Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat 2014

Transkript

1 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat, info@fontinalis.se, tel: 75897, org.-nr:

2 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat Författare: Jonathan Bark - Från källa till hav Västanvindsgatan D 7 7 Göteborg Kund: Västkuststiftelsen Ansvarig: Lars Strandberg Vallda Sandö Sandöhamnsvägen Vallda Foto: Jonathan Bark, foto framsida: lokal "Delningen-kville" i Viskans södra gren. Kartor: Terrängkartan från Lantmäteriet

3 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat Sammanfattning På uppdrag av Västkuststiftelsen har utfört elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat i början av september. Elfisket har utförts standardiserat varav sju lokaler kvantitativt (-3 utfisken) och två lokaler kvalitativt ( utfiske). Den aktuella vattenföringen under elfisket var,-,9 m3/s (SMHI), alltså strax under årsmedelvattenföringen. Flera lokaler karaktäriserades av en hård och laminär vattenström som en följd av den rikliga nederbörden i slutet av augusti i sydvästra Sverige. Totalt fångades sju olika arter vid elfiskeundersökningarna: Öring (Salmo trutta), lake (Lota lota), abborre (Perca fluviatilis), mört (Rutilus rutilus), elritsa (Phoxinus phoxinus), ål (Anguilla anguilla) och signalkräfta (Pacifastacus leniusculus). Lake och abborre fångades på åtta av de nio lokalerna medan öring noterades på sju av dessa. Öring dominerade dock antal fångade individer (69 st). Lake är upptagen på den senaste rödlistan som "nära hotad" och ål är i samma rödlista kategoriserad som "akut hotad" (Artdatabanken ). Om man jämför med jämförelsevärden från "Svenskt elfiskeregister" så är mediantätheten för alla arter i Mölarp betydligt lägre än mediantätheten för elfisken gjorda i liknande vattendrag, alltså "strömöringvattendrag i södra Sverige". Öring har till exempel en mediantäthet i Mölarp på,6 N/m. Mediantätheten för öring i liknande vattendrag är,7 N/m (Sers, Magnusson och Degerman 8). Dock är öringtätheten på tre av lokalerna över medianvärdet där högst beräknade öringtäthet uppskattades till 5,5 N/m nedströms Mölarps kvarn. Lake observerades förvånansvärt ofta, dock är mediantätheten i Mölarp på, N/m under regionens genomsnitt på, N/m. Noterbart är att på tre strömmande lokaler var tätheten av lake högre än öringtätheten. Totalt fångades 6 ensomriga öringar (+) under inventeringarna vilket bevisar att arten reproducerar sig i strömmarna kring Mölarps ö. Vattendragsindex (VIX) är kategoriserat som "god" på en lokal ("Nedströms Mölarps såg"), "måttlig" och "otillfredsställande" på tre lokaler vardera samt "dålig" på två lokaler. Sammantaget kan man säga att den ekologiska statusen är måttlig/otillfredsställande avseende fisk inom Mölarps naturreservat trots fina habitat och gott om strömsträckor med god vattenkvalitet. 3

4 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning...5 Metodik...7 Resultat och diskussion...9 Referenser...5 Bilaga, lokalbeskrivningar...6 Bilaga, beskrivning av fångade fiskarter...6

