Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare

Transkript

1 Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare Greger Jonsson Hushållningssällskapet

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund och syfte 2 Metodik för inventeringarna 2 Bottenfauna och inventering av restaureringbehov 2 Elfiske i Storbäcken 2 Nätprovfiske i Ledsamtjärn och Långtjärn 3 Resultat 3 Biotopinventering av Storbäcken 3 Bottenfaunainventering av Storbäcken 3 Elfiske i Storbäcken 3 Nätprovfisken i Långtjärn och Ledsamtjärn 3 Åtgärdsplan för hållbart fiske och tillgänglighet 4 Storbäcken 4 Långtjärn samt Ledsamtjärn 5 Tillgänglighet 6 Informationsinsatser 6 1

3 Bakgrund och syfte Under har Lycksele kommun med statligt bidrag, i samverkan med Kattisavans fiskevårdsområdesförening, Kattisavans camping och Hushållningssällskapet, genomfört det lokala naturvårdsprojektet Ekologisk fiskevård i Kattisavan med en budget på totalt kr. Projektet syftade till att ta fram ett underlag för naturvärdesbedömning, biologiskt anpassade fiskeregler och restaurering av ett flottledsrensat vattendrag. De åtgärder som ingick i projektet var: - Inventering av två sjöar samt Storbäcken Vid projektansökan avsåg vi samarbeta med Forshaga sportfiskegymnasium (praktikanter) för biologiskt inventeringsarbete. Under handledning av Hushållningssällskapet skulle de utföra elfiske och bottenfaunainventering i Storbäcken, provfisken i 2-3 sjöar samt optisk inventering av restaureringsbehov i Storbäcken. - Inventeringsrapport/Åtgärdsplan En inventeringsrapport/åtgärdsplan skulle tas fram gällande områdets mindre sjöar och Storbäcken. - Informationsinsatser Informationsmaterial i form av naturkartor (trespråkiga) och skyltar avsågs produceras inom projektet. Placering av skyltar skulle utföras av fvo-förening. Metodik för inventeringarna De praktikanter från Forshaga Sporfiskegymnasium som tidigare varit i kontakt med projektet, kunde inte delta eftersom de hittade praktikplatser utomlands. Hushållningssällskapet (HS) genomförde nätprovfisken i Långtjärn och Ledsamtjärn. Dessutom inventerade HS Storbäcken med avsikt på restaureringsbehov efter flottning, samt genomförde en bottenfaunaundersökning. Bottenfauna och inventering av restaureringbehov Metodik för inventering av bottenfauna och inventering av restaureringsbehov i Storbäcken som utfördes av Mats Andersson och Per Lundström, Hushållningsällskapet 2005 redovisas i bilaga 1. Flodpärlmusslebestånd eftersöktes översiktligt med vattenkokare under inventering av restureringsbehov samt vid elfiske. Elfiske i Storbäcken Greger Jonsson Hushållningssällskapet utförde elfiske i Storbäcken, som ett standardiserat elfiske enligt naturvårdsverkets riktlinjer den 30/ Eftersom det är mycket svårt att nå bäcken (svår och brant terräng, avsaknad av bilväg) så genomfördes endast inventeringsfisken (Naturvårdsverkets riktlinjer för standardiserat elfiske) med batteriaggregat vid tre lokaler. Batteriaggregatet, med dess lägre vikt/storlek, kan transporteras på ryggen en längre sträcka, men är olämpligt vid täthetsberäkningar. Elfisket genomfördes vid rensade forssträckor på tre olika lokaler (se karta). 2

