Rapport Inventering flodpärlmusslor samt elfisken 2010 Storumans kommun

Transkript

1 Rapport Inventering flodpärlmusslor samt elfisken 2010 Storumans kommun Tina Hedlund Aquanord

2 Bakgrund och syfte Flodpärlmusslans utbredning inom Storumans kommun är till stor del okänd. Flodpärlmusslor har däremot påträffats inom alla tre grannkommunerna till Storuman; Sorsele, Vilhelmina och Lycksele, men det finns endast ett mycket litet antal fynd i Storumans kommun. Ett antal tips om flodpärlmusselförekomster har dock kommit in till Aquanord via fiskevårdsområden och från dykarklubben i Storuman. Ett av dessa tips som gällde Stor-Tjickuträskets utlopp följdes upp under våren 2009 och verkade då stämma. Denna lokal inventerades därför ytterligare en gång under våren 2010, då Rusforsmagasinet var som lägst, för att undersöka storleken på flodpärlmusselbeståndet. Dessutom har inlopps till Stor-Tjickuträsket inventerats för att undersöka eventuell förekomst av flodpärlmussla, framförallt då det dock smått osannolika tipset inkommit angående flodpärlmusslor i Bränntjärn uppströms Stor-Tjickuträsket. Inom Gunnar- Juktåns fiskevårdsområde har även två tips om förekomster i Juktån inkommit. Dessa lokaler som inventerats med vattenkikare var tröskeln i Bredselet samt delar av Lickotgrenen. En sedan tidigare känd lokal med flodpärlmusslor som skulle inventeras var Kvarn i Stensele där musslorna dock har planterats ut. Micael Hedlund, tidigare kommunekolog på Storumans kommun, har inventerat musslorna med vattenkikare efter tips om utsättningen och därefter konstaterat vid ett flertal tillfällen att musslorna överlevt. Enligt tips från dykarklubben i Storuman hade dock musslorna vandrat ut på djupare vatten vid utloppet vid det senaste tillfället då de påträffades, varför inventering med vattenkikare inte längre var möjlig och en dykinventering istället skulle genomföras. Dessutom skulle ytterligare tre tips om kända eller möjliga förekomster som krävde dykinventering följas upp. Dessa lokaler var under gamla Vilhelminan i Stensele där de enligt uppgift skall ha funnits innan förstärkningar av fundamenten genomfördes, den nedre delen av Stor i Stensele samt under n över Umeälven i Åskilje. Figur 1. Karta över lokaler som skulle inventeras. 1

3 Resultat Stor-Tjickuträskets utlopp I Stor-Tjickuträskets utlopp skulle flodpärlmusselbeståndet inventeras och räknas. Inventeringen utfördes därför då Rusforsmagasinet var lågt och utloppet därmed endast utgjordes av en smal bäckfåra, vilket underlättade arbetet (se figur 3). Vattennivån i Rusforsmagasinet låg vid inventeringstillfället på 263,35 m.ö.h. men dämningsgränserna är 262,5-264,8 m.ö.h. varför vattenståndet dock kan ha sjunkit ytterligare 85 cm efter inventeringen. Figur 2. Stor-Tjickuträskets utlopp Figur 3. Stor-Tjickuträskets utlopp vid inventeringen. Figur 4. Panoramavy över Stor-Tjickuträskets utlopp Lokalen som inventerades var 73,5 meter lång och 32,5 meter bred, varav den strömförande fåran var ca 6 meter bred. Vattennivån var låg och vattnet var något grumligt och färgat pga. att snösmältningen kommit igång. Medeldjupet inom vattenfåran var ca 0,2 meter och det maximala djupet i fåran var ca 0,4 meter. Däremot fanns det ett område med höljor i överkanten på strömfåran med djup på över 0,6 meter. Bottensubstratet bestod huvudsakligen av fin sten och mindre block men alla storlekar av material från finsediment upp till grova block fanns inom sträckan. Det fanns även en mindre andel fin död ved som fastnat mellan blocken. Runt själva strömfåran bestod utloppet av nästintill torrlagda strandkanter med block inbäddat i finsediment. Längre bort bestod omgivningen av våtmarker på den norra sidan och tallskog på den södra sidan om utloppsområdet. Figur 5. Skiss över Stor-Tjickuträskets utlopp. 2