5 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat Inledning Vattenmiljön i de övre delarna av Viskan har under lång tid utsatts för mänskliga ingrepp, främst i form av dammanläggningar, stenrensningar och kanaliseringar. Det har medfört en stor negativ effekt på den biologiska mångfalden eftersom antalet lämpliga habitat minskat drastiskt. Stora strukturer i form av stenar och block är oerhört viktiga i ett vattendrag då de ökar komplexiteten och antal tillgängliga habitat vilket i sin tur medför möjlighet till en högre biologisk diversitet. Mölarps naturreservat ligger öster om Fristad utanför Borås och bildades 99 för att bevara den unika natur- och kulturmiljön. Viskan delar upp sig i två grenar och bildar en åtta hektar stor holme, Mölarps ö. Vattnet strömmar friskt kring ön men den ena fåran har ett definitivt vandringshinder (Mölarps kvarn) och ett partiellt hinder (Mölarps såg). Även uppströms reservatet finns ett antal dammar, inklusive två aktiva vattenkraftverk, vilket medför en onaturlig flödesregim. Framför allt utsätts Viskans södra gren ("Sörån") för snabba fluktuationer och låga vattenflöden sommartid eftersom dammen strax uppströms reservatet ("f.d. Lövåsens såg") styr ner majoriteten av vattnet i norra fåran vid lågflöde. Viskan uppströms Öresjö är dåligt undersökt ur biologisk synvinkel. Enstaka elfisketillfällen finns dock dokumenterade i Viskan inom Mölarps naturreservat. Dels 98 och 986 (en bit uppströms Mölarp) inför bildandet av reservatet och dels under mitten av 99-talet. Resultaten av dessa visar på god artförekomst och öringtätheter kring regionens median på,7 individer/m på två lokaler (tabell ). En fiskevårdsplan från början av -talet finns för området där närliggande Munkån och Svensån samt en del av Viskan ingår (Douglas och Litzen 999). Bland annat biotopkarterades vattenmiljöerna i Viskan inom Mölarps naturreservat. Dessutom har en förstudie inför biotopvårdande insatser utformats (Bark ). Inventering av flodpärlmussla i Mölarps naturreservat visade på en liten populationsstorlek och inga juvenila musslor (Bark ). Flodpärlmusslan har öring som värdfisk (även lax) och en öringtäthet på 5 individer/m är att föredra (Degerman et.al. 9). 5

6 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat Tabell. Sammanställning över tidigare elfisken i Viskan kring Mölarps naturreservat. Hämtade från Svenskt elfiskeregister samt från Borås kommun. Datum Lokal Fiskarter Öringtätheter (N/m) "Kvarn-Mölarp" (dock ligger Abborre, gädda, elritsa, kräfta lokalen i södra grenen) (obestämd art), mört, ål, öring "Kvarn vid Rydegård", en bit Öring, flodkräfta, ål, öring uppströms Mölarp "Kröklingbäcken" (biflöde) Elritsa 5,9 varav +:,8 5,3 varav +:, "Nedanför bron", södra grenen Öring, mört, elritsa, braxen, bäcknejonöga "Mölarps såg" Gädda, öring Lövåsens såg, norra grenen Ingen fångst "Örebro" Öring st, ingen area Elfiskeundersökningar i Viskan inom Mölarps naturreservat har utförts på uppdrag av Västkuststiftelsen som äger och förvaltar naturreservatet. Elfiskena har utförts av Jonathan Bark,, 6-7 september på totalt nio lokaler (figur ). Figur. Karta över området med de markerade elfiskelokalerna. 6

7 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat Denna elfiskeundersökning är en del i planeringen inför biotopvårdande insatser i Viskan norr om Borås. Det är viktigt att ha kunskap om vattenbiotoperna innan restaureringar utförs för att uppföljningar skall kunna genomföras och eventuella effekter uttydas. Viskan har goda förutsättningar att hysa en stabil sjövandrande eller strömlevande öringstam med gott om strömmande sträckor. Tyvärr har vattendraget dämts upp på flera ställen vilket har minskat antal lämpliga habitat för strömlevande fiskar (som öring). Dessutom hindras vandring för vattenlevande organismer och populationerna fragmenteras. Metodik Elfisket utförs enligt den standardiserade metoden SS-EN :6 (SIS 6), Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning i vatten (Naturvårdsverket ) samt f.d. Fiskeriverkets föreskrifter (Degerman och Sers 999). Vid sju av lokalerna har kvantitativt elfiske genom successiv utfiskning genomförts. På de övriga två lokalerna utfördes kvalitativt elfiske med enbart en utfiskning av lokalen (s.k. inventeringsfiske). Figur. Successiv utfiskning (kvantitativt elfiske) på lokal, "Grillplatsen" i södra fåran. 7