4 Karta över elfiskelokaler Nätprovfiske i Ledsamtjärn och Långtjärn Två av områdets sjöar provfiskades under augusti månad: Ledsamtjärn och Långtjärn. Greger Jonson utförde tillsammans med Leif Lundström, Hushållningssällskapet standardiserat nätprovfiske enligt naturvårdsverkets riktlinjer 1: Resultat Att Hushållningsällskapet inte kunde ta hjälp av elever från Forshaga gymnasiet medförde försening av projektet, men med en förlängning av tiden för projektet kunde det genomföras i sin helhet. Biotopinventering av Storbäcken Totalt inventerades en sträcka på 3.2 km från (utlopp Rusträsket-flottardamm). På sträckan identifierades nio olika delområden varav tre (2-4) var tydligt flottledsrensade, omfattande en sträcka på ca 1 km. Därutöver finns restaureringsbehov på ca 300 m i delområde 6-9. Dammen i områdets övre del bedömdes idag utgöra åtminstone ett partiellt vandringshinder trots att den i länsstyrelsens damminventering klassats som passerbar. Se i övrigt bilaga 1. Bottenfaunainventering av Storbäcken Ingen flodpärlmussla upptäcktes. Generellt indikerade beräknade index att vattendraget inte är påverkat av någon störning. Dock konstaterades att antalet taxa lågt, endast 29 st till antalet. Artsammansättningen bedömdes vara den man kan förvänta sig i ett vattendrag i denna region. Se i övrigt bilaga 1. Elfiske i Storbäcken Den elfiskeundersökning (inventeringsfiske) som genomfördes påvisade både harr och öring, med tydlig övervikt av öring (ca 80 %). Se protokoll i bilaga 2-7. Nätprovfisken i Långtjärn och Ledsamtjärn Långtjärn är en 17 ha stor sjö, omgiven av myrmark och förhållandevis grund (maxdjup 3 m). I sjön finns abborre, mört och gädda. Under provfisket kunde lom observeras. Se i övrigt protokoll i bilaga Ledsamtjärn är en liten, djup tjärn, belägen mellan en brant sluttning och myrmark. Storleken är endast 6 ha och maxdjupet 12 m. Den ringa storleken på Ledsamtjärnen, och det faktum att 3

5 endast en kanot fanns tillgänglig, medförde att det endast genomfördes ett inventeringsfiske med fyra nät. I sjön påträffades bara abborre och mört. Troligen saknas lämpliga lekbiotoper för gädda i denna vegetationsfattiga sjö. Översiktskarta undersökta sjöar Nätläggningsplatser Långtjärn Nätläggningsplatser Ledsamtjärn Åtgärdsplan för hållbart fiske och tillgänglighet Storbäcken Av bäcken inventerade sträcka (ca 3.2 km) är 1/3 starkt flottledsrensad. För att återställa denna ensartade miljö till en ursprungliga mångformiga, behöver återställningsinsatser genomföras med grävmaskin. Den stora volymen uppschaktade stenmassor skall återföras till bäcken, för att återskapa en mångfacetterad miljö, med lek-uppväxt och skyddade områden. Avstängda, torrlagda sidogrenar skall öppnas upp, vilket ger goda och väl skyddade områden för yngre fisk. Sammantaget kommer bäckens bredd och djup att öka och bäcken blir mer anpassad för fiskoch insekter i olika stadier av sin uppväxt, och möjliggöra goda villkor året runt, med eliminerande av hastiga flöden och perioder av extremt lågvatten. Beroende på att det är en relativt svår terräng kommer arbetet att behöva noggrann planering. 4