4 Stor-Tjickuträskets utlopp är framförallt påverkat av Rusforsmagasinets dämningsgränser men även av jordbruk i Gunnarn samt eventuellt av flygplatsen samt den nedlagda bränngrop som skall finnas i anslutning till Lill-Tjickuträsket uppströms Stor-Tjickuträsket. Vid inventeringen påträffades inga flodpärlmusslor, men däremot ett relativt stort antal allmänna dammusslor (Anodonta anatina) i varierande storlekar från 2-3 cm och ända upp till ca 14 cm. De större dammusslorna påträffades framförallt i de djupare höljorna i överkanten av strömsträckan och vissa liknade till storleken och formen flodpärlmusslor. Många av de större dammusslorna saknade framförallt det för dammusslan typiska hörnet på överkanten. Fotografierna på de musslor som hittades 2009 har därför studerats noggrant och det kan därmed konstateras att även dessa var allmänna dammusslor och inte flodpärlmusslor som tidigare angetts (figur 6). Figur 6. Musslor påträffade våren Elfiske Inget elfiske utfördes i Stor-Tjickuträskets utloppsdel då detta inte ansågs relevant för denna lokal eftersom bäcksträckan under den största delen av året endast utgör ett sund mellan Juktån och sjön Stor-Tjickuträsket. Elfisken utfördes däremot vid inventeringen i Tjickuträsk och ett flertal elfisken har dessutom utförts under åren i Juktån (se tabell 1 och 2). Vid elfisken i Juktån har öringar vid ett flertal tillfällen fångats varför ett öringbestånd förutsätts finnas i området som eventuella flodpärlmusslor skulle kunna utnyttja som värddjur under sina första månader i livet. 3

5 Tjickuträsk Tickuträsk inventerades Bäckens utloppsdel var mycket rik på mindre block och lämplig för både öringar och flodpärlmusslor. Bottensubstratet var dock täckt av en kraftig algpåväxt, vilket delvis kan ha orsakats av den kraftiga solinstrålningen (figur 8). Figur 7. Karta över Tjickuträsk, inventeringens start och stopp är markerade med röda streck och elfiskelokalen är markerat med en grön punkt. Längre upp var mycket lummig och nästen helt beskuggad av omgivande träd (figur 9). Även här var bottensubstratet mycket lämpat för både fiskar och flodpärlmusslor, med block, sten och grus. Bottensubstratet var dock relativt mörkt. I anslutning till E12 an fanns en del djuphöljor i och även en del selområden. Ovanför E12 an fanns en mindre strömsträcka innan myrliknade selområden tog vid (figur 10). Figur 8. Tjickuträsks utloppsdel. Figur 9. Tjickuträsk nedan vägen. Figur 10. Tjickuträsk ovan vägen. Eftersom inga flodpärlmusslor påträffats i de mer strömsatta delarna avslutades inventeringen ca 100 meter uppströms vägen i Tjickuträsk. 4

6 Elfiske Elfiskelokalen i Tjickuträsk placerades cirka 80 meter uppströms utloppet i Stor-Tjickuträsket. Lokalen var 50,4 meter lång och hela vattendragets bredd på 2,3 meter elfiskades Medeldjupet var vid elfisketillfället till 0,15 meter och maxdjupet uppgick till 0,35 meter. Bottensubstratet bestod av huvudsakligen av sten och mindre block med inslag av sand, grus samt grövre block. Vattnet var klart och något färgat och det fanns en del påväxtalger samt lite mossa på lokalen. Omgivningen bestod av en talldominerad blandskog med björkar samt kalhyggen och myrmarker. Figur 11. Skiss över elfiskelokalen. Inte en enda fisk påträffades eller fångades vid elfisket i Tjickuträsk trots det korta avståndet till Stor- Tjickuträsket. Figur 12. Foto över elfiskelokalen i Tjickuträsk. 5

7 Bredselet-Juktån Juktån delar i Bredselets utlopp upp sig i ett flertal mindre fåror, vilka rinner förbi fyra holmar. De två fåror som omgav den nordligaste av holmarna i Bredselets utlopp inventerades Figur 13. Karta över Bredseleforsen med det inventerade området inringat. Den nordligaste av de två inventerade strömsträckorna var ca 35 meter bred (figur 14 och 15). I denna strömsträcka som var förhållandevis djup och forsande, vilket försvårade inventeringen, inventerades hela vattendragets bredd i överkant av tröskeln, i nederkant på densamma samt halva forsens bredd mitt på tröskeln (därefter blev vattendjupet för stort). Dessutom inventerades strandkanterna efter flodpärlmusslor. Uppströms tröskeln samt längs den södra stranden påträffades allmän dammussla, men däremot inga flodpärlmusslor. Figur 14. Den nordligaste tröskeln i Bredseleforsen. Figur 15. Vy nedströms figur 14. Figur 16. Allmän dammussla i Bredseleforsen. 6

