänerns reglering Konsekvenser för flora, fauna och friluftsliv Anna Koffman Elisabeth Lundkvist Mova Hebert Maria Thorell Ny reglering! Kommer detta gynna oss? 1

2 Syfte Utreda konsekvenser för arter, habitat, friluftslivsvärden av den nuvarande regleringsstrategin. Utarbeta kravbild för vad förändrad naturvårdsanpassad reglering ska uppnå, input till SMHI om nödvändiga förändringar. Överföra kunskaper från Projekt Slussen Vattennivåer Dränkningsvaraktigheter Metodik Litteraturstudie Naturtyp/intresse Vattenkemi Fisk Vattenvegetation Strandvegetation Fåglar Friluftsliv Tillstånd Positiv utveckling sedan 1970 talet Grunda vikar med undervattensvegetation nyckelhabitat Fluktuationer till följd av väder och isförhållanden. Hög eller god status. Pågående igenväxning Igenväxning skär, bra förutsättningar i grundområden Rikligt friluftsliv, ca 40 aktiviteter Ny reglering förväntas ge negativa konsekvenser för alla ovanstående intressen. Ökade kostnader för skötsel, men inte möjligt att motverka negativa effekter överallt. 2

3 Vatten strukturerar Översvämningar och torrläggningar skapar zonering Varaktighet och tidpunkt Isprocesser Dränkningsvaraktigheter avgör 3

4 Grunda vattenområden Vassar Zonering i strandängsmiljöer inkl. blå bård Svämskogar Öppna stränder Historiskt vattenstånd 2,5 meter 4

5 Medel, max och min tre olika regimer 1,5 meter 40 cm 5

6 Resultat svämanalys Vänern Beskrivning Areal (ha) Förändring Svämzon medellåg medelhög Svämzon ny reglering % Öppen strand inom svämzon Öppen strand inom svämzon ny reglering % Öppen strand inom naturreservat (182 till 88) 52 % Natura vattenberoende totalt Natura 2000 svämmade Natura 2000 svämmade i ny reglering % Ölmeviken (väst om Kristinehamn) REGIME RH2000 (konvertering enl. LM:s rekommendation "RH00 - RH2000) Exempel från Ölmeviken där svämning av Fuktäng med blåtåtel eller starr minskar. Svämzon minskar med ca 50 %. Även Naturlig eutrof sjö påverkas. Hävdade strandängar, våtmarker, Äng & Betesinv. Natura 2000 habitat beroende av vattenståndsvariationer Svämzon medelhögv.- medellågv. regim ny tillämpad Svämzon medelhögv.- medellågv. regim Meters 6

Tydliga skillnader Medelvattenståndet sänks med 16 cm Medelhögvattenståndet sänks

Nivåer över 44,75 m vilket ungefär motsvarar föregående regims medelhögvattenstånd

Nivåer över 44,4 som var föregående regims medelvattenstånd inträffade då 93 % av

Vattenståndsvariationer större än 0,5 m minskar från 67 % av åren till 23 % av åren.

7 Tydliga skillnader Medelvattenståndet sänks med 16 cm Medelhögvattenståndet sänks med 24 cm och medellågvattenståndet med 7 cm. Nivåer över 44,75 m vilket ungefär motsvarar föregående regims medelhögvattenstånd inträffar endast i 10 % av åren (3 år) i ny tillämpad regim. Nivåer över 44,4 som var föregående regims medelvattenstånd inträffade då 93 % av åren medan de bara inträffar i 53 % av åren i ny tillämpad regim. Vattenståndsvariationer större än 0,5 m minskar från 67 % av åren till 23 % av åren. Vänerreglering 2013 Djupkurva 0 3 m, ca ha Risk för stora effekter i dessa grundområden Nyckelhabitat för fisk, makrofyter, fåglar Djupkurva 3m km 7

Förslag till justeringar Vänern Skapa en regim som mer liknar det oreglerade

Främst inomårsvariationer med skillnad mellan låg och högvatten, men även

Högvatten i så stor utsträckning som möjligt vid den årstid/tidpunkt det skulle ha