8 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat I fält har standardiserade elfiskeprotokoll ifyllts. Tätheter beräknas sedan i digitala elfiskeprotokoll, erhållna från SLU, enligt Maximum likelihood-metoden ("Zippin-modellen"). Tätheter anges i individer/m eller N/m. Mediantätheter illustreras istället för medeltätheter eftersom fisktätheter vid elfiske ej är normalfördelad data (Sers, Magnusson och Degerman 8). Medianen är det mittersta värdet om man radar upp ett antal värden i storleksordning. Tidigare elfisken i området är hämtat från Svenskt elfiskeregister (aquarapport.slu.se) samt från Borås kommun. Mediantätheten för öring i "strömöringvattendrag i södra Sverige, avrinningsområde < km" är,7 N/m (Sers, Magnusson och Degerman 8). Vattendragsindex (VIX) beräknas hos datavärden (SLU - Sötvattenslaboratoriet) och illustrerar den allmänna ekologiska statusen på de olika lokalerna. VIX illustrerar framför allt närings- och surhetspåverkan samt morfologisk och hydrologisk påverkan (Naturvårdsverket 7). Indexet beräknas genom att man jämför ett erhållet värde mot förväntade värden utifrån nio omgivningsvariabler, bland annat avrinningsområdets storlek och andel sjö i avrinningsområdet. Det erhållna värdet baseras på sex olika parametrar: sammanlagd täthet av öring och lax, andel toleranta individer, andel lithofila arter (arter som leker på grus och sten, t.ex. öring, elritsa och lake), andel toleranta arter (abborre, braxen, ål m.fl.), andel intoleranta arter (öring, lax, stensimpa m.fl.) och andel laxfiskarter som reproducerar sig på lokalen. VIX anges i en femgradig skala: = hög, = god, 3 = måttlig, = otillfredsställande och 5 = dålig (tabell ). Tabell. Klassgränser för Vattendragsindex (VIX), avrundat till två decimaler. VIX-klasser Översta gränsvärdet Nedersta gränsvärdet = hög.75 = god = måttlig.7.7 = otillfredsställande = dålig.8 8

9 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat Resultat och diskussion Elfiskeundersökningarna utfördes 6 och 7 september av Jonathan Bark på. Nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat elfiskades. Vattenflödet var omkring årsmedelvattenföring (,-,9 m3/s) och flera lokaler var således svårfiskade på grund av stark vattenström. Viskan är ett relativt stort vattendrag att elfiska med en vattendragsbredd mellan 7 meter. Fångstbarheten är lägre i större vattendrag jämfört med små bäckar och åar. För resultat på varje lokal, se bilaga. Totalt fångades sex olika fiskarter (figur 3 och bilaga ): öring, lake, abborre, mört, elritsa och ål. Dessutom fångades ett antal signalkräftor varav en med totallängd om 3 mm (exklusive klorna) på lokalen för flodpärlmussla. Vanligast var öring med 69 fångster på 7 lokaler, lake var näst vanligast med 37 individer på 8 lokaler. abborrar, 6 mörtar, 6 elritsor, ål samt 6 signalkräftor utgjorde resten av fångsterna där abborre dokumenterades på åtta lokaler (figur 3). Elfiskefångster i Mölarp Antal Elritsa Mört Signalkräfta Öring Lake Abborre Ål Art Figur 3. Totala antalet fångster av varje art i Viskan inom Mölarps naturreservat. Arter som fångats tidigare men som inte observerades i årets elfiske är: gädda, bäcknejonöga, braxen och flodkräfta. Det skall dock noteras att föregående elfisken skett tidigare på året och att artfördelningen skiljer sig åt beroende på årstid. Till exempel de vårlekande arterna braxen och mört, som ofta leker i rinnande vatten, ökar säkerligen i elfiskefångsterna tidigare under året. 9