8 På den andra sidan om holmen från den nordligaste forsen räknat, inventerades hela forsens bredd (20 meter) i fyra tvärsnitt, en ovanför tröskeln, samt tre transekter i själva forssträckan inom lämpliga områden för flodpärlmusslor (figur 17 och 18). I denna fors påträffades inga musslor överhuvudtaget, men däremot mycket gott om mossdjur. Figur 17. Den nordligaste tröskeln i Bredseleforsen. Figur 18. Vy nedströms figur 17. Inga flodpärlmusslor påträffades därmed i Bredseleforsen. Elfiske Inget elfiske utfördes i Bredselet eftersom tidigare elfisken genomförts i området vid vilka öring påträffats och eftersom ett elfiske genomfördes i Lickotgrenen (se elfiskeresultaten under Lickotgrenen). Öring planteras dessutom årligen ut ibland annat Bredseleforsarna genom vattendomen för Juktån varför det redan är fastställt att ett öringbestånd finns i området, om än svagt (tabell 1 och 2). 7

9 Lickotgrenen-Juktån Lickotgrenen i Juktån är en mycket lång och förgrenad sidogren som börjar uppe vid Tjangarforsen och återförenas med huvudfåran vid Fristad. Längs sträckan däremellan finns otaliga mindre sidogrenar runt stora och små holmar i ån. Endast sträckan från Bredselevägen och upp till Grenholmens norra udde inventerades dock (figur 19). Figur 19. Karta över Lickotgrenen i Juktån, inventeringens start och stopp är markerade med röda streck och elfiskelokalen är markerat med en grön punkt. Hela nedre delen av Juktån består sedan Vattenfalls restaurering av mer eller mindre raka trösklar, tvärs över fåran med lugna selområden däremellan (figur 20 och 24). Detta är inte optimala förhållanden för flodpärlmusslor, eller för öringar, då huvuddelen av ån därmed blir lugnflytande och strömsträckorna har komprimerats ihop till korta, branta trösklar. Figur 20. Flygbild över Juktån mellan Bredselet och Grenholmen med trösklarna synliga som vita tvärgående streck. 8

10 I selområdena var bottensubstratet helt täckt av påväxtalger (figur 22 och 23) och det fanns även stora stim av elritsor. Trösklarna bestod istället huvudsakligen av korta nackar på ett par meter, bestående av grova block (figur 24). Något enstaka undantag med nackar med mer utspridda block och med mer strömmande vatten emellan fanns däremot också (figur 21). Figur 21. Vy över Lickotgrenen från Bredselevägen. Figur 22. Vy ca 300 meter uppströms n vid Bredselevägen. Figur 23. Bottensubstrat med kraftig algpåväxt. Figur 24. Trösklar med sel emellan. Inom den inventerade sträckan om 1,3 kilometer i Lickotgrenen påträffades inga flodpärlmusslor. Eftersom Länsstyrelsen i Västerbotten, genom Hasse Fängstam, dessutom har inventerat ett antal sträckor i Juktån, bland annat de övre delarna av Lickotgrenen från Tjangarforsen och ner till nedre delarna av Nyslåttholmen (figur 19) utan att ha påträffat andra musslor än allmän dammussla, kommer ingen fullständig inventering av Lickotgrenen att genomföras trots att hela Lickotgrenen inte inventerades. 9

11 Elfiske Elfiskelokalen i Lickotgrenen placerades mellan Gubbträskvägen och Grenholmen, från ett litet bäckutlopp och 42 meter uppströms ån. Hela Juktåns bredd på 12 meter elfiskades. Medeldjupet var vid elfisketillfället till 0,35 meter och maxdjupet uppgick till 0,9 meter. Lokalen omfattade tre trösklar av grövre block samt två djupare höljor med finare bottensubstrat mellan trösklarna. Vattnet var klart och ofärgat och det fanns mycket gott om påväxtalger på lokalen. Omgivningen bestod av en talldominerad blandskog med björkar samt myrmarker. Figur 25. Skiss över elfiskelokalen. Vid elfisket fångades tio öringar, 26 stensimpor och hela 228 elritsor (tabell 1), trots att endast ett inventeringselfiske genomfördes (en elfiskeomgång). Figur 26. Foto över elfiskelokalen i Tjickuträsk. Juktån restaurerades 1992 och i samband med detta planterades även öring ut längs ån. De höga öringtätheterna som påträffades vid elfiskena 1994 och 1995 berodde på dessa utplanteringar och inte på verkliga förbättringar av öringbeståndet efter flottledsrestaureringen eftersom öringtätheterna därefter minskade kraftigt. Tätheterna av elritsa och stensimpa ökade däremot efter restaureringarna och nådde sina högsta nivåer omkring 1996 och 1997 på de flesta lokaler. Inom den för detta projekt elfiskade lokalen var dock tätheten av elritsa extremt hög även 2010 och tätheten av stensimpa mycket hög, samtidigt som årsyngel av öring helt saknades och tätheten av äldre öring var relativt normal för liknande vattendrag. 10