6 Åtgärderna föregås av ansökan till Länsstyrelsen samt samråd med berörda parter (länsstyrelse, fiskerättsägare, fvo-område etc). Åtgärderna genomförs vid lågvatten på hösten, före fiskens lekperiod. Elfisken och fotografering genomförs på bestämda platser före respektive efter åtgärd. Storbäckens vilda bestånd av öring och harr är lätt att överbeskatta om fisket bedrivs för hårt. För att upprätthålla ett långsiktigt kvalitativt fiske måste detta utövas med stor försiktighet med ett minimalt uttag. Kontakter skall tas med fvo för att skärpa regler betydligt efter en restaurering, ex renodlad flugfiskesträcka med restriktiv fångstbegränsning (max 1/fisk/ fiskare) och högt minimimått på fångad fisk. Detta är nödvändigt för att erhålla maximalt resultat av återställning. Oavsett hur bra man restaurerar en sträcka kommer få positiva effekter att erhållas, ifall bäcken utsätts för ett allt för hårt fisketryck. Budget vid restaurering Planering/Förberedelse (40 h a 500 kr/h): FVO-arbete (snittsling/röjning) Maskintranport t o r Rusbäcken Maskinarbete (15 dagar a kr) Elfisken (1 dag inkl resor) Bilersättning Efterarbete/Rapport Summa Ytterligare utredning av dammens vandringshindrande funktion bör göras. Långtjärn samt Ledsamtjärn Långtjärn är en grund myrtjärn som präglas av hård konkurrens mellan abborre, mört och gädda. Det finns ingen anledning för Kattisavans fvo att försöka med utsättningar, eller andra typer av fiskevårdande åtgärder. De kan istället försöka placera en båt i det lilla systemet för uthyrning till de som söker ett lättillgängligt fiske efter abborre och gädda. Ifall mindre upprensningar av hindrande vegetation görs vid den smala bäck som förbinder Långtjärn med Bullertjärn, så kan man med en båt få tillgänglighet till båda dessa vatten. Samråd med kommunen bör räcka för att fvo-föreningen skall kunna genomföra dessa begränsade åtgärder. Ledsamtjärn har en helt annorlunda karaktär, jämfört med de båda tidigare nämnda. Den är djup och relativt vegetationsfattig och domineras helt av abborre och mört. I detta vatten kan man tänka sig utsättning av större öring som kan konsumera denna foderfisk, utan större risk för gäddpredation. Tjärnen saknar helt grunda vegetationsrika vikar, och gäddbeståndet är antagligen mycket svagt. Det betydande djupet i denna tjärn medför att det finns svala platser i tjärnen, även under varma somrar. Den ringa storleken samt den kuperade omgivningen gör att detta skulle kunna bli ett trevligt vatten för fiske efter öring sommartid och röding vintertid. Ifall utplantering av fisk blir aktuellt behöver ett utloppsgaller placeras i den bäck som leder ned till Bullertjärn. Dessa presumtiva åtgärder behöver givetvis myndigheters tillstånd och processen förutsätter godkännande från Länsstyrelsens miljöenhet. Den sjötyp som de ovan nämnda är idag nästan helt utan fisketryck. Det stora antalet gädd/abborrvatten som finns i denna region medför att det sällan eller aldrig uppstår ett skadligt fisketryck. Ett betydligt större fiske kan utövas på dessa vatten än vad som nu är fallet. Avstannar fisket ökar risken för sk tusenbrödrabestånd. 5

7 Tillgänglighet Storbäcken Trots nyanläggning av skogsbilväg som går relativt nära Storbäcken så är den dock mycket otillgänglig, med svår terräng med mycket växtlighet och ett stort antal större block och stenar vid bäckfåran. Det saknas stig och närmiljön vid bäcken är på många platser närmast ogenomtränglig. I samband med restaurering planeras en stig att anläggas ned till bäcken. I samband med restaurering kommer en färdväg att snitslas upp, som grävmaskinisten sedan skall följa. Den stig som uppstår kan sedan användas som stig för allmänheten. Denna stig kommer även att skyltas upp med en skylt vid skogsbilvägen så att det framgår att man når bäcken via denna stig. Terrängen vid bäcken kommer att bli mer lättframkomlig i samband med restaurering. Ett stort antal av de block som nu blockerar passage vid bäcken kommer att återföras till vattnet. Långtjärn/Bullertjärn Det är lätt att nå båda dessa vatten eftersom de befinner sig endast ca 100 m från bilväg. Det som saknas är båtar för uthyrning samt markering vid bilväg över var det är lämpligt att parkera bilen. Informationsinsatser En karta (bil 12) har tagits fram och distribuerats till försäljningsplatser samt publicerats på Lycksele kommuns hemsida Den innehåller information på svenska, ryska och engelska om allemansrätten mm. Fvo-föreningen har placerat ut skyltar avseende sjönamn samt parkering. 6