10 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat Generellt är det låga tätheter av öring i Viskan inom Mölarps naturreservat. Mediantätheten för de nio lokalerna ligger på,6 N/m (figur ) jämfört med mediantätheten i liknande vattendrag på,7 N/m (Sers, Magnusson och Degerman 8). Öringtäthet högre än regionens mediantäthet beräknades dock för tre av de fiskade lokalerna med ett högsta värde på lokalen "Nedströms Mölarps kvarn" på 5,5 N/m. Lokalen "Nedanför bron" i södra fåran har en beräknad öringtäthet på,9 N/m och "Uppströms sammanflödet", som sammanfaller med den bästa flodpärlmussellokalen, uppvisar en täthet på,8 N/m. Lake har en högsta täthet om 5, N/m på lokal 5, "Uppströms sammanflödet". Mediantätheter för olika arter - jämfört med mediantätheten för liknande vattendrag Täthet (N/m) Öring + Öring >+ Öring tot Regionens median Mölarp Lake Abborre Mört Elritsa Figur. Mediantätheter (N/m) för olika arter vid elfisket i Mölarp, jämfört med medianen i samma region (strömöringvattendrag i södra Sverige, avrinningsområde: < km ). Notera att det är medianvärdet och ej medelvärdet som anges (se metodik). Mörkgråa staplar symboliserar medianen för Mölarp och de ljusgrå staplarna är jämförelsevärden från liknande vattendrag i regionen. Mediantäthet för mört, elritsa och ål (som ej är med i diagrammet) är N/m i Mölarp. Det är förvånansvärt mycket lake i Mölarp vilket är positivt då lake är rödlistad enligt den senaste klassificeringen av Artdatabanken (). Lake har en högre täthet än öring på tre av de elfiskade lokalerna. Dock är mediantätheten vid de nio lokalerna (, N/m) lägre än mediantätheten i regionen (, N/m). Antal elfiskelokaler i rinnande vatten med lake har i Sverige minskat med % mellan 98-7 (Artdatabanken ). Ännu värre är det i sjöar där antalet vatten med lake i nätfångsterna minskat med 68% under samma period. Lake är en predator som gärna äter

11 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat fiskrom och kräftor och den kan möjligen utgöra ett hot mot den svaga öringstammen. Analyser av elfiskedata gjorda i Sverige visar tydligt att tätheten av öringungar minskar signifikant i vattendrag med lake (Degerman och Sers 999). I ett friskt vattendrag med gott om lämpliga habitat och fria vandringsvägar borde dock arterna kunna samexistera. Även ål fångades i elfiskena, positivt då ålen är rödlistad (akut hotad), dock fångades enbart en individ. Figur mm lång lake fångad på lokal, "Delningen-kville". Att laken på flera strömmande lokaler hade högre täthet än öring kan bero på det reglerade vattensystemet. De gynnas ofta i reglerade vattendrag, tillsammans med arter som abborre, mört och eventuellt elritsa (Degerman, Sers och Petersson ). Fler lugnpartier skapas i ett reglerat vattendrag och strömlevande arter (öring) missgynnas vilket gynnar arter som annars trivs i sjöar. Det var generellt låga tätheter av karpfiskar och enbart två arter fångades: mört och elritsa (figur 3). Vid valet av elfiskelokaler så inkluderades flera typer av habitat, även lugnflytande sträckor (t.ex. lokal 5) där man kan anta finna dessa arter. Dock är det svårt att elfiska effektivt på dessa arter eftersom de inte är lika revirhävdande som t.ex. öring och simmar således iväg när man närmar sig. Det finns också djupare partier kring Mölarps ö som ej elfiskades där man kan anta att dessa arter lever, t.ex. i dammen vid Mölarps kvarn.

12 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat Det fångades 6 ensomriga öringar (se figur 7), positivt då rekryteringen bevisligen fungerar i reservatet. Högst tätheter av årsungar beräknades för lokalerna "Uppströms sammanflödet" och "Nedströms Mölarps kvarn". Tätheterna var på dessa lokaler 3, respektive, N/m. Jämför man med mediantätheten för ensomrig öring i liknande vattendrag (,8 N/m ) så är det ett godkänt resultat. Att det verkar förekomma lek nedströms Mölarps kvarn kan bero på att vandrande öring inte kommer längre upp och således är "tvungna" att reproducera sig på platsen. Dammen kan även jämna ut vattenflödet vilket medför att det ofta är ett stabilt flöde nedströms. Noterbart är att det verkar finnas en del ensomriga öringar på lokalen där majoriteten av flodpärlmusslorna i reservatet lever ("Uppströms sammanflödet"). Dock är tätheten enbart, N/m för ensomrig öring på lokalen. Sträckan har fina grusbankar som är lämpliga för musslor samt för öringreproduktion. Årsungarna (+) utgör en distinkt grupp i histogrammet nedan (figur 6). Längdfördelning öring Längd (mm) Figur 6. Längdfördelning med alla fångade öringar i Mölarps naturreservat. Ensomriga öringar (+) syns tydligt längst till vänster i diagrammet och utgör den största åldersklassen.

