Umeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven Åsa Widén

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Umeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven. 2014-05-09 Åsa Widén"

Camilla Larsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Umeälven Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess Åsa Widén Projektledare Umeälven

2 Kartläggning av Maximal Ekologisk Potential i Umeälven Arbetet sker tillsammans med myndighet, naturvårdsorganisationer, lokala krafter och kraftverksföretag

se Arbetet sker tillsammans med myndighet,

3 Maximal Ekologisk Potential, MEP Förenklat; - Alla åtgärder som kan utföras i älven som förbättrar miljön och ekosystemet - MEP ska inte att förväxlas med God Ekologisk Potential

4 Maximal ekologisk potential och God ekologisk potential Åtgärder som inte påverkar flödet i stor utsträckning Åtgärder som påverkar flödet God ekologisk potential Maximal ekologisk potential

stor utsträckning Åtgärder som påverkar flödet

5 Historik - projektägare Samverkansgruppen från Vindelns kommun Lycksele kommun Vattenregleringsföretagen älvmagasin inventerade inkl biflöden (Vännäs-Storuman)

2013-2014 Vattenregleringsföretagen 2014-2015 8

7 Utfört arbete och inventeringar Biotopkartering av alla biflöden Biotopkartering av deltaområden Fysiska åtgärder i huvudfåra Intervjuer av fiskare Elfiske av bäckar Vattenväxter som indikator-art Miljöanpassade flöden Miljöanpassade vattenstånd Förslag på omlöp Hydrologi Arc Gis som verktyg Åsa Widén

fiskare Elfiske av bäckar Vattenväxter som indikator-art Miljöanpassade flöden

8 Åtgärder biflöden Restaurering efter flottningsepoken Lekbottnar Dammar Övriga kontinuitetsproblem

9 Kontinuitetsproblem biflöde-huvudfåra - låga vattenstånd i magasin (sjö och älvmagasin) - kanaler

10 Fysiska åtgärder Huvudfåra lekbottnar Harr Lekbotten områden för harr och biologisk mångfald Åtgärd. Förstärk flödet med block och fyll på med lekgrus. Vad är problemet? Nolltappning? Korttidsreglering? Brist på uppväxtområde eller föda? Predation

Förstärk flödet med block och fyll på med lekgrus.

11 Hällforsmagasinet nedom Betsele kraftverk Lycksabäcken Tunnelutlopp Flöde Gamla älvfåran

12 Erosionsskydd (33) Karta över bäck 23 s delta. Grön linje = avstånd ca 190 meter, röd linje = avstånd 70 meter Skydd mot is och korttidsreglering längs den gröna linjen. Skyddet kan bestå av stora block eller rotvältor Syfte. Bevara biologisk mångfald samt skydda strandvegetation och förstärka habitat för fisk t.ex. abborre

korttidsreglering längs den gröna linjen.

13 Öppna upp avstängda vikar (4) Bäck 59. Sörfors. Överdämningsområde Bjurfors Övre

14 Kattisavan. Vattnet står stilla och rinner bakvägen

15 Rusforsen Flottledsrensningar i Umeälven

16 Granselet i Bålforsmagasinet Strömsatta områden Riv stenmurarna och lägg tillbaka i älven. Spara block mot erosionsskador. Återskapa kontakt med strandzon.

17 Åtgärder som påverkar flödet Biokanal Tuggen kraftverk (3 km lång) Omlöp runt kraftverk Syfte: 1. Skapa kontinuitet mellan magasinen 2. Lekbottnar, uppväxtområde för fisk 3. Biologisk mångfald 4. Tuggenforsen Tuggenforsen

18 Åtgärder som påverkar flödet Biokanal Grundfors kraftverk (6 km lång) Omlöp runt kraftverk, 6 km Syfte: 1. Skapa kontinuitet mellan magasinen 2. Lekbottnar, uppväxtområde för fisk 3. Biologisk mångfald 4. Återskapa delar av forsen Grundforsen Torrfåra

19 Ekologiska flöden DHRAM The Dundee Hydrological Regime Alteration Method Jämför hur verkliga flöden avviker mot naturliga Minimitappning Ekologisk nytta=ökad vattenhastighet Magnitud Timing Frekvens Varaktighet FLÖDE

avviker mot naturliga Minimitappning Ekologisk

20 Vattenstånd Miljöanpassade vattenstånd Ett vattenstånd som liknar det naturliga flödet i älven. T.ex. Vårflod, lågvattenstånd. Syfte ökad ekologisk funktion genom; Åter vegetering Stötta födoväv och ekosystem Skydd av biologisk mångfald Filter av närsalter mm

21 Harr-projekt Litteraturstudie harr (SLU) Harrfällor i biflödesmynningar 2 små fällor mindre bäckar (Lillsele) 1 fälla i Lycksabäcken

22 Erosionsprojekt, Umeå Universitet

23 Terrestra miljöer invid kraftverk Biologisk mångfald Signalarter lavar, mossor, tickor Exempel; Grundfors Mål: naturskydd Lunglav

24 Slutrapport Umeälven Preliminärt färdig:

25 Samverkan - processarbete Vårt arbete sker i samverkan med kraftverksindustrin, naturvårdsorganisation, myndighet och med lokal förankring Varför samverkan? Hur får vi ett arbetsklimat där vi löser problem på ett konstruktivt sätt tillsammans? Knepigt med en referensgrupp med olika intressen

26 Recept Samverkans-cocktail 1 del respekt för varandra 1 del konsensus-beslut 1 del ordning och reda 1 del holistiskt tänk 1 del gemensamma mål 1 del driv för att lösa problem

27 Gemensamt mål MEP i Umeälven Tydligt Lätt att förstå, även om processen dit är komplex Möjligt att implementera Övergripande för verksamhetsplan och delmål Dokumenterat Delaktighet i utformning av målen (projektplan), Projektledare GEP i Umeälven

28 Tydliga och begripliga delmål Avgränsat i tid Avgränsat gällande medel Kopplat till verksamhetsplan, metod och syfte, Projektledare GEP i Umeälven

29 Välplanerat tillvägagångsätt i samverkan Genom att hjälpas åt skapas ett engagemang Arbetsmaterial stannar i gruppen Samverkan är att alla får möjlighet att delta Respektera önskemål från gruppen Lös problem på ett strukturerat sätt Personliga angrepp inte tillåtet, Projektledare GEP i Umeälven

30 Dokumentera och informera Skriftlig dokumentation Till gruppen Projektledarens livlina Dela upp på delmål med ett datum då delmålet ska vara uppfyllt Motsvarar det gruppens och omgivningens förväntningar? Avstämning, Projektledare GEP i Umeälven

31 Fakta, vetenskapliga referenser och information Utan kunskap om projektet, syfte, delmål och mål är det svårt att lyckas Vetenskapliga referenser Ge alla chansen att förstå och få tillgång till fakta, Projektledare GEP i Umeälven

32 Tack för er tid. Frågor? Åsa Widén Mobil:

33 Umeälven 470 km lång Avrinningsområde är till yta ca: km² Källflöden från fjällen vid norska gränsen, Överuman Sveriges tredje kraftproducent 19 kraftverk 6 sjöregleringsmagasin 13 älvmagasin

Relevanta dokument

Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson

Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson Bilder i presentationen: Åsa Widén Rapport från Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin God Ekologisk Potential