12 Koordinater Datum Öring 0+ Öring >0+ Harr 0+ Harr >0+ Elritsa Gers Gädda Lake Mört Stensimpa Tabell 1. Antal fångade individer. Lokalerna är sorterade från övre delen av Juktån och nedströms i vattendraget i omvänd kronologisk ordning års resultat är markerat i grönt. X betyder att arten är fångad, men inga uppgifter om antalet individer har påträffats. Lillbredseleforsen övre X 1 X Lillbredseleforsen övre Lillbredseleforsen nedre Lillbredseleforsen nedre Likkotgrenen långforsen X Likkotgrenen långforsen X 1 X Likkotgrenen långforsen X Likkotgrenen långforsen Likkotgrenen stn Skravels utlopp Stn. 6 Edmansforsen :e från n Likkotgrenen 2 uppströms X Stn. 5 nedan Edmansforsen Stn X X X X 2 1 X X X Likkotgrenen 1 ovan Likkotgrenen 1 ovan Likkotgrenen 1 ovan X 3 X Likkotgrenen 1 ovan X 1 X Likkotgrenen 1 ovan Likkotgrenen 1 ovan X X X Likkotgrenen 1 ovan X Lickotgrenen ovan bua uppströms X 20 uppströms X 1 X uppströms X 2 X uppströms X X X uppströms uppströms

13 Koordinater Datum Öring 0+ Öring >0+ Harr 0+ Harr >0+ Elritsa Gers Gädda Lake Mört Stensimpa uppströms X X X uppströms uppströms uppströms X X 1 X X 7 X X X X X X X Likkotgrenen Fristads X Storbredseleforsen övre Storbredseleforsen övre X X X X X X Storbredseleforsen övre X Storbredseleforsen övre Storbredseleforsen övre Storbredseleforsen övre Storbredseleforsen övre Storbredseleforsen övre Storbredseleforsen mellan Storbredseleforsen mellan X Storbredseleforsen mellan X Storbredseleforsen mellan Storbredseleforsen nedre Storbredseleforsen nedre X Storbredseleforsen nedre X Storbredseleforsen nedre Bredseleforsen nedre Långseleforsen längs Långseleforsen längs Långseleforsen längs Långseleforsen X X Långseleforsen X X Långseleforsen Långseleforsen X X X 12

14 Koordinater Datum Öring 0+ Öring >0+ Harr 0+ Harr >0+ Elritsa Gers Gädda Lake Mört Stensimpa Tabell 2. Individtäthet, beräknat antal/100m 2. Lokalerna är sorterade från övre delen av Juktån och nedströms i vattendraget i omvänd kronologisk ordning års resultat är markerat i grönt. X betyder att arten är fångad, men inga uppgifter om tätheten av individer har påträffats. Lillbredseleforsen övre ,5 0,8 43,1 Lillbredseleforsen övre ,0 0,2 1,8 0,4 12,1 Lillbredseleforsen nedre ,9 0,8 2,1 23,6 Lillbredseleforsen nedre ,3 0,0 19,3 0,7 6,2 Likkotgrenen långforsen ,0 1,7 22,2 Likkotgrenen långforsen ,7 0,5 4,5 0,4 37,0 Likkotgrenen långforsen ,7 0,7 33,3 Likkotgrenen långforsen ,8 1,5 28,6 Likkotgrenen stn ,6 0,0 0,4 5,4 Skravels utlopp ,5 0,8 0,5 21,3 Stn. 6 Edmansforsen ,6 3,1 1,5 4:e från n ,2 0,9 Likkotgrenen 2 uppströms ,0 3,6 333,3 Stn. 5 nedan Edmansforsen ,5 0,0 0,0 0,5 Stn ,9 2,5 1, ,5 0,4 3,6 22, ,5 1,3 3,0 13, ,2 2,1 27,6 23, ,0 4,1 2,7 0,5 0,2 20, ,1 2,3 0,4 0,3 0,3 17, ,2 1,9 1,6 4, ,3 0,3 0,3 Likkotgrenen 1 ovan ,0 0,6 0,9 0,4 3,3 Likkotgrenen 1 ovan ,2 16,8 Likkotgrenen 1 ovan ,8 0,7 10,9 0,5 21,2 Likkotgrenen 1 ovan ,0 0,3 3,0 0,1 9,6 Likkotgrenen 1 ovan ,3 1,1 0,4 0,0 0,6 19,7 Likkotgrenen 1 ovan ,2 1,1 0,0 0,2 0,1 0,3 16,6 Likkotgrenen 1 ovan ,0 0,3 111,1 Lickotgrenen ovan bua , ,5 uppströms uppströms ,2 0,0 1,9 0,4 12, ,0 0,4 0,5 0,0 3,2 0,4 18,2 13