13 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat Figur 7. Ensomrig öring fångad på lokalen "Nedanför bron" i södra fåran. Vattendragsindex beräknades hos datavärden (SLU - Sötvattenslaboratoriet) för alla lokaler (figur 8). Enbart lokal 8, "Nedströms Mölarps såg", klarade gränsvärdet för kategorin "god". Övriga lokaler var antingen klassade som "dålig" (lokal och 6), "otillfredsställande" (lokal, 5 och 7) och "måttlig" (lokal, 3 och 9). Alltså ingen lokal klarade gränsvärdet för högsta klassen, "hög". Att vissa lokaler klassas som "dålig" eller otillfredsställande" beror ofta på att andel öring på lokalen är låg. Eftersom till exempel abborre och mört klassas som toleranta arter så minskar indexvärdet när dessa utgör en stor del av fiskpopulationen och klassningen blir således sämre. 3

14 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat Vattendragsindex för de olika lokalerna Lokalnummer Figur 8. Vattendragsindex för de olika lokalerna. Röd: dålig (<,8), orange: otillfredsställande (,8-,7), gul: måttlig (,7-,7), grön: god (,7-,75), blå: hög (>,75). Enbart lokal 8 (Nedströms Mölarps såg) klarar gränsen för "god" men ingen lokal klassas som "hög". Det verkar som om de största problemen för Mölarp ligger uppströms området. Vandringshinder stoppar vattenlevande organismer. Framför allt öring hindras från att nå fina reproduktionsbäckar uppströms. Höga vattentemperaturer (> C) i Viskan är vanligt, detta på grund av sjöar, dammar och bristfälliga kantzoner uppströms. Låga sommarflöden och snabba variationer i flöde kan tillskrivas problemen med rensade och kanaliserade vattendrag samt jordbruksmarken och regleringsdammarna uppströms. Hög turbiditet kan bero på den brukade marken uppströms. Allt detta är exempel på problem och hot mot den biologiska mångfalden i Viskan uppströms Öresjö. Ett målvärde vid restaureringar i Viskan borde vara att öka öringtätheterna till minst 5 individer/m i hela området samt öka öringtätheten på lokalen med flodpärlmusslor till individer/m. Detta får inte ske på bekostnad av andra arter. Det finns utrymme för en ökning i populationsstorlek hos samtliga fiskarter. Uppföljning bör ske följande år för att se hur populationerna påverkas av de genomförda restaureringarna.

15 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat Tack till de som hjälpt till: Viktor, Gillis, Markus, Martin och Jan-Erik m.fl. Referenser Artdatabanken. a. Rödlistan. Lake, Lota lota.. (Elektronisk källa) (-9-8) Artdatabanken. b. Rödlistan. Ål, Anguilla anguilla.. (Elektronisk källa) [-9-8] Artdatabanken.. Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Ryggsträngsdjur: Strålfeniga Fiskar. Chordata: Actinopterygii. Bark, J.. Inventering av flodpärlmussla i Viskan inom Mölarps naturreservat.. Bark, J.. Åtgärdsplan Mölarp - En förstudie om biotopvårdande insatser i Viskan mellan Öre bro och Gingri. Viskans vattenråd. Douglas, G & Litzén, A Fiskevårdsplan för Munkån, Svensån och Viskan inom Öresjös Fiskevårdsområdesförening. Göteborgs universitet, examensarbete, VT99. Degerman, E & Sers, B Elfiske. Fiskeriverket information 999:3 (3-69). Reviderad: -8 Degerman, E., Sers, B & Petersson, E.. Analys av elfiskedata. Länsstyrelsen i Jönköpings län, nr :. Degerman, E., Alexanderson, S., Bergengren, J., Henrikson, L., Johansson, B-E., Larsen, B. M. & Söderberg, H. 9. Restaurering av flodpärlmusselvatten. Solna: Världsnaturfonden WWF. Naturvårdsverket. 7. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kust-vatten och vatten i övergångszon. Naturvårdsverket Handbok 7:, utgåva. Naturvårdsverket.. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Elfiske i rinnande vatten. Version : SIS. 6. Svensk standard, SS-EN :6. Vattenundersökningar - provtagning av fisk med elektricitet. Sers, B., Magnusson, M och Degerman E. 8. Jämförelsevärden från Svenskt Elfiskeregister. Sötvattenslaboratoriet & Fiskeriverket, Information från Svenskt Elfiskeregister, Nr, 8. Hemsidor: Svenskt elfiskeregister: SMHI, Vattenwebb: 5