8 Förslag till justeringar Vänern Skapa en regim som mer liknar det oreglerade tillståndet. Större vattenståndsvariatoner. Främst inomårsvariationer med skillnad mellan låg och högvatten, men även mellanårsvariationer. Högvatten i så stor utsträckning som möjligt vid den årstid/tidpunkt det skulle ha hamnat vid om sjön var oreglerad. Skapa högre vårvatten, vilket också medför större svämzon. Skapa gynnsamma förutsättningar för isprocesser som medför störningar i strandvegetationen. Naturvårdsanpassad tappning 8

9 Medel naturvårdsanpassad strategi Vanliga vattenstånd 9

10 Vår och försommar Viktigt att vattenståndet, de flesta år, är så högt att landstranden svämmas. Detta för att gynna bl.a. gäddlek. Ett riktmärke är att den föregående regleringens landstrand svämmas, d.v.s. nivåer över 44,4. Från april och framåt är det viktigt med svämning av strandängar och våtmarker, för häckande och rastande fåglar samt för groddjur. Fåglar som exempelvis skrattmås lägger sina reden nära strandlinjen och därför ska påtaglig höjning av vattenståndet senare under våren undvikas. Möjligen lite för stor risk för höga sommarnivåer, ska utredas. Sensommar höst Lågvatten infaller på sensommaren hösten, från slutet av augusti till oktober. Möjliggör betesputsning och skötsel, frögroning. Sjöfartens önskemål är ej lägre än 44,00. Vattnet ska sedan få stiga för att nå höga, men acceptabla nivåer, vid normal tidpunkt för isläggning. För tidig och snabb avsänkning mot sommarnivåer? Ska utredas. 10

Vinter Vattenståndet under vintern ska vara högt för att möjliggöra isprocesser i så stor del och så högt upp i strandzonen och på öar och skär som möjligt.

11 Vinter Vattenståndet under vintern ska vara högt för att möjliggöra isprocesser i så stor del och så högt upp i strandzonen och på öar och skär som möjligt. Ett riktmärke är den föregående regimens medelvattenstånd, 44,4 m. Vattenståndet ska de flesta år ligga betydligt över 44,4. Extrema år kan vattenståndet vara så högt som upp mot 44,85. För låga nivåer? Bör troligen justeras. Tydliga skillnader åt rätt håll Medelvattenståndet sänks med 16 cm (8 cm) Medelhögvattenståndet sänks med 24 cm och medellågvattenståndet med 7 cm (6 cm resp. 5 cm) Nivåer över 44,75 m vilket ungefär motsvarar föregående regims medelhögvattenstånd inträffar endast i 10% av åren (3 år) i ny tillämpad regim (40 %) Nivåer över 44,4 som var föregående regims medelvattenstånd inträffade då 93 % av åren medan de bara inträffar i 53 % av åren i ny tillämpad regim (80 %) Vattenståndsvariationer större än 0,5 m minskar från 67 % av åren till 23 % av åren (63 %) 11

Ölmeviken (väst om Kristinehamn) REGIME 1978-2007 RH2000 (konvertering enl. LM:s rekommendation "RH00 - RH2000) I naturvårdsanpassad reglering svämmas de naturtyper som är beroende av svämning.

12 Ölmeviken (väst om Kristinehamn) REGIME RH2000 (konvertering enl. LM:s rekommendation "RH00 - RH2000) I naturvårdsanpassad reglering svämmas de naturtyper som är beroende av svämning. Hävdade strandängar, våtmarker, Äng & Betesinv. Natura 2000 habitat beroende av vattenståndsvariationer Svämzon medelhögv.- medellågv. regim ny tillämpad Svämzon medelhögv.- medellågv. regim Meters Kvarstår Justering SMHI input från Calluna om naturmiljöer och friluftsliv Input från Lst m.fl. Slutlig konsekvensbedömning Fastställande nya tappningsbestämmelser 12

Relevanta dokument

Tappningsstrategi med naturhänsyn för Vänern

2014-04-22 Anna Eklund och Sten Bergström SMHI:s Dnr: 2013/343/9.5 Länsstyrelsens Dnr: 502-6290-2012 Tappningsstrategi med naturhänsyn för Vänern -Strategi1 och Strategi2 Under våren 2013 tog Calluna fram