15 Koordinater Datum Öring 0+ Öring >0+ Harr 0+ Harr >0+ Elritsa Gers Gädda Lake Mört Stensimpa uppströms uppströms uppströms uppströms uppströms uppströms uppströms uppströms ,0 0,8 0,5 0,0 18,9 0,8 35, ,0 0,4 0,0 0,2 10,5 0,3 36, ,0 0,9 0,5 0,0 29,6 0,2 16, ,9 0,5 8, ,4 1,5 2,6 0,5 58, ,0 0, ,9 14, ,3 0,0 3,8 0,3 17, ,0 0,2 0,5 0,0 0,6 0,3 9, ,0 0,2 1,2 21, ,0 0,2 5,8 0,2 13, ,4 1,0 0,1 0,0 0,8 0,6 21, ,2 0,2 5,5 0,5 24, ,3 0,5 0,0 0,2 0,6 1,4 22, ,5 0,0 0,0 0,2 79, ,2 0,4 0,8 0,0 0,3 1,0 39, ,0 1,2 5,8 0,4 7, ,0 0,0 0,8 0,4 11,4 Likkotgrenen Fristads ,2 1,9 34,7 Storbredseleforsen övre ,0 1,3 0,5 1,6 Storbredseleforsen övre ,7 3,2 2,8 0,2 1,5 46,7 Storbredseleforsen övre ,4 1,9 17,9 Storbredseleforsen övre ,6 0,0 0,5 1,4 58,3 Storbredseleforsen övre ,5 0,0 0,4 1,9 148,1 Storbredseleforsen övre ,0 0,6 1,7 2,2 14,4 Storbredseleforsen övre ,8 0,0 0,9 3,6 36,7 Storbredseleforsen övre ,0 0,6 1,8 2,0 Storbredseleforsen mellan ,9 0,4 0,5 11,7 14

16 Koordinater Datum Öring 0+ Öring >0+ Harr 0+ Harr >0+ Elritsa Gers Gädda Lake Mört Stensimpa Storbredseleforsen mellan ,0 2,1 39,7 Storbredseleforsen mellan ,0 0,6 77,4 Storbredseleforsen mellan ,0 7,3 1,1 0,0 1,3 2,2 11,7 Storbredseleforsen nedre ,6 3,8 0,8 9,7 Storbredseleforsen nedre ,0 6,0 1,0 1,6 92,5 Storbredseleforsen nedre ,5 5,1 29,0 Storbredseleforsen nedre ,5 10,8 1,6 14,8 Bredseleforsen nedre ,7 0,5 0,5 12,5 Långseleforsen längs ,0 1,5 43,7 2,5 44,2 Långseleforsen längs ,1 6,6 Långseleforsen ,4 1,2 17,1 55,6 Långseleforsen ,5 0,0 3,4 104,4 Långseleforsen ,0 1,4 6,0 0,8 43,0 Långseleforsen ,4 1,4 6,7 Kvarn Stor och Umeälven under gamla Vilhelminan samt under Åskiljen Dessa fyra lokaler skulle dykinventeras under 2010, men inventeringarna fick på grund av tidsbrist skjutas upp till Sammanfattning Inga flodpärlmusslor påträffades under inventeringarna i Stor-Tjickuträskets utlopp, Tjickuträsk, Bredselet i Juktån eller i Lickotgrenen i Juktån. Däremot påträffades allmän dammussla i Stor-Tjickuträskets utlopp och i Bredselet i Juktån. Fyra lokaler som krävde dykinventeringar hann dock inte inventeras under 2010 utan kommer istället att inventeras under Ingen fisk påträffades överhuvudtaget i Tjickuträsk vid det genomförda elfisket medan elfisket i Lickotgrenen i Juktån visade på extremt höga tätheter av elritsa, höga tätheter av stensimpa samt måttliga till normala tätheter av öring, men däremot inga årsyngel av öring. 15