16 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat Bilaga, lokalbeskrivningar 6

17 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat. Delningen-kville Datum: -9-6 Lokalbeskrivning Koordinater (RT9): 63/33663 Kvantitativt elfiske, 3 utfisken Lokalen ligger i södra fåran, precis där Viskan delar sig kring Mölarps ö, ca meter nedströms Lövåsens såg. Sträckan är kraftigt rensad med ena sidan helt stenbelagd. Fint kvillområde, tyvärr starkt utsatt för reglering av ovanliggande dammar och vattenkraftverk. Lokalen är meter lång och 7 meter bred. Dominerande substrat är block 3 (- cm), omgivningarna består av lövskog och det är ont om död ved i vattendraget. En stor öring, ca mm, skrämdes iväg. VIX:,3 VIX-klass: 3, Måttlig Arter: Öring + Öring >+ Öring tot Lake Abborre Signalkräfta Antal per fiskeomgång Tot. N (Skattat) Täthet (N/m)

18 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat. Grillplatsen Datum: -9-6 Lokalbeskrivning Koordinater (RT9): 63/3369 Kvantitativt elfiske, 3 utfisken Lokalen är belägen ca 5 meter nedströms delningen i Viskans södra gren kring Mölarps ö. Öppen betesmark på Mölarps ö ända ned till vattendraget. Andra sidan skogsbeklädd brant. Dålig beskuggning. Dominerande bottensubstrat är stora block varvat med sandbottnar. Inga stormusslor på lokalen enligt tidigare inventeringar. VIX:, VIX-klass:, Otillfredsställande Arter: Öring + Öring >+ Öring tot Lake Abborre Elritsa Mört Antal per fiskeomgång Tot. N (Skattat) Täthet (N/m)

19 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat 3. Nedanför bron Datum: -9-6 Lokalbeskrivning Koordinater (RT9): 6373/3355 Kvalitativt elfiske, utfiske Lokalen ligger strax nedströms bron över Viskans södra gren, på andra sidan ön sett från Mölarps kvarn. Sträckan karaktäriseras av stor sten och många djuphålor. Inventeringsfiske. Sträckan är 37 meter lång och 3 meter bred, med ett medeldjup om,6 meter. Dominerande bottensubstrat är block 3 (- cm) och omgivningarna karaktäriseras av skog på ena sidan och trädbevuxen äng på andra stranden. VIX:,3 VIX-klass: 3, Måttlig Arter: Öring + Öring >+ Öring tot Lake Abborre Elritsa Antal per fiskeomgång Tot. N (Skattat) Täthet (N/m)

20 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat. Nedströms kvillområde Datum: -9-7 Lokalbeskrivning Koordinater (RT9): 67/3338 Kvantitativt elfiske, utfiske Lokalen är belägen -3 meter uppströms sammanflödet av Viskans två grenar kring Mölarps ö, strax nedströms kvillområdet i södra fåran. Sträckan är i grova drag uppdelad i två skilda habitat: nedre halvan är svagt strömmande med dominans av grus och en stor djuphåla in mot stranden, övre delen är ett grunt, strömmande parti med dominans av medelstor sten. Dock saknar hela sträckan stora stenar och block vilket medför en laminär ström. Fina lekbottnar för öring. Sträckan är 7 meter lång och,5 meter bred. Medeldjupet är,5 meter men ett maxdjup på ca, meter. Omgivningarna domineras av blandskog. Enbart ett utfiske p.g.a. att ingen öring fångades i första utfisket. Dock skrämdes en stor individ (troligtvis öring) iväg. VIX:, Arter: Abborre Mört Lake VIX-klass: 5, Dålig Antal per fiskeomgång 3 - Tot. N (Skattat) Täthet (N/m)..5.5

21 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat 5. Uppströms sammanflödet Datum: -9-7 Lokalbeskrivning Koordinater (RT9): 679/333 Kvantitativt elfiske, 3 utfisken Lokal där merparten av flodpärlmusselbeståndet inom Mölarps naturreservat lever. Nedre sträckan är starkt strömmande med gott om sten och block, övre delen strömmande med gott om grus, sand samt mossa. Omgivningarna består av blandskog på ena sidan och tomtmark på andra. Beskuggningen är väldigt dålig vilket är negativt för organismerna här. Stor signalkräfta observerades. Lokalen är 3 meter lång och 8 meter bred med ett medeldjup om, meter och maxdjup på, meter. VIX:,5 Arter: Öring + Öring >+ Öring tot Abborre Mört Lake Elritsa Signalkräfta VIX-klass:, Otillfredsställande Antal per fiskeomgång Tot. N (Skattat) Täthet (N/m)

22 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat 6. Nedanför svängen Datum: -9-7 Lokalbeskrivning Koordinater (RT9): 693/339 Kvalitativt elfiske, utfiske Lokalen är belägen strax nedströms en 9-graders kurva där Viskans norra del svänger av söderut mot sammanflödet ca 3 meter längre nedströms. Lokalen elfiskades för att inventera fiskfaunan i de lugnare partierna av Viskan. Dessutom lever på lokalen ett antal individer av äkta målarmussla. Sträckan domineras av sand och grus med gott om död ved. Medeldjupet är,5 meter och maxdjupet,6 meter. Vattnet är svagt strömmande och omgivningarna består av blandskog. Längd på lokalen är meter och bredden 9,5 meter. VIX:, VIX-klass: 5, Dålig Arter: Abborre Antal per fiskeomgång - Tot. N (Skattat) Täthet (N/m).

23 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat 7. meter nedströms Mölarps såg Datum: -9-7 Lokalbeskrivning Koordinater (RT9): 698/336 Kvantitativt elfiske, 3 utfisken Lokalen är belägen ungefär meter nedströms den halvt raserade dammen vid f.d. Mölarps såg. Lokalen karaktäriseras av en laminär och stark vattenström med ont om större block som bryter vattenytan. Lokalen är kraftigt rensad på större sten. Den fiskade sträckan är,6 meter lång och 7,6 meter bred. Dominerande bottensubstrat är block (-3 cm) och omgivningarna domineras helt av lövskog med en fin kantzon. Medeldjupet är, meter och maxdjupet, meter. Ont om död ved i vattendraget. VIX:, Arter: Öring + Öring >+ Öring tot Lake Abborre VIX-klass:, Otillfredsställande Antal per fiskeomgång Tot. N (Skattat) Täthet (N/m)

24 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat 8. Nedströms Mölarps såg Datum: -9-7 Lokalbeskrivning Koordinater (RT9): 6997/3338 Kvantitativt elfiske, 3 utfisken Lokal enbart meter nedströms den halvt raserade dammen vid f.d. Mölarps såg. Öring klarar att passera dammen vid de flesta vattenföringar men andra fiskarter har troligtvis svårare att ta sig förbi. Sträckan karaktäriseras av en stark och laminär vattenström med ont om större block som bryter vattenytan. Har potential att bli en fin uppväxtlokal för öring om man kan få ner vattenhastigheten och öka komplexiteten i vattendraget. Lokalens medeldjup är,35 meter medan maxdjupet är hela,5 meter i en djuphåla. Sträckan domineras av block (-3 cm) och av stråkande/forsande vatten. Måttligt med död ved i vattendraget. VIX:,6 Arter: Öring + Öring >+ Öring tot Lake VIX-klass:, Bra Antal per fiskeomgång 8 5 Tot. N (Skattat) 8 7. Täthet (N/m)

25 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat 9. Nedströms Mölarps kvarn Datum: -9-7 Lokalbeskrivning Koordinater (RT9): 633/336 Kvantitativt elfiske, 3 utfisken Lokalen, strax nedströms dammen vid Mölarps kvarn, är grund och strömmande med ont om större block i vattnet. Sträckan är kraftigt rätad och rensad på sten, därmed är vattenströmmen laminär. Den fiskade sträckan är 8 meter lång och 7,5 meter bred. Dominerande bottensubstrat är block (-3 cm) och omgivningarna består av lövskog, ängsmark och en väg med parkering. Medeldjupet är enbart, meter och maxdjupet,55 meter. En stor individ, ca 7 mm, skrämdes iväg. VIX:,8 VIX-klass: 3, Måttlig Arter: Öring + Öring >+ Öring tot Lake Elritsa Ål Mört Antal per fiskeomgång Tot. N (Skattat) Täthet (N/m)

26 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat Bilaga, beskrivning av fångade fiskarter Öring (Salmo trutta) Öringens utseende skiljer sig kraftigt åt mellan och inom vattensystem. Det finns flera olika levnadssätt inom arten där vissa vandrar ut i hav eller sjöar medan andra stannar kvar i vattendraget där de föds. Öring trivs i syrerika och klara vatten. Leken sker under hösten över grusbankar i rinnande vatten. Äggen kläcks påföljande vår och de små öringarna lever först av sin gulesäck i bottensubstratet. Totalt fångades 69 st öringar. Lake (Lota lota) Lake är kategoriserad som nära hotad enligt den senaste rödlistningen (Artdatabanken ). Det är en bottenlevande fisk som trivs i sjöar, vattendrag och bräckt vatten. Den är nattaktiv under sommaren och föredrar då kallt och syrerikt vatten. Under vintern sker leken på grunda sand- och grusbankar i sjöars strandkanter, men vissa individer vandrar även upp i vattendrag för reproduktion. Leken sker ofta på,5-3, meters djup och vanligtvis leker lakarna i en stor grupp om individer. Lake är en glupsk predator och äter gärna fiskrom, kräftor samt andra fiskar. 37 fångster i Mölarp. 6

27 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat Ål (Anguilla anguilla) Ål är en mytomspunnen fisk som troligtvis leker i Sargassohavet och förs som larv med Golfströmmen mot Europas kuster. Den är akut hotad enligt den senaste rödlistningen (Artdatabanken ). Den omvandlas mot slutet av färden till en glasål och när den når kusterna omvandlas den till en vuxen ål, s.k. gulål. I Sverige består gulålbeståndet mest av honor som vandrar tillbaka till reproduktionsområdena vid en ålder om - år. De hanar som finns vandrar generellt tillbaka när de är -9 år gamla. Enbart en fångst i Mölarp. Elritsa (Phoxinux phoxinus) Elritsa är en liten karpfisk som trivs bäst i klara, strömmande vatten men förekommer även i sjöar och bräckt vatten. Den indikerar ofta en god vattenkvalitet. Den lever ofta i stim och leken sker under våren då hanarna får en vacker lekdräkt med röda läppar och fenbaser. 6 fångster i Mölarp. 7

28 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat Mört (Rutilus rutilus) Mört är Sveriges vanligaste karpfisk och är med sina röda ögon och fenor lätt att känna igen. Den är en väldigt känslig art avseende låga ph-värden och är ofta den fisk som försvinner först i sura vatten. 6 fångster i Mölarp. Abborre (Perca fluviatilis) Sveriges vanligaste fisk lever i alla sorters sötvattenmiljöer förutom i starkt strömmande vatten och kalla fjällsjöar. Den lever ofta i stim på grunt vatten sommartid. Den jagar som vuxen ofta andra fiskar men prederar även på djurplankton, fiskrom och kräftdjur. Arten är troligtvis värd för äkta målarmussla. individer fångades i elfiskeundersökningarna i Mölarp på totalt 8 lokaler. Den observerades på både strömmande och lugnflytande sträckor. 8